Kvalitetsrapport 2019/2020 Junibackens skola Ludvika kommun

(1)

RAPPORT 1(26)

Datum

2020-06-30

Kvalitetsrapport

2019/2020

Junibackens skola

Ludvika kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning och mål ... 3

2 Kvalitetsarbete ... 4

3 Skolområdet Junibackens skola ... 7

4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 8

6 Terminsutvärdering ... 10

7 Lektionsobservationer ... 11

8 Resultatuppföljning ... 12

8.1 Kunskaper... 12

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne ... 12

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde ... 14

8.1.3 Gymnasiebehörighet ... 14

8.1.4 Nationella prov och kartläggningar ... 15

8.1.5 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 15

8.2 Enkäter ... 18

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 21

8.3 Övergång och samverkan ... 22

8.4 Skolan och omvärlden... 23

8.5 Bedömning och betyg ... 23

8.6 Rektors ansvar ... 23

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 25

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret

2020/2021 ... 26

(3)

1 Inledning och mål Nationella styrdokument

Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdokumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.

Kommunövergripande mål

Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).

Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:

- En av landets bästa skolkommuner.

- En bra kommun att växa upp i.

- En tillväxtkommun.

- En bra kommun att leva i.

- En miljövänlig kommun.

Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.

Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 enligt följande:

Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.

(4)

2 Kvalitetsarbete

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyr- ningen

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.

Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdraget så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning.

De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att doku- mentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i besluts- stödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för bedöm- ning samt analys.

Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven

All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande tillsammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se do- kumentet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om forma- tiv bedömning.

Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar

En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,

“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskaps- krav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.

Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsled- ning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för diskuss- ioner kring:

o uppföljning och analys av resultat

o planering och utveckling/förbättring av verksamheten o identifiering av eventuella behov av stöd

(5)

Terminsutvärderingar

Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.

Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feed- back till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunöver- gripande.

Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande

Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som obser- vationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och hål- ler en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkolle- giet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksamheten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systematiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.

Värdegrundsarbete

Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.

Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.

Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitetsrapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur informerar nämnden. Alla ärenden diarieförs.

(6)

Social – utbildningsförvaltningens organisation

Verksamhet skolas organisation

(7)

3 Skolområdet Junibackens skola

Junibackens skola ingår tillsammans med Knutsbo skola i Knutsbo/Junibackens skolområde. Skolområdet har gemensam rektor och handläggare. Skolområdet har ett gemensamt elevhälsoteam, som under läsåret bestått av rektor, speciallärare, kurator och skolsköterska. Elevhälsoteamet har träffats en gång per månad på Junibackens skola.

Personalen inom skola och fritidshem samverkar i skolområdet med bland annat arbetsplatsträffar, samverkansgruppsmöten, ledningsgruppsmöten och kompe- tensutvecklingsinsatser. Speciallärare har ansvarat för skolans elevråd. I elevrådet deltar representanter för varje klass. Elevrådet har träffats regelbundet under läså- ret.

Junibackens skolenhet bestod under läsåret av elever i årskurserna F, 1, 2, 3, 4, 5 och 6. När läsåret avslutades i juni gick 165 elever på skolan. Av dessa hade 86 elever en placering på fritidshemmet.

Pedagogisk personal var 21 i antal 1 juni exkluderat elevhälsans personal. Av dessa har 16 st haft sitt huvudsakliga uppdrag inom skolverksamheten och 5 inom fritids- hemsverksamheten. Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning var 63 % inom skolan och 20 % i fritidshemmet. Varje klass har haft minst en legitimerad förskollärare eller grundskollärare. 5 av 7 klasser har haft ”tvålärarskap” Fritidsper- sonal har stöttat undervisningen i skolan under förmiddagar.

Legitimerad lärare i fritidshemmet har ansvarat för det systematiska kvalitetsarbetet och ansvaret för undervisningen i enlighet med styrdokumenten för fritidshemmet.

Skolverkets officiella statistik över pedagogisk personal från okt 2019 visar att andel lärare på skolenheten med pedagogisk högskoleexamen är 71, 5 %, varav 61,8

% har lärarlegitimation. Antal elever per lärare var 12,9 i samma statistik.

43 elever har annat modersmål än svenska fördelat på 16 olika språk. 24 av dessa elever har deltagit i modersmålsundervisning fördelat på 10 olika språk. 5 elever har haft studiehandledning på modersmål under läsåret. 21 elever har undervisats i svenska som andraspråk.

Förstelärare på Junibackens skola har lett arbetet med Ludvika kommuns vetenskapliga grund, ”De fem stora” med lärare i skolområdet. Fritidshemmets personal har deltagit i kommunens kompetensutveckling för fritidshem och genomfört Skol- verkets webbutbildning ”Fritidshemmets uppdrag”. Speciallärare har vid behov haft handledning för pedagogisk personal.

Under läsåret har 4 tillbud och 20 olycksfall rapporterats vad gäller elever. Av dessa har de flesta, 15 skett på skolgården och 4 i idrottshallen. Av olycksfallen för elever är 9 fall och 7 i bollspel. 6 arbetsolyckor har rapporterats till arbetsmiljöver- ket gällande personal där det handlar om både fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

(8)

4 Viktiga händelser 2019/2020

Under läsåret fortsatte arbetet kring förändrad skolstruktur avseende skolorna Knutsbo och Junibacken för att under våren 2020 avbrytas. Under höstterminen utökades skolledningen med en biträdande rektor på 35 % på skolområdet. Den tjänsten togs sedan bort. Ett stort arbete kring handläggarorganisationen har under läsåret pågått gällande skol- och förskolehandläggare och den nya organisationen innebär för vårt skolområde en utökning av handläggarstöd och handlägga- ren handhar endast skolorna i skolområdet. Den pågående pandemin av covid 19 har påverkat våra verksamheter på olika sätt, bl.a. med hög sjukfrånvaro i perioder både bland personal och elever.

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhets- plan

Grundskolan läsåret 2019/2020

Åtgärd Resultat/effekt/vad det har lett till –

Pos./Neg.

Minska antalet kränkningar

Gemensamma förhållningssätt och regler som är väl förankrade hos all personal och alla elever. Vuxennärvaro vid förflyttningar, kapprum, omklädningsrum m.m. Situationer där elever behöver köa och vänta undviks. Elever görs delaktiga i trygghetsfrågor på klassråd, elevråd och fritidsråd. Trygghetsgruppen träffas varan- nan vecka. Analys av nuläget sker kontinuerligt. Främja utvecklandet av social kompetens på fritidshemmet.

Antalet kränkningar har minskat med 35 % i jämförelse med föregående år. Kränk- ningar har i stor utsträckning varit koncen- trerat kring en klass. Förtydligande av skolans förhållningssätt och ordningsregler har skett samt implementering av dessa.

Trygghetsgruppen har träffats varje vecka.

Elever har varit delaktiga i trygghets- och värdegrundsfrågor på klassråd, elevråd och fritidsråd. Det kvarstår visst behov av fortsatt arbete kring gemensamma förhåll- ningssätt och regler vad gäller raster.

Öka läs- och skrivförmågan

Läs – och skrivundervisning är en del av alla ämnen. Eleverna får träna förmågan att skriva olika slags texter med hjälp av modellskrivande. Ord- och begrepp tränas i olika ämnen.

Elevgrupper kartläggs, analyseras och åtgärder sätts in i samråd med speciallärare om behov finns på klass, grupp eller individnivå. Läsning varje dag i undervisningen exempelvis högläs- ning, egen läsning eller gemensam läsning.

Läsförmågan och lässtrategier har utvecklats hos många elever. Flertalet klasser fo- kuserar riktat på läsning dagligen. Även skrivförmåga har ökat och vi ser att modellskrivande ger goda resultat. Det digitala skrivandet på lågstadiet har ökat. Läs- och skrivförmåga har följts upp med bl.a.

Skolverkets obligatoriska kartläggningar och på klasskonferenser. Det finns fortsatt behov av att utveckla undervisningen för nyanlända elever.

(9)

Samverkan mellan och inom våra verksam- heter

APT, samverkansgrupp och ledningsgrupp är gemensamma för skolområdet. Gemensamt kollegialt lärande i skolområdet. Fritidshem- men i skolområdet samarbetar på skollov. 3 gemensamma planeringsdagar för all personal per läsår på enheten. Personal från fritidshemmet är med på klasskonferenser. Pedagoger som arbetar med samma elevgrupp har regelbundet möten. Morgonmöte varje morgon.

APT har skett i två forum, ett för fritidspersonal i skolområdet och ett för skolperso- nal i skolområdet. Samverkansgrupp och ledningsgrupp är gemensamma för skol- området. 3 gemensamma planerings-/ut- värderingsdagar har genomförts. Fritids- personal har deltagit på överlämningar och klasskonferenser. Morgonmöte genomförs kl. 8 varje morgon. Det finns fortsatt behov av att utveckla gemensamma forum för all personal kring samverkan och samarbete.

Användning av digitala verktyg

Plan för skolområdet gällande hur vi i olika stadier och årskurser använder våra digitala verktyg i undervisning. Kollegialt lärande stadievis och verksamhetsvis utifrån planen och vilka digitala verktyg vi har tillgång till.

Plan för ökad digitalisering av undervisningen har utformats under läsåret och implementering har påbörjat. Kollegialt lä- rande kring digitala verktyg har pågått i olika former under läsåret. Lågstadiet be- höver använda chromebooks i en större ut- sträckning i den undervisningen. Samar- bete mellan elever i olika klasser har skett där exempelvis elever i åk 6 visat elever i åk 2 programmering och åk 3 hur våra digitala verktyg kan användas i skolarbetet. Lä- rare i höstens åk 4 träffar sina blivande elever och introducerar digitalt arbetssätt.

Studiebesök för pedagoger på andra skolor som en del av kollegialt lärande. Det finns behov av att fortsätta implementera IKT planen.

Lektionsstruktur

Pedagogiska samtal i arbetslag kring genomfö- rande av lektioner med fokus på hur man kan starta och avsluta lektioner med koppling till kunskapskrav och det lärande som ska ske/har skett. Gemensamt arbete med litteraturen ” De fem stora” av Jesper Ersgård. Litteraturen behandlar bland annat formativ lärmiljö som framgångsfaktor i elevers lärande.

Under hösten genomfördes lektionsobservationer med efterföljande återkoppling.

Vid uppstart av vårterminen diskuterades start och avslut av lektioner. Det finns ett visst behov av pedagogiska samtal kring hur kunskapskrav och lärande kan tydliggö- ras för eleverna och att göra eleverna delaktiga. Kollegialt lärande om De fem stora har genomförts under läsåret.

(10)

6 Terminsutvärdering

Viktigt från lärarnas terminsutvärderingar – exempel på analyser/insikter och åtgärder inför nästa läsår

De ämnen som flest elever behöver stöd och hjälp i är svenska/svenska som andra- språk och matematik. I svenska/svenska som andraspråk är det framförallt kring skrivande och språklig struktur som det handlar om men även till viss del lässtrate- gier och muntliga presentationer och berättande. Vad gäller matematik så handlar det om matematiska metoder och begrepp, problemlösningsstrategier men även taluppfattning och de fyra räknesätten.

För att stimulera elever att nå så långt som möjligt beskrivs i terminsutvärdering- arna flera metoder och strategier. Bland framgångsfaktorerna nämns vikten av att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förmåga och att variera undervisningen. Höga förväntningar och utmaningar på ”rätt nivå” beskrivs också som framgångsfaktorer. Att anpassa undervisningen kan handla om att anpassa material eller sammanhang, att exempelvis få arbeta i en lite mindre grupp. Delak- tighet och återkoppling på individnivå är också viktigt. Struktur och tydlighet i ge- nomgångar och att ”knyta ihop säcken” vid avslut av lektion.

Inför kommande läsår blir det fortsatt fokus på elevernas skrivande och modellskrivande som metod. Extra anpassningar på individnivå och möjlighet att dela klasser i mindre grupper när bemanning och lokaler tillåter detta, eller arbeta i stationer. Olika stöttningsstrategier för att elever ska utvecklas så långt som möj- ligt kan vara cirkelmodellen, VÖL-diagram eller EPA-modellen. Tvålärarskap skapar möjligheter att stötta i den egna klassen. Trygghet, studiero och värdegrund är viktiga delar av undervisningen och är en naturlig del av all undervisning. Fortsatt implementering av digitala verktyg för elever i de lägre årskurserna.

I fritidshemmet och förskoleklassen är de förmågor som eleverna behöver mest stöd och hjälp med att utveckla skapa och upprätthålla goda relationer samt att samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt och att kommu- nicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften och att använda enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem.

Fritidshemmet har erbjudit eleverna olika aktiviteter utifrån det centrala innehållet för fritidshemmet. Fritidshemmet och förskoleklassen har börjat sina aktiviteter med gemensam samling. Detta har skapat delaktighet hos eleverna.

Utevistelse är en viktig del av både fritidshemmets och förskoleklassens verksamheter och erbjuder möjligheter till utforskande av närmiljön och bidrar till studiero för de elever som vistas inne på fritidshemmet. Fritidshemmet har använt idrottshallen på eftermiddagarna.

Både fritidshem och förskoleklass delar in eleverna i mindre grupper utifrån behov och möjligheter. För att öva den språkliga förmågan och utöka ordförrådet har lä- rarna i fritidshemmet uppmuntrat eleverna att använda alternativa ord. Fritids- hemmet har arbetat med att utveckla elevernas sociala förmåga bl.a. genom att arbeta med konflikthantering och tydlighet i regler. Detta arbete behöver fortsätta under nästa läsår.

(11)

Vad är viktigast? Rektors reflektioner och summering - analys och åtgärder inför nästa läsår

Viktiga frågor att ta med in i nästa läsår är ett fortsatt arbete kring ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Tvålärarskapet kan utvecklas ytterligare för att former för arbete i mindre grupper för eleverna.

Implementeringen av användandet av digitala verktyg i åk F-3 kommer att fort- sätta. Fortsatt arbete kring trygghet och studiero generellt och med riktade insatser i en klass. Vad gäller ämnen som elever behöver mest stöd och hjälp i blir det fortsatt fokus på svenska/svenska som andraspråk och matematik.

7 Lektionsobservationer

Den här terminen/läsåret har vi arbetat med lektionsstart och lektionsslut.

Vad har utvecklats? Vad kan utvecklas ytterligare?

Under höstterminen genomfördes lektionsobservationer med lärare som undervisar i skolämnen. Fokus för lektionsobservationerna var start och stopp av lektioner. Samma observationsmall användes som vid tidigare läsårs observationer. I jämförelse med tidigare observationer framträder fortfarande till viss del behov att tydligare koppla lektionsinnehållet till kunskapskrav. Mål för lektionen tydliggörs för eleverna men är inte alltid kopplat till kunskapskrav. De strukturella procedu- rerna kring att starta en lektion fungerar genomgående väl. På de observerade lektionerna är studieron god. Lärare och elever har en god relation. Det finns behov av att utveckla avslutet för lektionen med strategier för att ”knyta ihop säcken”, möjlighet till reflektion och återkoppling för eleverna till det lärande som pågått.

Åtgärder inför nästa läsår

Pedagogiska samtal förs både individuellt och i arbetslag kring genomförande av lektioner, hur kan en lektion startas och avslutas, hur görs elever delaktiga i utvär- dering av lektioner? Hur pratar man med de yngre eleverna kring kunskapskrav så de förstår? Auskultation i någon annans klassrum kan möjliggöras vid behov, lik- som handledning i att starta och avsluta lektioner. Analys och utvärdering av extra anpassningar. Hitta former samarbete med studiehandledare i förekommande fall.

Lektionsobservationer med efterföljande återkoppling genomförs regelbundet.

(12)

8 Resultatuppföljning 8.1 Kunskaper

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2012 (just avslutat åk 1)

Värden från Unikum.

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2011 (just avslutat åk 2)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2010 (just avslutat åk 3)

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum HT åk 1

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum VT åk 1

Årskullens utfall

Kommunens utfall

Förändring senaste terminen (procent- enheter)

Differens jämfört med kommunens utfall (procent-

enheter)

Bild 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska

Idrott och hälsa 100% 100% 96% 0% 4%

Matematik 100% 100% 93% 0% 7%

Modersmål 100% 100% 95% 0% 5%

Musik 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 0% 5%

SO (år 1-3) 100% 100% 97% 0% 3%

Slöjd

Svenska 100% 100% 88% 0% 12%

Svenska som andraspråk 100% 66% 74% -34% -8%

Teknik 100% 97% 3%

Årskull 2012, åk 1

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 100% 98% 2%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Matematik 100% 100% 100% 100% 92% 0% 8%

Modersmål 80% 83% 83% 100% 93% 17% 7%

Musik 100% 100% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

SO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 96% 0% 4%

Slöjd

Svenska 95% 100% 100% 100% 90% 0% 10%

Svenska som andraspråk 100% 100% 100% 100% 62% 0% 38%

Teknik 0% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 100% 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 91% 92% 96% 97% 4% -1%

Matematik 95% 95% 100% 100% 100% 100% 85% 0% 15%

Modersmål 100% 100% 66% 83% 87% 100% 80% 13% 20%

Musik 0% 100% 100% 95% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 95% 96% 96% 92% 0% 4%

SO (år 1-3) 100% 100% 95% 95% 96% 96% 93% 0% 3%

Slöjd 100% 99% 1%

Svenska 100% 100% 90% 90% 95% 95% 90% 0% 5%

Svenska som andraspråk 100% 100% 50% 33% 75% 50% 59% -25% -9%

Teknik 0% 0% 95% 95% 96% 96% 91% 0% 5%

(13)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2009 (just avslutat åk 4)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2008 (just avslutat åk 5)

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 95% 95% -5% 0%

Biologi 76% 80% 89% 4% -9%

Engelska 90% 95% 89% 5% 6%

Fysik 95% 0% 84%

Geografi 80% 0% 79%

Historia 90% 0% 80%

Idrott och hälsa 95% 95% 86% 0% 9%

Kemi 95% 0% 82%

Matematik 80% 85% 81% 5% 4%

Modersmål 100% 100% 82% 0% 18%

Musik 90% 95% 97% 5% -2%

Religionskunskap 100% 100% 90% 0% 10%

Samhällskunskap 95% 95% 84% 0% 11%

Slöjd 100% 100% 98% 0% 2%

Svenska 85% 89% 88% 4% 1%

Svenska som andraspråk 0% 0% 53% 0% -53%

Teknik 90% 95% 94% 5% 1%

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 96% 94% -4% 2%

Biologi 92% 92% 96% 87% 4% 9%

Engelska 96% 96% 96% 96% 80% 0% 16%

Fysik 87% 84% 92% 96% 76% 4% 20%

Geografi 100% 100% 96% 100% 86% 4% 14%

Historia 91% 84% 84% 96% 88% 12% 8%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 83% 0% 17%

Kemi 95% 80% 80% 92% 86% 12% 6%

Matematik 96% 88% 88% 88% 84% 0% 4%

Modersmål 100% 100% 80% 100% 90% 20% 10%

Musik 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

Religionskunskap 92% 92% 96% 87% 4% 9%

Samhällskunskap 95% 88% 88% 88% 85% 0% 3%

Slöjd 96% 96% 100% 100% 97% 0% 3%

Svenska 95% 86% 87% 86% 88% -1% -2%

Svenska som andraspråk 66% 66% 100% 100% 50% 0% 50%

Teknik 100% 92% 92% 96% 87% 4% 9%

(14)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2007 (just avslutat åk 6)

Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde

Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets definition)

Värden från Hypergene.

8.1.3 Gymnasiebehörighet

Gymnasiebehörighet

Värden från Hypergene.

Ämne

Årskullens utfall Andel (%)

med A-E HT åk 6

med A-E VT åk 6

med A-E HT åk 7

Kommunens utfall Andel (%)

Rikssnitt åk 6 utfall Andel (%)

med A-E VT 2019

enheter)

Bild 100,0% 100,0% 97,1% 97,4% 0,0% 2,9%

Biologi 77,8% 94,4% 86,6% 93,4% 16,7% 7,8%

Engelska 88,9% 94,4% 85,7% 90,3% 5,6% 8,7%

Fysik 77,8% 88,6% 92,9% -10,9%

Geografi 72,2% 72,2% 90,2% 92,8% 0,0% -18,0%

Hem- och konsumenkunskap 100,0% 100,0% 97,7% 97,0% 0,0% 2,3%

Historia 72,2% 89,3% 92,7% -17,1%

Idrott och hälsa 100,0% 100,0% 88,3% 92,3% 0,0% 11,7%

Kemi 72,2% 72,2% 84,1% 92,7% -11,9%

Matematik 88,9% 88,9% 84,1% 88,0% 0,0% 4,8%

Moderna språk 100,0% 100,0% 88,4% 93,9% 0,0% 11,6%

Modersmål 100,0% 100,0% 94,7% 91,7% 0,0% 5,3%

Musik 100,0% 100,0% 94,4% 96,5% 0,0% 5,6%

Religionskunskap 72,2% 89,3% 93,4% -17,1%

Samhällskunskap 72,2% 77,8% 89,6% 93,6% 5,6% -11,8%

Slöjd 100,0% 100,0% 98,4% 97,3% 0,0% 1,6%

Svenska 92,9% 92,9% 93,9% 93,7% 0,0% -1,0%

Svenska som andraspråk 0,0% 0,0% 65,0% 62,5% 0,0% -65,0%

Teknik 83,3% 94,4% 94,1% 95,1% 11,1% 0,3%

Årskullens utfall HT åk 6

Årskullens utfall VT åk 6

Kommunens utfall VT åk 6

Rikssnitt Genom- snittligt meritvärde

Förändring enhetens

resultat (meritvärde)

Differens jämfört med kommunens

utfall (meritvärde)

Årskull 2004 152,0 189,8 200,1 37,8 -10,3

Årskull 2005 192,3 223,4 204,8 31,1 18,6

Årskull 2006 236,6 263,1 216,2 26,5 46,9

Årskull 2007 171,3 214,6 207,5 43,3 7,1

Årskullens utfall HT åk 6

Årskullens utfall VT åk 6

Kommunens utfall VT åk 6

Rikssnitt Gymnasie- behörighet

Förändring enhetens

resultat (procent- enheter)

enheter)

Årskull 2004 75,0% 75,0% 77,3% 0,0% -2,3%

Årskull 2005 76,9% 81,5% 78,0% 4,6% 3,5%

Årskull 2006 100,0% 100,0% 76,9% 0,0% 23,1%

Årskull 2007 72,2% 72,2% 74,4% 0,0% -2,2%

(15)

8.1.4 Nationella prov och kartläggningar

Åk 3

Inga nationella prov i åk 3 har genomförts under läsåret.

Åk 6

Endast svenska/svenska som andraspråk genomfördes till fullo i åk 6.

8.1.5

Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår

Måluppfyllelse per ämne

Samtliga elever i åk 1-3 har minst godtagbara kunskaper i matematik. Vad gäller svenska för åk 1-3 har endast 1 en insats krävs. Bland de elever som har insats krävs i åk 1-3 står elever med annat modersmål än svenska för merparten. Det handlar om elever som varit i Sverige för kort tid för att ha de fördjupade kunskaper i svenska språket som krävs. Resultat i svenska som andraspråk och mo- dersmål är föränderliga från termin till termin och beror på inflyttande och utflyt- tande elever då rörligheten är stor i dessa grupper. Dessa elevgrupper är också mycket små på skolan så varje insats krävs ger ett stort procentuellt utslag.

Användningen av digitala verktyg har ökat i åk 1-3. Vi ser att vårt fokus på skrivprocesser och modellskrivande gett goda resultat. Vi ser också att samarbetet mellan studiehandledare på modersmål och klasslärare behöver bli bättre i vissa klasser så att nyanlända elever får stöttning på sitt modersmål

I åk 4-6 ökar antalet elever som har insats krävs i ett eller flera ämnen. På mellanstadiet ser vi att elever med annat modersmål än svenska behöver stöttning i flera teoretiska ämnen då ämnesspråket blir mer avancerat och stoffmängden ökar. Sett till resultat för hela skolenheten ser vi att de ämnen som flest elever har svårt med, och behöver stöttning i, är svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Slöjd, musik och bild är ämnen som ett fåtal elever behöver stöttning i.

Måluppfyllelse och kunskapsutveckling följs upp regelbundet på klasskonferenser där rektor och speciallärare deltar. Vid behov görs pedagogiska utredningar. Goda relationer mellan elever och mellan elever och pedagoger skapar goda förutsätt- ningar för god lärmiljö och främjar trygghet och studiero. Tidiga insatser ger oftast goda resultat. Fokus kommer att läggas på att grundligt utvärdera resultaten av skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial i f-klass och åk 1 och utifrån det skapa ledning och stimulans på gruppnivå och extra anpassningar vid behov på in- dividnivå.

Genomsnittligt meritvärde och gymnasiebehörighet

Alla elever i åk 6 har haft en egen chromebook och mycket av undervisningen har utgått från våra digitala läromedel. De digitala läromedlen skapar goda möjligheter till anpassning av undervisningen och att kompensera vid exempelvis läsning och skrivning med olika hjälpmedel. Klassen har haft stor elevdelaktighet och fått möj- lighet att vara med och utforma undervisningsinnehållet. Detta har skapat intresse, motivation och eget ansvar. Lärare har regelbundet utvärderat extra anpassningar och särskilt stöd tillsammans med berörda elever och vårdnadshavare.

(16)

som andraspråk och därför i nuläget inte gymnasiebehörighet. På skolan behöver vi fortsätta utveckla vårt arbete med stöttningsstrategier för nyanlända elever och vårt samarbete med studiehandledare på modersmål.

Nationella prov och kartläggningar

Eftersom nationella proven blev inställda p.g.a. covid 19 pandemin så redovisas inga resultat för nationella prov här.

Vad gäller Skolverkets obligatoriska kartläggning i förskoleklass i språk och matematik som genomfördes under hösten så visar resultatet att 33 % av eleverna klarat kravnivån i samtliga kriterier i hitta språket och 13 % i kartläggningen hitta matematiken. Kartläggningarna görs under hösten. Utifrån resultaten har eleverna delats in i grupper för att utveckla de förmågor som de haft behov av. Det är också första året som dessa kartläggningar är obligatoriska och sker i sin helhet.

I hitta språket är det kriterierna kan delta i samtal och text och bild samt kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud som flest elever inte nått kravnivån i, kan förstå en enkel instruktion och kan skriva sitt namn har de flest elever klarat kravnivån i.

I hitta matematiken är det uppfattar antal utan att räkna och kommunicerar och resonerar om mätandets princip som flest elever inte klarat kravnivån i, känner igen siffror och benämner dem, adderar antal, storleksordnar tal och visar nyfiken- het och intresse för det matematiska innehållet har de flesta elever klarat kravni- vån i.

I Skolverkets obligatoriska kartläggningar för åk 1 i svenska: skrivutveckling har de flesta eleverna godtagbara kunskaper, någon har högre nivå. Vad gäller läsning så klarar 50 % kravnivån för B, några har en högre nivå. Samtliga klarar kravnivån för A.

Kartläggningen i matematik: taluppfattning, samtliga har klarat den lägre nivån.

Flera klarar mellannivån och några den högre nivån. Kartläggningen visar att steg- räkning och matematiska begrepp finns det elever som inte klarar kravnivån i.

För elever med annat modersmål än svenska är kartläggningarna svåra.

Förskoleklassens arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse Utifrån Skolverkets obligatoriska kartläggningar vad gäller språk och matematik och Bornholmsscreening har eleverna i f-klass delats in i grupper utifrån vilka behov av stöd och utmaningar som framträtt. Stort fokus läggs under läsåret på att öva elevernas sociala förmåga i grupp. Det kan exempelvis handla om turtagning i lek och spel. Det läggs också fokus på finmotorik och grovmotorik. Att rita, klippa och bygga pärlplattor. Eleverna i f-klass övar också på att forma bokstäver och siffror, rim och ramsor. Vardagliga ord och begrepp förstärks med tecken som stöd.

Fritidshemmets arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse

Fritidshemmet har haft fem brytdagar per termin och dessa har använts till att do- kumentera det centrala innehållet i så kallade “4-fältare”, där det har skrivits “nu- lägesbeskrivning/kartläggning, mål, aktiviteter/metoder och uppföljning”. Hur fritidshemmet har arbetet med det centrala innehållet har kommunicerats till vård- nadshavare via unikum.

(17)

Gällande språk och kommunikation så har fritidshemmet arbetat med att få ett bättre språkbruk bland barnen. Det har varit svårt att få dem att använda ett vår- dat språk och där har pedagoger försökt ge eleverna alternativ till svordomar och påpekat när det används ett ovårdat språk. En del barn har svårt att lyssna på och respektera andras åsikter. Detta behöver fritidshemmet fortsätta att arbeta med genom samtal med eleverna och i samverkan med hemmet.

Skapande och estetiska uttrycksformer har fritidshemmet arbetat med genom att genomföra skapande aktiviteter i grupper vid ca 3 tillfällen i veckan. Eleverna har fått prova olika tekniker i bild och skapande. Målet var att få pojkarna mer delaktiga i skapande aktiviteter, vilket har lyckats till viss del.

Natur och samhälle har varit att uppmuntra till lek både inomhus och utomhus.

Eleverna har delats upp i ute- och innegrupper för att utnyttja lokalerna så effektivt som möjligt. Eleverna har provat på programmering med “blue boots” och

“dash and dots”. På loven har kommunens aktivitetshallar såsom ishallen och sporthallen utnyttjats.

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse arbetar fritidshemmet med genom att ha en ute-eftermiddag i veckan per grupp där eftermiddagen tillbringats vid vindskyd- det i skogen. Eleverna leker och äter mellanmål där. Det finns tid till spontanlek och byggande. Idrottshallen används varje vecka för gemensamma aktiviteter och lekar. Pedagogerna arbetar med att lära eleverna kunna vinna och förlora på ett bra sätt samt konfliktlösning. Vintertid utnyttjas isplanen för eftermiddagsaktivite- ter. Det är viktigt att ge eleverna en positiv upplevelse av att vistas i skog och natur, hur man klär sig och vistas ute under olika årstider.

Vad som behöver förbättras inför nästa läsår är mellanmålsrutiner och rutiner för avprickning när skoldagen är slut.

(18)

8.2 Enkäter

Elevenkät åk 1-6, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

Skolenkäten (Skolinspektionen) åk 5

Värden från Skolinspektionens Skolenkät.

(19)

Enkät för elever i fritidshem, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät för elever i fritidshem.

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 1

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

(20)

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 2

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola och Skolinspektionens Skolenkät.

(21)

Enkät till vårdnadshavare med barn i förskoleklass, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i förskoleklass och Skolinspektionens Skolenkät

8.2.1

Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår

Svarsfrekvens på vårdnadshavarenkäterna är 44 %. Enkäterna visar samstämmigt behov av att ett fortsatt arbeta med trygghet och studiero. Det finns dock skillna- der mellan olika klasser och grupper. I grupper med flera lärarbyten har det svå- rare att upprätthålla studiero då det tar tid att skapa nya relationer och rutiner.

Det finns behov av ytterligare riktade insatser på gruppnivå i någon klass. Samver- kan med skolans elevhälsoteam, centrala elevhälsan, BUP och socialtjänst pågår där. Frågeområdet ordningsregler har sjunkit något. Detta visar sig också i enkäten för pedagogisk personal där rutiner har ett lägre resultat än tidigare läsår. Trygghet och förhindra kränkningar ligger i princip kvar på samma nivåer som tidigare läsår.

Förra årets kartläggningar av otrygga platser visade att många elever kände sig otrygga på fotbollsplanen. Rastvärdar cirkulerar nu runt fotbollsplanen och inci- denter har minimerats.

Antalet kränkningsärenden har sjunkit med 35 % det senaste läsåret. Grundläg- gande värden i undervisningen och på skolan har sjunkit i enkäten för pedagogisk personal och vårdnadshavarenkäten för åk 1-6. För elever ligger det kvar på samma nivå och t.o.m. högre sett till åk 5. Personalomsättningen har de senaste åren varit relativt hög och speglar förmodligen resultatet. Elevgruppernas storlek har ökat de senaste åren och torde också påverka resultatet till viss del. Fritids- hemsenkäten visar högre grad av trygghet än tidigare år och en markant ökning av frågeområdet miljö i fritidshemmet. Under läsåret har ett stort arbete lagts ner av personalen på fritidshemmet för att skapa god lärmiljö för alla elever på fritidshemmet. Miljön i fritidshemmet förbättrades inför läsårsstart genom att persona-

(22)

och rensades för att skapa tillfredsställande arbetsplatser och mötesyta för fritids- hemspersonalen. För att skapa elevdelaktighet i trygghetsfrågor lyfts detta inom ramen för klassråd, elevråd och fritidsråd.

Under vårterminen 2020 kunde inte alla utvecklingssamtal genomföras som plane- rat p.g.a. pågående covid 19 pandemi. Olika lösningar har tillämpats för att lösa detta. Föräldramöten och skolavslutning med vårdnadshavare är andra exempel på där föräldradelaktighet och samverkan blev svårt att genomföra. Till viss del har digitala lösningar och telefonsamverkan ersatt fysiska möten.

Vid start av höstterminen har nytt närvarosystem införts i skolan, skola24. Detta hanterar både daglig frånvaro, ledighetsansökningar och klassernas scheman. Efter viss inkörsperiod har det skapat enklare beslutsprocesser kring närvaro och från- varo och möjlighet att på grupp och individnivå följa upp närvaro och frånvaro på både kortare och längre perioder. Under höstterminen har den totala frånvaron på klassnivå legat i intervallet 4,1 – 5,8 %. Under vårterminen är motsvarande siffor 7,4 – 12,1 %. Under några veckor före påsklovet var elevfrånvaron onormalt hög, sannolikt påverkad av rådande rekommendationer kring covid 19. Oroande elev- frånvaro följs kontinuerligt upp i vårt elevhälsoteam. Enligt rutin uppmärksammar lärare elevhälsoteamet vid oroande och/eller hög frånvaro och kartlägger detta tillsammans med elevhälsoteamet. Under läsåret har flera elever uppmärksam- mats med 20 % frånvaro eller mer. Vid behov samarbetar elevhälsoteamet med socialtjänsten vid oroande frånvaro. Under hösten implementeras de gemensamma rutinerna ”Närvarotrappan” med personalen.

Åtgärder inför nästa läsår

Gemensamma rutiner och förhållningssätt hos personalen behöver lyftas upp. Ele- verna ska mötas av tydliga regler och konsekvenser. Riktat arbete kommer att ske kring trygghet och studiero i en klass. Detta sker av elevhälsoteamet tillsammans med pedagoger i klassen. Forum för att föra pedagogiska samtal kring strategier gällande elever som utmanar i lärmiljön och hur en god lärmiljö för samtliga elever kan skapa kommer att finnas. Ledarskap och värdegrund är fokusområden för nästa läsår.

8.3 Övergång och samverkan

Skolan har följt de kommungemensamma rutiner som finns gällande övergång mellan olika verksamheter och stadier. Inför skolstart i förskoleklass har överläm- ningsmöten genomförts med pedagoger från förskolan och förskoleklass. Internt har överlämningsmöten genomförts vid övergång från förskoleklass till åk 1, över- gång från åk 3 till åk 4 samt åk 6 till åk 7 vid skolbyte.

Samverkan mellan förskola, skola och fritidshem sker genom gemensam krisgrupp och friskvårdsgrupp. Inom skolområdet sker samverkan mellan fritidshemmen vid de planeringsdagar då fritidshemmen är stängda, aktiviteter på lov och sommar- verksamhet. Ledningsgrupp, samverkansgrupp och kollegialt lärande är gemensamt inom skolområdet. Planeringsdagar, tre per läsår, möjliggör samverkan mellan all personal på skolenheten. Samverkan sker också med BUP, Hab och social- tjänst vid behov.

(23)

8.4 Skolan och omvärlden

P.g.a. pågående covid 19 pandemi kunde vissa planerade aktiviteter inte genomfö- ras. Till exempel ställdes praodagarna in för mellanstadiet. Elever i åk 5 genom- förde en dag i närsamhället istället. Samarbete har skett med Svenska kyrkan och Räddningstjänsten. Västerbergslagens kulturskola har genomfört musikprojekt med elever i skolan.

Under läsåret har klasserna arbetat med flera NTA-lådor. I samband med genomfö- randen av NTA låda har elektriker besökt en klass. I samarbete med Samarkand har flera pedagoger fått kompetensutveckling vad gäller programmering.

Olika idrottsarenor har besökts under läsåret, Ludvika sporthall, Skogsplan. Den snöfattiga vintern medförde att planerad vinterfriluftsdag fick ställas in.

Skolan har vid flera tillfällen utnyttjat kulturbuss för att kunna ta sig till exempelvis biblioteket i centrala Ludvika. Trafikmiljön i skolans närområde har uppmärksam- mats av skolans elevråd.

I undervisning har platser ”besökts” virtuellt. Bl.a. besök på museum.

Hållbar utveckling har uppmärksammas i undervisningen i olika skolämnen samt inom ramen för fritidshemmets verksamhet. Under våren hade skolan tillsammans med fritidshemmet en ”Håll Sverige rent” dag, med olika aktiviteter.

Aktiviteter utanför skolan förbereds i den vanliga undervisningen och efterarbetas och utvärderas i undervisningen. Utvärderingar visar att elever uppskattar att göra saker som ”bryter” mot den vanliga skolvardagen. Extra förberedelser för elever som är i behov av tydliga rutiner och struktur har gjorts inför olika aktiviteter.

8.5 Bedömning och betyg

De elevenkäter för elever i åk 1-6 som genomfördes under våren visar att 95 % av eleverna anser att de kan nå kunskapskraven i skolan om de försöker, 10 % anser att skolarbetet är för svårt och 77 % anser att de kan få svårare uppgifter om de vill. Den enkät som pedagogisk personal besvarade visar att pedagogerna anser att 89 % av eleverna förstår vad de ska kunna för att nå kunskapskraven, 86 % av pedagogerna anser att de ser till att vårdnadshavare vet vad som krävs för att nå kunskapskraven. 93 % av pedagogerna anser att eleverna kan nå kunskapskraven i skolan. I enkäten som vårdnadshavare besvarat anser 76 % att de vet vad som krävs för att nå kunskapskraven i skolan 82 % anser att barnet får den hjälp som behövs för att nå kunskapskraven.

8.6 Rektors ansvar

Stödåtgärder

(24)

tvålärarskap i ett par klasser. Under läsåret har 8 % av eleverna i åk F-6 haft beslut om särskilt stöd. I juni 2020 hade 12 % av eleverna insats krävs i ett eller flera äm- nen. De ämnen som har flest insats krävs är svenska/svenska som andraspråk och matematik. Insatser har varit extra anpassningar, särskilt stöd, studiehandledning på modersmål, undervisning enligt kursplanen för svenska som andraspråk, enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp.

Elevhälsa

Elevhälsoteamet har bestått av kurator, skolsköterska, speciallärare och rektor.

Skolpsykolog har konsulterats vid ett flertal tillfällen. Elevhälsoteamet har träffats en gång per månad. Elevhälsoteamet har stöttat pedagoger vid pedagogiska utredningar, extra anpassningar och särskilt stöd. Individuella och i grupp specialpeda- gogiska insatser har genomförts. Kurator har haft enskilda samtal med elever men även varit stöd i grupper vid behov. Elevhälsoteamet har tillsammans med undervisande lärare analyserat kartläggningar och screeningar. Elevhälsoteamet har varit delaktigt i de överlämningar som sker mellan stadier och inför skolstart. Elevhälso- teamet har samverkat med BUP, Hab och socialtjänst. Elevhälsoteamets profess- ioner har vid behov handlett personal på skolenheten. Rådgivning med SPSM (Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten) har varit inkopplade i några elevärenden.

Lärarkompetens

I skolan är antal elever per lärare 12,9. Andel lärare med lärarlegitimation är 63 % inom skolan. I fritidshemmet är antalet elever per fritidspersonal 17,2. 5 fritidspersonal har ansvarat för elevernas undervisning i fritidshemmet, 20 % av dessa har adekvat lärarlegitimation.

Pedagogiskt ledarskap

Under hösten skedde en förstärkning på skolledare med en biträdande rektor med ansvar för fritidshemmets verksamhet. Den tjänsten drogs in i början av vårtermi- nen. Skolområdet Knutsbo/Junibacken har samma rektor. Under läsåret har rektor genomfört individuella medarbetarsamtal och lönesamtal. Arbetsplatsträffar har hållits en gång per månad. Lektionsobservationer och verksamhetsbesök med ef- terföljande återkoppling har skett.

Ekonomi (senaste bokslut och senaste prognos) Senaste bokslut visar budget i balans.

Senaste prognos visar budget i balans.

(25)

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder

Junibackens skola är en del av Knutsbo/Junibackens skolområde. Under en längre tid har ett tätt samarbete med Knutsbo skola funnits och flera gemensamma samarbete- och samverkansformer finns etablerade. Under läsåret har planering för att flytta Knutsbos skol- och fritidshemsverksamheter till Junibackens skola pågått för att sedan under våren läggas ner. Verksamheten har under våren påverkats på olika sätt av covid-19 pandemin. Konkretiserats.

Varje klass på Junibackens skola har haft minst en legitimerad lärare. Legitimerad lärare i fritidshemmet har ansvarat för undervisningen i fritidshemmet.

Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och som den del av de gemensamma rutiner som under läsåret arbetats fram av Ludvika kommun har elevernas resultat, lärarnas undervisning och lektionernas struktur gällande start och avslut analyserats. Elever, personal och vårdnadshavare har deltagit i det systematiska kvalitetsarbetet genom exempelvis enkäter, terminsutvärderingar, kartläggningar av elever och lektionsobservationer som sedan analyserats.

Kunskapsanalyser visar att de ämnen som flest elever har behöver stöd och hjälp med är svenska, svenska som andraspråk och matematik. Inom svenska och svenska som andraspråk har resursförstärkning funnits under läsåret.

Under kommande läsår kommer lärarna att fokusera på skrivprocesser i form av modellskrivande för att ge eleverna bättre förutsättningar att träna sin skriftliga förmåga och i analyser av måluppfyllelse ser vi att det gett resultat. Speciallärare har haft individuella insatser i både svenska, svenska som andraspråk och matematik. Studiehandledning på modersmål har varit stöd för dem som haft behov av det. Vi behöver fortsätta att utveckla våra stöttningsstrategier för nyanlända elever.

Analyser visar också att det finns behov av att i vissa klasser arbeta mer med trygghet och studiero. Studiero under lektionerna kommer att följas upp individuellt och arbetslagsvis under läsåret som en del av de lektionsobservationer som sker med alla undervisande lärare. Under läsåret kommer skolans personal att arbeta med värdegrund utifrån Skolverkets riktade insatser kring nyanlända och i moduler arbeta med att motverka rasism i skola.

I personalens utvärderingar framkommer behov av ökade möjligheter för samverkan och samarbeten. Under läsåret kommer detta att lyftas i våra gemensamma forum såsom arbetsplatsträffar, ledningsgrupp och samverkansgrupp. Tre dagar per läsår har all personal gemensam planerings-/utvärderingsdag.

(26)

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021

Grundskolan läsåret 2020/2021

Åtgärd Detta ska det leda till - Resultat/ef-

fekt/mål Aktiviteter

Värdegrund, trygghet och studiero Antalet kränkningar ska minska. Studiero ska råda i alla klassrum. Alla elever ska känna trygghet och studiero.

All personal deltar i SRI insats med fokus på värdegrund. Främja goda relationer. Trygghetsgruppen följer upp anmälningar om kränkande behandling på individ-, grupp- och or- ganisationsnivå. Vi fortsätter med comepeace. Ordningsreglerna lyfts med eleverna första måndagen i varje månad.

Ledarskap i klassrummet Tydlighet och struktur, start och slut av lektioner, rutiner för planering och utvär- dering av undervisning utifrån styrdokument, goda relationer mellan personal och elever och mellan elever.

Rektor genomför lektionsobservationer enligt mall med återkoppling.

Pedagogiska samtal och kollegialt lä- rande kring undervisning. Pedagoger som undervisar samma elevgrupp samarbetar.

Digitalisering Digitala verktyg används i undervisning i alla verksamheter och årskurser enligt IKT plan.

Kollegialt lärande. Implementering av IKT-planen. Äldre elever visar/lär yngre elever.

Nyanlända elever Vi ska använda stöttningsstrategier i undervisningen.

SRI. Kollegialt lärande kring stött- ningsstrategier, exempelvis cirkelmodellen. Samarbete med studiehandledare på modersmål.

Samverkan mellan fritidshem, skola och förskoleklass

Forum och mötesformer för god samverkan och samarbete.

Dialog mellan våra verksamheter, exempelvis inför utvecklingssamtal.

Fritidspersonal deltar på klasskonferenser och överlämningar. Samar- bete och dialog mellan klasslärare och fritidspersonal i samma klass.

Tre gemensamma planerings-, ut- värderings dagar.