GRUNDPROSPEKT Datum för Prospektets offentliggörande: 29 juni 2012
Swedbank AB (publ)
Program för Medium Term Notes Program för warranter
Program för bevis
Arrangör
Swedbank
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 2
RISKFAKTORER ... 7
Allmänna villkor ... 25
Mall A för Slutliga Villkor ... 32
Mall B för Slutliga Villkor ... 35
PROGRAM FÖR WARRANTER ... 38
A l l m ä n n a v i l l k o r ... 47
Mall för Slutliga Villkor ... 55
PROGRAM FÖR BEVIS ... 57
A l l m ä n n a v i l l k o r ... 61
Mall för Slutliga Villkor ... 66
ALLMÄNT BANKEN ... 69
SÄRSKILT OM DET STATLIGA GARANTIPROGRAMMET ... 75
ALLMÄN INFORMATION ... 76
ANSVARSFÖRSÄKRAN ... 77
INFÖRLIVANDE AV INFORMATION ... 78
SAMMANFATTNING
Denna sammanfattning skall ses som en introduktion till detta prospekt (”Prospektet”). Varje beslut om att investera i värdepapper utgivna härunder skall grunda sig på en bedömning av Prospektet i dess helhet. En investerare som väcker talan vid domstol utanför Sverige med anledning av uppgif- terna i Prospektet kan bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av Prospektet. En per- son får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattningen eller en översätt- ning av den bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhål- lande till de andra delarna av Prospektet.
Prospektet innehåller information om Swedbank AB (publ) (”Banken”) och Bankens Program för Medium Term Notes, Program för warranter samt Program för bevis.
Swedbank AB Syfte
Vi främjar en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen.
Vision
Vi möjliggör för människor, företag och samhällen att växa: ”Swedbank – beyond financial growth”.
Som en ledande bank på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen erbjuder Banken ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter. Banken har ca 9,5 miljoner privatkun- der och ca 688 000 företagskunder med drygt 340 kontor i Sverige och över 200 kontor i de baltis- ka länderna. Swedbankkoncernen (”Koncernen”) har även verksamhet i Norden, USA, Kina, Ryss- land och Ukraina.
Resultat- och balansräkning för Koncernen (sammandrag)
2012 2011 2010 2010
Mkr Jan-Mars Helår Helår Helår
Räntenetto 5 208 19 118 16 329 20 765
Provisionsnetto 2 405 8 963 9 525 7 825
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 759 1 584 2 400 2 770
Övriga intäkter 443 3 850 2 790 3 422
Summa intäkter 9 181 33 515 31 044 34 782
Personalkostnader 2 440 9 917 9 392 9 201
Övriga kostnader 1 743 7 952 8 250 8 647
Summa kostnader 4 413 17 869 17 642 17 848
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 4 768 15 646 13 402 16 934
Nedskrivning av immateriella tillgångar 0 1 960 37 1 305
Nedskrivning av materiella tillgångar 40 174 600 449
Kreditförluster, netto 172 -1 911 2 810 24 641
Rörelseresultat 4 556 15 423 9 955 -9 461
Skatt 1 127 3 669 2 472 981
Periodens resultat 3 429 11 754 7 483 -10 442
Balansräkningsdata 2012 2011 2010 2010
Mdkr 31 Mars 31 Dec 31 Dec 31 Dec
Total utlåning 1 311 1 309 1 354 1 383
Inlåning från allmänheten 604 562 534 504
Utlåning till allmänheten 1 213 1 212 1 187 1 291
Aktieägarnas eget kapital 95 98 95 90
Kärnprimärkapital 79 77 75 72
Balansomslutning 1 889 1 886 1 716 1 795
Riskvägt belopp för kredit- och marknadsrisker1 759 757 750 784 Riskvägt belopp för kredit- och marknadsrisker2 495 492 541 603
Kärnprimärkapitalrelation1 10,4% 10,2% 10,1% 9,2%
Kärnprimärkapitalrelation2 15,9% 15,7% 13,9% 12,0%
Primärkapitalrelation1 11,3% 11,2% 11,0% 10,4%
Primärkapitalrelation2 17,4% 17,2% 15,2% 13,5%
1 enligt övergångsregler
2 enligt full Basel 2
Riskfaktorer
Risk vid köp av värdepapper enligt detta Prospekt är förknippad dels med den risk investeraren tar genom att vara kreditexponerad mot Banken (s k kreditrisk), dels med den värdepappersspecifika risken. Med risk avses här en händelse som kan påverka värdet på placeringen negativt. Risk rela- terad till kreditrisk på Banken inkluderar kreditrisk i Bankens fordringar och marknadsrisk i Bankens positioner,likviditetsrisk, operativa risker, förändringar i det för Banken gällande legala regelverket, händelser i omvärlden och konkurrens.
För den värdepappersspecifika risken gäller att kapitalskyddet för en kapitalskyddad placering gäll- er nominellt belopp och endast på återbetalningsdagen. Placering i värdepapper som emitteras till överkurs eller placering i warranter och bevis innebär således en större risk.
Under löptiden påverkas värdet av den underliggande tillgångens utveckling, särskilda händelser som angivits som kurspåverkande i värdepapprets villkor, återstående löptid, förväntad framtida kursrörlighet (volatilitet), aktuella marknadsräntor och i förekommande fall aktieutdelningar. Om underliggande tillgång handlas i annan valuta än den valuta som värdepappret denominerats i kan förändringar i valutakursen påverka värdepapperets värde.
För warranter gäller att hela det placerade beloppet kan gå förlorat. För bevis gäller att hela eller delar av det placerade beloppet kan gå förlorat.
Beskrivningen av riskfaktorer i Prospektet är inte uttömmande.
Försäljningsrestriktioner
Erbjudanden om förvärv av värdepapper utgivna under Prospektet riktar sig inte till personer vars deltagande förutsätter ytterligare erbjudandehandlingar, registrerings- eller andra åtgärder än som följer av svensk rätt eller annan tillämplig lagstiftning. Prospektet samt slutliga villkor får inte distri- bueras till eller inom något land där distributionen kräver ytterligare registrerings- eller andra åtgär- der än sådana som följer av svensk rätt eller strider mot lag eller andra regler. Förvärv av värde- papper som utges under Prospektet i strid med ovanstående kan komma att anses som ogiltigt.
Program för Medium Term Notes
Emittent: Swedbank AB (publ)
Rambelopp: SEK 60 000 000 000 eller motvärdet därav i NOK eller EUR
Värdepapper: Värdepapperen utgör ensidiga skuldförbindelser som registre- rats enligt lag (1998;1479) om kontoföring av finansiella instru- ment eller motsvarande lagstiftning i Norge respektive Finland och utges av Banken under detta MTN-Program i den valör och med de villkor som framgår av Slutliga Villkor
Slutliga Villkor: Villkor som inte anges i Prospektet skall anges i de slutliga vill- koren som upprättas för varje lån som tas upp under MTN- Programmet
Valuta: Svenska kronor (”SEK”), norska kronor (”NOK”) eller euro (”EUR”)
Löptid: Lägst 30 dagar
Lånens status i förmånsrättshän- seende:
Lån är, om inte annat anges i Slutliga Villkor, icke säkerställda förpliktelser för Banken och skall i förmånsrättshänseende rang- ordnas lika (pari passu) med övriga oprioriterade fordringar på Banken. Enligt punkt 9 i Allmänna Villkor kan Banken även ge ut förlagsbevis som i händelse av konkurs för Banken är efterställ- da Bankens övriga oprioriterade fordringar
Emissionskurs: Värdepapper kan emitteras till nominellt belopp (par) eller till underkurs alternativt överkurs
Ränte-/avkastningsstrukturer: Medium Term Notes (”MTN”) kan löpa med fast ränta, rörlig rän- ta eller utan ränta (s k nollkupongskonstruktion). Banken har dessutom möjlighet att emittera MTN där ränta och/eller annan avkastning (”tilläggsbelopp”) fastställs på basis av utvecklingen av en viss aktie, obligation, valuta, råvara, index eller någon an- nan faktor (”underliggande tillgång”) eller kombinationer av des- sa. Nyssnämnda MTN emitteras i form av t ex aktieindexobliga- tioner, valutaobligationer, råvaruobligationer, kreditderivatobliga- tioner eller strategiobligationer
Återbetalning / Förtida inlösen: Återbetalning sker på den dag som anges i Slutliga Villkor för aktuellt lån. Om det föreligger rätt för Banken att påkalla förtida inlösen anges detta i Slutliga Villkor
Skatt: För lån utgivna i Sverige gäller att Euroclear Sweden AB eller förvaltare (vid förvaltarregistrerade värdepapper) verkställer av-
drag för preliminär skatt, för närvarande 30% på utbetald ränta, för fysisk person bosatt i Sverige och svenskt dödsbo. För lån utgivna i Norge och Finland gäller att varken VPS ASA respekti- ve Euroclear Finland Oy verkställer avdrag för preliminär skatt.
Central värdepappersförvarare (Central Securities Depository):
Euroclear Sweden AB, adress: Box 191, 101 23 Stockholm, Sverige, telefon +46 8 402 9000.
VPS ASA, adress: Postboks 4 0051 Oslo, Norge, telefon +47 22 635300
Euroclear Finland Oy, adress: PB 1110, 00101 Helsingfors, Fin- land, telefon +358 20 770 6000
Upptagande till handel på regle- rad marknad:
I det fall det anges i Slutliga Villkor att MTN skall upptas till han- del på reglerad marknad skall MTN registreras vid NASDAQ OMX Stockholm AB, Oslo Börs ASA, NASDAQ OMX Helsinki Oy eller annan reglerad marknad som Banken bestämmer.
Program för warranter
Banken har under detta Program för warranter möjlighet att ge ut aktiewarranter och indexwarran- ter av europeisk typ i svenska kronor (”SEK”), norska kronor (”NOK”) och euro (”EUR”) med auto- matisk lösen genom kontant slutavräkning på slutdagen. Värdet av en aktiewarrant är knutet till kursutvecklingen för en underliggande aktie, medan värdet av en indexwarrant är beroende av ut- vecklingen för ett underliggande index. I tillämpliga fall är värdet även beroende av kursutveckling- en mellan referensvalutan och SEK, NOK eller EUR. En aktiewarrant respektive indexwarrant ges ut antingen som en köpwarrant eller säljwarrant.
En köpwarrant ger innehavaren rätt att på återbetalningsdagen av Banken erhålla återbetalnings- belopp i warrantens noteringvaluta beräknat på visst sätt, om slutkursen (för en aktiewarrant) eller slutindex (för en indexwarrant) överstiger lösenpriset respektive lösenindex. En säljwarrant ger in- nehavaren rätt att på motsvarande sätt erhålla återbetalningsbelopp om slutkursen eller slutindex understiger lösenpriset respektive lösenindex.
Villkor som inte anges i Prospektet skall anges i de slutliga villkoren (”Slutliga Villkor”) för varje war- rant med viss beteckning som ges ut under Programmet. Slutliga Villkor kan innefatta en eller flera warranter med olika beteckning. I Slutliga Villkor anges för varje warrant bl a typ av warrant (aktie- warrant/indexwarrant, köp- eller säljwarrant), underliggande aktie respektive index, noteringsvaluta, lösenpris respektive lösenindex, slutdag, multiplikator och det högsta antal som kan komma att ges ut. Slutliga Villkor för warranter som erbjuds allmänheten eller tas upp till handel inges till Finansin- spektionen. Slutliga Villkor kommer att offentliggöras och finnas tillgängliga på Bankens webbplats (www.swedbank.se/warranter). Slutliga Villkor kan även kostnadsfritt erhållas genom något av Bankens kontor.
Banken kan komma att inge ansökan om upptagande till handel på reglerad marknad vid NASDAQ OMX Stockholm AB, Oslo Börs ASA, NASDAQ OMX Helsinki Oy eller annan reglerad marknad, enligt vad som anges i Slutliga Villkor. Warranterna kommer att anslutas till något av Euroclear Sweden AB:s, VPS ASA:s eller Euroclear Finland Oy:s kontobaserade system, varför inga fysiska värdepapper kommer att utfärdas.
Program för bevis
Banken har under detta Program för bevis möjlighet att löpande ge ut bevis av olika slag i svenska kronor (”SEK”), norska kronor (”NOK”) eller euro (”EUR”). Värdet av ett bevis är knutet till värdeut- vecklingen för t ex en viss aktie, obligation, valuta, råvara, index eller annan underliggande tillgång.
Värdet av ett bevis kan också vara knutet till värdeutvecklingen av en kombination av dessa under- liggande tillgångar.
Ett bevis ger innehavaren rätt att på återbetalningsdagen av Banken erhålla återbetalningsbelopp i den valuta - SEK, NOK eller EUR - som anges i Slutliga Villkor beräknat på visst sätt. Avgörande för återbetalningsbeloppets storlek är värdeutvecklingen av den underliggande tillgången. Ett bevis kan även vara konstruerat så att det, utöver återbetalningsbelopp, under löptiden berättigar till en kupong i form av ränta eller beräknad på annat sätt vid ett eller flera tillfällen.
Villkor som inte anges i Prospektet skall anges i de slutliga villkoren (”Slutliga Villkor”) för varje be- vis med viss beteckning som ges ut under Programmet. I Slutliga Villkor anges för varje bevis bl a vilken underliggande tillgång som återbetalningsbelopp och eventuell kupong är relaterad till och sättet för beräkning av återbetalningsbelopp respektive kupong. Slutliga Villkor för bevis som er- bjuds allmänheten eller tas upp till handel inges till Finansinspektionen. Slutliga Villkor kommer att offentliggöras och finnas tillgängliga på Bankens webbplats (www.swedbank.se/bevis). Slutliga Villkor kan även kostnadsfritt erhållas genom något av Bankens kontor.
Banken kan komma att inge ansökan om upptagande till handel på reglerad marknad av vissa be- vis vid NASDAQ OMX Stockholm AB, Oslo Börs ASA, NASDAQ OMX Helsinki Oy eller annan re- glerad marknad eller handelsplats, enligt vad som anges i Slutliga Villkor. Beroende på var bevisen kommer att upptas till handel kommer dessa att anslutas till något av Euroclear Sweden AB:s, VPS ASA:s eller Euroclear Finland Oys kontobaserade system, varför inga fysiska värdepapper kommer att utfärdas.
RISKFAKTORER
Bankens förmåga att infria sina förpliktelser enligt olika MTN, bevis och warranter (nedan gemen- samt kallade ”Värdepapper”) utgivna enligt detta Prospekt påverkas bland annat av nedanstående risker, enskilt eller sammantaget. Banken anser att de riskfaktorer som beskrivs nedan represente- rar de risker hänförliga till Banken samt till de risker inneboende vid investeringar i Värdepapper under Programmet. Banken intygar ej att denna redogörelse om risker hänförliga till Värdepapper- na är fullständig eller uttömmande. Presumtiva investerare uppmanas även läsa övriga avsnitt som återges eller refereras till i detta Prospekt och bilda sig en egen uppfattning om lämpligheten av en placering i aktuellt Värdepapper.
Kreditrisker på Banken förenade med Värdepapper
Innehavare av Värdepapper har en kreditrisk på Banken, vilket innebär att belopp som en inneha- vare skall erhålla är beroende av att Banken kan infria sina åtaganden. Innehavare av MTN som är förlagsbevis har en högre kreditrisk än innehavare av övriga Värdepapper eftersom förlagsbevis i händelse av Bankens likvidation eller konkurs ger rätt till betalning först efter det att alla oprioritera- de fordringar som inte är efterställda har blivit fullt betalda. Värdepapper emitterade under detta Prospekt omfattas ej av den statliga insättningsgarantin enligt lag (1995:1571) om insättningsga- ranti.
Bankens kreditvärdighet granskas fortlöpande av tre oberoende internationella kreditvärderingsin- stitut. En rating är ingen rekommendation att köpa, sälja eller behålla Värdepapper. En rating kan omprövas eller dras tillbaka vid vilken tidpunkt som helst.
Banken anser att samtliga underrubriker till ”Kreditrisker på Banken förenade med Värdepapper” är faktorer som var och en för sig eller i kombination, negativt kan påverka Bankens förmåga att full- göra sina förpliktelser i enlighet med villkoren för respektive Värdepapper.
Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser mot Banken och att ställ- da säkerheter inte täcker Bankens fordran. Bankens kreditrisk uppstår genom utlåning till kunder, men även genom garantiåtaganden, derivatkontrakt och värdepappershandel. Ogynnsamma eko- nomiska villkor och marknadsförutsättningar kan orsaka kreditförluster och behov av reserveringar för befarande kreditförluster. Kreditförluster kan få en betydande inverkan på Bankens finansiella ställning och resultat. Det har även på vissa marknader visat sig vara svårt att realisera säkerheter vilket, i förekommande fall, kan inverka negativt på Bankens förmåga att återvinna värdet på sä- kerheten. Banken har utlåning till företag i sektorer som sjöfart, oljeindustri, fordonsindustri, private equity och fastighetsförvaltning. Merparten av Bankens utlåning till privatpersoner avser hypoteks- lån.
Marknadsrisker
Med marknadsrisk avses risken för att förändringar i räntor, valuta- samt aktiekurser leder till att värdet av Bankens nettotillgångar, inklusive derivat, minskar. Den största enskilda marknadsrisken i Banken är ränterisk följt av strukturell valutakursrisk.
Likviditetsrisker
Likviditetsrisk syftar på risken att Banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Likviditetsrisk upp- står när förfallostrukturen för Bankens tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sammanfaller.
Operativa risker
Operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel och felaktiga system eller externa händelser. Definitio- nen inkluderar även risker i samband med allvarliga operativa händelser. Operativa risker existerar i alla delar av Bankens verksamhet.
Operativa risker avser också risker kopplade till fel och brister i produkter och tjänster, bristfällig intern kontroll, oklara ansvarsförhållanden, bristfälliga tekniska system, olika former av brottsliga angrepp och bristande beredskap inför störningar.
Legala förutsättningar
Bankens affärsverksamhet är föremål för en betydande reglering och tillsyn. På senare år har många lagar och förordningar, som Banken har att följa, tillkommit eller ändrats. Framtida föränd- ringar av regelverket inklusive ändrad redovisningsstandard och krav på kapitaltäckning, kan få en negativ effekt och inverkan på Bankens sätt att bedriva verksamheten och på det ekonomiska re- sultatet. Bankens affärsverksamhet och resultat påverkas även av nya och förändrade lagar, för- ordningar och andra regler beslutade av olika myndigheter i Sverige, EU och utländska stater och myndigheter.
Omvärldsfaktorer
Bankens affärsverksamhet är beroende av kundernas efterfrågan på bank-, finans- och finansiell service och kundernas förtroende för Banken samt makroekonomiska förändringar som BNP- utveckling, ränteläge, valutakursutveckling och aktiekursutveckling. Utlåningsvolymen är beroende av kundernas framtidstro, marknadsräntor och andra faktorer som påverkar kundernas ekonomiska situation. Banken bedriver en omfattande verksamhet i huvudsak i Sverige och har en domineran- de ställning i Baltikum. Banken bedriver även verksamhet i de övriga nordiska länderna samt ett antal övriga länder. Bankens lönsamhet kan påverkas negativt då vissa av dessa länders ekono- miska läge förändrats, och då förutsättningarna för tradingverksamhet och därtill relaterade faktorer förändrats. Exempelvis kan en utveckling med höjda räntor öka risken för kreditförluster och/eller innebära att viljan att uppta nya lån minskar. Ett annat exempel är den pågående statliga skuldkri- sen i flera EU-länder samt USA, vilken kan orsaka en försämrad utveckling i dessa länder och se- dan sprida sig till Bankens marknader.
Konkurrens
Banken möter en stark konkurrens inom alla områden och marknader. Konkurrenterna utgörs av lokala och internationella finansiella institutioner, banker, försäkringsbolag etc. Även om Banken anser sig ha en stark position och ställning för att möta konkurrensen, kan ingen försäkran ges för att ökad konkurrens inte på ett negativt sätt påverkar Banken inom ett eller flera områden som Banken verkar i. Bankmarknaden kan konsolideras, vilket kan få en negativ effekt på Bankens fi- nansiella ställning.
Rättsliga åtgärder
Banken är för närvarande inte part i några tvistemål eller rättsliga förfaranden med anledning av dess normala affärsverksamhet eller eljest som väsentligen påverkar eller skulle kunna komma att väsentligen påverka Bankens finansiella styrka. Banken kan dock ej lämna någon försäkran om att det i framtiden ej görs anspråk eller vidtas rättsliga åtgärder (inklusive regleringar) mot Banken som kan påverka eller skulle kunna komma att väsentligen påverka Bankens finansiella ställning, resul- tat eller marknadsposition.
Marknadsrisk förknippad med Värdepapper
Med marknadsrisk menas risken för att förändringar av till exempel aktiekurser, räntor, valutakur- ser, råvaror, företags kreditvärdighet eller andra faktorer - underliggande tillgång - negativt påver- kar värdet på aktuellt Värdepapper. Marknadsrisken varierar kraftigt mellan olika slag av Värde- papper beroende på dess struktur.
Banken kan utge Värdepapper där avkastning och/eller det belopp som skall erläggas på återbe- talningsdagen bestäms av värdeutvecklingen för en eller flera underliggande tillgångar, såsom ett index eller en råvara. Banken kan även ge ut Värdepapper där Banken skall erlägga belopp i an- nan valuta än placerarens domestika valuta. Banken understryker att:
a. kapitalskyddet i en kapitalskyddad placering endast gäller på återbetalningsdagen och för- utsätter att Banken kan fullgöra sina betalningsskyldigheter;
b. kapitalskyddet endast avser återbetalning av nominellt belopp, vilket innebär att marknads- risken motsvarar eventuell överkurs och den ränta som kunnat erhållas om investerat be- lopp i stället hade placerats i en räntebärande tillgång;
c. marknadsvärdet kan vara förenat med hastiga och kraftiga förändringar (stark volatilitet);
d. tilläggsbelopp, kupong, respektive återbetalningsbelopp kan utebli, helt eller delvis;
e. utbetalning av nominellt belopp, tilläggsbelopp och kupong respektive återbetalningsbelopp kan ske vid olika tidpunkter;
f. det belopp som betalas på återbetalningsdagen kan understiga investerat belopp eller att investerat belopp kan förloras i sin helhet;
g. en underliggande tillgång kan vara föremål för kraftiga kursrörelser som inte följer föränd- ringen i ränta, valuta, index etc;
h. om en underliggande tillgång kopplas till ett Värdepapper i förening med deltagandegrad större eller mindre än 100 procent eller en multiplikator större eller mindre än ett (1), kom- mer effekten av en förändring av underliggande tillgång som inverkar på återbetalt belopp eller avkastningen att bli förstorad eller förminskad (se ”Särskilda risker gällande vissa MTN – MTN med hög deltagandegrad eller multiplikator”);
i. tidpunkten för en värdeförändring av underliggande tillgång har, i olika grad och i olika si- tuationer, betydelse för ett Värdepappers värde och avkastning.
j. ett Värdepapper med barriär (cap/tak, floor/golv), eller kombinationer av dessa instrument eller andra liknande instrument, kan ha ett mer eller mindre volatilt marknadsvärde jämfört
med de Värdepapper som inte innehåller dylika instrument beroende på aktuellt värde på underliggande tillgång och återstående tid till återbetalningsdagen; och
k. ett Värdepapper vars värde på något sätt är relaterat till fast ränta medför risken att efter- följande ränteändringar kan ha en negativ effekt på marknadsvärdet på aktuellt Värdepap- per.
Övriga risker förknippade med Värdepapper Andrahandsmarknaden
Även om ett Värdepapper är upptaget till handel på en reglerad marknad eller annan handelsplats kan handeln i Värdepapperet vara mindre frekvent, vilket kan gälla under dess hela löptid. När det inte utvecklats en marknad kommer likviditeten att försämras och skillnaden mellan köp- och sälj- kurs vara större. Därför kan det vara fördyrande och förknippat med svårigheter att snabbt sälja ett Värdepapper eller erhålla ett pris jämfört med liknande investeringar som har en utvecklad andra- handsmarknad. Detta kan särskilt vara fallet med Värdepapper som är särskilt känsliga för föränd- ringar i underliggande tillgång, strukturerade för ett speciellt ändamål eller strategi eller strukturera- de för att tillgodose särskilda behov hos en begränsad kategori investerare. Denna typ av Värde- papper har i allmänhet en mer begränsad andrahandsmarknad och högre kursrörlighet (volatilitet) i priset jämfört med konventionella skuldebrev. Bristande likviditet kan ha en kännbar negativ effekt på marknadsvärdet för ett Värdepapper.
Ett Värdepapper med barriärstruktur kan uppvisa kraftigt avvikande värdeutveckling i förhållande till utvecklingen för underliggande tillgång.
Även om Banken återbetalar nominellt belopp på återbetalningsdagen kan en försäljning dessför- innan innebära en kapitalförlust. Beroende på hur ett visst Värdepapper är konstruerat påverkas värdet på andrahandsmarknaden olika i förhållande till utvecklingen för underliggande tillgång.
Banken kan ha rätt att återbetala ett Värdepapper i förtid
Vissa slag av Värdepapper (MTN och bevis) kan ha villkor som ger Banken möjlighet att återbetala dessa i förtid. Förtida återbetalning innebär typiskt sett en begränsning av Värdepapperets mark- nadsvärde. Under en period då Banken har möjlighet att besluta om förtida återbetalning kommer marknadsvärdet för dessa Värdepapper sannolikt ej att märkbart överstiga återbetalningskursen.
Detta kan även inträffa före sådan period om förtida återbetalning.
Om Banken finner det förmånligt kan den förväntas återbetala ett Värdepapper i förtid när dess marknadsvärde är högre än motsvarande återbetalningskurs. Vidare har Banken under vissa förut- sättningar rätt att förtidsinlösa MTN som utgör förlagsbevis i händelse av en kapitalhändelse såsom beskriven punkten 9.2 i allmänna villkor sådana obligationer. Vid dessa tillfällen kan investeraren sakna möjlighet att återinvestera det återbetalda beloppet till samma villkor som återbetalt Värde- papper.
Investeraren bör överväga risken i händelse av förtida återbetalning, eller vid en utebliven förväntad förtida återbetalning, i ljuset av andra alternativa placeringsmöjligheter vid pla- ceringstillfället.
Justering och ändrade villkor
Banken äger rätt att under vissa särskilda omständigheter justera eller ändra ursprungliga villkor.
Händelser som kan föranleda justeringar eller ändringar i villkoren är exempelvis att underliggande tillgång upphör att beräknas, ändrade förutsättningar för Bankens riskavtäckning t ex genom änd- rad lagstiftning eller att annan av Banken vid emissionstillfället ej förutsebar händelse inträffar som omöjliggör eller fördyrar Bankens riskavtäckning. Banken äger även rätt att justera uppenbara skrivfel i villkoren. I Slutliga Villkor för respektive Värdepapper framgår reglerna som tillämpas vid olika händelser.
Byte av valuta
Om en viss valuta vari Värdepapper är denominerat upphör att vara gällande valuta före återbetal- ningsdagen för Värdepapper, kan detta få negativa effekter för innehavare av Värdepapper. Om detta sker kommer alla belopp ursprungligen denominerade i valutan som upphört att gälla att er- läggas i motvärdet av en annan valuta. Det kan bli tillåtet eller krävas enligt lag att utestående Vär- depapper skall konverteras till den nya valutan och att ytterligare andra åtgärder skall vidtas avse- ende sådant Värdepapper. Vidare kan valutaförändringen resultera i att det inte längre finns offent- ligt visade värden tillgängliga för underliggande tillgång eller att förändringar sker i det sätt varpå underliggande tillgång beräknas, kvoteras och publiceras. En övergång till annan valuta kan även åtföljas av andra, oförutsebara effekter på underliggande tillgång som kan få negativa effekter för innehavare av Värdepapper.
Valutakursrisk och valutarestriktioner
Banken erlägger nominellt belopp och avkastning på ett Värdepapper som regel i den valuta som anges i slutliga villkor. I de fall valutan avviker från investerarens egen valuta, vari investerarens finansiella verksamhet främst sker, kan detta medföra vissa risker kopplade till valutaomräkning om valutan avviker. Detta inkluderar risken för kraftiga valutakursförändringar (inklusive devalvering och revalvering) såväl som införande eller ändringar av valutaregleringar. En förstärkning av den egna valutan jämfört med den valuta placeringen är denominerad, minskar placeringens värde för denne investerare.
Regeringar och myndigheter kan införa valutakontroller/-regleringar som får negativ effekt på valu- takursen. Resultatet av detta kan innebära att innehavare av Värdepapper erhåller lägre avkast- ning, återbetalningsbelopp eller nominellt belopp än förväntat.
Politisk risk
Med politisk risk menas en politisk händelse, t ex en åtgärd från en myndighet, allmänt moratorium, terrorism, krig eller uppror som omöjliggör, fördyrar eller fördröjer ett planerat skeende såsom en överföring av betalningsvaluta eller ett avtals fullgörande.
Den politiska risken är ofta inte så stor på väletablerade västmarknader men gör sig desto mer kännbar på mindre utvecklade marknader och länder med politisk instabilitet. Banken utger Värde- papper där värdeutvecklingen är kopplad till underliggande tillgång med exponering mot sådana marknader och länder.
Om en politisk händelse inträffar som gör det olagligt eller innebär ökade kostnader för Bankens riskhantering avseende ett visst Värdepapper kan Banken tvingas att avsluta och återbetala Vär- depapperet i förtid. Om Värdepapperet återbetalas i förtid bestäms återbetalningskursen av gällan- de svensk marknadsränta för en löptid motsvarande Värdepapperets återstående löptid, samt av
villkoren för att avveckla Bankens riskavtäckning. Detta kan innebära att återbetalat belopp blir läg- re än det lägsta belopp som enligt villkoren annars skulle ha erlagts vid löptidens slut.
En politisk händelse kan även innebära att ett Värdepapper förlorar hela sin koppling till underlig- gande tillgång, men fortsätter att löpa fram till ordinarie dag för återbetalning. Detta kan innebära en plötslig och kraftig försämring av Värdepapperets marknadsvärde och att detta värde därefter endast följer marknadsräntornas utveckling.
Nya kapitaltäckningsregler och bail-in samt annan ändrad lagstiftning
Villkoren för ett Värdepapper baseras på vid utgivandet gällande svensk lag. Inga garantier kan lämnas avseende den inverkan som möjliga ändringar av svensk eller utländsk lagstiftning kan få efter utgivandet av relevant Värdepapper.
Baselkommittén för banktillsyn (”the Basel Committe on Banking Supervision”), utgör ett globalt nätverk för tillsynsmyndigheter och tar fram standarder, riktlinjer och rekommendationer som är normgivande för de flesta tillsynsmyndigheter. Den 16 december 2010 beslutade Baselkommittén om de så kallade Basel III-reglerna som innebär förändringar av de nuvarande kapitaltäckningsreg- lerna och nya regler för hantering av likviditetsrisker. Den 20 juli 2011 presenterade EU- kommissionen ett förslag för hur Basel III-reglerna ska implementeras inom EU genom ett nytt samlat kapitaltäckningsdirektiv (”CRD IV”) och införande av en ny kapitaltäckningsförordning (”CRR”). CRD IV och CRR väntas vara implementerade och träda ikraft i Sverige den 1 januari 2013.
Som komplement till CRD IV och CRR och som en del av harmonisering av åtgärder för hantering av finansiella kriser har Kommissionen inlett arbete med att ta fram ett direktiv med regler för rädd- nings- och stödåtgärder för banker, (”Crisis Management Framework”). Arbetet förväntas utmynna i ett förslag till direktiv under 2012. I mars 2012 publicerades ett diskussionsunderlag i vilket flera olika förslag till tvingande nedskrivningslösningar (”bail-in-lösningar”) presenterades. Gemensamt för de föreslagna lösningarna är att de skulle förse myndigheter med möjligheter att skriva ner eller omvandla skuldinstrument till aktier vid händelse av ekonomiska svårigheter för banker.
CRD IV och CRR innehåller ett antal bestämmelser som kan få stor betydelse för huruvida Ban- kens utestående förlagslån får räknas in i Bankens kapitalbas. Till exempel föreslås det att förlags- lån, för att omfattas av en finansiell institutions kapitalbas, måste innehålla en s k loss absorption- mekanik, enligt vilken värdet av ett förlagslån ska skrivas ned i sin helhet eller omvandlas till aktier för det fall den finansiella institutionens finansiella situation når förutbestämda nivåer där dess fort- levnad hotas (”point of non-viability”). En möjlig utveckling är således att Bankens utestående för- lagslån, delvis eller i sin helhet, inte längre får inräknas i Bankens kapitalbas med anledning av att reglerna i CRD IV och CRR träder ikraft. Om Förlagslånen inte får räknas in i Bankens kapitalbas finns det risk för påverkan på Bankens finansiella status och prissättningen på Värdepapper. Vida- re kan Banken inte överblicka vad Kommissionens arbete kring räddnings- och stödåtgärder för banker kommer att utmynna i och vilka eventuella effekter dessa får för Värdepapper och värdet på de fordringar investerare i Värdepapper har gentemot Banken.
Skatteavdrag i enlighet med FATCA
USA har infört skattelagstiftning, Foreign Account Tax Compliance Act (”FATCA”), som kan medfö- ra starka skäl för Banken att träffa överenskommelse med skattemyndigheterna i USA om bland annat rapportering och skatteavdrag beträffande Bankens mellanhavanden med vissa rättssubjekt, framförallt sådana med anknytning till USA. Om Banken träffar sådan överenskommelse kan detta innebära en förpliktelse för Banken att under vissa omständigheter göra avdrag för skatt till USA
vid utbetalning avseende Värdepapper, vilket innebär en risk för att de belopp som investeraren ska erhålla i enlighet med villkoren för Värdepapper blir lägre än annars. Vid tidpunkten för offent- liggörandet av detta Prospekt är det oklart i vilken mån Värdepapper omfattas av FATCA och vilka omständigheter som i så fall kan medföra avdrag i enlighet med FATCA.
Särskilda risker gällande vissa MTN
En MTN är ett skuldebrev. Den typ av MTN som kan utges enligt detta Prospekt ryms inom ett brett spektrum av olika strukturer. Ett antal av dessa kännetecknas av att de kan innebära särskild risk för en investerare. Nedan beskrivs de vanligaste strukturerna och de särskilda riskerna med dessa.
Aktieindexobligationer och andra MTN med koppling till underliggande tillgång
En aktieindexobligation eller annan MTN med koppling till underliggande tillgång innehåller flera olika beståndsdelar och därmed olika typer av riskexponering. Eftersom risken varierar beroende på struktur och underliggande tillgång är det viktigt att varje placerare förstår hur utvecklingen av underliggande tillgång påverkar värdet av aktuell MTN innan placering sker.
MTN med hög deltagandegrad eller multiplikator
Deltagandegrad och multiplikator uttrycker hur stor del av en förändring av underliggande tillgång som påverkar avkastningen på slutdagen. En deltagandegrad över 100 procent eller en multiplika- tor över 1 innebär att avkastningen på slutdagen påvekas mer än förändringen av underliggande tillgång. Om dessa faktorer understiger 100 procent respektive 1 påverkas avkastningen på slutda- gen mindre än förändringen av underliggande tillgång.
Exponering mot underliggande tillgång avgörs således av deltagandegrad eller multiplikator. Ju högre deltagandegrad eller multiplikator desto större exponering mot underliggande tillgång, vilket normalt innebär större kurssvängningar för MTN vid förändringar av marknadsvärdet för underlig- gande tillgång. Om värdeutvecklingen för underliggande tillgång varit negativ är det dock inte ovan- ligt att kursen för MTN påverkas i mindre utsträckning av värdeförändringar av underliggande till- gång. Särskilt gäller detta om den återstående löptiden är kort.
MTN med förutbestämd lägsta avkastning
I det fall en MTN innehåller en förutbestämd lägsta avkastning är exponeringen mot underliggande tillgång mindre jämfört med liknande struktur utan förutbestämd lägsta avkastning. Detta innebär att utvecklingen av underliggande tillgång kan ha mindre betydelse för en MTN:s värde.
MTN med tak för underliggande tillgång
I vissa fall kan en MTN:s konstruktion innebära att värdeutvecklingen för underliggande tillgång endast påverkar en MTN:s värde upp till en viss nivå (se ”Barriärstrukturer” nedan). Detta innebär att underliggande tillgångs värde överstigande detta s k tak inte påverkar utfallet på ifrågavarande MTN. Det påverkar även prissättningen under löptiden på andrahandsmarknaden. Avgörande för hur mycket värdeförändringen av underliggande tillgång påverkar priset för MTN beror på återstå- ende löptid och aktuellt värde för underliggande tillgång i förhållande till det s k taket.
Cliquéstrukturer
En cliquéstruktur innebär att beräkning av avkastningen sker genom att mäta underliggande till- gångs värdeförändring i olika perioder. Detta innebär att flera startvärden och slutvärden fastställs under löptiden. Det utfall som respektive period genererar används därefter för att beräkna den slutliga avkastningen. I de fall där varje period har ett tak för positiva utfall men verkligt utfall tas med för negativa utfall, kan värdet på MTN minska kraftigt vid betydande negativa värdeföränd- ringar av underliggande tillgång medan en MTN:s värde ökar betydligt långsammare eller inte alls vid kraftigt positiv värdeökning av underliggande tillgång.
Omvända cliquéstrukturer
En omvänd cliquéstruktur innebär att avkastningen endast påverkas av underliggande tillgångs negativa värdeförändring. En från början fastställd maximal avkastningsprocent minskas med varje mätperiods procentuella negativa värdeutveckling. Detta innebär att positiv värdeutveckling inte ger en högre avkastning än den på förhand fastställda och att negativ värdeutveckling minskar den fastställda procentsatsen. Prisutvecklingen under löptiden kan därför variera kraftigt beroende på stora negativa värden och/eller risken för negativa värden.
Barriärstrukturer
En MTN med barriärstruktur innebär att avkastningen påverkas om och när värdet på underliggan- de tillgång uppgår till en viss nivå, s k barriär (knock-out/knock-in). Exponering för barriär kan vara kontinuerlig under hela löptiden, vid särskilda tidpunkter eller endast på slutdagen. En barriärträff kan innebära att avkastning erhålls, ökar, minskar eller helt eller delvis uteblir. Priset på andra- handsmarknaden beror främst på återstående löptid och aktuellt värde på underliggande tillgång i förhållande till barriär/-er. Vid kort återstående löptid och om värdet på underliggande tillgång ligger nära en barriär, kan priset variera mycket kraftigt. Priset på andrahandsmarknaden kan även re- flektera en barriärträff trots att sådan händelse ännu ej inträffat.
Digitala strukturer
En digital struktur innebär att avkastning erhålls/inte erhålls vid ett visst värde för underliggande tillgång. Detta innebär att en MTN:s pris kan variera kraftigt om aktuellt värde för underliggande tillgång ligger nära det värde som innebär avkastning eller inte. Det gäller speciellt vid kort återstå- ende löptid. Om värdet ligger långt ifrån behöver värdeförändringar av underliggande tillgång inte nämnvärt påverka priset för MTN. Priset på andrahandsmarknaden kan reflektera att avkastning erhålls/inte erhålls trots att villkoren för detta ännu ej uppfyllts.
Kreditderivatstrukturer
En MTN:s avkastning kan vara relaterad till kreditrisken i ett bolag, land eller korgar med bolag och olika länder (kreditportfölj) eller index baserat på sådana kreditrisker eller kreditderivat. Risken be- står i att något av bolagen/länderna inte kan infria sina åtaganden gentemot sina borgenärer i en- lighet med gällande avtal, s k kredithändelse. Ju fler bolag/länder som ingår i kreditportföljen desto större är sannolikheten för att en kredithändelse kommer att inträffa under MTN:s löptid. Om en MTN:s avkastning i stället är kopplad till en eller ett fåtal bolag/länder får en enskild kredithändelse vanligtvis större inverkan på avkastningen. Hur stor inverkan en kredithändelse har på värdet för en MTN varierar mellan olika slags kreditderivatstrukturer. Index och/eller kreditderivatets marknads- värde kan baseras på marknadens bedömning av kreditvärdigheten och en index- /värdeförändring behöver således inte vara orsakad av en inträffad kredithändelse.
Beräkning av start- och slutvärde
För att minska risken vid fastställande av startvärde kan detta fastställas som ett genomsnitt av värdet under en viss period för underliggande tillgång. Vanligtvis används metoden när det finns risk för att handeln i aktuell underliggande tillgång ej är tillfredställande. För att minska risken vid beräkning av slutvärde fastställs detta ofta som ett genomsnitt av värdet för underliggande tillgång vid ett antal mätpunkter under en bestämd tidsperiod. Detta innebär att kraftiga förändringar av värdet för underliggande tillgång får mindre betydelse för slutvärdet ju fler mättillfällen som ägt rum.
En MTN:s pris blir mindre och mindre volatilt ju fler mättillfällen som ingår i beräkningen av slutvär-
de. Det innebär även att värdet för underliggande tillgång på slutdagen i regel är högre eller lägre än fastställt slutvärde.
Övriga MTN
Variable Rate Notes (VRN) med multiplikator eller annan hävstångsfaktor
MTN med variabel ränta kan vara volatila investeringar. Om de struktureras med multiplikator över- stigande 1 eller annan hävstångsfaktor, eller innehåller caps och floors, eller kombinationer av dessa instrument eller andra liknande instrument, kan deras marknadsvärde vara mer volatilt jäm- fört med de Värdepapper som inte innehåller dylika instrument.
Omvänd Floating Rate Notes (FRN)
En omvänd FRN har en ränta som motsvarar en fast räntesats minus en räntesats som baseras på någon referensränta, t ex STIBOR. Marknadsvärdet för dessa MTN är i allmänhet mer volatilt jäm- fört med marknadsvärdet för en konventionell FRN med samma referensränta. Detta följer av att en höjd referensränta inte bara minskar räntan för aktuell MTN, utan det kan även innebära en höjning av aktuellt ränteläge, vilket påverkar marknadsvärdet negativt för aktuell MTN.
Fast/ rörlig ränta
En MTN kan löpa med en ränta som skiftar från fast till rörlig eller från rörlig till fast ränta. När Ban- ken har rätt att genomföra en sådan omläggning, kommer detta att påverka andrahandsmarknaden och marknadsvärdet på MTN eftersom Banken förväntas genomföra omläggningen när det medför en lägre ränta för Banken. Om Banken ändrar från fast till rörlig ränta vid ett sådant tillfälle, är nor- malt skillnaden mellan fast/rörlig ränta för MTN mindre fördelaktig jämfört med rådande skillnad på jämförbara FRN kopplad till samma ränta. Dessutom kan den nya rörliga räntan vid var tid vara lägre jämfört med andra MTN. Om Banken ändrar från rörlig till fast ränta i en sådan situation, är antagligen den fasta räntan lägre än rådande ränta på aktuell MTN.
MTN utgivna till under- eller överkurs
Marknadskursen för Värdepapper kopplade till underliggande tillgång som utgivits till kraftig över- kurs i förhållande till nominellt belopp har en benägenhet att fluktuera mer i kurs jämfört med kon- ventionella räntebärande värdepapper. Generellt gäller att ju längre återstående löptid desto större kurssvängningar jämfört med konventionella räntebärande Värdepapper.
Särskilda risker gällande warranter
En warrant är inget skuldebrev. Vid förvärv av en warrant har investeraren, genom att erlägga en premie, köpt rättigheten (eller ett värde motsvarande rättigheten) att köpa eller sälja en underlig- gande tillgång till ett bestämt pris. Om detta pris avviker från relevant marknadspris på ett ofördel- aktigt sätt innebär detta att investeraren kan förlora hela eller delar av den erlagda premien.
Warrantens konstruktion innebär vidare att även en måttlig kursförändring på den underliggande tillgången kan få ett kraftigt genomslag - såväl positivt som negativt – i kursen för warranten, s k hävstångseffekt. Med hänsyn till hävstångseffekten bör investeraren fortlöpande överväga lämpligt försäljningstillfälle för innehavda warranter.
Placerare bör vara medvetna om att en warrant under löptiden handlas som ett självständigt vär- depapper och att värdet även styrs av förhållanden såsom utbud och efterfrågan.
Värdet på warranten är beroende av flera faktorer utom Bankens kontroll och påverkan. Bland vik- tigare faktorer som påverkar warrantens värde kan nämnas följande.
a) Marknadspriset/-värdet på underliggande tillgång i förhållande till lösenpris är den faktor som har störst påverkan på en warrants värde. Hur mycket warrantens pris påverkas beror bl a på återstående löptid och skillnaden mellan aktuellt pris/värde och lösenpris.
b) Volatiliteten är ett uttryck för kursrörelsen och förändringar av volatiliteten för underliggan- de tillgång påverkar warrantens värde. Historisk volatilitet visar hur mycket priset/värdet på den underliggande tillgången har fluktuerat under en viss given tidsperiod. Det är den för- väntade volatiliteten som påverkar värdet på en warrant. Förväntad volatilitet visar hur mycket priset/värdet på den underliggande tillgången förväntas fluktuera under warrantens återstående löptid. Den implicita volatiliteten är ett uttryck för hur mycket en warrant kostar uttryckt i form av volatilitet. En höjd förväntad volatilitet innebär en högre implicit volatilitet och därmed ett högre värde på warranten. På motsvarande sätt innebär en lägre förväntad volatilitet att den implicita volatiliteten sjunker och värdet på warranten minskar. I perioder med relativt stor osäkerhet, t ex i samband med bolagsrapporter, kan den förväntade vola- tiliteten justeras mycket och plötsligt. Vid sådana tillfällen kan en warrants värde och den implicita volatiliteten kraftigt förändras.
c) I priset för en warrant ligger en uppskattning av den underliggande tillgångens eventuella utdelningar. Vid förväntad höjd utdelning minskar värdet för en köpwarrant medan en sälj- warrants värde ökar. På motsvarande sätt innebär förväntningar om lägre utdelningar att värdet på en köpwarrant ökar och värdet på en säljwarrant minskar. Vid extraordinära ut- delningar justeras warrantens villkor så att den extraordinära utdelningen ej skall påverka warrantens värde. Justeringen sker i enlighet med villkoren för warranten och marknads- praxis.
d) Händelser som påverkar aktiemarknaden generellt, t ex ekonomiska, finansiella och poli- tiska händelser, kan innebära, förutom värdeförändringen i underliggande tillgång och för- väntad volatilitet etc, att likviditeten i marknaden och/eller underliggande tillgång försämras eller bortfaller och att skillnaden mellan en warrants köp- och säljpris (spread) ökar.
e) Höjda marknadsräntor innebär att värdet på en köpwarrant stiger och värdet på en säljwar- rant minskar. På motsvarande sätt innebär sänkta marknadsräntor att värdet på en köp- warrant minskar och att värdet på en säljwarrant ökar.
f) Ju längre återstående löptid desto högre värde för en warrant. Återstående löptid påverkar även hur mycket de övriga faktorerna ovan inverkar på en warrants värde.
Särskilda risker gällande bevis
Ett bevis är inget skuldebrev, vilket innebär att återbetalningsbelopp och eventuell kupong kan ha en annan innebörd och beräknas på ett annat sätt jämfört med ett skuldebrev. Den typ av bevis som kan utges i enlighet med detta Prospekt ryms inom ett brett spektrum av olika strukturer.
Gemensamt för bevis utgivna under detta Prospekt är att de inte är kapitalskyddade placeringar och innebär därför en särskild risk för investerare eftersom hela eller delar av placerat belopp kan gå förlorat.
För Bevis utgör marknadspriset/-värdet på underliggande tillgång i förhållande till startvärde, för- väntad kursrörelse (volatiliteten) i underliggande tillgång, uppskattning av den underliggande till- gångens eventuella utdelningar och ränteläget de faktorer som har störst påverkan på ett Bevis
värde. Hur mycket respektive faktor påverkar Bevisets värde beror bl a på återstående löptid och skillnaden mellan aktuellt pris/värde och startvärde samt hur Bevisets återbetalningsbelopp och kuponger beräknas.
Bevis med hög deltagandegrad eller multiplikator
Deltagandegrad och multiplikator uttrycker hur stor del av en förändring av underliggande tillgång som påverkar återbetalningsbelopp och kupong. En deltagandegrad över 100 procent eller en mul- tiplikator över 1 innebär att återbetalningsbelopp och kupong påvekas mer än förändringen av un- derliggande tillgång och att även en måttlig kursförändring på den underliggande tillgången kan få ett kraftigt genomslag - såväl positivt som negativt – i kursen för beviset, s k hävstångseffekt. Om dessa faktorer understiger 100 procent respektive 1 påverkas återbetalningsbelopp kupong mindre än förändringen av underliggande tillgång.
Exponering mot underliggande tillgång avgörs således av deltagandegrad eller multiplikator. Ju högre deltagandegrad eller multiplikator desto större exponering mot underliggande tillgång, vilket normalt innebär större kurssvängningar för Bevis vid förändringar av marknadsvärdet för underlig- gande tillgång. Ett bevis kan ha olika deltagandegrad eller multiplikator beroende på om värdeut- vecklingen för underliggande tillgång varit negativ eller positiv.
Bevis med tak för underliggande tillgång
I vissa fall kan ett Bevis konstruktion innebära att värdeutvecklingen för underliggande tillgång en- dast påverkar ett Bevis värde upp till en viss nivå (se ”Barriärstruktur” nedan). Detta innebär att underliggande tillgångs värde överstigande ett s k tak inte påverkar utfallet på ifrågavarande Bevis.
Det påverkar även prissättningen under löptiden på andrahandsmarknaden. Avgörande för hur mycket värdeförändringen av underliggande tillgång påverkar priset för Bevis beror på återstående löptid och aktuellt värde för underliggande tillgång i förhållande till det s k taket.
Cliquéstrukturer
En cliquéstruktur innebär att beräkning av återbetalningsbelopp och kupong sker genom att mäta underliggande tillgångs värdeförändring i olika perioder. Detta innebär att flera startvärden och slutvärden fastställs under löptiden. Det utfall som respektive period genererar används därefter för att beräkna återbetalningsbeloppet och kupong. I de fall där varje period har ett tak för positiva ut- fall men verkligt utfall tas med för negativa utfall, kan värdet på Bevis minska kraftigt vid betydande negativa värdeförändringar av underliggande tillgång medan bevisets värde ökar betydligt lång- sammare eller inte alls vid kraftigt positiv värdeökning av underliggande tillgång.
Omvända cliquéstrukturer
En omvänd cliquéstruktur innebär att återbetalningsbelopp och kupong endast påverkas av under- liggande tillgångs negativa värdeförändring. En från början fastställd maximal avkastningsprocent minskas med varje mätperiods procentuella negativa värdeutveckling. Detta innebär att positiv vär- deutveckling inte ger ett högre återbetalningsbelopp eller kupong än den på förhand fastställda och att negativ värdeutveckling minskar den fastställda procentsatsen. Prisutvecklingen under löptiden kan därför variera kraftigt beroende på stora negativa värden och/eller risken för negativa värden.
Barriärstrukturer
Ett Bevis med barriärstruktur innebär att återbetalningsbelopp och eventuella kuponger påverkas om och när värdet på underliggande tillgång uppgår till en viss nivå, s k barriär (knock-out/knock-
in). Exponering för barriär kan vara kontinuerlig under hela löptiden, vid särskilda tidpunkter eller endast på slutdagen. En barriärträff kan innebära att återbetalningsbelopp eller kupong erhålls, ökar, minskar eller helt eller delvis uteblir. Priset på andrahandsmarknaden beror främst på åter- stående löptid och aktuellt värde på underliggande tillgång i förhållande till barriär/-er. Vid kort åter- stående löptid och om värdet på underliggande tillgång ligger nära en barriär, kan priset variera mycket kraftigt. Priset på andrahandsmarknaden kan även reflektera en barriärträff trots att sådan händelse ännu ej inträffat.
Digitala strukturer
En digital struktur innebär att återbetalningsbelopp och kupong erhålls/inte erhålls vid ett visst vär- de för underliggande tillgång. Detta innebär att ett Bevis pris kan variera kraftigt om aktuellt värde för underliggande tillgång ligger nära det värde som innebär att återbetalningsbelopp eller kupong erhålls eller inte. Det gäller speciellt vid kort återstående löptid. Om värdet ligger långt ifrån behö- ver värdeförändringar av underliggande tillgång inte nämnvärt påverka priset för Bevis. Priset på andrahandsmarknaden kan reflektera att avkastning erhålls/inte erhålls trots att villkoren för detta ännu ej uppfyllts.
Kreditderivatstrukturer
Ett Bevis återbetalningsbelopp eller kupong kan vara relaterad till kreditrisken i ett bolag, land eller korgar med bolag och olika länder (kreditportfölj) eller index baserat på sådana kreditrisker eller kreditderivat. Risken består i att något av bolagen/länderna inte kan infria sina åtaganden gentemot sina borgenärer i enlighet med gällande avtal, s k kredithändelse. Ju fler bolag/länder som ingår i kreditportföljen desto större är sannolikheten för att en kredithändelse kommer att inträffa under Bevisets löptid. Om ett Bevis avkastning i stället är kopplad till en eller ett fåtal bolag/länder får en enskild kredithändelse vanligtvis större inverkan på avkastningen. Hur stor inverkan en kredithän- delse har på värdet för ett Bevis varierar mellan olika slags kreditderivatstrukturer. Index och/eller kreditderivatets marknadsvärde kan baseras på marknadens bedömning av kreditvärdigheten och en index-/värdeförändring behöver således inte vara orsakad av en inträffad kredithändelse.
Beräkning av start- och slutvärde
För att minska risken vid fastställande av startvärde kan detta fastställas som ett genomsnitt av värdet under en viss period för underliggande tillgång. Vanligtvis används metoden när det finns risk för att handeln i aktuell underliggande tillgång ej är tillfredställande. För att minska risken vid beräkning av slutvärde fastställs detta ofta som ett genomsnitt av värdet för underliggande tillgång vid ett antal mätpunkter under en bestämd tidsperiod. Detta innebär att kraftiga förändringar av värdet för underliggande tillgång får mindre betydelse för slutvärdet ju fler mättillfällen som ägt rum.
Ett Bevis pris blir mindre och mindre volatilt ju fler mättillfällen som ingår i beräkningen av slutvär- de. Det innebär även att värdet för underliggande tillgång på slutdagen i regel är högre eller lägre än.fastställt.slutvärde.
PROGRAM FÖR MEDIUM TERM NOTES
Banken har under detta Program för Medium Term Notes (”MTN-Programmet”) möjlighet att löpan- de uppta lån i svenska kronor (”SEK”), norska kronor (”NOK”) eller euro (”EUR”) inom ett vid varje tid högsta utestående belopp om högst sammanlagt nominellt SEK SEXTIOMILJARDER (60 000 000 000) eller motvärdet därav i NOK eller EUR. Banken förbehåller sig rätten att höja det- ta belopp. Beslut om att uppta lån under MTN-Programmet fattas med stöd av bemyndigande från Bankens styrelse.
Syftet med de lån som utges under MTN-Programmet är att erbjuda Bankens kunder efterfrågade placeringsprodukter samt att erhålla medel för Bankens allmänna verksamhet.
Under MTN-Programmet kan Banken emittera Medium Term Notes som löper med fast ränta, rörlig ränta eller utan ränta (s k nollkupongskonstruktion). Banken har dessutom möjlighet att emittera MTN där ränta och/eller annan avkastning fastställs på basis av utvecklingen av viss aktie, obliga- tion, valuta, råvara, index eller någon annan faktor (underliggande tillgång) eller kombinationer av dessa. Nyssnämnda MTN emitteras i form av t ex aktieindexobligationer, valutaobligationer, råva- ruobligationer, strategiobligationer eller kreditderivatobligationer. För ytterligare information, se nedan under rubriken ”Lånestrukturer”.
Villkor som inte anges i Prospektet skall anges i de slutliga villkoren (”Slutliga Villkor”) som upprät- tas för varje lån som tas upp under MTN-Programmet. Slutliga Villkor kan innefatta en eller i vissa fall flera serier för ett lån. I Slutliga Villkor regleras bl a lånets eller en series nominella belopp, MTN:s valörer och tillämplig metod för avkastnings- eller ränteberäkning. Slutliga Villkor för lån som erbjuds allmänheten eller tas upp till handel inges till Finansinspektionen. Slutliga Villkor (med un- dantag för MTN utgivna under Mall B för Slutliga Villkor på sid 35) kommer att offentliggöras samt finnas tillgängliga på Bankens webbplats (www.swedbank.se/spax). Slutliga Villkor kan även kost- nadsfritt erhållas genom något av Bankens kontor.
Lån upptas mot utgivande av obligationer eller förlagsbevis. Varje lån representeras av Medium Term Notes i valörer om nominellt SEK 1 000, 10 000, 100 000 eller 1 000 000, NOK 1 000, 10 000, 100 000 eller 1 000 000 eller EUR 100, 1 000, 10 000 eller 100 000 eller hela multiplar därav.
MTN erbjuds, om inte annat anges i Slutliga Villkor, alla kategorier investerare inklusive privatper- soner och företag.
Innehavare av MTN representerar sig själva i sin egenskap av fordringshavare gentemot Banken och företräds sålunda inte av någon särskild på förhand bestämd organisation eller ombud.
Banken kan komma att inge ansökan om upptagande till handel av MTN vid NASDAQ OMX Stock- holm AB, Oslo Börs ASA, NASDAQ OMX Helsinki Oy eller annan reglerad marknad enligt vad som anges i Slutliga Villkor. Lån som utges i Sverige ansluts till Euroclear Sweden AB:s (”ES”) kontoba- serade system, varför inga fysiska värdepapper utfärdas. ES verkställer om inte annat anges i Slut- liga Villkor avdrag för preliminär skatt, f n 30 procent på utbetald ränta, för fysisk person bosatt i Sverige och för svenskt dödsbo. Lån som utges i Norge kommer att anslutas till VPS ASA:s (”VPS”) kontobaserade system, varför inga fysiska värdepapper utfärdas. VPS verkställer ej avdrag för preliminär skatt. Lån som utges i Finland kommer att anslutas till Euroclear Finland Oy (”EF”) kontobaserade system, varför inga fysiska värdepapper utfärdas. EF verkställer ej avdrag för pre- liminär skatt.
Anställda i Banken och andra fysiska eller juridiska personer som på något sätt är inblandade i ett erbjudande kan komma att inneha MTN. I övrigt har, såvitt Banken vet, sådana personer inte några ekonomiska eller andra relevanta intressen i MTN emitterade under detta Program.
Tilldelning av MTN kommer vid överteckning att ske i den ordning inkomna anmälningssedlar regi- streras.
Information efter ett erbjudande lämnas i förekommande fall på Bankens webbplats (www.swedbank.se/spax).
Olika lånestrukturer
En placering i MTN är en kapitalskyddad placering vilket innebär att Banken i sin egenskap av emittent åtar sig att på återbetalningsdagen betala minst det nominella beloppet.
Nedan angivna lånestrukturer är en beskrivning av de strukturerna som Banken emitterar under MTN-Programmet. I Slutliga Villkor för respektive lån ges en närmare beskrivning av relevant struk- tur och i Slutliga Villkor ges även detaljerad information om hur avkastningen skall beräknas.
En lånestruktur kan även vara en hybrid av nedanstående eller andra liknande strukturer, t ex att avkastningen är kopplad till flera olika tillgångsslag såsom aktier, ränta eller annan underliggande tillgång. Avkastningsberäkningen sker på samma sätt som i nedan nämnda strukturer, t ex en ak- tieindexobligation och ränteobligation. Exempelvis kan en hybrids avkastning beräknas som ett aktieindex procentuella uppgång multiplicerad med det antal dagar som en viss ränta ej överstigit en viss barriär dividerat med antal dagar i relevant avkastningsperiod.
En närmare beskrivning av struktur och detaljerad information om hur avkastning beräknas åter- finns i Slutliga Villkor för respektive lån.
Ränteobligationer
I denna grupp ingår olika typer av obligationer där avkastning erhålls i form av periodvis utbetald ränta eller där obligationerna säljs till en kurs understigande nominellt belopp och avkastning er- hålls på återbetalningsdagen i och med återbetalningen av det nominella beloppet, s k nollku- pongskonstruktion. Räntan kan vara fast, rörlig (FRN) eller variabel (VRN). Andra lånestrukturer vars avkastning baseras på ränta och/eller ränteutveckling kan förekomma, t ex s k ränteintervall- obligationer, räntebarriärobligationer och räntedifferensobligationer.
I en ränteintervallobligation är avkastningen till exempel villkorad av att en angiven ränta eller ett ränteindex håller sig inom vissa förutbestämda intervall. En räntebarriärobligations avkastning vill- koras av att en angiven ränta eller där obligationerna håller sig under eller över en viss förutbe- stämd räntenivå. Avkastningen på en räntedifferensobligation baseras på skillnaden mellan olika räntor med olika bindningstid och/eller räntor i olika valutor.
Lån kan även struktureras så att avkastningsberäkningen förändras under löptiden. Exempelvis kan avkastning utgå som en förutbestämd ränta under löptidens första år för att därefter övergå till att vara villkorad av differensen mellan två olika räntor.
Aktieindexobligationer m m
En aktieindexobligation är en obligation som kan ge ett tilläggsbelopp beroende på utvecklingen för en eller flera aktiemarknader i form av en aktie eller ett aktieindex eller en korg av aktier eller aktie-
index. I vissa fall förekommer s k förutbestämd lägsta avkastning, vilket innebär att Banken alltid erlägger en viss avkastning förutom eventuellt aktierelaterat tilläggsbelopp. En aktieindexobligation kan struktureras så att tilläggsbeloppet ökar om relevant aktiemarknad utvecklats positivt eller ne- gativt. I vissa strukturer kan avkastningen vara relaterad till underliggande marknads värdeföränd- ring i absoluta tal och om värdeförändringen är positiv eller negativ har i dessa strukturer ingen be- tydelse.
Om underliggande tillgång utgörs av en korg av aktier eller aktieindex, kan ett visst antal akti- er/aktieindex ha en på förhand bestämd utveckling oberoende av dess verkliga utveckling. Aktie eller aktieindex kan även ha en maxutveckling som begränsar den värdeförändring som får med- räknas vid beräkning av korgens utveckling. Vid beräkning av en korgs utveckling kan även villko- ret vara att endast ett visst antal av de aktier som har bäst alternativt sämst utveckling skall med- räknas vid beräkning av korgens utveckling
En aktieindexobligation med förutbestämd lägsta avkastning har en mindre exponering mot aktie- marknaden, vilket innebär att avkastningen har en mindre och/eller begränsad koppling till aktie- marknadens utveckling. Detta innebär i sin tur att en gynnsam utveckling av aktiemarknaden på- verkar aktieindexobligationens värde i mindre utsträckning men att innehavare av obligationer alltid erhåller avkastning, även om aktiemarknaden utvecklas negativt. Hur mycket av aktiemarknadens utveckling som får tillgodoräknas vid beräkningen av tilläggsbeloppet bestäms av den s k delta- gandegraden. Om deltagandegraden överstiger 100 procent innebär detta att tilläggsbeloppet, som alltid beräknas på nominellt belopp, blir större än aktiemarknadens uppgång.
Aktieindexobligationer kan även konstrueras så att t ex underliggande aktiekurser och indexvärden avläses vid flera tidpunkter för beräkning av avkastning. Det kan gälla bestämmande av start- re- spektive slutvärde men även att löptiden uppdelas i ett antal perioder och att utfallet för dessa peri- oder sedan adderas vid beräkning av tilläggsbelopp. I vissa av dessa strukturer har endast negati- va periodutvecklingar betydelse vid beräkning av tilläggsbeloppets storlek. Det kan även vara så att det positiva utfallet för en period begränsas till en viss högsta procentuell utveckling. En aktiein- dexobligation kan även ha en struktur som innebär att indexutveckling låses på en alternativt flera bestämda nivåer om aktie/aktieindex når en förutbestämt värde under löptiden.
En aktieindexobligations tilläggsbelopp kan även kopplas till ett eller flera särskilda villkor, t ex att underliggande index inte får alternativt måste överstiga en viss nivå under löptiden eller vid en viss tidpunkt. Om detta inträffar kan tilläggsbelopp begränsas eller helt utebli; alternativt är en sådan händelse en förutsättning för att tilläggsbelopp utbetalas. Likaså kan tilläggsbeloppet vara kopplat till utvecklingen för en korg eller ett index utveckling i förhållande till en annan aktiekorg eller aktie- index
En aktieindexobligations tilläggsbelopp är beroende av valutakursförändringar om aktieindex/-korg har en valutakursfaktor som ökar eller minskar korgens/index utveckling beroende på valutakurs- förändringen.
Kreditderivatobligationer
För en kreditderivatobligation är tilläggsbeloppet kopplat till kreditrisken i ett eller flera bolag eller länder, alternativt ett index. I en kreditderivatobligation utnyttjas olika låntagares kreditvärdighet och den ränteskillnad som föreligger med anledning av kreditvärdigheten. Ju sämre kreditvärdighet desto högre ränta och det möjliga tilläggsbeloppet i en kreditderivatobligation ökar. Samtidigt ökar sannolikheten för att en kredithändelse skall inträffa som reducerar tilläggsbeloppet, eftersom tilläggsbeloppets storlek är beroende av antalet kredithändelser. Som kredithändelse räknas t ex konkurs eller betalningsdröjsmål avseende finansiell skuld eller betalningsrekonstruktion av finan-
