Uppföljning av elevers ogiltiga frånvaro i kommunala och fristående skolor
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning 1
Bakgrund 1
Varför ska vi minska skolfrånvaron? 1
Metod 1
Bortfall 2
Resultatet 2
Tabell 1 2
Analys 3
Pojkar/flickor 3
”Korridorsvandrare” 3
Orsaker till den rapporterade frånvaron enligt skolorna 4
Tabell 2 (läsåret 14/15) 5
Tabell 3 (de sju senaste åren) 6
De insatser skolorna beskriver i enkäten 7
Avslutande reflektioner 7
Skolfrånvaro på olika sätt 7
Aktuella åtgärder 8
Förebyggande insatser 8
Det stora bortfallet 9
Framtida arbete 9
Bilaga 1 Frånvarotrappan
Barn- och utbildningskontoret Stöd och utveckling
Bilaga 1
Inledning Bakgrund
Arbetsutskottet gav 2009 barn- och utbildningskontoret i uppdrag att årligen redovisa den ogiltiga frånvaron för Sollentunas grundskoleelever. Detta har sedan dess skett löpande och i detta dokument finns statistiken från år 2009 och fram till och med läsåret 2014/2015.
Kontrollen och kunskapen över den ogiltiga frånvaron är värdefull då frånvaron är en starkt bidragande orsak till att elever inte uppnår målen i skolan.
Forskning visar också att en stor skolfrånvaro innebär en mycket högre risk att i vuxen ålder ha en betydligt mer problemfylld tillvaro, bl.a. arbetslöshet och behov av sociala stödinsatser.
Det är inte automatiskt så att skolket är en orsak till att det senare i liver uppkommer problem i större omfattning, men skolket är en markör som påvisar att risken att få en mer komplicerad tillvaro är betydligt större jämfört med de elever som tillbringar hela sin grundskoletid i skolan.
Det är därför viktigt att alla inser att underlåtenhet att reagera på skolk – på grund av oförstånd eller snällhet – riskerar att ge eleven en sämre start i livet och dramatiskt ökar risken för arbetslöshet, okvalificerade arbeten, beroende av samhällets försörjningsstöd, samt en asocial karriär med kriminalitet och drogberoende.
Varför skall vi minska skolfrånvaron?
5 skäl:
• Elevens närvaro i skolan är en grundläggande förutsättning för goda skolprestationer. Goda
skolprestationer är vidare en skyddsfaktor för senare hinder och som kan skydda elever i riskzonen.
• Kommunen och vårdnadshavare har skyldighet att se till att barnet går till skolan, det vill säga fullgör sin skolplikt.
• Skolk, om det sker systematiskt, ger eleverna sämre kunskapsinflöde än vad grundskolan ämnat kunna ge. Tidigare forskning visar att elever som har skolkat systematiskt ligger efter i bland annat skrivning och läsning.
• Bristen på tillsyn från vuxna kan skapa problem på grund av att skolk ofta är en social aktivitet och kan skapa negativa normer. Fullgör eleven sin närvaro i skolan så kan han eller hon inte utföra några kriminella handlingar utanför skolområdet, exempelvis snatteri.
• Skolk är ett resursslöseri för både skolan och skolkarna. De sammanlagda skoldagar som eleven är borta under ett läsår blir tillsammans många lärartjänster.
Metod
En enkät författad av barn- och utbildningskontoret har skickats ut till samtliga fria och kommunala grundskolor i Sollentuna kommun i maj 2015. Frågorna i enkäten är indelade i sju olika delar:
§ Sporadisk frånvaro, under 1 – 3 månaders tid
§ Sporadisk frånvaro, under 4 månader – 1 termin
§ Sporadisk frånvaro, under mer än en termin
§ Fullständig frånvaro, under en period av 1 vecka – 1 månad
§ Fullständig frånvaro, under en period av 1 månad – 3 månader
§ Fullständig frånvaro, under en period av 4 månader – 1 termin
§ Fullständig frånvaro, under mer än 1 termin
Bortfall
Totalt har 24 av 33 skolenheter besvarat enkäten*. Resultat från den årliga undersökningen presenteras nedan, se tabell 1.
Resultatet
Tabell 1 - Skolfrånvaro per skola maj 2015
Sporadisk frånvaro Fullständig frånvaro
Kommunala
1-3 mån.
4 mån. - 1 term.
Mer än 1 term.
1 veck.
- 1 mån
1 mån. - 3 mån.
4 mån. - 1 term.
Mer än 1 term.
Brageskolan 1 0 0 0 0 0 0
Edsbergsskolan 0 1 7 0 0 0 1
Eriksbergsskolan 0 0 0 0 0 0 0
Gärdesskolan 0 9 8 0 2 1 0
Häggviksskolan 5 6 13 0 0 0 0
Runbacka skolor 0 0 4 0 0 0 1
Rösjöskolan 0 0 0 2 1 0 0
Sofielundsskolan 2 1 0 0 0 0 1
SIS 0 3 0 0 0 0 0
SMK 1 0 1 0 0 0 0
Tegelhagen 0 0 0 0 0 0 0
Töjnaskolan 0 2 0 0 0 0 0
Fristående
Hertig Karl 0 0 1 0 0 1 1
Järva VIP 0 0 0 0 0 0 0
Kokalite 0 0 0 0 0 0 0
Norra Strandskolan 0 0 0 0 0 0 0
Rådan 0 1 0 1 0 0 0
Rälsen / Norrviken 0 0 0 0 0 0 0
Rälsen / Viby 0 0 0 1 0 0 0
Silverbäcken 0 0 0 0 0 0 0
Snäckbacken sär 0 0 0 0 0 0 0
Vittra Sollentuna 12 10 3 0 0 1 1
Vittra Törnskogen 0 0 0 0 0 0 0
Vittra Rösjötorp 1 0 0 0 0 0 0
22 33 37 4 3 3 5
* Följande skolenheter har inte svarat:
Stallets skola, Utb. Rotebro, Utb. Silverdal, Vaxmora, Vibyskolan, Helenelund, Kärrdalsskolan, Mikaelskolan och Norrvikens skola
Analys
Av sammanlagt 24 skolor som har besvarat enkäten har 11 skolor uppgett att det inte förekommer någon sporadisk frånvaro.
Fyra skolor har haft enstaka elever vars frånvaro har varit under en period om en till tre månader.
Två skolor har uppgett att de inom samma intervall, sporadisk frånvaro en till tre månader, har haft 5 elever respektive 12 elever.
Åtta skolor uppger att de har haft elever med sporadisk frånvaro under en period om fyra månader till en termin. Två av dessa åtta var också dem som har haft ett högre antal elever med sporadisk frånvaro under en period om en till tre månader medan det finns en skola som inte haft någon sporadisk
frånvaro under perioden en till tre månader men som haft relativt hög frånvaro under perioden fyra månader till en termin.
Sju skolor uppger att de har haft elever frånvarande mer än en termin för den sporadiska respektive fullständiga frånvaron. Av dessa sju är det tre skolenheter som även har stor del av den kortare frånvaron vilket gör att de utmärker sig mer än övriga verksamheter i kommunen.
En av dessa tre skolor redovisade även förra året mycket höga siffror gällande elevers sporadiska frånvaro. Efter kraftfullt agerande från rektor, som då var ny, har man kommit till rätta med stora delar av de tidigare frånvaroproblemen, vilket också återspeglar sig i årets redovisning.
(Detta beskrevs i tidigare rapport från läsåret 2013/2014)
Pojkar/flickor
Av de inlämnade enkätsvaren framgår att fördelningen pojkar/flickor är 54 % för pojkarna och 46 % för flickorna för den ”Sporadiska frånvaron” och då det gäller ”Fullständig frånvaro” är fördelningen 40 % för pojkarna och 60 % för flickorna. Gruppen pojkar utgör en större andel för sporadisk frånvaro medan gruppen flickor utgör en större andel för fullständig frånvaro.
Av de inlämnade enkätsvaren förra året (2013/2014) var fördelningen ca 46 % för pojkarna och 54 % för flickorna då det gällde den ”Sporadiska frånvaron”, alltså precis det omvända förhållandet jämfört med årets mätning. För alternativet ”Fullständig frånvaro” var fördelningen 44 % för pojkar och 56 % för flickor.
”Korridorvandrare”
I enkäterna som har skickats ut till skolorna framgår att 17 av 92 elever med sporadisk frånvaro är s.k.
”korridorvandrare”. Fördelningen pojkar/flickor är någorlunda likvärdig, 10 respektive 7 stycken.
Dessa elever kommer ofta till skolan och har en förhållandevis god närvaro (i skolbyggnaden), men av olika anledningar har de inte motivation/ro/känsla för eller annan orsak, till att vara med på lektionerna utan befinner sig ofta i korridorerna. Denna grupp har skolans elevhälsovård ett stort ansvar för. Att eleven inte är närvarande på lektionerna är ett varningstecken, men samtidigt är det en positiv aspekt att de ändå kommer till skolan vilket underlättar arbetet för att på olika sätt hjälpa dem i deras situation.
Orsaker till den rapporterade frånvaron enligt skolorna
I enkäten ska skolorna även markera de orsaker till olovlig frånvaro som man anser är
förekommande i de aktuella fallen. Det är viktigt att få en bild av hur skolorna tolkar vilka faktorer som bidrar till frånvaron.
Följande alternativ finns:
• Sociala problem i hemmet
• Psykosociala problem för eleven
• Eleven är hemma på grund av att kamratrelationerna inte fungerar
• Eleven är hemma på grund av kränkande behandling i skolan
• Eleven är hemma på grund av svårigheter i skolarbetet
• Eleven har svagt stöd för skolgången från hemmet
• Eleven stannar hemma på grund av bristande stödinsatser i skolan
• Eleven hålls hemma på grund av bristande stödinsatser i skolan
• Eleven hålls hemma på grund av att skolan och hemmet inte kommer överens om stödinsatserna
Dock ska det sägas att detta är skolans syn på orsakerna, skulle man fråga elever eller föräldrar skulle fördelningen eventuellt sett annorlunda ut. Samtidigt får vi inte glömma bort att skolornas bild av situationen nyanseras en hel del genom samtal med eleven, möten med föräldrar, i samarbetet med elevvården m.fl.
De två nästföljande sidorna visar antalet markeringar på respektive alternativ, dels för verksamhets- året 2014/2015, dels en sammanställning av de mätningar som gjorts de senaste sju åren.
Orsaker till den rapporterade frånvaron enligt personalen på skolorna i Sollentuna, uppgifter från maj 2015.
Tabell 2 (antal markeringar på de olika alternativen)
Svarsalternativ Vanlig orsak Kan förekomma
Mycket sällsynt Orsak
Sociala problem i hemmet
4 9 4
Psykosociala problem för
eleven
10 6 2
Eleven är hemma på grund av att kamratrelationerna inte fungerar
1 3 13
Eleven är hemma på grund av kränkande behandling i skolan
0 3 13
Eleven är hemma på grund
av svårigheter i skolarbetet
0 9 8
Eleven har svagt stöd för
skolgången från hemmet
4 5 8
Eleven stannar hemma på grund av bristande
stödinsatser i skolan
0 2 14
Eleven hålls hemma på grund av bristande stödinsatser i skolan
0 1 16
Eleven hålls hemma på grund av att skolan och hemmet inte kommer överens om stödinsatserna
0 1 16
Orsaker till den rapporterade frånvaron enligt personalen på skolorna i
Sollentuna, sammanlagda siffror från enkäter maj månad 2009 – 2015 (sju år).
Tabell 3 (antal markeringar på de olika alternativen)
Sociala problem i hemmet och Psykosociala problem för eleven har en hög frekvens, svårigheter i skolarbetet och svagt stöd från hemmet anser man också vara faktorer som påverkar frånvaron.
Sannolikt finnas ett samband här (Sociala problem i hemmet = svagt stöd för skolgången från hemmet). Kamratrelationerna är också en faktor att ta hänsyn till.
Svarsalternativ Vanlig orsak Kan
förekomma
Mycket sällsynt Orsak
Sociala problem i hemmet
46 45 13
Psykosociala problem för eleven
55 48 7
Eleven är hemma på grund av att
kamratrelationerna inte fungerar
4 27 66
Eleven är hemma på grund av
kränkande behandling i skolan
1 13 83
Eleven är hemma på grund av
svårigheter i skolarbetet
3 54 50
Eleven har svagt stöd för
skolgången från hemmet
14 49 44
Eleven stannar hemma på grund
av bristande stödinsatser i skolan
1 10 86
Eleven hålls hemma på grund av
bristande stödinsatser i skolan
0 4 93
Eleven hålls hemma på grund av att skolan och hemmet inte kommer överens om stödinsatserna
0 7 89
De insatser skolorna beskriver i enkäten
De insatser och åtgärder som skolorna beskriver 2014/2015 är i stort sett de samma som föregående år. Åtgärdsprogram upprättas i många fall. Att eleven tas upp på elevhälsoteamets (EHT) möten är också regel. Här har bland annat skolpsykologerna en viktig uppgift, att utifrån individens sätt att fungera i skolmiljön ta fram förslag på lämpliga anpassningar i skolmiljön för att försöka underlätta så mycket som möjligt. Ofta har man haft nätverksmöten eller SIP – samordnad individuell plan tillsammans med BUP, Stöd och utveckling, socialtjänsten och exempelvis Skol- och familjeteamet.
Utifrån resultatet i dessa möten försöker man skapa en sammanhållen och tydlig tillvaro både i skolan och i hemmet. Mycket av åtgärderna handlar om att minska stressen och eventuellt upprätta en individuellt upplagd studieplan med anpassade ämnen. Motiverande samtal tar man även upp som en metod för att försöka bygga upp en ambition att återgå till en större närvaro. Vissa skolor har även gjort besök i hemmet för att där skapa kontakt och det kan ibland vara enda möjligheten att få ett nära samtal med eleven om denne inte varit i skolan på väldigt länge. Överhuvudtaget
beskriver skolorna många olika möten med, främst, vårdnadshavarna.
Att lägga till i årets undersökning är att ett flertal skolor har använt sig av LearnOX en internetbaserad undervisning riktat till hemmasittare.
Avslutande reflektioner på enkätsiffrorna
En aspekt att ta hänsyn till vid arbetet med skolfrånvaro är att titta på om skolorna har samma tillvägagångssätt att mäta skolfrånvaron? Har man samma noggrannhet vid kontrollen och samma inställning till skolfrånvaro? Det enda sättet att komma tillrätta med en icke fungerande skolgång och hög skolfrånvaro är att synliggöra den likväl den giltiga som ogiltiga frånvaron.
Det går att konstatera att många frånvaroärenden inte kommer till kontorets kännedom. Det framgår tydligt om vi tittar på skolornas inlämnade statistik och jämför detta antal med de enskilda ärenden som inkommit barn- och utbildningskontoret. Troligen är antalet elever med sporadisk frånvaro ännu större än vad som framgår i mätningen då den inte tar hänsyn till elever med giltig frånvaro men där man kan misstänka att vårdnadshavaren håller sitt barn hemma utan större anledning.
Tecken på detta är en tidig varningssignal för att frånvaron kan komma att bli ännu större i framtiden. Mätningen tar heller inte hänsyn till de elever med sporadisk frånvaro som understiger en månad.
För att minska den faktor, ”Psykosociala problem för eleven” som skolorna i hög utsträckning anger som orsak till skolfrånvaro och som även barn- och utbildningskontoret sett som ett samband är det av stor vikt att skolorna i högre grad uppmärksammar och gör verksamheten mer tillgänglig för denna elevkategori. Det ska dock sägas att skolorna i allt större grad har blivit duktigare på att själva hantera skolfrånvaro och göra verksamheten mer tillgänglig för alla.
Skolfrånvaro på olika sätt:
Hemmasittare Skolkare/korridorsvandrare
• Skolan förknippas med ett känslomässigt obehag
• Skolan beskrivs som tråkig
• Frånvaron ofta känd av hemmet • Eleven försöker dölja frånvaron från föräldrarna
• Ej kriminalitet, missbruk osv • Antisocialt beteende, ibland i sällskap med andra med samma problem
• Eleven isolerar sig ofta under skoltid. Kan ha fungerande aktiviteter efter skola eller under lov
• Eleven är inte hemma under skoltid
• Eleven har en önska om att gå i skolan • Eleven är inte intresserad av att gå i skolan
Källa: Remont, WP. (2003)
Aktuella åtgärder
Barn- och utbildningskontoret har under hösten 2014 slutfört arbetet med revideringen av den nya frånvarotrappan och satt denna i bruk. Till den nya frånvarotrappan har det även tagits fram
riktlinjer där varje steg i trappan får en utförlig beskrivning. Den nya frånvarotrappan har ersatt den gamla och även den tidigare möjligheten att initialt skicka in en uppdragsförfrågan till barn- och utbildningskontoret.
Frånvarotrappan ska vara en hjälp och vägledning och används av skolorna när elever har påbörjat en frånvaro, som inte alltid behöver vara ogiltig. En oro kan även finnas om eleven har en stor frånvaro där vårdnadshavarna regelbundet sjukanmäler.
Åtgärderna i frånvarotrappan omfattar även barn- och utbildningskontorets åtaganden.
Målsättningen är att skolorna och barn- och utbildningskontoret tillsammans med andra instanser exempelvis socialtjänst, skol- och familjeteamet eller BUP, via olika förebyggande åtgärder och riktade insatser kontinuerligt skall minska skolfrånvaron. Under läsåret har informationen om den nya frånvarotrappan gått ut till samtliga rektorer. Besök har även gjorts ute på skolorna för att informera skolpersonal. En tjänsteman på barn- och utbildningskontoret har som arbetsuppgift att finnas tillgänglig som ett bollplank/konsultation för rektorer och skolpersonal.
Under läsåret 2014/2015 finns ett par framgångsrika fall där ett tätt och nära samarbete har lett till att elevers frånvaro minskat och eller rent av försvunnit. Implementeringsarbetet av SIP –
samordnad individuell plan har gjort att flera instanser både känner till och använder sig utav den.
En samordnad individuell plan har upprättats i de mer långtgående frånvaroärendena och har varit en framgångsfaktor och verktyg för att dels knyta berörda aktörer närmare varandra och dels har det gjort att tydliga, konkreta och mätbara åtgärder har satts in.
Under året har även ett pilotprojekt, skolfrånvaro, med socialtjänsten genomförts. I de mer långtgående ärendena är ofta flera aktörer inkopplade så som socialtjänst och eller BUP. Med utgångspunkt ur projektet som efter utvärdering fallit väl ut, bl.a. en elev med en historia av lång skolfrånvaro som efter mer omfattande insatser kommit tillbaka till skolan, har man under våren 2015 påbörjat arbetet med att få tillbaka en elev som varit hemmasittare i flera år.
Till detta arbete har man knutit tidigare nämnda LearnOX, (se avsnittet som beskriver skolans åtgärder). Arbetet är än så länge bara påbörjat och det går därför inte att uttala sig om något resultat mer än att de skolor som har testat detta och bekostat tjänsten från egen budget har varit nöjda.
Då arbetet med skolfrånvaro är ytterst komplex går det sällan att säga exakt vilken metod eller åtgärd som varit mest framgångsrik och avgörande för att en elev har minskat den sporadiska frånvaron och eller kommit tillbaka till skolan. Klart står dock att det finns ett par faktorer som är mer framgångsrika än andra. Nedan beskriv ett par exempel.
Förebyggande insatser – Framgångsfaktorer
• Närvaroregistrering, se mönster för frånvaro/närvaro. Tidig upptäckt och tidiga insatser.
• Rutiner för att upptäcka frånvaro. Vem på skolan har sedan ansvaret?
• Viktigt att personal på skolan ser frånvaron på samma sätt.
• Kartlägg svårigheterna för elever i riskzonen och anpassa undervisningen.
• Utvecklat samarbete med BUP och socialtjänst. Använd SIP.
• Handledning av personal i skolan och föräldrar.
• Samverkan mellan skola och hemmet.
Det stora bortfallet
Många skolor har inte svarat i årets enkätförfrågan. En starkt bidragande orsak till detta är att enkäten gick ut sent strax före skolavslutningen och det har därefter varit svårt att nå ansvariga med påminnelser om att besvara enkäten.
Inför kommande år är förväntningarna stora då det gäller den nya skolplattformen som löpande under året kommer att registrera bland annat elevers frånvaro i ett gemensamt system för samtliga kommunala skolor. I och med detta kan också frånvarostatistik tas fram vid valfri tid under året.
Dessa siffror kommer även att bli mycket mer exakta jämfört med den internetbaserade enkät som fram till nu använts. Detta underlag kommer därefter att kommuniceras med respektive skolledning för att där gå igenom skolenhetens allmänna och förebyggande arbete kring skolfrånvarons skydds- och riskfaktorer. Enskilda frånvaroärenden som anmäls till barn- och utbildningskontoret kommer som tidigare att hanteras på central nivå tillsammans med aktuell skola.
Framtida arbete
En av de viktigaste insatserna vid skolfrånvaro är att bromsa detta destruktiva förhållande så tidigt som möjligt. Ju större kunskapsbristerna blir, på grund av frånvaron, desto svårare för eleven att behålla motivationen att befinna sig i klassrummet. Upplevelsen av att inte förstå, inte hänga med, är i sig en starkt bidragande orsak till känslan av utanförskap och att frånvaron riskerar att öka i omfattning. Det framtida arbetet handlar om att även fånga de elever som istället upplever skolan som tråkig och meningslös på grund av understimulans. Precis som med faktorn ”Psykosociala problem för eleven” har det visat sig att det inte är helt ovanligt att särskilt begåvade elever har skolfrånvaro. Därför kommer även denna faktor finnas med under nästkommande undersökning 2015/2016. En handlingsplan för att stödja särskilt begåvade elever i dennes utveckling togs under 2014 fram av Sollentuna kommun tillsammans med SKL och sex andra kommuner.
Barn- och utbildningskontoret arbetar även med att införa en skolplattform, omnämnd här ovan, som bland annat möjliggör att skolorna får ett och samma rapporteringssystem. Detta gör att vi får en gemsam plattform för att lättare kunna få en överblick över frånvaron.
Samarbetet med socialtjänsten fortgår, utvecklas efterhand och fungerar nu väldigt bra.
En bidragande orsak till detta är att berörda personer arbetat tillsammans under lång tid.
