Kvalitetsrapport 2019/2020 Kyrkskolan 4-6 Ludvika kommun

(1)

RAPPORT 1(22)

Datum

2020-06-30

Kvalitetsrapport

2019/2020

Kyrkskolan 4-6

Ludvika kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning och mål ... 3

2 Kvalitetsarbete ... 4

3 Skolområdet Kyrkskolan 4-6 ... 7

4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 9

6 Terminsutvärdering ... 10

7 Lektionsobservationer ... 11

8 Resultatuppföljning ... 12

8.1 Kunskaper... 12

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne ... 12

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde ... 15

8.1.3 Gymnasiebehörighet ... 15

8.1.4 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 15

8.2 Enkäter ... 16

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 18

8.3 Övergång och samverkan ... 19

8.4 Skolan och omvärlden... 19

8.5 Bedömning och betyg ... 19

8.6 Rektors ansvar ... 20

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 21

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret

2020/2021 ... 22

(3)

1 Inledning och mål Nationella styrdokument

Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdokumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.

Kommunövergripande mål

Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).

Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:

- En av landets bästa skolkommuner.

- En bra kommun att växa upp i.

- En tillväxtkommun.

- En bra kommun att leva i.

- En miljövänlig kommun.

Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.

Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 enligt följande:

Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.

(4)

2 Kvalitetsarbete

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultats- tyrningen

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.

Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdraget så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning.

De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att doku- mentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i besluts- stödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för be- dömning samt analys.

Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven

All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande tillsammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se dokumentet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om formativ bedömning.

Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar

En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,

“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskaps- krav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.

Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltnings- ledning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för diskussioner kring:

o uppföljning och analys av resultat

o planering och utveckling/förbättring av verksamheten o identifiering av eventuella behov av stöd

(5)

Terminsutvärderingar

Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.

Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feed- back till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunö- vergripande.

Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande

Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som obser- vationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och håller en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkolle- giet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksamheten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systematiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.

Värdegrundsarbete

Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.

Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.

Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitetsrapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur informerar nämnden. Alla ärenden diarieförs.

(6)

Social – utbildningsförvaltningens organisation

Verksamhet skolas organisation

(7)

3 Skolområdet Kyrkskolan 4-6

Kyrkskolan har under läsåret haft 145 elever och 13 personal. På skolenheten har vi två paralleller i samtliga årskullar. Klasserna är uppdelade så att en pedagog har ansvar för varsin klass. Och man jobbar i mindre lag, ett för varje årskurs 4:an, 5:an och 6:ans lag. De flesta pedagoger delar på ämnen och undervisar således sina ämnen i både a och b i sin årskurs. Vi har en idrottslärare som har all idrottsundervisning på 4-6.

Förutom undervisande pedagoger består också två av lagen av en varsin lärarstu- dent som studerar Lärarprogrammet på 75 % och arbetar som lärare på 50 %. Vi har också lärarassistenter som stöttat i varsin årskull efter behov och följt våra elever vid förflyttningar till exempelvis slöjd eller hemkunskap som våra elever har på Kyrkskolan 7-9.

På ledningssidan finns en rektor på 50%, biträdande rektor på 35 %. Vår elevhälsa består utav, förutom rektor och bitr. rektor, en speciallärare på 50 %, en kurator på 30 %, och en skolsyster på ca 30 %. Som stöd i arbetet med dokumentation och bedömning använder lärarna sig av lärplattformen Unikum. Skolan har också en 1:1 satsning, som innebär att samtliga elever har varsin Chromebook som resurs till skolarbete.

Vi har haft en ledningsgrupp som träffas en gång varannan vecka 45 min, i ledningsgruppen sitter, förutom rektor, två representanter från arbetslaget, bitr. rektor och specialläraren. Skolan har en likabehandlingsgrupp som består av 3 pedagoger. De flesta ärenden kring kränkande behandling hamnar hos gruppen direkt för vidare utredning.

Lärarna har träffats en gång i veckan för lärarlag där agendan varit styrd av rektor eller annan representant från Ledningsgruppen. En gång i månaden har det varit Arbetsplatsträff(APT). Varje litet lag har också haft en planeringstid gemensamt i veckan. Övriga möten har varit elevhälsoteam varannan vecka dit lärare har lyft elever vid behov, när de befarar att eleverna inte når målen. Varje morgon har startat med ett morgonmöte som syftar till att stämma av dagen med varandra.

Under hösten läste all personal boken ’De fem stora’ av Jesper Ersgård och hade gemensam studiecirkel kring denna. Den är en del av kommunens vetenskapliga grund och handlar mycket om medvetet ledarskap i klassrummet samt att all personal inom skolan är en professionell aktör.

Vår skolkurator har läst kursen Skolsocialt arbete och elevhälsa på 7,5 hp mot Stockholms Universitet. Den kunskapen har kunnat delges till kommunens hela kuratorsgrupp.

Samtliga årskullar har erbjudits en timme läxhjälp per vecka.

(8)

4 Viktiga händelser 2019/2020

Läsåret 2019/2020 startade med en tf. rektor, då ordinarie rektor var föräldraledig.

Tf. rektor var skolans speciallärare vilket gjorde att denne blev att delta i en del elevärenden med dubbla roller. Januari 2020 var ordinarie rektor tillbaka.

En nyhet för skolenheten det här läsåret var också att det anställdes en idrottslä- rare som har samtliga klasser på mellanstadiet i idrott.

Enheten hade problem med rekrytering och skolans beteendevetare har därför haft en egen klass under läsåret 2019/2020.

Under våren 2020 påverkades vi starkt av Covid-19 pandemin. Många pedagoger var sjuka under flera dagar och det var en hög frånvaro av elever. Vid några dagar under februari var frånvaro procenten på personalen 75 %. Ett par elever har varit frånvarande under 12 veckor, medan ett tiotal varit frånvarnade 4-6 veckor. Samt- liga elever har haft veckovis kontakt med skolan och de allra flesta har haft uppgifter att genomföra hemma om de varit friska, men stannat hemma på grund av andra orsaker, som ex rädsla för smitta. Idrottsundervisningen fick planeras om, lika så mattider och till viss del tider för rast. Lärarna fick en ökad arbetsbelastning utifrån dubbelplanering under långa perioder för att täcka för kollegor, ge uppgifter till elever som var frånvarande samt bedriva undervisning på plats.

Mycket tid användes också till att göra planer för bortfall av personal samt göra i ordning för eventuell skolstängning och distansundervisning.

(9)

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksam- hetsplan

Grundskolan läsåret 2019/2020

Åtgärd Resultat/effekt/vad det har lett till –

Pos./Neg.

Plan mot kränkande behandling blir väl för- ankrad

Planen har lyfts oftare än tidigare. Utvärde- ringen visar ytterligare utvecklingsområden för att nå längre till ökad trygghet och studiero. Tyvärr visar årets resultat en sänk- ning av upplevd trygghet för eleverna på Kyrkskolan 4-6.

Rutiner för start/stop Likvärdighet på lektionerna. Lektionsavslut behöver det arbetas mer med. Även start och stop för skoldagen har det gjorts rutiner för, ex att eleverna får sina mobiler först när de klätt på sig och är redo för att gå hem.

Detta för att minimera tiden eleverna spen- derar i korridoren, då de gett upphov till konflikter.

Implementera NO-Kurs Resultaten i NO-ämnena är något höjda, det är dock marginellt. No-dagar i blandade grupper genomfördes inte som tänkt. Dock har det delats fler idéer i arbetslagen gäl- lande NO undervisningen.

Medvetet arbete med SKUA i matematik Eftersom resultaten i matematik inte gjort någon större höjning är det svårt att avgöra om arbetssättet inte satt sig ordentligt eller om arbetssättet inte gett effekt. Lärarna upplever fortfarande att matematiska begrepp och problemlösning är kunskapskrav som vi presterar lågt i.

Fortsätta söka specialkompetens till elevhäl- san på 50%

Specialpedagog anställd på 50% från juni 2020. Dock avslutar speciallärare sin tjänst september 20, så det finns fortfarande va- kans på 50%.

(10)

6 Terminsutvärdering

Lärarnas terminsutvärderingar

Lärarna påpekar vikten av att ha bra relationer i sina grupper för att skapa trygghet som i sin tur ger utrymme för att träna den kommunikativa förmåga mera i klass- rummen.

Man önskar också i större grad att kunna arbeta ämnesöverskridande, exempel på arbete man stävar mot är att koppla ihop kartkunskapen i geografi tillsammans med idrotten. I det lyfter man också in att man vill ge mer utrymme för elevinflytande redan i planering och genomförande.

Man tar också med sig rutinerna för start och stop, som man upplever har bättrat kvaliteten på våra lektioner. Det kan läsas mer om i avsnittet Lektionsobservation- er.

Den kommunikativa förmågan i engelska och svenska samt förmågan att söka, framställa och sammanställa relevant information är exempel på några kunskapskrav vi behöver träna mer på till kommande termin enligt lärarna.

Rektors reflektioner och summering

Samtliga pedagoger tar upp vikten av att bygga relationer och se till att grupperna är trygga i skolan. Tidigare år har vi haft en del gemensamma aktiviteter där vi blandat årskurserna, främst under vårens aktivitetsdagar. Detta kunde inte genom- föras i år med anledning av pandemin, covid-19. Jag anser att de aktiviteterna är av vikt för att skapa gemenskap över skolan så att eleverna känner trygghet trots att de blandas med elever och pedagoger från andra årskurser.

Att bygga trygga grupper följer också hand i hand med att det är den kommunikativa förmågan som behöver utvecklas i flera ämnen.

En till viktig aspekt som pedagogerna lägger stor vikt vid är studiehandledningen, flera av våra elever som är i behov av studiehandledning har svårt att ta till sig undervisning i framförallt de naturorienterande och samhällsorienterande äm- nena. En svårighet är att samtliga begrepp som ämnen innehåller, i dessa ämnen används mycket bildstöd och film, och pedagogerna lägger mycket tid på att gå igenom olika begrepp och dess innebörd. Den mesta av studiehandledningen an- vänds också på det sättet. Önskemål från pedagogerna är utökat studiehandledning i vissa språk så möjlighet att använda studiehandledning i andra ämnen kan uppstå.

Vidare är ett stor utvecklingsområde hos oss att arbeta med elevinflytande. Det syns också i elevenkäten. I viss utsträckning är eleverna med och påverkar former för redovisningar och ibland även arbetsområden med eleverna upplever inte fullt ut att de är med och påverkar sin undervisning och pedagogerna menar i sina ter- minsutvärderingar att elevinflytande är något att arbeta mera med.

Inför kommande läsår har skolenheten önskat utökat studiehandledning i Tigrinja och Arabiska. Vi kommer fortsätta med ett värdegrundsarbete med röd tråd i samtliga grupper utifrån de utvecklingsmål som presenteras i vår plan mot krän- kande behandling. Vidare tar vi också med oss former för elevinflytande till våra pedagogiska diskussioner.

(11)

7 Lektionsobservationer

Den här terminen/läsåret har vi arbetat med lektionsstart och lektions- slut.

Samtliga lärare på Kyrkskolan har haft observationer utifrån lektionsstart och lektionsavslut. Merparten har också haft en uppföljningsobservation på detta. Inled- ningsvis upplevde vi att vi hade tydligare lektionsstart än lektionsavslut.

Utifrån en sammanställning av de observationer som genomfördes hade arbetslaget flera pedagogiska diskussioner kring detta. Det arbetades fram en rutin för lektionsstart och en rutin för lektionsavslut. I rutinen framgår delar som skall kunna återses vid observationer av lektioner på Kyrkskolan 4-6. Detta för att eleverna skall känna en trygghet och känna igen sig i lektionsstrukturen oberoende av vilken den undervisande läraren är.

Åtgärder inför nästa läsår

Generellt är vi fortfarande tydligare i lektionsstart än i lektionsavslut. Ofta summerar vi det vi gjort under lektionens gång men att tydliggöra mål kopplingen för eleverna kan bli ännu bättre. Inför kommande läsår kommer det också att genomfö- ras observationer med fokus på Ledarskap i klassrummet. Varje observation följs upp med ett pedagogiskt coachande samtal mellan lärare och rektor.

(12)

8 Resultatuppföljning 8.1 Kunskaper

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2009 (just avslutat klass 4a)

Värden från Unikum.

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2009 (just avslutat klass 4b)

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum HT åk 4

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum VT åk 4

Årskullens utfall

Kommunens utfall

Förändring senaste terminen (procent- enheter)

Differens jämfört med kommunens utfall (procent-

enheter)

Bild 95% 91% 95% -4% -4%

Biologi 79% 82% 89% 3% -7%

Engelska 87% 86% 89% -1% -3%

Fysik 91% 86% 84% -5% 2%

Geografi 78% 81% 79% 3% 2%

Historia 95% 95% 80% 0% 15%

Idrott och hälsa 55% 73% 86% 18% -13%

Kemi 0% 78% 82% -4%

Matematik 87% 86% 81% -1% 5%

Modersmål 100% 90% 82% -10% 8%

Musik 95% 91% 97% -4% -6%

Religionskunskap 0% 86% 90% -4%

Samhällskunskap 0% 78% 84% -6%

Slöjd 100% 100% 98% 0% 2%

Svenska 93% 100% 88% 7% 12%

Svenska som andraspråk 25% 66% 53% 41% 13%

Teknik 79% 78% 94% -1% -16%

Årskull 2009, klass 4a

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 90% 85% 95% -5% -10%

Biologi 60% 60% 89% 0% -29%

Engelska 100% 100% 89% 0% 11%

Fysik 80% 85% 84% 5% 1%

Geografi 60% 60% 79% 0% -19%

Historia 85% 85% 80% 0% 5%

Idrott och hälsa 55% 60% 86% 5% -26%

Kemi 85% 82% 3%

Matematik 80% 80% 81% 0% -1%

Modersmål 100% 85% 82% -15% 3%

Musik 100% 100% 97% 0% 3%

Religionskunskap 85% 90% -5%

Samhällskunskap 80% 84% -4%

Slöjd 100% 100% 98% 0% 2%

Svenska 91% 91% 88% 0% 3%

Svenska som andraspråk 50% 50% 53% 0% -3%

Teknik 90% 95% 94% 5% 1%

Årskull 2009, klass 4b

(13)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2008 (just avslutat klass 5a)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2008 (just avslutat klass 5b)

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 95% 94% -5% 1%

Biologi 85% 85% 82% 82% 87% 0% -5%

Engelska 95% 80% 78% 78% 80% 0% -2%

Fysik 70% 80% 78% 78% 76% 0% 2%

Geografi 80% 80% 82% 82% 86% 0% -4%

Historia 100% 85% 82% 82% 88% 0% -6%

Idrott och hälsa 80% 80% 86% 91% 83% 5% 8%

Kemi 61% 80% 78% 78% 86% 0% -8%

Matematik 80% 76% 73% 73% 84% 0% -11%

Modersmål 71% 100% 100% 100% 90% 0% 10%

Musik 95% 95% 95% 86% 94% -9% -8%

Religionskunskap 100% 80% 78% 78% 87% 0% -9%

Samhällskunskap 85% 85% 82% 86% 85% 4% 1%

Slöjd 100% 100% 100% 100% 97% 0% 3%

Svenska 92% 92% 86% 92% 88% 6% 4%

Svenska som andraspråk 62% 62% 62% 60% 50% -2% 10%

Teknik 85% 85% 82% 82% 87% 0% -5%

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 95% 96% 94% 1% 2%

Biologi 100% 95% 91% 80% 87% -11% -7%

Engelska 95% 95% 87% 84% 80% -3% 4%

Fysik 82% 86% 87% 84% 76% -3% 8%

Geografi 95% 91% 91% 84% 86% -7% -2%

Historia 95% 91% 88% 88% -3% 0%

Idrott och hälsa 81% 82% 75% 80% 83% 5% -3%

Kemi 68% 86% 83% 80% 86% -3% -6%

Matematik 91% 91% 87% 88% 84% 1% 4%

Modersmål 75% 100% 100% 87% 90% -13% -3%

Musik 91% 95% 95% 96% 94% 1% 2%

Religionskunskap 95% 91% 84% 87% -7% -3%

Samhällskunskap 95% 91% 91% 80% 85% -11% -5%

Slöjd 95% 91% 95% 95% 97% 0% -2%

Svenska 94% 94% 94% 94% 88% 0% 6%

Svenska som andraspråk 66% 66% 57% 50% 50% -7% 0%

Teknik 95% 95% 87% 84% 87% -3% -3%

(14)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2007 (just avslutat klass 6a)

Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2007 (just avslutat klass 6b)

Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.

Ämne

Årskullens utfall Andel (%)

med A-E HT åk 6

med A-E VT åk 6

Kommunens utfall Andel (%)

Rikssnitt åk 6 utfall Andel (%)

med A-E VT 2019

enheter)

Bild 92,3% 92,3% 97,1% 97,4% 0,0% -4,8%

Biologi 88,5% 80,8% 86,6% 93,4% -7,7% -5,8%

Engelska 84,6% 88,5% 85,7% 90,3% 3,8% 2,7%

Fysik 88,5% 84,6% 88,6% 92,9% -3,8% -4,0%

Geografi 80,8% 84,6% 90,2% 92,8% 3,8% -5,6%

Hem- och konsumenkunskap 96,0% 97,7% 97,0% -1,7%

Historia 84,6% 80,8% 89,3% 92,7% -3,8% -8,5%

Idrott och hälsa 76,9% 80,8% 88,3% 92,3% 3,8% -7,5%

Kemi 76,9% 84,1% 92,7% -7,2%

Matematik 73,1% 76,9% 84,1% 88,0% 3,8% -7,2%

Moderna språk 84,6% 75,0% 88,4% 93,9% -9,6% -13,4%

Modersmål 87,5% 87,5% 94,7% 91,7% 0,0% -7,2%

Musik 96,2% 88,5% 94,4% 96,5% -7,7% -6,0%

Religionskunskap 76,9% 84,6% 89,3% 93,4% 7,7% -4,7%

Samhällskunskap 76,9% 76,9% 89,6% 93,6% 0,0% -12,7%

Slöjd 100,0% 100,0% 98,4% 97,3% 0,0% 1,6%

Svenska 93,8% 93,8% 93,9% 93,7% 0,0% -0,1%

Svenska som andraspråk 50,0% 70,0% 65,0% 62,5% 20,0% 5,0%

Teknik 100,0% 96,2% 94,1% 95,1% -3,8% 2,1%

Ämne

Kommunens utfall Andel (%)

Rikssnitt åk 6 utfall Andel (%)

med A-E VT 2019

enheter)

Bild 89,3% 92,6% 97,1% 97,4% 3,3% -4,5%

Biologi 85,7% 88,9% 86,6% 93,4% 3,2% 2,3%

Engelska 82,1% 88,9% 85,7% 90,3% 6,7% 3,2%

Fysik 89,3% 92,6% 88,6% 92,9% 3,3% 4,0%

Geografi 85,7% 92,6% 90,2% 92,8% 6,9% 2,4%

Hem- och konsumenkunskap 96,3% 97,7% 97,0% -1,4%

Historia 82,1% 88,9% 89,3% 92,7% 6,7% -0,4%

Idrott och hälsa 92,9% 96,3% 88,3% 92,3% 3,4% 8,0%

Kemi 81,5% 84,1% 92,7% -2,6%

Matematik 89,3% 85,2% 84,1% 88,0% -4,1% 1,1%

Moderna språk 100,0% 92,3% 88,4% 93,9% -7,7% 3,9%

Modersmål 83,3% 100,0% 94,7% 91,7% 16,7% 5,3%

Musik 89,3% 96,3% 94,4% 96,5% 7,0% 1,9%

Religionskunskap 82,1% 92,6% 89,3% 93,4% 10,4% 3,3%

Samhällskunskap 78,6% 81,5% 89,6% 93,6% 2,9% -8,1%

Slöjd 92,9% 96,3% 98,4% 97,3% 3,4% -2,1%

Svenska 86,4% 95,2% 93,9% 93,7% 8,9% 1,4%

Svenska som andraspråk 100,0% 83,3% 65,0% 62,5% -16,7% 18,3%

Teknik 96,2% 96,2% 94,1% 95,1% 0,0% 2,1%

(15)

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde

Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets definition)

Värden från Hypergene.

8.1.3

Gymnasiebehörighet Gymnasiebehörighet

Värden från Hypergene.

8.1.4 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår

Kyrkskolan 4-6 sticker inte ut märkvärt sett till kommunens värden. Dock har vi det här läsåret haft något lägre måluppfyllelse i idrott och hälsa mot vad vi i julas för- utspådde, detta beror på att simundervisningen fick ställas in. En stor del av våra elever har svårigheter att uppnå kunskapskravet för simning. För att kunna hjälpa eleverna i detta erbjuds de elever som befarar att inte nå målen i idrott och hälsa bonussim tillsammans med vår idrottslärare. Under hösten gjorde detta en mar- kant skillnad i måluppfyllelse för ämnet.

Generellt sett är matematik samt Svenska som andra språk ämnen vi har låg måluppfyllelse i. Det går i linje med kommunen. Även No-ämnena och So-ämnen är ämnen där måluppfyllelsen varierar stort mellan klasserna. No-ämnen är något höjda sedan tidigare och det har också varit ett prioriterat område, då samtliga pedagoger läst en kurs i NO föregående läsår. I pedagogernas utvärdering går det att utläsa att de ämnen med väldigt många olika begrepp som SO och NO har fler- språkiga elever svårt att nå måluppfyllelse, det för att det går mycket arbete åt att förstå innebörden av begreppen för att sedan kunna omsätta dessa begrepp i åsik- ter och argument både muntligt och skriftligt.

Sett till gymnasiebehörighet och meritvärde så ligger vi högre än kommunen i

Årskullens utfall HT åk 6

Årskullens utfall VT åk 6

Kommunens utfall VT åk 6

Rikssnitt Genom- snittligt meritvärde

Förändring enhetens

resultat (meritvärde)

Differens jämfört med kommunens

utfall (meritvärde)

Årskull 2004 173,5 215,2 200,1 41,7 15,1

Årskull 2005 129,8 213,2 204,8 83,4 8,4

Årskull 2006 153,2 201,8 216,2 48,6 -14,4

Årskull 2007 182,8 212,1 207,6 29,3 4,5

Årskullens utfall HT åk 6

Årskullens utfall VT åk 6

Kommunens utfall VT åk 6

Rikssnitt Gymnasie- behörighet

Förändring enhetens

resultat (procent- enheter)

enheter)

Årskull 2004 80,0% 89,4% 77,3% 9,4% 12,1%

Årskull 2005 72,7% 83,3% 78,0% 10,6% 5,4%

Årskull 2006 73,8% 72,7% 76,9% -1,1% -4,2%

Årskull 2007 74,1% 75,9% 74,4% 1,8% 1,5%

(16)

8.2 Enkäter

Elevenkät åk 1-6, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

Skolenkäten (Skolinspektionen) åk 5

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

(17)

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 1

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 2

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

(18)

Enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola och Skolinspektionens Skolenkät.

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår

Tyvärr visar årets resultat en sänkning inom de flesta områden för Kyrkskolan.

Både utifrån elevernas perspektiv och pedagogernas perspektiv. Vårdandsha- varenkäten följer inte riktigt samma trend, men dippar också inom sina områden.

Svarsfrekvensen på vårdnadshavarenkäten var mycket låg för kommunen generellt, så det är svårt att avgöra om den är representativ.

Trots att studiero och trygghet var prioriterade områden under läsåret har de vär- dena sjunkit både enligt personalen och eleverna. Kommande läsår fortsätter vi att arbeta med dessa utvecklingsområden ytterligare.

Personalen har gjort en grundlig utvärdering av planen mot kränkande behandling där flera av punkterna tas upp som utvecklingsområden till nästa läsår. Studiero och trygghet kommer att prioriteras ytterligare. En del i åtgärden är att skolan anställt en beteendevetare, som saknats under föregående läsår.

Rastaktiviteter har tagits upp i klassråd som en positiv aspekt för att öka trygghet och stimulans på rasterna, det kan inte utläsas i elevenkäten men det är ändå aktiviteter som fortsätts med kommande läsår efter önskemål från elever och personal.

(19)

8.3 Övergång och samverkan

Skolan har följt kommunens plan för övergångar. Vi har haft överlämning mellan årskurs 3 och 4 samt från årskurs 6 till årskurs 7. Inga särskilda överlämningar har förekommit.

Samverkan med andra aktörer har fungerat bra. När personalen på skolan upplever oro för om ett barn far illa tar vi, enligt lag, kontakt med Socialtjänsten, det samarbetet har fungerat mycket bra under läsåret och vid flera tillfällen har vi använt oss av anmälningsmöten där skola, hem och Socialtjänst träffas tillsammans.

Det sker också viss samverkan men BUP och HAB, med anledningen av att Lands- tinget haft mycket strängare restriktioner samt behov av att omdirigera personal till andra uppgifter under våren har vi inte haft möjlighet att samverka som vi brukar.

Skolan har också ett fortlöpande samarbete med Flerspråkighetsenheten där vi köper studiehandledning vid flera tillfällen under veckan och på samtliga språk vi har elevunderlag för.

8.4 Skolan och omvärlden

Skolan har följt kommunens plan för skola och omvärld. Där vi har pratat om kommunens föreningsliv samt genomfört arbete utifrån olika yrken. De PRAO- dagar som var planerade ställdes in med anledning av pandemin.

Skolan använder Sporthallen kontinuerligt och samarbetar därför även med personalen där. Även Hillängen och Ishallen har används för idrottsundervisning. Under våren fick eleverna testa på Minigolf hos Ludvika Bangolf.

Det har genomförts NTA lådor enligt kommunens NTA plan och två av våra pedagoger har varit på utbildning inom NTA under läsåret.

Alla klasser har hälsat på i Biblioteket och där haft möjlighet att ta del utav boktips inom olika genrer.

Vi har haft besök av NTF som visat sitt material Trafiken i skolan för oss. Det handlar om att göra eleverna medvetna om regler och förhållningssätt i trafiken, och materialet är ett stödmaterial som pedagogerna kan använda i undervisningen kommande läsår.

8.5 Bedömning och betyg

På Kyrkskolan arbetar personalen med sambedömning, elever som lärarna befarar inte når målen lyfts på EHT. Vid normala år när Nationella Prov genomförs stöttar hela arbetslaget i rättning och genomförande. Diskussioner och fortbildning inom

(20)

elever som inte deltar får betygen i post. Eleverna erbjuds betygssamtal med undervisande lärare för varje ämne.

8.6 Rektors ansvar

Rektor ansvarar för att de elever som behövt särskilt stöd har fått det under läså- ret. Anpassningar och åtgärdsprogram har följts upp regelbundet då Specialläraren haft ansvar över att säkerställa så detta gjorts. Speciallärare har hjälpt pedagogerna med insatser och åtgärder och i viss del även pedagogiska utredningar inför åtgärdsprogram. Detta på uppdrag av rektor. Samtliga stödåtgärder har använts på EHT och vid en handfull tillfällen under året har även skolpsykolog deltagit för kon- sultation på EHT.

I viss mån har rektor också några lärarassistenter anställda som stötta klasserna utifrån behov.

Alla stödåtgärder diskuteras och bestäms i forumet för EHT, detta för att säker- ställa att det är fler kompetenser som är med i dialogen kring särskilt stöd så att eleverna får rätt stöd i rätt tid. Samtliga elevärenden dokumenteras i PMO och inget ärende är lyft utan att det föregåtts med samverkan med vårdnadshavare samt kartläggning från läraren.

Kurator har genomfört några sociala kartläggningar samt haft några elever på en- skilda samtal. Kurator och Speciallärare har samarbetat kring observationer i klass och handledning av personal för att få in olika perspektiv vid frågeställningar som handlar om dåligt mående, måluppfyllelse eller frånvaro för att nämna några. Skol- sköterskan har genomfört gruppinsatser i några klasser, bland annat kring puber- teten i årskurs 6. Det har varit en hel del spontanbesök både hos skolsköterska och kurator från elever som velat prata.

Behörigheten på Kyrkskolan har inte varit 100 % under föregående läsår. Vi stärkte vår enhet med en idrottslärare till läsåret 2019/2020 vilket ökade vår behörighet.

Vi har två arbetsintegrerade studenter samt en lärare som läst upp behörighet via VAL (vidareutbildning av lärare) mot Karlstads Universitet. Rektor är aktiv i arbetet med att få obehörig personal till att läsa in behörighet. En del i detta är också att ge de studenter som läser in behörighet på andra sätt en den arbetsintegrerade utbildningen förutsättningar i att kunna studera och arbeta samtidigt.

Det har varit ett tunt rekryteringsunderlag och det är få behöriga som söker de lärartjänster som kommer ut på annons, detta är inte unikt för oss utan i media uppmärksammas ofta den lärarbrist som råder i Sverige.

Rektor har under året arbetat med observationer följt av samtal. Personalens mål har satts i medarbetarsamtal och följts upp i lönesamtal. Enkät till pedagogisk personal visar att pedagogiskt ledarskap sjunkit från ett index värde på 8,2 till 6,7. Det finns flera faktorer som kan påverkat detta, det har varit vikare under hösttermi- nen, rektorstjänsten är satt till 50% på enhet vilket gör att upplevelsen blir att rektor inte syns tillräckligt ofta på plats.

Vid senaste bokslut gick enheten med ett överskott, detta beror på att vi haft lägre behörighet under höstterminen samt att det under läsåret saknats 50% Specialpe- dagog i elevhälsan. Trots att en del av budgeten gått till att stärka upp med lära- rassistenter vid avsaknad av behörig personal har inte hela budgeten kunnat an- vändas. En del av överskottet kan ses igen på kontot för studiehandledning då det inte funnits personal att tillgå i den utsträckning vi har kunnat köpa.

(21)

Senaste prognosen visar budget i balans för kommande bokslut.

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder

Det här året visar i resultaten på enkäterna att vi sänkt oss i samtliga områden, dock har måluppfyllelsen höjts något. Upplevelsen att trygghet och studiero visar ett sämre värde i år än föregående år överraskar något. En teori kan vara att det är något lägre svarsfrekvens på enkäten, det kan också påverkat att man inte haft schemabrytande aktiviteter på våren som brukar, exempelvis kunde vi inte genom- föra vinterfriluftsdagen som planerat med skidor och skridskor på grund av vädret.

Andra aktiviteter där vi brukar blanda årskurser har heller inte kunnat genomföras vilket kan påverka trygghetskänslan på skolan.

Antalet kränkningar har stigit utifrån föregående år, en påverkansfaktor på detta kan vara att vi inte haft någon beteendevetare läsåret som varit.

Till kommande läsår har vi en beteendevetare anställd samt att vi förstärker per- sonalstyrkan med ytterligare lärarassistenter till att börja med under hösttermi- nen. Läsårets första veckor kommer att handla extra mycket om värdegrund för att eleverna sedan skall ha samma platå med sig från början.

För att förstärka elevhälsan har det även anställts en specialpedagog. Elevhälsan har haft som mål att varit väl känd hos eleverna och det målet kommer att hållas aktuellt.

Beroende på situationen med pandemin, hoppas vi att kunna fortsätta med bonussim som extra anpassning. Vi har också önskat utökat till Studiehandledning i tigrinja och arabiska.

Kommunen påbörjar ett arbete tillsammans med Skolverket kring Nyanländas lä- rande.

Samtliga lärare skall ha observationer utifrån Ledarskap i Klassrummet med tillhö- rande coachande samtal från rektor. Pedagogiska forum som arbetslag kommer att ske tillsammans på rektorsområdet för att få ett F-6 perspektiv som är mycket mer tydligt.

Enheten kommer också att ha en förstelärare från och med höstterminen 2020 som kommer att arbeta med ett tydligt fokus på Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

(22)

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021

Grundskolan läsåret 2020/2021

Åtgärd Detta ska det leda till - Resul-

tat/effekt/mål Aktiviteter

Arbeta aktivt med SKUA. Ökad måluppfyllelse. Skapa visa-dela kultur kring arbets- sättet bland pedagogerna.

Öka bekantskapen mellan våra elever.

Ökad trygghet. Schemabrytandeaktiviteter såsom

friluftsdagar, där grupper blandas.

Arbeta aktivt med Ledarskap i klassrummet.

Ökad studiero samt måluppfyllelse. Observationer och coachande samtal.

Förhindra kränkande behandling. Ökad trygghet. Erbjuda aktiviteter vid raster.

Öka kunskapen om flerspråkighet. Ökad måluppfyllelse i SVA. Arbeta med Nyanländas lärande.