Kvalitetsrapport 2019/2020 Lorensberga 4-6 Ludvika kommun

(1)

RAPPORT 1(21)

Datum

2020-06-30

Kvalitetsrapport

2019/2020

Lorensberga 4-6

Ludvika kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning och mål ... 3

2 Kvalitetsarbete ... 4

3 Skolområdet Lorensberga skola årskurs 4-6 ... 7

4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 9

6 Terminsutvärdering ... 10

7 Lektionsobservationer ... 11

8 Resultatuppföljning ... 12

8.1 Kunskaper... 12

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne ... 12

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde ... 13

8.1.3 Gymnasiebehörighet ... 13

8.1.4 Nationella prov och kartläggningar ... 14

8.1.5 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 14

8.2 Enkäter ... 15

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 17

8.3 Övergång och samverkan ... 18

8.4 Skolan och omvärlden... 18

8.5 Bedömning och betyg ... 18

8.6 Rektors ansvar ... 19

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 20

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret

2020/2021 ... 21

(3)

1 Inledning och mål Nationella styrdokument

Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdokumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.

Kommunövergripande mål

Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).

Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:

- En av landets bästa skolkommuner.

- En bra kommun att växa upp i.

- En tillväxtkommun.

- En bra kommun att leva i.

- En miljövänlig kommun.

Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.

Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 enligt följande:

Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.

(4)

2 Kvalitetsarbete

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyr- ningen

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.

Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdraget så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning.

De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att doku- mentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i besluts- stödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för bedöm- ning samt analys.

Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven

All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande tillsammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se do- kumentet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om forma- tiv bedömning.

Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar

En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,

“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskaps- krav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.

Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsled- ning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för diskussioner kring:

o uppföljning och analys av resultat

o planering och utveckling/förbättring av verksamheten o identifiering av eventuella behov av stöd

(5)

Terminsutvärderingar

Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.

Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feedback till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunöver- gripande.

Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande

Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som obser- vationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och hål- ler en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkolle- giet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksamheten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systematiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.

Värdegrundsarbete

Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.

Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.

Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitetsrapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur informerar nämnden. Alla ärenden diarieförs.

(6)

Social – utbildningsförvaltningens organisation

Verksamhet skolas organisation

(7)

3 Skolområdet Lorensberga skola årskurs 4-6

Lorensberga skolområde består av en F-9 skola samt två fritidshem. Lorensberga ligger strax söder om centrala Ludvika. På Lorensberga åk 4-6 gick det 192 elever läsåret 19/20. Skolan har haft många nyanlända elever under läsåret med flera olika språk. På grundskolan har 56,7% av personalen pedagogisk högskoleutbild- ning. Andelen pedagoger med högskoleutbildning inom grundskolan ligger lägre än kommun- och rikssnittet. I genomsnitt går det 10,1 elever/lärare under läsåret 19/20.

På skolan finns en speciallärare som har jobbat 50% och en lärare som har haft ett specialpedagogiskt uppdrag på 100% under hela läsåret. Det finns även specialpe- dagoger i området, men endast 0,10% för Lorensberga åk 4-6.

Skolan har ett elevhälsoteam , EHT som består av speciallärare, specialpedagog, skolsköterska, skolkurator och rektor. Teamet träffas en gång i månaden med all kompetens. De andra veckorna träffas rektor, speciallärare och specialpedagog.

Pedagogerna anmäler ärenden till rektor varje vecka, ärendet diskuteras då i teamet tillsammans med mentor för att bestämma anpassningar av olika slag.

Skolpsykologen bjuds in till EHT vid behov efter nya rutiner som skapats under läsåret.

En likabehandlingsgrupp finns på skolan bestående av representanter från verksamheten och rektor. Gruppen träffas regelbundet under läsåret utifrån kalenda- riet som fastställs vid terminens början. Syftet med träffarna har varit att främja, förebygga och åtgärda arbetet kring kränkande behandling.

Elevråd finns på skolan och leds av två pedagoger. De har möten en gång i måna- den. På elevrådet deltar också representant från köket under punkten matråd minst en gång per termin. Inför varje elevråd ska ett klassråd finnas på schemat.

Ett arbete med kamratstödjare har utvecklats under året. Det började med en dis- kussion hur vi skulle få till arbetsro på lektionerna, trygghet vid förflyttningar och på rasterna för våra elever. När vi arbetade med kraftkartan så kom vi fram till att kamratstödjare kunde vara ett led i att minska på elevkonflikter. Vi tyckte det fat- tades något konkret för eleverna, som hade med likabehandlingsplanen att göra.

Vi ville levandegöra det dokumentet. En pedagog har under läsåret fortsatt att utveckla arbetet med kamratstödjare. Det är också ett prioriterat mål i vår plan mot kränkande behandling.

En gång i veckan träffas ledningsgruppen för F-6. Ledningsgruppen består av representanter från skolornas verksamheter, rektorer samt handläggare. Arbetslaget är uppdelade i tre ”närteam”: årskurs 4, årskurs 5 och årskurs 6. Varje lärare undervi- sar efter sin behörighet vilket innebär att den lärare som har behörighet i ex matematik ansvarar för matematikundervisningen i årskursen. Vi försöker hitta kvali- tetstid för våra elever. Det innebär att flera pedagoger finns kring en elevgrupp vid samma tillfälle. Vi har haft regelbundna och strukturerade medarbetar- och löne- samtal. En individuell utvecklingsplan för medarbetaren upprättas vid medarbetar- samtalet. Vi behöver se över och sammanställa verksamhetens rutiner dels för oss själva men även för nyanställd personal.

(8)

Ett antal pedagoger har utbildats inom nya NTA teman under året. Programmering är ett annat område där kompetensutveckling skett.

Det har även funnits möjlighet att anmäla sig till olika utbildningar när det gäller IT.

Eftersom vi har fått ”clevertouch” i tre klassrum har även utbildning hållits inom det området.

Kommunen har haft en gemensam satsning på att stärka det systematiska kvalitetsarbetet samt för att skapa en likvärdig skola. Under läsåret har fokus varit på ledarskapet i klassrummet. Detta arbete går under namnet Kunskapsresan.

De tillbud och olycksfall som rapporterats gällande elever handlar till största del om incidenter på skolgården. Samverkansgruppen på skolområdet F-6 har träffats regelbundet under hela läsåret.

4 Viktiga händelser 2019/2020

Det har varit ett märkligt läsår framför allt vårterminen 2020 pga den pandemi som spreds i vår värld och även vår skola fick känna av dess konsekvenser. Många elever var hemma med symtom och många pedagoger var också hemma under en period. Utifrån restriktioner från folkhälsomyndigheten har verksamheten under våren fått ändras och hittat nya former. Vi har inte heller kunnat genomföra en skolavslutning i vanlig bemärkelse utan i år blev det utan vårdnadshavares delta- gande och i ett mindre sammanhang. Detta påverkade dock inte kunskaperna hos eleverna särskilt mycket då eleverna fick sin utbildning digitalt eller hemskickat i pappersform under frånvaron.

Partnerskola och samarbete med lärarutbildningen på Högskolan Dalarna har fortsatt under läsåret. Nya VFU-lärare har under året tagit emot studenter och haft en dialog med högskolan via seminarier och möten.

Vi har för första gången tagit emot en arbetsintegrerad student på vårt område.

Vi har full behörighet i vårt EHT-team med alla funktioner på plats.

(9)

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhets- plan

Grundskolan läsåret 2019/2020

Åtgärd Resultat/effekt/vad det har lett till –

Pos./Neg.

Klassrumsobservationer och kollegialt samarbete som vi ska fortsätta att utveckla.

Tydligare inledning av lektionsstart med kunskapskravet i centrum. Tydligare lektionsslut med en utvärdering av elevernas förståelse.

Fortsätta att utveckla hur vi inleder och avslu- tar en lektion.

Litteraturläsning ”De fem stora”. Avslutat med ett mycket positivt resultat om en samsyn i kollegiet.

Partnerskola med Högskola Dalarna. Nya VFU-lärare har utbildat sig i arbetslaget.

Utveckla läsningen och olika lässtrategier. Elevernas värden har höjt sig i Unikum. Ett mål vi dock behöver jobba vidare emot.

Utveckla skolans EHT-arbete med ny elevhäl- soplan.

Tydliga rutiner har skapats vilket utvärde- ringen visar. Full behörighet i vårt EHT-team under året.

(10)

6 Terminsutvärdering

Under året har vi jobbat mycket att utveckla den formativa bedömningen.

Vi har arbetat en hel del måluppfyllande. Försökt att nå varje elev på rätt nivå och att hela tiden ge mycket feedback för att eleverna ska veta vart de ska i sitt lä- rande. Även försökt att förklara för eleverna på ett enkelt sätt vad de behöver för- bättra för att nå ett högre resultat.

Arbete i klasserna pågår hela tiden med att diskutera kunskapskraven tillsammans med eleverna så att de ska förstå vad de står för.

Eleverna har fått vara med och påverkat innehållet i undervisningen och hur de vill redovisa sina kunskaper.

Det har jobbats mycket med stavning, berättande texter, argumenterande texter samt läsutveckling.

I matematiken har man börjat använda sig av Matematikportalen där ”Superträna- ren Battle” var en av de mest lyckade additionerna till matematikundervisningen.

Textbaserad programmering är också ett nytt inslag som man provat på.

Eleverna har inför varje nytt arbetsområde även matematiken fått reflektera över ord och begrepp som är aktuella inför det nya arbetsområdet.

Även i SO och NO har vi arbetat språkutvecklande med focus på begrepp. Många diskussioner individuellt och i helklass har skett. Upprepa/förklara vad orden bety- der för eleverna görs hela tiden i de olika ämnena. Pedagogerna lyfter hur viktigt det är att studiehandledningen fungerar och att samspelet mellan ordinarie klass- lärare och studiehandledare fungerar och är välplanerat. Detta för att alla elever ska ha förutsättningar för att kunna delta i samtal och diskussioner i alla ämnen samt för att deras måluppfyllelse i samtliga ämnen ska öka. De upplever att tiden för samplanering måste utvecklas och bli bättre. Studiehandledaren måste vara med mer i klassrummet.

Många lärare jobbar i Google Classroom där lektionsplaneringarna har lagts ut.

Google kalender använder sig också några lärare utav. Mer digitaliserade lärome- del används i undervisningen. De flesta pedagoger anser att det behöver finnas ett komplement med andra läromedel också.

På idrotten har deltagandet gått upp av olika anledningar. Simningen har varit mycket positiv och många elever blev under vt-20 godkända. Tillsammans med eleverna sätts det upp mål, pratar om rädslor, svårigheter, lärare är med i vattnet som skapar en stor trygghet för eleverna.

Vi kommer att fortsätta att prioritera läsningen under kommande läsår. Det gör vi eftersom vi ser att en god läsförståelse och läsförmåga underlättar inlärningen i så många ämnen. Om det brister i dessa bitar så blir det svårt att ta in fakta och lösa uppgifter. Läsningen leder också till en utvecklad förmåga att kunna uttrycka sig i skrift och tal.

I svenska som andra språk kommer vi att utveckla den muntliga delen, eleverna kommer att få kommunicera mer på svenska med andra elever. Eleverna behöver också utveckla skrivandet genom att träna mer på meningsuppbyggnader och skriva egna texter. Vi behöver också utveckla elevernas skrivning, alltså handstilen.

Fortsätta att jobba med språkutvecklande arbetssätt så att eleverna befäster olika begrepp i alla ämnen. Eleverna behöver också få mer utmanande uppgifter som de kan visa mer utvecklade kunskaper på.

(11)

I engelska behöver eleverna våga kommunicera – att få dom att känna sig be- kväma i samspel med varandra. Att arbeta med självbedömning och kamratbe- dömningar.

I ämnet slöjd ska ett gemensamt arbete påbörjas mellan slöjdarterna. Arbetet med slöjdrapporter ska fortsätta att utvecklas.

Vi behöver utveckla det formativa arbetssättet ännu mer med uppsatta individu- ella mål, tydlighet via Unikum och pedagogiska planeringar och matriser i alla äm- nen.

Vi behöver fortsätta att prata om kunskapskraven och tydliggöra vad de står för tillsammans med eleven.

Alla enkäter samt terminsutvärderingarna visar att studieron måste öka och därför ska det ligga i fokus nästa termin.

All personal på skolan ska arbeta med att öka tryggheten och studieron vilket blir en viktig del i ledarskapet i klassrummet.

7 Lektionsobservationer

Lektionsbesök har genomförts av rektor inom områdena start- och stopp av lektion. Rektor har under detta läsår följt upp med fördjupade enskilda samtal inom samma observationsområde. Utifrån vad som har observerats har pedagog och rektor tillsammans satt ett mål som fokuserar på förändring/utveckling.

Det vi sett på både central nivå och på enhetsnivå är att pedagogerna är bra på att starta upp en lektion och ha tydliga genomgångar. Kunskapskraven tydliggörs allt oftare för eleverna för att de ska få en bättre förståelse vad de står för. När det sedan blir dags för att avsluta lektionen så sker det inte med samma tydlighet och struktur och man glömmer ofta att sammanfatta och göra en utvärdering av lektionen.

Vi har också tillsammans titta på den observationsmall som ska användas till hös- ten när ledarskapet i klassrummet ska observeras. Där blir studieron en viktig del i det hela.

(12)

8 Resultatuppföljning 8.1 Kunskaper

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2009 (just avslutat åk 4)

Värden från Unikum.

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2008 (just avslutat åk 5)

Värden från Unikum.

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum HT åk 4

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum VT åk 4

Årskullens utfall

Kommunens utfall

Förändring senaste terminen (procent- enheter)

Differens jämfört med kommunens utfall (procent-

enheter)

Bild 98% 100% 95% 2% 5%

Biologi 0% 98% 89% 9%

Engelska 86% 81% 89% -5% -8%

Fysik 90% 84% 6%

Geografi 80% 79% 1%

Historia 84% 83% 80% -1% 3%

Idrott och hälsa 98% 96% 86% -2% 10%

Kemi 88% 86% 82% -2% 4%

Matematik 75% 82% 81% 7% 1%

Modersmål 86% 80% 82% -6% -2%

Musik 98% 100% 97% 2% 3%

Religionskunskap 0% 85% 90% -5%

Samhällskunskap 84% 81% 84% -3% -3%

Slöjd 98% 98% 98% 0% 0%

Svenska 93% 93% 88% 0% 5%

Svenska som andraspråk 55% 60% 53% 5% 7%

Teknik 100% 96% 94% -4% 2%

Årskull 2009, åk 4

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum

HT åk 4

Årskullens utfall

VT åk 4

Årskullens utfall

VT åk 5

Kommunens utfall

enheter)

Bild 97% 100% 100% 98% 94% -2% 4%

Biologi 91% 90% 3% 87% 87% 0%

Engelska 81% 75% 65% 69% 80% 4% -11%

Fysik 40% 0% 0% 82% 76% 6%

Geografi 87% 77% 71% 73% 86% 2% -13%

Historia 86% 85% 81% 83% 88% 2% -5%

Idrott och hälsa 79% 65% 64% 64% 83% 0% -19%

Kemi 44% 95% 88% 90% 86% 2% 4%

Matematik 87% 80% 82% 83% 84% 1% -1%

Modersmål 41% 63% 91% 91% 90% 0% 1%

Musik 94% 96% 96% 100% 94% 4% 6%

Religionskunskap 87% 77% 80% 87% 3% -7%

Samhällskunskap 86% 85% 79% 75% 85% -4% -10%

Slöjd 97% 100% 96% 98% 97% 2% 1%

Svenska 90% 85% 84% 87% 88% 3% -1%

Svenska som andraspråk 35% 30% 23% 16% 50% -7% -34%

Teknik 91% 91% 87% 88% 87% 1% 1%

(13)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2007 (just avslutat åk 6)

Värden från Hypergene, rikssnitt VT 2019 har hämtats från Skolverkets statistik.

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde

Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets def.)

Värden från Hypergene.

8.1.3 Gymnasiebehörighet

Gymnasiebehörighet

Värden från Hypergene.

Ämne

Årskullens utfall Andel (%)

med A-E HT åk 6

med A-E VT åk 6

med A-E HT åk 7

Kommunens utfall Andel (%)

Rikssnitt åk 6 utfall Andel (%)

med A-E VT 2019

enheter)

Bild 100,0% 100,0% 97,1% 97,4% 0% 3%

Biologi 84,0% 84,4% 86,6% 93,4% 0% -2%

Engelska 85,7% 85,7% 85,7% 90,3% 0% 0%

Fysik 84,4% 85,7% 88,6% 92,9% 1% -3%

Geografi 87,0% 90,2% 92,8% -3%

Hem- och konsumenkunskap 100,0% 100,0% 97,7% 97,0% 0% 2%

Historia 84,2% 84,4% 89,3% 92,7% 0% -5%

Idrott och hälsa 77,6% 85,7% 88,3% 92,3% 8% -3%

Kemi 50,0% 83,1% 84,1% 92,7% -1%

Matematik 92,2% 94,8% 84,1% 88,0% 3% 11%

Moderna språk 93,2% 93,2% 88,4% 93,9% 0% 5%

Modersmål 84,2% 100,0% 94,7% 91,7% 16% 5%

Musik 100,0% 100,0% 94,4% 96,5% 0% 6%

Religionskunskap 85,7% 89,3% 93,4% -4%

Samhällskunskap 85,7% 85,7% 89,6% 93,6% 0% -4%

Slöjd 100,0% 100,0% 98,4% 97,3% 0% 2%

Svenska 96,6% 96,6% 93,9% 93,7% 0% 3%

Svenska som andraspråk 57,9% 78,9% 65,0% 62,5% 21% 14%

Teknik 85,5% 85,5% 94,1% 95,1% 0% -9%

Årskullens utfall HT åk 6

Årskullens utfall VT åk 6

Kommunens utfall VT åk 6

Rikssnitt Genom- snittligt meritvärde

Förändring enhetens

resultat

Differens jämfört med kommunens

utfall

Årskull 2004 148,3 195,5 200,1 47,2 -4,6

Årskull 2005 145,8 202,9 204,8 57,1 -1,9

Årskull 2006 167,3 206,2 216,2 38,9 -10,0

Årskull 2007 159,6 210,6 207,5 51,0 3,1

Årskullens utfall HT åk 6

Årskullens utfall VT åk 6

Kommunens utfall VT åk 6

Rikssnitt Gymnasie- behörighet

Förändring enhetens

resultat (procent- enheter)

enheter)

Årskull 2004 69,0% 75,0% 77,3% 6,0% -2,3%

Årskull 2005 75,0% 77,5% 78,0% 2,5% -0,5%

Årskull 2006 75,6% 76,3% 76,9% 0,6% -0,7%

Årskull 2007 84,4% 84,4% 74,4% 0,0% 10,0%

(14)

8.1.4 Nationella prov och kartläggningar

De nationella proven har inte genomförts i år pga Covid-19.

8.1.5

Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår

Åk 6 - Vi har från höstterminens betyg höjt oss i flera ämnen. Idrott och hälsa har höjt sig med 8%, modersmål med 16% och svenska som andra språk med hela 21%. Vi ligger även över kommunsnittet i några ämnen, i svenska med 3%, 11% i matematik och i svenska som andra språk med hela 14%. Här kan vi se att i matematik har det gjort nytta med det resultathöjande arbetet som har gjorts. Det har arbetats mycket grundläggande med bl a de fyra räknesätten, bråk och multiplikat- ionstabellerna. I idrott är det de elever som inte når kunskapskravet i simning och orientering som inte är godkända. Flera elever har dock under året lärt sig att simma då vi har haft extra simträning en gång/vecka. På idrotten har deltagandet gått upp av olika anledningar. Simningen har varit mycket positiv och många elever blev under vt-20 godkända. Tillsammans med eleverna sätts det upp mål, pratar om rädslor, svårigheter, lärare är med i vattnet som skapar en stor trygghet för eleverna, vilket vi kan se har gjort ett mycket gott resultat.

I SVA har vi höjt resultatet med nästa 21% sedan i höstas, eleverna har jobbat mer med muntliga presentationer och att skriva egna texter som har gynnat dem.

Åk 5 - Vi har höjt vårt eget resultat i de flesta ämnen förutom bild, samhällskun- skap och svenska som andra språk. Flera nyanlända elever har kommit från mot- tagningsenheten som ännu inte behärskar språket. I jämförelse med kommunen ligger vi dock under i många ämnen. Även här har vi haft resultathöjande insatser som har gett goda resultat med mycket grundläggande träning.

Åk 4 – Här ligger resultatet över kommunsnittet i samtliga ämnen förutom engelska, religion o samhällskunskap. Resultatet har höjt sig sedan i höstas i ämnena bild, musik , matematik och svenska som andra språk.

Resultathöjande åtgärder i matematik och engelska med utbildade lärare har vi haft möjlighet till att ha även detta läsår, vilket har bidragit till ett bättre resultat.

Utifrån de förutsättningarna har vi skapat intensivträning enskilt och i mindre grupper. Lärare som har jobbat som speciallärare under läsåret har gett en bättre grund och stabilitet. Vi behöver få till mer studiehandledning för våra nyanlända elever ute i klasserna, främst i SO och NO-ämnena. De behöver också vara med mer vid olika provsituationer så elev får redovisa på sitt eget språk. I ämnet svenska behöver vi fortsätta att utveckla elevernas läsförståelse och lässtrategier.

Focus i klassrummet på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen som gynnar alla elever. Med dessa insatser bör även resultaten i flera ämnen öka eftersom språkförståelsen är viktig för kunskapsutveckling för alla.

Vi har höjt vårt meritvärde sedan förra året och ligger 3,1 % över kommunsnittet.

En ny grupp elever i åk 6 skulle formas under hösten med elever från Knutsbo. Det gjorde att focus flyttades från studierna till att skapa relationer mellan varandra.

Att ha elever endast ett år är svårt. Det ger dom inte rättvisa i bedömningen. Lä- rarna har dock fått många elever att nå kunskapskraven och vi har höjt oss i de flesta ämnena från hösten. Året i åk 6 har präglats av både trygghet och studiero på ett mycket angenämt sätt.

(15)

8.2 Enkäter

Elevenkät åk 1-6, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

Skolenkäten (Skolinspektionen) åk 5

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

(16)

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 1

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 2

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

(17)

Enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola och Skolinspektionens Skolenkät.

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår

Arbetet med rutiner och regler och att alla vet vad som förväntas av dem kommer att fortsätta då det är grunden till trygghet och studiero. Detta arbete kommer vi att fortsätta och en stor del av konsekvenstrappan samt ha tydliga rutiner för en lektions uppbyggnad för att eleverna ska veta vad som förväntas av dem.

Vårt likabehandlingsarbete har gett ett bra resultat i alla våra enkäter, vilket är ett arbete som vi kommer att fortsätta att utveckla under läsåret och alla ska vara säkra på våra rutiner.

Vårt elevhälsoarbete har utvecklats och höjt sig rejält visar resultatet av både den pedagogiska enkäten och vårdnadshavarnas enkät. Elevhälsogruppen har varit mer synlig i år och visat hög kompetens. Det har också varit ett prioriterat mål under året.

Vi har analyserat den pedagogiska enkäten genom att pedagogerna har fått dela upp sig i tre grupper utifrån att resultatet i år var lägre på en del punkter. Det finns några nya pedagoger i arbetslaget som kände det svårt att besvara många frågor och även har svarat ”vet ej” på ett visst antal. Det är många lärare som är högpre- sterande som känner att de vill bli ännu bättre och lyckas bra, vilket också kan ha påverkat resultatet.

Vårdnadshavarenkäten visar på ett mycket bättre resultat än förra året. Det är också många fler vårdnadshavare som har besvarat enkäten. Det som det brister i även här är studieron som ligger under både rikssnitt och kommunsnitt. När det

(18)

gäller elevens utveckling ligger vi över både rikssnitt och kommunsnitt vilket känns mycket positivt.

Elevernas nöjdhet av sin skola har höjt sig från 7,7 till 8,2 under detta läsår.

Förbättringsåtgärder utifrån analysen

I arbetslaget har vi diskuterat vikten av att alla har ett likvärdigt förhållningssätt.

Varje närteam har jobbat med ”de sju frågorna” och bestämt hur deras närteam ska skapa studiero och trygghet för eleverna. Närteamen har tagit fram tre förbätt- ringsområden utifrån enkäten och diskuterat fram åtgärder. Tydligare trivselregler har jobbats fram för åk 4-6 och vi kommer att jobba ännu mer med konsekvenser när man inte följer ordningsreglerna nästa läsår. Fortsätta att utveckla arbetet med kamratstödjare på skolan finns också med som ett mål i vår plan mot krän- kande behandling.

Vi behöver utveckla en samverkan mellan olika ämnen och även skapa en dialog i arbetslaget kring bedömning.

Likabehandlingsgruppen fortsätter med sitt arbete enligt planen mot kränkande behandling. Varje anställd ska vara väl förtrogen med den. Konsekvenstrappan och ordningsregler ska vara känd för alla som arbetar på skolan och det ska följas av alla. Även vårdnadshavare och elever ska vara förtrogna med det.

8.3 Övergång och samverkan

Övergångar mellan årskurs 3 och årskurs 4 samt från årskurs 6 till årskurs 7 fungerar enligt den kommungemensamma plan som finns.

Samverkan med IFO har fungerat bra och i de fall som en anmälan har gjorts har det varit i samförstånd med vårdnadshavare. Det har skett enligt den rutin som finns mellan IFO-skola.

Samverkan med BUP och HAB har oftast fungerat bra.

8.4 Skolan och omvärlden

Här jobbar vi efter den kommungemensamma planen: skolan och omvärlden. Un- der detta läsår har eleverna inte haft någon prao p g a Covid-19. De olika årskur- serna har regelbundet besökt Ludvika stadsbibliotek. Olika idrottsarenor har be- sökts som ABB Arena, simhallen, Kälbotten och Romme Alpin. Skoljoggen har ge- nomförts. Vår syokonsulent på skolan har besökt årskurs 6 och pratat yrkesvägled- ning.

8.5 Bedömning och betyg

Personalen på skolan deltar på den kommungemensamma sambedömningen av nationella proven som genomförs. Detta för att säkerställa likvärdigheten i bedöm- ningen.

Ett samarbete finns med andra skolor där pedagoger träffas och kompetensut- vecklas. Det bidrar också till att bredda synen och säkerställa bedömning och be- tygssättning.

(19)

Elevenkäten som genomförts på skolan under vårterminen visar att 98% av eleverna i åk 6 upplever att dom kan nå kunskapskraven i skolan om de försöker, 90,3% upplever att dom kan få svåra uppgifter om de vill. 19,4% av eleverna upplever att skolarbetet är för svårt.

8.6 Rektors ansvar

Rektor ser till att de elever som är i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar får det. Pedagogerna lyfter eleverna till speciallärare/rektor som sedan beslutar i ärendet med elevhälsan. Rektor ser också till att extra anpassningar är synliga och väl kända av alla berörda. Elever lyfts på EHT för att få rätt form av stöd från rätt kompetens om inte det pedagogiska räcker.

Elevhälsan träffas en gång i månaden i EHT och lyfter där de elever som har behov av de olika kompetenserna som finns inom elevhälsan. Elevhälsan har som mål att arbeta förebyggande. Under läsåret har det anställts ännu en psykolog att konsul- tera vid behov i kommunen. Kurator har haft enskilda samtal, värdegrundsarbete och genomfört observationer i olika årskurser. Specialpedagog har observerat i årskurserna inför fortsatta insatser och fördjupade pedagogiska utredningar. Spe- ciallärare har jobbat med insatser både individuellt och i grupp. Utifrån skolområ- dets resultatutvärderingar ser vi stora behov av att stötta våra nyanlända elever ännu mer.

I elevenkäterna framkommer behov av att jobba för att skapa mer studiero i de olika årskurserna.

Lärarkompetensen är något lägre detta läsår än tidigare, 56,7% har pedagogisk högskoleexamen. Vi har en bit kvar till full behörighet. Vi har en långsiktig plan hur den ska höjas då vi har en arbetsintegrerad student anställd hos oss under detta läsår. Ytterligare två av personalen är under utbildning. Jag upplever det som svårt att rekrytera behörig personal till mellanstadiet. Vi har dock flera lärare som har erfarenhet och genom praktik skaffat sig goda kunskaper inom yrket. Antal elever per lärare är i genomsnitt 10,1.

Pedagogiskt ledarskap är rektors huvudansvar och ska spegla sig i alla handlingar som rektor gör. Som pedagogisk ledare är det viktigt att vara lyhörd, prestigelös och närvarande i verksamheten.

I kommunens enkät till pedagogisk personal under våren 2020 svarar personalen på påståenden kring rektors pedagogiska ledarskap. Ny personal upplever i vår analys att de inte är insatta i rektors alla arbetsuppgifter.

Skolan har en budget i balans. Det uppnår vi genom täta budgetuppföljningar med förvaltningsekonom, samt att vi på varje APT och samverkan lyfter budgeten i per- sonalgruppen. När budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner om hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggaren diskuteras också budgetläget varje månad.

(20)

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder

Det som vi ser under läsåret 2019/2020 är att arbetet med lektionsobservationer är fortsatt viktigt utifrån tre aspekter: dels ser eleverna rektor ute i vardagen, rektor blir delaktig i lärarens vardag och analysen av det som rektor och pedagog ser leder till att undervisningen blir bättre och bättre. Målet med varje lektion är att eleverna ska känna till syftet och målet och att de efter varje lektion ska känna att de lärt sig något och också blivit medvetna om vad de behöver jobba mer med.

Detta skapar en medvetenhet och motivation hos eleverna till skolarbetet.

Vi kommer att prioritera läsningen även under kommande läsår. Det gör vi eftersom vi ser att en god läsförståelse och läsförmåga underlättar inlärningen i så många ämnen. Om det brister i dessa bitar så blir det svårt att ta in fakta och lösa uppgifter. Läsningen leder också till en utvecklad förmåga att kunna uttrycka sig i skrift och tal. Vi måste jobba ännu mer med begrepp och ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Detta är ett arbete som vi går in i gemensamt med resten av kommunen då vi ska genomgå skolverkets riktade insatser för nyan- lända elever. När det gäller matematiken är problemlösning något vi behöver fokusera mer på, även hur redovisningar kan se ut så att eleverna förstår vad som krävs för de olika betygsnivåerna.

Att ha höga positiva förväntningar på alla elever är mycket viktigt för att höja våra resultat. Vi måste fokusera på att lyfta det som fungerar och få alla elever att utvecklas så långt som är möjligt.

Det som elever, vårdnadshavare och pedagoger lyfter som det stora utvecklings- området är tryggheten och studieron. Rastvakterna behöver vara rörliga och synliga bland alla elever. Gemensamma rastaktiviteter är en annan insats vi behöver ta fasta på. Vi kommer att fortsätta utveckla vårt arbete med kamratstödjare under året för att skapa trygghet i elevgruppen. Schemalagda värdegrundslektioner ska planeras in i varje årskurs nästa läsår.

I arbetslaget har vi diskuterat vikten av att alla har ett likvärdigt förhållningssätt.

Närteamen har tagit fram tre förbättringsområden utifrån elevenkäten och diskuterat fram åtgärder för att skapa bättre arbetsklimat för alla elever. Tydligare trivselregler har också jobbats fram för åk 4-6.

Under kommande läsår kommer vi att arbeta för att stärka samarbetet mellan skola och hemmet och synliggöra det samarbete som redan finns. Detta hoppas vi ska bidra till en ökad studiero och trygghet samt en högre måluppfyllelse.

(21)

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021

Grundskolan läsåret 2020/2021

Åtgärd Detta ska det leda till - Resultat/ef-

fekt/mål Aktiviteter

Fokus på ledarskapet i klassrummet. Ökad studiero. Klassrumsobservationer med efter- följande samtal. Förstelärare leder konferenser med fokus på ledarskapet i klassrummet.

Arbeta med värdegrunden för elever och personal

Öka tryggheten på skolan. Skolverkets riktade insatser (personal).

Regelbundna träffar med kamrat- stödjare. De ska synas, vara tillgäng- liga för alla elever samt införlivad i vår verksamhet. Schemalagda vär- degrundslektioner. (elever)

Jobba vidare med skolans och lärar- nas rutiner.

Alla pedagoger ska vara väl förtrogna och känna sig säkra på vad det innebär.

Dialog på konferens/APT/medarbe- tarsamtal.

Utveckla vårt samarbete mellan äm- nen och bedömning av ämnen.

Högre måluppfyllelse hor eleverna. Dialog och gemensamma diskussioner i arbetslaget och även i ett F-9 perspektiv.

Tydliggöra våra rutiner för nyan- ställda.

Bättre arbetsmiljö och en större trygghet. Informera om våra rutiner och den introduktionsplan som finns.