Kvalitetsrapport 2019/2020 Knutsbo skola Ludvika kommun

(1)

RAPPORT 1(22)

Datum

2020-06-30

Kvalitetsrapport

2019/2020

Knutsbo skola

Ludvika kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning och mål ... 3

2 Kvalitetsarbete ... 4

3 Skolområdet Knutsbo skola ... 7

4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 8

6 Terminsutvärdering ... 10

7 Lektionsobservationer ... 11

8 Resultatuppföljning ... 12

8.1 Kunskaper... 12

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne ... 12

8.1.2 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 13

8.2 Enkäter ... 15

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 18

8.3 Övergång och samverkan ... 19

8.4 Skolan och omvärlden... 19

8.5 Bedömning och betyg ... 19

8.6 Rektors ansvar ... 20

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 21

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret

2020/2021 ... 22

(3)

1 Inledning och mål Nationella styrdokument

Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdokumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.

Kommunövergripande mål

Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).

Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:

- En av landets bästa skolkommuner.

- En bra kommun att växa upp i.

- En tillväxtkommun.

- En bra kommun att leva i.

- En miljövänlig kommun.

Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.

Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 enligt följande:

Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.

(4)

2 Kvalitetsarbete

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyr- ningen

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.

Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdraget så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning.

De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att doku- mentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i besluts- stödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för bedöm- ning samt analys.

Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven

All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande tillsammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se do- kumentet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om forma- tiv bedömning.

Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar

En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,

“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskaps- krav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.

Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsled- ning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för diskussioner kring:

o uppföljning och analys av resultat

o planering och utveckling/förbättring av verksamheten o identifiering av eventuella behov av stöd

(5)

Terminsutvärderingar

Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.

Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feed- back till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunöver- gripande.

Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande

Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som obser- vationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och hål- ler en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkolle- giet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksamheten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systematiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.

Värdegrundsarbete

Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.

Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.

Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitetsrapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur informerar nämnden. Alla ärenden diarieförs.

(6)

Social – utbildningsförvaltningens organisation

Verksamhet skolas organisation

(7)

3 Skolområdet Knutsbo skola

Knutsbo skola ingår tillsammans med Junibackens skola i Knutsbo/Junibackens skolområde. Skolområdet har gemensam rektor och handläggare. Skolområdet har ett gemensamt elevhälsoteam, som under läsåret bestått av rektor, speciallärare, kurator och skolsköterska. Elevhälsoteamet har träffats en gång per månad på Knutsbo skola. Personalen inom skola och fritidshem samverkar i skolområdet med bland annat arbetsplatsträffar, samverkansgruppsmöten, ledningsgruppsmöten och kompetensutvecklingsinsatser. Speciallärare har ansvarat för skolans elevråd. I elevrådet deltar representanter för varje klass. Elevrådet har träffats regelbundet under läsåret.

Knutsbo skolenhet bestod under läsåret av elever i årskurserna F, 1, 2, 3, och 4.

När läsåret avslutades i juni gick 121 elever på skolan. Av dessa hade 85 elever en placering på fritidshemmet.

Pedagogisk personalen på skolenheten var 13 st 1 juni exkluderat elevhälsans personal. Av dessa har 9 haft sitt huvudsakliga uppdrag inom skolverksamheten och 4 inom fritidshemsverksamheten. Andel av antal personal med pedagogisk högskole- utbildning var 78 % inom skolan och 75 % i fritidshemmet. Varje klass har haft minst en legitimerad förskollärare eller grundskollärare. 3 av 5 klasser har haft

”två-lärarskap” Fritidspersonal har stöttat undervisningen i skolan under förmid- dagar. Legitimerad lärare i fritidshemmet har ansvarat för det systematiska kvalitetsarbetet och undervisningen i enlighet med styrdokumenten för fritidshemmet.

Skolverkets officiella statistik över pedagogisk personal från okt 2019 visar att andel lärare på skolenheten med pedagogisk högskoleexamen är 69 %, varav 56,7 % har lärarlegitimation. Antal elever per lärare var 12,2 i samma statistik.

25 elever har annat modersmål än svenska fördelat på 11 olika språk. 16 av dessa elever har deltagit i modersmålsundervisning fördelat på 6 olika språk. 1 elev har haft studiehandledning på modersmål under läsåret. 8 elever har undervisats i svenska som andraspråk.

Förstelärare på Junibackens skola har lett arbetet med Ludvika kommuns vetenskapliga grund, ”De fem stora” med lärare i skolområdet. Fritidshemmets personal har deltagit i kommunens kompetensutveckling för fritidshem och genomfört Skol- verkets webbutbildning ”Fritidshemmets uppdrag”. Speciallärare har vid behov haft handledning med pedagogisk personal.

Under läsåret har 2 tillbud och 6 olycksfall rapporterats vad gäller elever. Av dessa har de flesta, 7 skett på skolgården och 1 i idrottsundervisningen. Av olycksfallen för elever är övervägande del fallolyckor av olika slag. 1 arbetsolycka har rapporterats till arbetsmiljöverket gällande personal där det handlar om både fysisk arbets- miljö.

(8)

4 Viktiga händelser 2019/2020

Under läsåret fortsatte arbetet kring förändrad skolstruktur avseende skolorna Knutsbo och Junibacken för att under våren 2020 avbrytas. Under höstterminen utökades skolledningen med en biträdande rektor på 35 % på skolområdet. Den tjänsten togs sedan bort. Ett stort arbete kring handläggarorganisationen har under läsåret pågått gällande skol- och förskolehandläggare och den nya organisationen innebär för vårt skolområde en utökning av handläggarstöd och handlägga- ren handhar endast skolorna i skolområdet. Den pågående pandemin av covid 19 har påverkat våra verksamheter på olika sätt, bl.a. med hög sjukfrånvaro i perioder både bland personal och elever.

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhets- plan

Grundskolan läsåret 2019/2020

Åtgärd Resultat/effekt/vad det har lett till –

Pos./Neg.

Minska antalet kränkningar

Gemensamma förhållningssätt och regler som är väl förankrade hos all personal och alla elever. Vuxennärvaro vid förflyttningar, kapp- rum, omklädningsrum m.m. Situationer där elever behöver köa och vänta undviks. Elever görs delaktiga i trygghetsfrågor på klassråd, elevråd och fritidsråd. Trygghetsgruppen träf- fas varannan vecka. Analys av nuläget sker kontinuerligt. Främja utvecklandet av social kompetens på fritidshemmet.

Antalet kränkningar ligger på samma nivå som tidigare år. Antalet kränkningar är lågt.

Rutiner kring ärendehantering behöver för- tydligas med all personal. Trygghetsgrup- pen har träffats var tredje vecka.

(9)

Öka läs- och skrivförmågan

Läs – och skrivundervisning är en del av alla ämnen. Eleverna får träna förmågan att skriva olika slags texter med hjälp av modellskrivande. Ord- och begrepp tränas i olika äm- nen. Elevgrupper kartläggs, analyseras och åt- gärder sätts in i samråd med speciallärare om behov finns på klass, grupp eller individnivå.

Läsning varje dag i undervisningen exempelvis högläsning, egen läsning eller gemensam läs- ning.

8 % av eleverna har insats krävs i

svenska/svenska som andraspråk. Under läsåret har speciallärare arbetat med elever på Knutsbo skola en dag i veckan. Tiden för speciallärarstöd behöver utökas.

Samverkan mellan och inom våra verksam- heter

APT, samverkansgrupp och ledningsgrupp är gemensamma för skolområdet. Gemensamt kollegialt lärande i skolområdet. Fritidshem- men i skolområdet samarbetar på skollov. 3 gemensamma planeringsdagar för all personal per läsår på enheten. Personal från fritidshemmet är med på klasskonferenser. Pedago- ger som arbetar med samma elevgrupp har regelbundet möten. Morgonmöte varje mor- gon.

Den pågående covid 19 pandemin har mins- kat samverkan mellan skolenheterna i skol- området. Fritidshemmet har stängt 3 dagar under läsåret för gemensamma planeringar och utvärderingar på enheten. Stadietiden kommer inför nästa läsår senareläggas på eftermiddagen för att möjliggöra alla klass- lärares medverkan. Fritidshemmets personal har i viss utsträckning varit med på klasskonferenser. Morgonmötena har fun- gerat bra och är ett bra stöd för planering för dagen.

Användning av digitala verktyg

Plan för skolområdet gällande hur vi i olika stadier och årskurser använder våra digitala verktyg i undervisning. Kollegialt lärande sta- dievis och verksamhetsvis utifrån planen och vilka digitala verktyg vi har tillgång till.

Chromebooks är fördelade och används i alla klasser i åk F-3. IKT-planen har färdig- ställts och implementeras. Kollegialt lä- rande har skett under läsåret vad gäller di- gital kompetens och användning av digitala verktyg med eleverna. Detta arbete fortsät- ter under nästa läsår.

Lektionsstruktur

Pedagogiska samtal i arbetslag kring genom- förande av lektioner med fokus på hur man kan starta och avsluta lektioner med koppling till kunskapskrav och det lärande som ska ske/har skett. Gemensamt arbete med littera- turen ”De fem stora” av Jesper Ersgård. Litte- raturen behandlar bland annat formativ lärmiljö som framgångsfaktor i elevers lä- rande.

Arbetet med vetenskapliga grunden i form av ”De fem stora” har genomförts. Rektor har genomfört lektionsobservationer med återkoppling och reflektioner. I lektionsobservationer finns många goda exempel på start och avslut av lektioner med koppling till kunskapskrav och lärande. Diskussioner kring lektionsstruktur och undervisning sker mellan pedagoger i vardagen.

(10)

6 Terminsutvärdering

Viktigt från lärarnas terminsutvärderingar – exempel på analyser/insikter och åtgärder inför nästa läsår

De ämnen som flest elever behöver stöd och hjälp i är svenska/svenska som andra- språk och matematik. I svenska/svenska som andraspråk är det framförallt kring skrivande och språklig struktur som det handlar om men även till viss del lässtrate- gier och att söka information. Vad gäller matematik så handlar det om matema- tiska metoder och begrepp, problemlösningsstrategier men även taluppfattning och de fyra räknesätten.

För att stimulera elever att nå så långt som möjligt beskrivs i terminsutvärdering- arna flera metoder och strategier. Bland framgångsfaktorerna nämns vikten av att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förmåga och att variera undervisningen. Att anpassa undervisningen kan handla om att anpassa material eller sam- manhang, att exempelvis få arbeta i en lite mindre grupp. Delaktighet och åter- koppling på individnivå är också viktigt. Att skapa relationer med eleverna med trygghet och förtroende är av stor vikt.

Inför kommande läsår blir det fortsatt fokus på grundläggande förmågor kring elevers läs- och skrivprocess. Det blir också fortsatt utveckling av användningen av digitala verktyg. Extra anpassningar på individnivå och möjlighet att dela klasser i mindre grupper när bemanning och lokaler tillåter detta. Flera pedagoger är nya för sina grupper och det är viktigt att skapa goda relationer och vara tydlig med regler och rutiner för att skapa trygghet.

I fritidshemmet och förskoleklassen är de förmågor som eleverna behöver mest stöd och hjälp med att utveckla skapa och upprätthålla goda relationer samt att samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt och problemlös- ningsförmåga, att pröva och utveckla idéer och tankar.

Fritidshemmet har erbjudit eleverna olika aktiviteter utifrån det centrala innehållet för fritidshemmet. Både fritidshem och förskoleklass delar in eleverna i mindre grupper utifrån behov och möjligheter. Fritidshemmet har arbetat med utveckla elevernas sociala förmåga bl.a. genom att arbeta med konflikthantering och tydlighet i regler. Detta arbete behöver fortsätta under nästa läsår.

Vad är viktigast? Rektors reflektioner och summering - analys och åtgärder inför nästa läsår

Viktiga frågor att ta med in i nästa läsår är ett fortsatt arbete kring ledning och sti- mulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Implemente- ringen av användandet av digitala verktyg i åk F-3 kommer fortsätta. Vad gäller ämnen som elever behöver mest stöd och hjälp i blir det fortsatt fokus på svenska/svenska som andraspråk och matematik.

(11)

7 Lektionsobservationer

Den här terminen/läsåret har vi arbetat med lektionsstart och lektionsslut.

Vad har utvecklats? Vad kan utvecklas ytterligare?

Under höstterminen genomfördes lektionsobservationer med lärare som undervi- sar i skolämnen. Fokus för lektionsobservationerna var start och stopp av lektioner. Samma observationsmall användes som vid tidigare läsårs observationer. I jämförelse med tidigare observationer är lektionsinnehållet tydligare kopplat till kunskapskrav. De strukturella procedurerna kring att starta en lektion fungerar ge- nomgående väl. På de observerade lektionerna är studieron mycket god. Lärare och elever har en god relation. Det finns ett visst behov av att utveckla avslutet för lektionen med strategier för att ”knyta ihop säcken”, möjlighet till reflektion och återkoppling för eleverna till det lärande som pågått.

Åtgärder inför nästa läsår

Pedagogiska samtal förs både individuellt och i arbetslag kring genomförande av lektioner, hur kan en lektion startas och avslutas, hur görs elever delaktiga i utvär- dering av lektioner? Hur pratar man med de yngre eleverna kring kunskapskrav så de förstår? Auskultation i någon annans klassrum kan möjliggöras vid behov. Ar- beta fram former för samarbete med studiehandledare modersmål för att effekti- visera stödet till nyanlända elever.

(12)

8 Resultatuppföljning 8.1 Kunskaper

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2012 (just avslutat åk 1)

Värden från Unikum.

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2011 (just avslutat åk 2)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2010 (just avslutat åk 3)

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum HT åk 1

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum VT åk 1

Årskullens utfall

Kommunens utfall

Förändring senaste terminen (procent- enheter)

Differens jämfört med kommunens utfall (procent-

enheter)

Bild 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska

Idrott och hälsa 100% 100% 96% 0% 4%

Matematik 100% 96% 93% -4% 3%

Modersmål 100% 100% 95% 0% 5%

Musik 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 0% 5%

SO (år 1-3) 100% 100% 97% 0% 3%

Slöjd

Svenska 82% 87% 88% 5% -1%

Svenska som andraspråk 100% 100% 74% 0% 26%

Teknik 100% 100% 97% 0% 3%

Årskull 2012, åk 1

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 100% 98% 0% 2%

Idrott och hälsa 100% 95% 100% 100% 99% 0% 1%

Matematik 100% 100% 100% 100% 92% 0% 8%

Modersmål 0% 100% 100% 100% 93% 0% 7%

Musik 100% 100% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

SO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 96% 0% 4%

Slöjd

Svenska 95% 95% 100% 95% 90% -5% 5%

Svenska som andraspråk 0% 0% 62% 0% -62%

Teknik 0% 100% 100% 99% 0% 1%

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 100% 100% 97% 0% 3%

Matematik 100% 100% 100% 100% 84% 92% 85% 8% 7%

Modersmål 0% 100% 100% 100% 100% 100% 80% 0% 20%

Musik 100% 100% 100% 100% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 100% 100% 92% 0% 8%

SO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 100% 100% 93% 0% 7%

(13)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2009 (just avslutat åk 4)

8.1.2 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår Måluppfyllelse per ämne

Insats krävs i ämnena på Knutsbo skola handlar framförallt om svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Engelska och idrott och hälsa finns också med.

Bland de elever som har insats krävs i åk 1-3 finns elever med annat modersmål än svenska. Det handlar om att elever varit i Sverige för kort tid för att ha de fördju- pade kunskaper i svenska språket som krävs. Resultat i svenska som andraspråk och modersmål är föränderliga från termin till termin och beror på inflyttande och utflyttande elever då rörligheten är stor i dessa grupper. Dessa elevgrupper är också mycket små på skolan så varje insats krävs ger ett stort procentuellt utslag.

Användningen av digitala verktyg har ökat i åk 1-3. Fokus på skrivprocesser och modellskrivande ger goda resultat. Samarbete mellan studiehandledare och klass- lärare behöver bli bättre i vissa klasser.

Nationella prov och kartläggningar

Eftersom nationella proven blev inställda p.g.a. covid 19 pandemin så redovisas inga resultat här.

Vad gäller Skolverkets obligatoriska kartläggning i förskoleklass i språk och matematik som genomfördes under hösten så visar resultatet att 44 % av eleverna klarar alla delar av kravnivån i kartläggningen hitta språket och 36 % hitta matemati- ken. Kartläggningarna görs under hösten. Utifrån resultaten har eleverna delats in i grupper för att utveckla de förmågor som de haft behov av. Det är också första året som dessa kartläggningar är obligatoriska och sker i sin helhet.

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum

VT åk 4

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum

VT åk 5

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 95% 0% 5%

Biologi 100% 100% 89% 0% 11%

Engelska 100% 95% 89% -5% 6%

Fysik 84%

Geografi 100% 100% 79% 0% 21%

Historia 100% 80% 20%

Idrott och hälsa 95% 95% 86% 0% 9%

Kemi 100% 100% 82% 0% 18%

Matematik 100% 100% 81% 0% 19%

Modersmål 100% 100% 82% 0% 18%

Musik 100% 100% 97% 0% 3%

Religionskunskap 100% 100% 90% 0% 10%

Samhällskunskap 100% 84% 16%

Slöjd 100% 100% 98% 0% 2%

Svenska 100% 100% 88% 0% 12%

Svenska som andraspråk 100% 100% 53% 0% 47%

Teknik 100% 100% 94% 0% 6%

(14)

som är de delar som flest elever inte klarat kravnivån i.

I åk 1 i Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i svenska klarar alla elever avstäm- ning A och majoriteten B i läsa. I skriva klarar 85 % avstämning A och några klarar även flera delar på avstämning B. I matematik klarar 11,5 % lägre nivå, 65,5 % mel- lannivå och 23 % högre nivå. Storleksordna tal är lätt för de flesta. När en term fattas och likhetstecknets betydelse är svårt. Flera elever har svårt med finmotorik och att forma bokstäver och siffror.

För elever med annat modersmål än svenska är kartläggningarna svåra.

Förskoleklassens arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse Utifrån Skolverkets obligatoriska kartläggningar vad gäller språk och matematik och Bornholmsscreening har eleverna i f-klass delats in i grupper utifrån vilka behov av stöd och behov av utmaningar som framträtt. Stort fokus läggs under läså- ret på att öva elevernas sociala förmåga i grupp. Det kan exempelvis handla om turtagning i lek och spel. Det läggs också ett visst fokus på finmotorik och grovmo- torik. Att rita, klippa och bygga pärlplattor. Eleverna i f-klass övar också på att forma bokstäver och siffror, rim och ramsor. Vardagliga ord och begrepp förstärks med tecken som stöd.

Fritidshemmets arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse

Fritidshemmets arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse utgår från det centrala innehållets fyra delar och de förmågor som eleverna ska utveckla inom ramen för fritidshemmets verksamhet.

Vad gäller språk och kommunikation så ser vi behov av att utveckla elevernas ord- förråd och att öva på att lyssna på andra. Mellanmålet på eftermiddagen är ett bra tillfälle att öva vardagliga samtal och olika samtalsstrategier har provats exempelvis pratbubblor med ämnen för samtal. Högläsning sker planerat i fritidshemmet varje vecka med efterföljande textsamtal. Flerspråkiga elever behöver stöttning i att utveckla sina språkliga förmågor.

Skapande och estetiska uttrycksformer har innehållit många olika delar utifrån elevernas intresse och ger rika tillfällen för elever att öva finmotorik. Under läsåret har att väva med pärlor varit populärt bland eleverna liksom att baka. Digitalt skapande har skett i en liten omfattning.

Inom natur och samhälle har fritids valt att fokusera på utevistelse. En dag i veckan serveras mellanmålet ute. Aktiviteter kan exempelvis vara plocka svamp, krama träd, utforska djur och växtliv. Samarbetsövningar och värdegrundsarbete fungerar bra att göra ute i naturen. Fritidshemmet arbetar med eleverna gällande innebör- den av allemansrätten och hänsyn till natur och miljö.

När det gäller lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse uppmärksammar vi elever som behöver hjälp med socialt samspel: att leka, att komma in i leken. Fritidsper- sonalen hjälper till att få igång lek, spel och aktiviteter för att minimera planlöst springa runt i lokalerna. Samarbete, kamratskap och konflikthantering övas i leken.

Leklådor kan användas för att stimulera till lek.

(15)

8.2 Enkäter

Elevenkät åk 1-6, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät för elever i fritidshem, per frågeområde

(16)

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 1

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 2

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

(17)

Enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät till vårdnadshavare med barn i förskoleklass, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i förskoleklass och Skolinspektionens Skolenkät

(18)

Svarsfrekvens på vårdnadshavarenkäterna för grundskolan är 60 % och för försko- leklass 44 %. Enkäterna visar behov av ett fortsatt arbete med trygghet och studiero. Frågeområdet rutiner i pedagogernas enkät har ett lägre resultat än tidigare läsår. Trygghet och förhindra kränkningar ligger i stort sett kvar på samma nivåer som tidigare läsår. Antalet kränkningsärenden har samma nivå som föregående läsår. På samtliga frågeområden har värdena ökat eller ligger kvar på samma nivå i vårdnadshavarenkäten i jämförelse med tidigare läsår.

Grundläggande värden i undervisningen och på skolan har sjunkit i enkäten för pedagogisk personal och elevenkäten men ökat i vårdnadshavarenkäterna. Personal- omsättningen har de senaste åren varit relativt hög och speglar förmodligen resultatet. Elevgruppernas storlek har ökat de senaste åren och torde också påverka resultatet till viss del. Fritidshemsenkäten visar högre grad av trygghet än tidigare år och en ökning av frågeområdet miljö i fritidshemmet. Under läsåret har ett stort arbete lagts ner av personalen på fritidshemmet för att skapa god lärmiljö för alla elever på fritidshemmet. Miljön i fritidshemmet förbättrades inför läsårsstart genom att personalen i fritidshemmet bl.a. såg över vilka rum för lärande som fanns att tillgå och anpassade dem. För att skapa elevdelaktighet i trygghetsfrågor lyfts detta inom ramen för klassråd, elevråd och fritidsråd.

Elevinflytande har sjunkit i pedagogernas enkät men ligger kvar på samma nivå i elevernas enkät. Det är framförallt frågeställning kring elevers påverkan av inne- hållet i undervisningen som har lågt resultat.

Under vårterminen 2020 kunde inte alla utvecklingssamtal genomföras som planerat p.g.a. pågående covid 19 pandemi. Olika lösningar har tillämpats för att lösa detta. Föräldramöten och skolavslutning med vårdnadshavare är andra exempel på där föräldradelaktighet och samverkan blev svårt att genomföra. Till viss del har digitala lösningar och telefonsamverkan ersatt fysiska möten.

Vid start av höstterminen har nytt närvarosystem införts i skolan, skola24. Detta hanterar både daglig frånvaro, ledighetsansökningar och klassernas scheman. Efter viss inkörsperiod har det skapat enklare beslutsprocesser kring närvaro och från- varo och möjlighet att på grupp och individnivå följa upp närvaro och frånvaro på både kortare och längre perioder. Under höstterminen har den totala frånvaron på klassnivå legat i intervallet 3,3 – 5,8 %. Under vårterminen är motsvarande siffor 8,4 – 10,5 %. Under några veckor före påsklovet var elevfrånvaron onormalt hög, sannolikt påverkad av rådande rekommendationer kring covid 19. Oroande elev- frånvaro följs kontinuerligt upp i vårt elevhälsoteam. Enligt rutin uppmärksammar lärare elevhälsoteamet vid oroande och/eller hög frånvaro och kartlägger detta tillsammans med elevhälsoteamet. Under läsåret har flera elever uppmärksam- mats med 20 % frånvaro eller mer. Vid behov samarbetar elevhälsoteamet med socialtjänsten vid oroande frånvaro.

Åtgärder inför nästa läsår

Läsårsstarten fokuserar på värdegrundssarbete i form av ledstjärnor. Ledarskap i klassrum är fortsatt fokus för lektionsobservationer. All personal kommer att ha

(19)

8.3 Övergång och samverkan

Skolan har följt de kommungemensamma rutiner som finns gällande övergång mellan olika verksamheter och stadier. Inför skolstart i förskoleklass har överläm- ningsmöten genomförts med pedagoger från förskolan och förskoleklass. Internt har överlämningsmöten genomförts vid övergång från förskoleklass till åk 1, över- gång från åk 2 till åk 3, åk 3 till 4 samt åk 4 till åk 5 vid skolbyte.

Samverkan mellan förskola, skola och fritidshem sker genom gemensam krisgrupp och friskvårdsgrupp. Inom skolområdet sker samverkan mellan fritidshemmen vid de planeringsdagar då fritidshemmen är stängda, aktiviteter på lov och sommar- verksamhet. Ledningsgrupp, samverkansgrupp och kollegialt lärande är gemensamt inom skolområdet. Planeringsdagar, tre per läsår, möjliggör samverkan mellan all personal på skolenheten. Samverkan sker också med BUP, Hab och social- tjänst vid behov.

8.4 Skolan och omvärlden

P.g.a. pågående covid-19 pandemi kunde vissa planerade aktiviteter inte genomfö- ras. Till exempel ställdes praodagarna in. Elever i åk 2 har arbetat med olika yrken och vårdnadshavare och andra anhöriga har besökt skolan och berättat och visat om sina yrken. Vi har också pratat om yrken förr och nu och yrken på landsbygd kontra stad. Författarbesök har genomförts vid ett par tillfällen. Samarbete har skett med Svenska kyrkan, Räddningstjänsten och polisen.

Under läsåret har klasserna arbetat med flera NTA-lådor. I samarbete med Samar- kand har flera pedagoger erbjudits kompetensutveckling vad gäller programme- ring.

Olika idrottsarenor har besökts under läsåret, Ludvika sporthall. Den snöfattiga vintern medförde att planerad vinterfriluftsdag fick ställas in. Falu folkband har genom skapande skola projekt uppträtt för eleverna.

Skolan har vid flera tillfällen utnyttjat kulturbuss för att kunna ta sig till exempelvis biblioteket i centrala Ludvika. Trafikmiljön i skolans närområde har uppmärksam- mats av skolans elevråd.

Hållbar utveckling har uppmärksammas i undervisningen i olika skolämnen samt inom ramen för fritidshemmets verksamhet. Under våren hade skolan tillsammans med fritidshemmet en ”Håll Sverige rent” dag, med olika aktiviteter.

Aktiviteter utanför skolan förbereds i den vanliga undervisningen och efterarbetas och utvärderas i undervisningen. Utvärderingar visar att elever uppskattar att göra saker som ”bryter” mot den vanliga skolvardagen. Extra förberedelser för elever som är i behov av tydliga rutiner och struktur har gjorts inför olika aktiviteter.

8.5 Bedömning och betyg

De elevenkäter för elever i åk 1-4 som genomfördes under våren visar att 92 % av

(20)

dagogerna anser att de ser till att vårdnadshavare vet vad som krävs för att nå kunskapskraven. 93 % av pedagogerna anser att eleverna kan nå kunskapskraven i skolan. I enkäten som vårdnadshavare besvarat anser 89 % att de vet vad som krävs för att nå kunskapskraven i skolan enkäten ger index 8,3 gällande att barnet får den hjälp som behövs för att nå kunskapskraven.

8.6 Rektors ansvar

Stödåtgärder

Under läsåret har resursförstärkning skett för att öka elevers läs- och skrivförmåga.

Ingen elev har haft beslut om särskilt stöd. I juni 2020 hade 12 % av eleverna insats krävs i ett eller flera ämnen. De ämnen som har flest insats krävs är

svenska/svenska som andraspråk och matematik. Insatser har varit extra anpassningar, studiehandledning på modersmål, undervisning enligt kursplanen för svenska som andraspråk.

Elevhälsa

Elevhälsoteamet har bestått av kurator, skolsköterska, speciallärare och rektor.

Skolpsykolog har konsulterats vid ett flertal tillfällen. Elevhälsoteamet har träffats en gång per månad. Elevhälsoteamet har stöttat pedagoger vid pedagogiska utred- ningar, extra anpassningar och särskilt stöd. Individuella och i grupp specialpedagogiska insatser har genomförts. Kurator har haft enskilda samtal med elever men även varit stöd i grupper vid behov. Elevhälsoteamet har tillsammans med undervi- sande lärare analyserat kartläggningar och screeningar. Elevhälsoteamet har varit delaktigt i de överlämningar som sker mellan stadier och inför skolstart. Elevhälso- teamet har samverkat med BUP, Hab och socialtjänst. Elevhälsoteamets profess- ioner har vid behov handlett personal på skolenheten. Specialpedagogiska skol- myndigheten, SPSM, har varit inkopplade i några elevärenden.

Lärarkompetens

I skolan är antal elever per lärare 12,2. Andel lärare med lärarlegitimation är 56,7

% inom skolan. I fritidshemmet är antalet elever per fritidspersonal 21,2. 4 fritidspersonal har ansvarat för elevernas undervisning i fritidshemmet, 75 % av dessa har lärarlegitimation eller förskollärarlegitimation.

Pedagogiskt ledarskap

Under hösten skedde en förstärkning på skolledare med en biträdande rektor med ansvar för fritidshemmets verksamhet. Den tjänsten drogs in i början av vårtermi- nen. Skolområdet Knutsbo/Junibacken har samma rektor. Under läsåret har rektor genomfört individuella medarbetarsamtal och lönesamtal. Arbetsplatsträffar har hållits en gång per månad. Lektionsobservationer och verksamhetsbesök med ef- terföljande återkoppling har skett.

Ekonomi (senaste bokslut och senaste prognos)

(21)

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder

Knutsbo skola är en del av Knutsbo/Junibackens skolområde. Under en längre tid har ett tätt samarbete med Knutsbo skola funnits och flera gemensamma samarbete- och samverkansformer finns etablerade. Under läsåret har planering för att flytta Knutsbos skol- och fritidshemsverksamheter till Junibackens skola pågått för att sedan under våren läggas ner. Verksamheten har under våren påverkats på olika sätt av covid 19 pandemin.

Varje klass på Knutsbo skola har haft minst en legitimerad lärare. Legitimerad lä- rare i fritidshemmet har ansvarat för undervisningen i fritidshemmet.

Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och som den del av de gemensamma rutiner som under läsåret arbetats fram av Ludvika kommun har elevernas resultat, lärarnas undervisning och lektionernas struktur gällande start och avslut analyserats. Elever, personal och vårdnadshavare har deltagit i det systematiska kvalitetsarbetet genom exempelvis enkäter, terminsutvärderingar, kartläggningar av elever och lektionsobservationer som sedan analyserats.

Kunskapsanalyser visar att de ämnen som flest elever har behöver stöd och hjälp med är svenska, svenska som andraspråk och matematik. Inom svenska och svenska som andraspråk har resursförstärkning funnits under läsåret.

Under kommande läsår kommer lärarna att fokusera på skrivprocesser i form av modellskrivande för att ge eleverna bättre förutsättningar att träna sin skriftliga förmåga och i analyser av måluppfyllelse ser vi att det gett resultat. Speciallärare har haft individuella insatser i både svenska, svenska som andraspråk och matematik. Studiehandledning på modersmål har varit stöd för dem som haft behov av det. Vi behöver fortsätt att utveckla våra stöttningsstrategier för nyanlända elever.

Studiero under lektionerna kommer att följas upp individuellt och arbetslagsvis under läsåret som en del av de lektionsobservationer som sker med alla undervi- sande lärare. Under läsåret kommer skolans personal att arbeta med värdegrund utifrån Skolverkets riktade insatser kring nyanlända och i moduler arbeta med att motverka rasism i skola.

I personalens utvärderingar framkommer behov av ökade möjligheter för samverkan och samarbeten. Under läsåret kommer detta att lyftas i våra gemensamma forum såsom arbetsplatsträffar, ledningsgrupp och samverkansgrupp. Tre dagar per läsår har all personal gemensam planerings-/utvärderingsdag.

(22)

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021

Grundskolan läsåret 2020/2021

Åtgärd Detta ska det leda till - Resultat/ef-

fekt/mål Aktiviteter

Värdegrund, trygghet och studiero Antalet kränkningar ska minska. Studiero ska råda i alla klassrum. Alla elever ska känna trygghet och studiero.

• Ledstjärnorna

• Gemensamhetsdagar

• Tydliga rutiner inne och ute.

• Rastvaktsväst med namn.

• Trygghetsgruppen – ären- den utreds snabbt.

• All personal deltar i SRI insats med fokus värdegrund.

Ledarskap i klassrummet Tydliggörande av förväntningar och mål för eleverna. Studiero.

• Tydlighet och struktur vid start och slut av lektioner.

• Rutiner för planering och ut- värdering av undervisning utifrån styrdokument.

• Goda relationer mellan personal och elever och mellan elever.

• Rektor genomför lektionsobservationer med åter- koppling.

Digitalisering Alla elever ska bli förtrogna med digitala verktyg.

• Digitala verktyg används i undervisning i alla verksamheter och årskurser enligt IKT plan.

Nyanlända elever Nyanlända elever ska känna sig integre- rade och tillgodogöra sig undervisningen.

• Användning av stöttnings- strategier, exempelvis cirkelmodellen.

• Studiehandledning på mo- dersmål, samarbete med studiehandledare.

• Bildstöd

• Lekfaddrar Samverkan mellan fritidshem, skola

och förskoleklass

Forum och mötesformer för god samverkan och samarbete.

• Morgonmöte

• Lärarlag/stadietid

• Fritidspersonal är med på lä- rarlag vid behov.