Kvalitetsrapport 2019/2020 Kyrkskolan 7-9 Ludvika kommun

(1)

RAPPORT 1(24)

Datum

2020-06-30

Kvalitetsrapport

2019/2020

Kyrkskolan 7-9

Ludvika kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning och mål ... 3

2 Kvalitetsarbete ... 4

3 Skolområdet Kyrkskolan 7-9 ... 7

4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 8

6 Terminsutvärdering ... 9

7 Lektionsobservationer ... 10

8 Resultatuppföljning ... 11

8.1 Kunskaper... 11

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne ... 11

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde ... 12

8.1.3 Gymnasiebehörighet ... 12

8.1.4 Nationella prov och kartläggningar ... 13

8.1.5 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 13

8.2 Enkäter ... 15

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 18

8.3 Övergång och samverkan ... 19

8.4 Skolan och omvärlden... 20

8.5 Bedömning och betyg ... 20

8.6 Rektors ansvar ... 20

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 22

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret

2020/2021 ... 23

(3)

1 Inledning och mål Nationella styrdokument

Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdokumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.

Kommunövergripande mål

Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).

Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:

- En av landets bästa skolkommuner.

- En bra kommun att växa upp i.

- En tillväxtkommun.

- En bra kommun att leva i.

- En miljövänlig kommun.

Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.

Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 enligt följande:

Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.

(4)

2 Kvalitetsarbete

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyr- ningen

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.

Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdraget så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning.

De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att doku- mentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i besluts- stödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för bedöm- ning samt analys.

Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven

All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande tillsammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se do- kumentet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om forma- tiv bedömning.

Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar

En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,

“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskaps- krav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.

Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsled- ning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för diskuss- ioner kring:

o uppföljning och analys av resultat

o planering och utveckling/förbättring av verksamheten o identifiering av eventuella behov av stöd

(5)

Terminsutvärderingar

Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.

Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feed- back till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunöver- gripande.

Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande

Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som obser- vationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och hål- ler en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkolle- giet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksamheten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systematiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.

Värdegrundsarbete

Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.

Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.

Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitetsrapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur informerar nämnden. Alla ärenden diarieförs.

(6)

Social – utbildningsförvaltningens organisation

Verksamhet skolas organisation

(7)

3 Skolområdet Kyrkskolan 7-9

Kyrkskolan ligger mitt i Ludvika cent- rum. Skolan består av flera byggnader där årkurs 4-6, årskurs 7-9, den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen Slussen och mottagningsenheten finns. Här finns cirka 650 elever totalt varav cirka 480 på årkurs 7-9. Ca fyrtiofyra procent av eleverna i årskurs 7-9, har annat mo- dersmål.

Under året har ca 70 personal arbetat på årskurs 7-9. De yrkesgrupper som är representerade är rektorer, ämneslärare, specialpedagoger/lärare, fritidspedagog, studiecoacher (beteendevetare), studie- och yrkesvägledare, kurator, skolskö- terska, lärarassistenter samt handläggare. På skolan finns även studiehandledare som även undervisar i modersmål som exempelvis arabiska, somaliska och per- siska.

Under ett läsår sker många olika slags möten. Arbetslagen som består av olika yrkeskategorier i en årskurs, träffas varje vecka. I arbetslagen finns en arbetslagsledare som tillsammans med rektorer och biträdande rektorer utgör ledningsgrup- pen på skolan. Till varje arbetslag finns en speciallärare eller specialpedagog kopp- lad. Elevhälsan träffas regelbundet. Lärarna träffas även i olika ämnesgrupper för att utvärdera, analysera och planera ämnet.

Under läsåret har arbetet kring anpassningar, pedagogiska utredningar och särskilt stöd fortsatt. Detta har i hög grad involverat undervisande lärare och skolans spe- ciallärare och specialpedagoger men även övrig personal på skolan. Gemensamma rutiner har tagits fram och insatser har gjorts för att alla berörda lätt ska kunna an- vända det digitala stödet som kommunen använder sig av för dokumentation kring elevens lärande och behov av stöd. Under läsåret startade ”Studion” där elever ut- ifrån de åtgärdsprogram som skrivits fram för dem, kan ha möjlighet att under nå- gon del av dagen få möjlighet att vara i ett mindre sammanhang med stöd av lä- rare och speciallärare/specialpedagoger.

Att samverka med elev och vårdnadshavare är grunden för att lyckas stödja elever som har behov. Därför sker många sådana möten under ett läsår. Även samverkan med externa instanser exempelvis socialtjänst, BUP, HAB m fl är viktig i samord- ningen och stöttningen kring elever.

Under året har kompetensutveckling genomförs på enheten. All personal har tillsammans läst och diskuterat boken ”De fem stora” som är en del av Kunskapsre- san (det systematiska kvalitetsarbetet) i Ludvika skolor. Slöjdlärare har varit på kompetensutveckling för slöjdlärare i Region Dalarna.

(8)

4 Viktiga händelser 2019/2020

Under läsåret har idrottslärarnas arbetsrum/omklädningsrum/dusch/toalett i sporthallen genomgått en totalrenovering för att tillgodose behov för att få en fun- gerande arbetsmiljö för idrottslärarna. Under vårterminen påverkade den på- gående pandemin Covid-19 skolans arbete på många olika sätt. Planerade aktiviteter, nationella prov, prao med mera fick ställas in eller planeras om.

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhets- plan

Grundskolan läsåret 2019/2020

Åtgärd Resultat/effekt/vad det har lett till –

Pos./Neg.

Implementera och samtala kring Lärarnas rutiner

En ökad medvetenhet och förståelse för en gemensam struktur kring lektioner. Klass- rumsbesök är genomförda med återkoppling till och samtal med undervisande lärare.

Lärare har i ökad grad valt arbetssätt som ger elever möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande.

Fortsatt arbete med anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram

Elever med behov har uppmärksammats, utredningar har gjorts och åtgärder har satts in vilket bidragit till att elever fått möjlighet att nå betyg och gymnasiebehörighet och merit- poängen ökat i årskurs 9.

Fortsatta samtal kring betyg och bedömning En ökad medvetenhet om att det ibland finns en differens i hur bedömningar görs och på vilka grunder.

Fortlöpande värdegrundsarbete i och utan- för klassrummet

Stor del av eleverna enligt elevenkäten kän- ner sig trygg på skolan. I arbetet med att fö- rebygga kränkningar skapas även medvetenhet kring vilken typ av kränkningar som före- kommer mellan elever och på vilka platser detta sker.

Följa upp problematisk skolfrånvaro snabb- bare

En noggrann uppföljning av en elevs problematiska skolnärvaro har inneburit att skolan snabbt kan utreda och sätta in insatser för att få ökad skolnärvaro. Närvaron är en viktig faktor för att nå kunskapskraven, vilket även det blir tydligt vid uppföljningar.

Klassrumsobservationer Klassrumsobservationer har genomförts och uppföljande pedagogiska samtal kring dessa har genomförts under läsåret. Detta har lett till ökat antal pedagogiska samtal mellan lä- rare och skolledning.

(9)

6 Terminsutvärdering

Det är en förmån att få möjligheten att ta del av alla pedagogers utvärdering, analys och tankar inför nästa läsår. Så många professionella pedagoger som med stort allvar tar sig an att skapa de bästa lärandesituationer som går utifrån de förutsätt- ningar som faktiskt råder.

Flera pedagoger beskriver i sina utvärderingar om de förändringar de gjort under föregående läsår utifrån en pågående utvärdering och analys av sin undervisning.

Intressant är även att de i slutet av vårterminen har siktet inställt på att fortsatt vilja och sträva efter en ökat professionalism i sitt läraruppdrag. Bilden under ru- briken ”Terminsutvärdering” ger några axplock på olika aktiviteter som pedago- gerna kommer att arbeta med under kommande läsår.

När jag som skolledare väger samman all den utvärdering och analys som gjorts av den enskilde pedagogen, ämneslagen, arbetslagen, elevhälsan, tagit del av de en- käter som genomförts där både vårdnadshavare, elever och lärare deltagit, de fak- tiska resultaten gällande betyg, meritvärde och gymnasiebehörighet men även de kommunövergripande insatser som görs utifrån utvärderingar och analys kommer Kyrkskolan 7-9 fokusera inom fyra områden. Se bilden ”Gemensamma utvecklings- områden”.

(10)

7 Lektionsobservationer

Under detta läsår har lektionsobservationernas fokus varit hur vi börjar och avslutar lektionerna. Vid en jämförelse av dessa visar det sig att kvaliteten är betydligt bättre på hur vi startar lektionerna än hur vi avslutar dessa. I flera fall har vi sett att elever reser sig och går då klockan visar tiden för då lektionen borde vara slut.

Alltså blir det elever som avslutar lektionen i stället för läraren.

För att skapa rutiner som kan stödja alla elever har alla exempelvis Whiteboards i klassrummen haft markerade rutor där lärare skriver ut tider för lektionen, syftet med lektionen, ev vilka förmågor som tränas, mm. Ökad medvetenhet har skapats kring lektionernas avslut där behovet fortfarande finns att implementera det som finns framtaget i ”Lärarnas rutiner”. Inför nästa läsår behöver vi vid lektionsobser- vationerna fortsätta att fokusera kring lektioners avslut.

(11)

8 Resultatuppföljning 8.1 Kunskaper

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2006 (just avslutat åk 7)

Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2005 (just avslutat åk 8)

Ämne

Årskullens utfall Andel (%)

med A-E HT åk 7

med A-E VT åk 7

Rikssnitt åk 9 utfall Andel (%)

med A-E VT 2019

Förändring senaste terminen (procent- enheter)

Differens jämfört med rikssnitt åk 9 (procent- enheter)

Bild 98,6% 94,5% 95,9% -4,1% -1,4%

Biologi 89,1% 78,1% 92,2% -11,0% -14,1%

Engelska 84,6% 69,6% 91,5% -15,0% -21,9%

Fysik 90,5% 86,4% 91,4% -4,1% -5,0%

Geografi 87,6% 82,3% 92,6% -5,3% -10,3%

Hem- och konsumenkunskap 93,8% 89,4% 94,9% -4,4% -5,5%

Historia 89,6% 84,6% 92,3% -5,0% -7,7%

Idrott och hälsa 86,8% 89,2% 92,0% 2,4% -2,8%

Kemi 85,0% 82,2% 91,2% -2,8% -9,0%

Matematik 77,2% 69,4% 88,2% -7,8% -18,8%

Moderna språk 93,3% 90,4% 95,9% -2,9% -5,5%

Modersmål 90,9% 88,4% 95,7% -2,5% -7,3%

Musik 88,1% 87,2% 95,1% -0,9% -7,9%

Religionskunskap 89,0% 84,9% 92,8% -4,1% -7,9%

Samhällskunskap 89,9% 88,4% 93,1% -1,4% -4,7%

Slöjd 97,2% 94,5% 96,3% -2,7% -1,8%

Svenska 87,0% 83,8% 95,7% -3,2% -11,9%

Svenska som andraspråk 72,9% 48,8% 63,6% -24,0% -14,8%

Teknik 88,3% 89,7% 93,8% 1,5% -4,1%

Årskull 2006 (åk 7)

Ämne

med A-E VT 2019

Differens jämfört med rikssnitt åk 9 (procent- enheter)

Bild 96,7% 94,3% 96,8% 96,3% 95,9% -0,5% 0,4%

Biologi 82,8% 80,7% 81,2% 85,3% 92,2% 4,1% -6,9%

Engelska 84,3% 82,1% 72,5% 75,0% 91,5% 2,5% -16,5%

Fysik 79,0% 74,5% 77,2% 72,4% 91,4% -4,8% -19,0%

Geografi 94,3% 93,1% 88,3% 87,0% 92,6% -1,3% -5,6%

Hem- och konsumenkunskap 96,7% 94,4% 95,5% 94,4% 94,9% -1,1% -0,5%

Historia 89,6% 89,2% 90,2% 91,6% 92,3% 1,4% -0,7%

Idrott och hälsa 89,2% 87,5% 86,6% 88,2% 92,0% 1,6% -3,8%

Kemi 87,0% 83,0% 83,6% 75,3% 91,2% -8,3% -15,9%

Matematik 71,7% 75,9% 79,0% 73,8% 88,2% -5,3% -14,4%

Moderna språk 92,4% 84,2% 90,4% 87,3% 95,9% -3,1% -8,6%

Modersmål 75,8% 90,6% 90,7% 94,6% 95,7% 3,9% -1,1%

Musik 94,9% 90,0% 86,2% 93,8% 95,1% 7,7% -1,3%

Religionskunskap 90,7% 90,7% 89,4% 86,5% 92,8% -2,9% -6,3%

Samhällskunskap 84,7% 86,1% 86,7% 87,7% 93,1% 1,0% -5,4%

Slöjd 98,7% 96,8% 98,7% 98,1% 96,3% -0,6% 1,8%

Svenska 89,7% 87,2% 84,4% 90,7% 95,7% 6,3% -5,0%

Svenska som andraspråk 84,8% 73,1% 67,8% 48,6% 63,6% -19,2% -15,0%

Teknik 93,4% 72,8% 84,9% 82,8% 93,8% -2,1% -11,0%

Årskull 2005 (åk 8)

(12)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2004 (just avslutat åk 9)

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde

Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets definition)

8.1.3

Gymnasiebehörighet Gymnasiebehörighet

Ämne

med A-E VT 2019

Differens jämfört med

rikssnitt (procent- enheter)

Bild 85,9% 87,8% 89,6% 91,8% 93,2% 96,6% 95,9% 3,4% 0,7%

Biologi 81,7% 81,6% 82,2% 81,0% 82,7% 87,7% 92,2% 5,0% -4,5%

Engelska 79,6% 75,3% 76,7% 70,7% 75,5% 87,8% 91,5% 12,3% -3,7%

Fysik 84,8% 78,9% 81,4% 83,4% 86,4% 89,0% 91,4% 2,6% -2,4%

Geografi 85,7% 87,8% 87,7% 88,3% 87,2% 91,8% 92,6% 4,7% -0,8%

Hem- och konsumenkunskap 93,4% 91,7% 88,3% 91,8% 91,8% 91,1% 94,9% -0,7% -3,8%

Historia 78,7% 78,5% 72,6% 80,0% 89,9% 92,5% 92,3% 2,5% 0,2%

Idrott och hälsa 94,3% 78,9% 85,6% 87,0% 90,0% 93,8% 92,0% 3,8% 1,8%

Kemi 73,8% 83,0% 80,8% 77,9% 77,7% 86,8% 91,2% 9,1% -4,4%

Matematik 64,8% 71,4% 71,9% 76,9% 79,5% 85,8% 88,2% 6,3% -2,4%

Moderna språk 92,0% 87,5% 91,6% 72,0% 84,9% 84,5% 95,9% -0,4% -11,4%

Modersmål 83,3% 85,7% 83,3% 88,2% 92,3% 97,3% 95,7% 5,0% 1,6%

Musik 94,7% 98,0% 91,1% 88,9% 89,9% 95,2% 95,1% 5,3% 0,1%

Religionskunskap 97,0% 79,6% 81,3% 89,1% 86,7% 92,5% 92,8% 5,9% -0,3%

Samhällskunskap 94,8% 85,7% 72,6% 90,3% 88,5% 92,5% 93,1% 4,0% -0,6%

Slöjd 95,0% 93,4% 88,1% 87,5% 89,0% 97,9% 96,3% 9,0% 1,6%

Svenska 92,0% 91,5% 85,0% 85,6% 83,5% 94,2% 95,7% 10,8% -1,5%

Svenska som andraspråk 76,2% 71,7% 64,6% 59,2% 64,7% 79,1% 63,6% 14,4% 15,5%

Teknik 83,3% 81,6% 80,0% 87,0% 86,5% 90,3% 93,8% 3,9% -3,5%

Årskull 2004 (åk 9)

Årskullens utfall HT åk 7

Årskullens utfall VT åk 7

Rikssnitt åk 9 utfall VT 2019

Förändring senaste terminen (meritvärde)

rikssnitt (meritvärde)

Årskull 2006 (åk 7) 192,6 188,0 229,8 -4,6 -41,8

Årskull 2005 (åk 8) 195,7 189,3 187,1 189,0 229,8 1,9 -40,8

Årskull 2004 (åk 9) 185,7 180,1 180,3 188,3 198,7 213,0 229,8 14,3 -16,8

Årskull 2003 185,7 173,9 178,9 182,4 198,0 206,5 229,8 8,5 -23,3

Årskull 2002 190,0 186,0 179,6 176,6 199,1 203,4 229,8 4,3 -26,4

Årskull 2001 178,0 176,0 178,0 183,0 186,3 189,6 229,8 3,3 -40,2

Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets def.)

Rikssnitt åk 9 utfall VT 2019

rikssnitt (procent- enheter)

Årskull 2006 (Åk 7) 68,4% 58,8% 84,3% -9,6% -25,5%

Årskull 2005 (åk 8) 65,0% 69,7% 64,3% 62,8% 84,3% -1,5% -21,5%

Årskull 2004 (åk 9) 60,6% 64,6% 64,0% 64,2% 65,1% 82,1% 84,3% 17,0% -2,2%

Årskull 2003 58,8% 60,6% 58,1% 67,4% 72,1% 77,7% 84,3% 5,6% -6,7%

Årskull 2002 60,5% 61,1% 62,4% 75,3% 84,3% 13,0% -9,0%

Årskull 2001 67,4% 74,1% 84,3% 6,7% -10,2%

Gymnasiebehörighet

(13)

8.1.4 Nationella prov och kartläggningar

På grund av Covid 19 och beslut från Skolverket har endast det nationella provet i svenska genomförts. Även kartläggning i läsförståelse har genomförts.

8.1.5

Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår

Under de senaste fyra åren ser vi en positiv trend när det gäller årskurs 9:s resultat för de elever som avslutat sin grundskoletid på Kyrkskolan, både meritvärdet och gymnasiebehörigheten har ökat. Meritvärdet från 189 till 213 våren 2020 och gym- nasiebehörigheten från 74 procent till drygt 82 procent under dessa år.

Vid en djupare analys av elevers betyg går det att utläsa att i årskurs 7 är antalet satta A-betyg i de olika ämnena, ungefär lika mellan pojkar och flickor. Flickorna i årkurs 8 och 9 har cirka 40 procent fler A-betyg än pojkarna, i de olika ämnena. An- talet pojkar och flickor är ungefär lika till antalet i de olika årskurserna.

Utvärdering, analys och fastställande av nya mål sker i alla ämnen av undervisande lärare. I denna kvalitetsrapport tas huvudfokus på matematik, engelska och svenska. För att ha rätten och möjligheten att söka ett nationellt program på gymnasiet måste en elev nå ett godkänt betyg i dessa ämnen som i vardagligt tal bru- kar kallas kärnämnen samt ytterligare minst fem ämnen.

Måluppfyllelse Årskurs 7

Flera av de elever som började årskurs 7 i Ludvika kommun hösten 2018 saknade ett eller flera betyg i svenska (drygt 7 procent), engelska (drygt 10 procent) eller matematik (nästan 14 procent) då de lämnade årskurs 6. Resultaten, i jämförelse med rikssnittet, är något sämre för dessa elever. Stor del av de eleverna började sin skolgång på Kyrkskolan 7-9, hösten 2019.

I jämförelse med höstterminens betyg 2019 har vi fler elever med ej godkända betyg vid vårterminens slut. Detta gäller i alla de tre kärnämnena, där engelskan står för det största tappet. Flickor står för den procentuellt största ökningen av ej god- kända betyg.

Årskurs 8

Resultaten för årskurs 8 i svenska och engelska visade ökade resultat. Fler har fått ett godkänt betyg i dessa ämnen. Mer än dubbel så många betyg A sattes i ämnet svenska vid vårterminens slut, i jämförelse med julbetyget. Det är flickor som står för den ökningen. Även i ämnet engelska sattes fler betyg A än i höstas och där är det pojkarna som höjt sina betyg.

Resultatet har ökat i förhållande till höstterminens betyg i ungefär hälften av öv- riga ämnen.

Årskurs 9

Resultaten i årskurs 9 har ökat i nästan samtliga ämnen och visar sig ligga i paritet med rikets i nästan samtliga ämnen. Störst resultatökningen från höstterminen 2019 ses i ämnena svenska, kemi, slöjd, svenska som andra språk samt engelska.

Genomsnittligt meritvärde och gymnasiebehörighet

Vid en analys av meritvärden och gymnasiebehörighet ser vi en positiv trend gäl- lande årskurs 9 meritvärde och gymnasiebehörighet.

(14)

Läsåret Meritvärde Gymnasiebehörighet

2016-2017 189 -

2017-2018 202 75,3

2018-2019 206 79,9

2019-2020 213 82,3

Genomsnittligt meritvärde och gymnasiebehörighet på Kyrkskolan för flickor re- spektive pojkar, enligt Skolverkets definition.

Års-

kurs Antal

flickor Meritvärde

flickor Gymnasie-

behörighet Antal

pojkar Meritvärde

pojkar Gymnasie- behörighet

7 81 196,5 58 78 181,7 60

8 59 218,8 57 84 166,9 69

9 131 234 86 141 197,4 80

Utifrån kön visar resultaten att flickor generellt har högre meritvärde än pojkar.

Detta gäller i hela landet.

Kyrkskolan är en mångkulturell skola och består av elever från olika delar av värl- den. Knappt 40 procent av dem har ett annat modersmål än svenska. Cirka 20 olika språk finns representerade på skolan. En del av eleverna har haft hela sin skolgång i Sverige, andra endast något år i svensk skola.

Förbättringsåtgärder utifrån analysen

Under de senaste två åren har arbetet kring anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram varit intensiv på skolan. Detta har gynnat elevers lä- rande då all personal på olika sätt bidrar till att elever ska lyckas. Professional- ismen och medvetenheten har ökat. Detta arbete ligger till grund för allt övrigt ut- vecklingsarbete som olika yrkeskategorier utifrån utvärdering, analys och nya åt- gärder kommer att använda sig av under kommande läsår.

• Organisationen kring och av undervisningen i matematik, engelska svenska/SVA inför nästa läsår förändras/utvecklas utifrån utvärderingar och analys.

• En speciallärare i matematik kommer om möjligt att rekryteras.

• Förstelärarnas arbete kommer att inriktas på utvecklingsområden efter ut- värderingar och analys som gjorts.

(15)

8.2 Enkäter

Elevenkät åk 7-8, per frågeområde, del 1

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

Elevenkät åk 7-8, per frågeområde, del 2

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

(16)

Skolenkäten (Skolinspektionen) åk 9, del 1

Värden från Skolinspektionens Skolenkät.

Skolenkäten (Skolinspektionen) åk 9, del 2

Värden från Skolinspektionens Skolenkät.

(17)

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 1

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 2

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

(18)

Enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola och Skolinspektionens Skolenkät.

8.2.1

Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår

Enkätresultaten från elever, pedagoger och vårdnadshavare ger underlag för upp- följning av nedanstående läroplansområden:

- Normer och värden

o Elever och lärare har på olika sätt deltagit i utvärdering och analys av skolans arbete kring normer och värden. Viss diskrepans finns mellan elever och lärares uppfattning, ex kring om ordningsreglerna är kända och följs. Något att arbeta vidare med.

- Elevernas ansvar och inflytande

(19)

Elever ges i undervisningen möjlighet att på- verka hur arbeten ska ge- nomföras. I arbetet med exempelvis utvärde- ring/analys av våra ordningsregler har elever deltagit och reflekterat.

Se bilder. Klassråd ansva- rar SO-lärare för och elevrådet träffas regelbundet en gång i måna-

den. Rektor träffar elevrådets styrelse regelbundet. Elevcaféet drivs av elevrådet.

Både ansvar och inflytande är delar som utvärderingen visar ha utvecklings- potential. Delansvar för sitt lärande, sitt arbetsmaterial samt både den fy- siska och psykiska arbetsmiljön behöver tillsammans med eleverna arbeta med för att bland annat sänka kostnaderna för skadegörelse.

- Skola och hem, frånvaro

o Föräldrar har inbjudits till föräldramöten och till sitt barns utvecklingssamtal/Öppet Hus under vårterminen. Föräldrar har deltagit då pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram arbetas fram. När extra stöd i form av samverkan med andra instanser i civilsamhem- met ska göras, har föräldrar deltagit med sin kunskap om sitt barn och i arbetet att hitta lösningar kring situationer som dyker upp i vardagen. Skolan kommer att fortsätta detta arbete.

o Närvaron är en av de viktigaste faktorerna för elevers lärande och utifrån detta kunna nå kunskapskravet. Närvaron fyller även funkt- ionen av att träna det sociala samspelet med både unga och vuxna. Vi ser behov av att ytterligare stärka våra rutiner kring elevers problematiska skolfrånvaro som riskerar att bli elever som aldrig är i skolan.

8.3 Övergång och samverkan

Skolan följer Ludvika kommuns rutiner för överlämningar. Kyrkskolan tar emot elever från 8 skolor. Dessa besöktes av rektor, kurator och blivande arbetslagsledare för att ta del av information kring elevers kunskapsutveckling och behov av stöd på olika sätt.

Överlämningarna till VBU har skett på liknade sätt under året. Avlämnade skola och VBU träffas redan första gången på hösten under läsåret för att samtala kring elever där olika lösningar behöver arbetas fram för att eleven ska lyckas med sina gymnasiestudier.

Skolan samverkar med andra instanser i samhället som Barn- och ungdomspsykia- trin, Habiliteringen, Socialtjänsten, Landstingets medicinska profession, Specialpe- dagogiska skolmyndigheten, polisen och andra funktioner i civilsamhället där det behövs.

(20)

8.4 Skolan och omvärlden

Eleverna i årskurs 8 genomförde PRAO (praktisk yrkesorientering) under två veckor. Där ges eleverna möjlighet att se olika arbetsplatser. Covid-19 satte stopp för att under vårterminen 2020 genomföra PRAO ute på olika företag och i kommunen.

Tio kommuner, däribland Ludvika, arbetar tillsammans med Arbetsmarknadskun- skap på högstadiet och även på gymnasiet. Representanter som på heltid jobbar med Arbetsmarknadskunskap mot kommunerna, möter eleverna i klassrummet och pratar jobb, vilka jobb som finns, hur man tar sig dit, vad som krävs och så vidare. Strax innan höstterminens slut fick eleverna i årkurs ni besök av dem.

På skolan finns en studie- och yrkesvägledare (SYV) som arbetar kontinuerligt med att möta vårdnadshavare och elever i framtidsfrågor kring utbildningsfrågor. SYV deltar även vid elevmöten för att hjälpa elev, vårdnadshavare och skola att hitta lösningar som kan gynna elevens utbildningsmöjligheter.

8.5 Bedömning och betyg

Både rektor och undervisande lärare har ansvar för att säkerställa rättvisa bedöm- ningar och rättvis betygsättning. Rektors ansvar blir bland annat att se till att obe- höriga lärare får handledning i frågor som berör bedömning och betyg. Så sker på Kyrkskolan. Planeringen och genomförandet av undervisningen blir det verktyg som läraren kan använda för att få den information den behöver ha för att kunna göra rättvisa bedömningar och sätta rättvisa betyg, utifrån kunskapskraven.

8.6 Rektors ansvar

- Stödåtgärder

o Under läsåret har cirka 150 pedagogiska utredningar skrivits och beslut har tagits och i de flesta fall resulterat i åtgärdsprogram.

Speciallärare och specialpedagoger ger elever stöd både enskilt och i grupp. De ger även handledning till elevstödjare och lärare som finns nära eleverna. Studiecoachernas insatser är ett särskilt stöd och finns då framskrivet i ett åtgärdsprogram.

- Elevhälsa

o Elevhälsan på Kyrkskolan består av rektor, biträdande rektor, spe- ciallärare, specialpedagog, kurator, skolsköterska, studiecoach och fritidspedagog. En gång i månaden träffas alla till stor-EHT. Det fö- rebyggande och främjande arbetet är något av det som diskuteras och planeras, så även frånvaro och åtgärder kring den. Uppfölj- ningar och analys av olika händelser som hot och våld och kränk- ningar står på dagordningen.

o Rektor, biträdande rektorer eller speciallärare kallar till Elevhälso- möten, dit lärare anmäler elever utifrån olika behov. Kurator och skolsköterska deltar oftast vid dessa möten som ligger löpande under året.

(21)

- Lärarkompetens

o Bristen på legitimerade lärare är ett nationellt problem vilket även Kyrkskolan märker av. Vår största brist är inom matematik och na- turorienterande ämnen. Övriga ämnen är slöjd, musik och svenska som andraspråk.

- Pedagogiskt ledarskap

o Ett av rektors alla uppdrag är det pedagogiska. Det handlar om att ha god kunskap om det dagliga arbetet på skolan. Vidare att arbeta och skapa förutsättningar för elevers kunskapsutveckling. Lä- rares svar i enkäten visar att de uppfattar att rektor/skolledning blivit bättre på detta.

- Ekonomi (senaste bokslut och senaste prognos) o Senaste bokslut visade på budget i balans.

o Senaste prognos visar på budget i balans.

(22)

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder

Kyrkskolan 7-9 vill verkligen bli den bästa skolan för varje elev som går där. Därför fortsätter vår professionsutveckl- ing för att kunna möta varje elevs behov på bästa sätt.

Den positiva trenden under de senaste fyra åren när det gäller årskurs 9:s meritvärde och gymnasiebehörighet är en sporre att fortsätta det medvetna arbetet kring att skapa goda lärmiljöer kring elever. Där är god samverkan med vårdnadshavare av största vikt men även av andra instanser i samhället som BUP, HAB, socialtjänsten m fl.

Skolan tar emot flera elever som inte har nått godkända betyg i svenska, engelska och matematik i årskurs 6. Det är en utmaning att under de resterande tre åren av grundskolan hitta vägar att stödja eleven fram till godkända betyg som möjliggör fortsatta studier på gymnasieskolan. Hos alla runt omkring eleven finns idag en stor medvetenhet om vad som gynnar lärandet. Lärarens ledarskap, det sociala kli- matet på skolan, elevens delaktighet i sitt eget lärande och vikten av att stöttas i sina framtidsdrömmar.

Att på bästa sätt tillvarata elevhälsan med dess olika kompetenser, först och främst i det förebyggande och främjande arbetet är av vikt, men även då insatser behöver göras. Att hitta samverkansformer som gynnar eleven kan utvecklas än mer.

Digital kompetens har ökat de senaste åren, man ser behov av att utveckla elevers kunskaper att använda digitala läromedel fullt ut, använda digitala verktygens möj- ligheter i sin kunskapsinhämtning och administration.

Lärares förmåga att använda digitala verktyg i pedagogiskt syfte för att hitta nya vägar till kollaborativt lärande och kollaborativa arbetssätt kan utmanas.

Lärares kompetens är en av de viktigaste faktorerna för elevens lärarande. Att an- ställa legitimerade lärare är ett fortsatt arbete för skolan. Att marknadsföra Kyrk- skolan och Ludvika kommun är viktigt i detta sammanhang.

Lärares rutiner som tagits fram i Ludvika kommun är ett stöd för lärare i undervisningen. Tydliga rutiner som stöder elevers lärande. Lektionsbesök, medarbetarsamtal är exempel på mötesplatser för samtal kring undervisning. Arbetet att be- fästa dessa är av största vikt.

Förstelärares uppdrag kommer att förtydligas under kommande läsår utifrån den utvärdering och analys som gjorts. Under föregående läsår har de stöttat sina kol- legor i arbetslagen, skapat förutsättningar till förändringar av organisationen kring elever mm.

Vid analys av betyg och utifrån samtal mellan lärare från Lorensberga och Kyrksko- lan finns fortsatt behov av att gemensamt fortsätta arbeta med bedömningar och betygsättning.

Kyrkskolan är en mångkulturell skola. Cirka 40 procent av eleverna har ett annat modersmål. Behov finns att utveckla denna styrka till något som kännetecknar vårt arbete i högre grad än tidigare år.

(23)

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021

Grundskolan läsåret 2020/2021

Område Detta ska det leda till - Resultat/ef-

fekt/mål Aktiviteter

Ledarskap i klassrummet Elever uttrycker att de tycker skolarbetet är intressant, roligt och att det stimulerar till att lära mer. Elever uttrycker att de har inflytande över undervisningens innehåll.

Elever uttrycker att andra elever inte stör ordningen i klassrummet.

Lärare tillsammans med elever genomför pauser med någon form av rörelse.

Lektionsobservationer – uppföl- jande samtal.

Öka ämnesövergripande arbete.

Sammanställa förslag till rörelser för pauser i klassrummet.

Ordningsregler - Värdegrundsarbete Elever uttrycker att de själva följer de ordningsregler som finns. Elever uttrycker att de är med och bestämmer vilka ordningsregler skolan ska ha.

Skolan jobbar med konkreta aktiviteter i det förebyggande arbetet

Ökad förståelse för varandra. Redskap för lärare att arbeta med dessa frågor.

Sammanställa elevers och personals utvärdering, analys av ordningsreglerna i syfte att skapa nya.

SRI – Att motverka rasism. Samtal i personalgruppen, utifrån 6 moduler

Ämnen Resultaten ökar i matematik och engelska.

Läsförståelseförmågan ökar hos eleverna.

Fler elever som har förmåga börjar läsa istället för att lyssna.

Anställt en speciallärare i matematik som kan handleda vid planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

Gemensam planering utifrån områ- den, prov och provdatum.

Gör gemensamt prov i början av området så att alla vet vad som kommer krävas.

Svenska - Läsa texter som eleverna skriver i andra ämnen. Använda flera texter och arbeten från andra ämnen, t ex bildanalys, hypoteser i NO. Arbeta mera ämnesintegrerat.

Läsa skönlitteratur – gemensamma samtal.

SO - Jobba mer ämnesövergripande med NO och svenska, engelska.

Språkutvecklande.

(24)

Tydliggöra mentors roll Alla lärare vet vad mentorskapet innebär och tar aktivt ansvar för detta. (Närvaro- registrering, kontakter med elev och vårdnadshavare, genomför mentorspass, dokumentation av anpassningar, kunskapsutveckling mm.

Skriftlig dokumentation kring men- torskapets uppdrag.

Samtal i arbetslag.

Samtal vid medarbetarsamtal.

Digital kompetens Öka elevers förmåga att använda digitala läromedel och digitala verktyg för lä- rande. Ökad kunskap i att använda t ex Google dokument. Vidare att använda stor bokstav, punkt, kommatecken och ordbehandling. Kunna bifoga filer i Classroom och även mail. De ska kunna söka och hitta rätt info på Google.

Ytterligare öka lärares kunskaper kring att arbeta med kollaborativt lärande och kollaborativa arbetssätt

Utbildning och genomgång med elever av Gleerups och övriga digitala läromedel, Googles verktyg.

Workshops för lärare