Antagen av kommunfullmäktige

(1)

Budget 2009

Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24

(2)

Kira Berg är ny ordförande i kommunstyrelsen, Hultsfreds kommun.

Här tar hon emot klubban av den förre ordföranden Bo Bergman.

Foto: Thorbjörn Svahn

(3)

Budget 2009 samt investeringsbudget/-plan 2009-2013

Innehållsförteckning

Sid

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ...

Ekonomiska förutsättningar budget 2009 plan 2010-2011 ...1 – 13

Skatter och statsbidrag, tabell 4

Oförutsett, tabell 8

Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter, tabell 8

Större investeringar 10

Resultaträkning och finansieringsanalys 12

Kommunstyrelse - Administrativt block ... 15 - 39 Driftbudget

00 Kommunledning och revision 16

01 Informationsverksamhet 18

03 Allmän kommunadministration 19

04 Ekonomiadministration 20

06 Personaladministration 22

08 Särskilda servicefunktioner 25

09 Övrig gemensam verksamhet 27

11 Arbetsområden och lokaler 29

13-14Arbetsbefrämjande åtgärder 30

17 Konsumentpolitisk verksamhet 33

34 Digital infrastruktur 33

35 Flygtrafik 34

36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 34

40 Fritidsadministration 35

62 Skolskjuts 35

69 Annan skolform 36

70 Gemensam administration (socialnämnd) 37

89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 38

Investeringsbudget 39

(4)

Kommunstyrelse - Kultur och Fritid ... 41 - 59 Driftbudget

40 Kultur- och fritidsadministration 42

42 Idrotts- och fritidsanläggningar 44

43 Turistverksamhet 49

44 Fritidsverksamhet 51

45 Stöd till fritidsverksamhet 54

46 Kulturverksamhet 56

48 Stöd till kulturverksamhet 58

Kommunstyrelse - Räddningstjänst ... 60 - 65 Driftbudget

88 Räddningstjänst 62

09 Övrig gemensam verksamhet 63

Kommunstyrelse – Tekniskt kontor... 67- 94 Driftbudget inkl interndebiterad verksamhet

05 Teknisk administration 70

08 Särskilda servicefunktioner 71

11 Arbetsområden och lokaler 73

16 Kommersiell service 75

21 Markförsörjning 75

23 Bostads- och industriområden 76

24 Bostadsanpassning 77

31 Kommunala gator och vägar 77

32 Kommunala gator och vägar 79

33 Enskilda vägar 80

41 Parkverksamhet 81

45 Stöd till fritidsverksamhet 81

46 Kulturverksamhet 82

54-

55 Vattenförsörjning och avloppshantering 83

56 Avfallshantering 84

69 Annan utbildning 85

72 Barnomsorg 86

77 Äldre- och handikappomsorg 87

82 Miljöskydd 88

88 Räddningstjänst 88

(5)

Barn- och utbildningsnämnd ... 93 - 116 Driftbudget

60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande

verksamheter 98 Barnomsorg – grundskola – särskola (72, 64, 67-68) 100

Gymnasium – vuxenutbildning – övrig utbildning (65, 66, 695) 109

691 Musikskola 114

46 Bibliotek 115

Investeringsbudget 116

Miljö- och byggnadsnämnd... 117 - 124 Driftbudget

07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd 118

82 Miljöskydd 122

Socialnämnd ... 125 - 143 Driftbudget

70 Gemensam administration 129

75-

76 Individ- och familjeomsorg 131

77-

78 Äldre- och handikappomsorg:

Äldreomsorg 134

LSS 139

Omsorgsverksamhet 140

Psykiatriomsorg 142

Finansiering ... 145 - 158 Driftbudget

Pensioner 146

Personalförsäkring 147

Fördelning kalkylerade kapitalkostnader 148

Skatteintäkter 149

Generella statsbidrag/avgifter 151

Finansiella intäkter 155

Finansiella kostnader 156

(6)

Investeringsbudget ... 159 - 172

Sammanställning av nettoinvesteringar 159

Kommunstyrelse – Administrativt block 161

Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 162

Kommunstyrelse – Räddningstjänst 164

Kommunstyrelse – Tekniskt kontor 165

Barn- och utbildningsnämnd 171

Socialnämnd 172

Allmänna budgetregler...173 – 176

Anslagsbindning 173

Anvisningar för budgetuppföljning 174

(7)

(8)

(9)

Budget år 2009 Förutsättningar och resultat

Konjunkturinstitutet om finans- krisens återverkan på svensk ekonomi

Med anledning av den senaste må- nadens fördjupade finansiella kris och de reala återverkningarna bjöd riksdagens finansutskott tisdagen den 14 oktober in Konjunkturinstitu- tets generaldirektör och prognos- chef. Här är ett sammandrag av ge- neraldirektör Mats Dilléns föredrag. I vår augustiprognos spådde vi att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur i år och att BNP-tillväxten hamnar på omkring 1,5 procent i år och nästa år. Tillväxten i OECD-området bedömdes bli drygt 1,5 procent per år 2008- 2009. Vi bedömde att konjunkturen skulle vända upp såväl i Sverige som i OECD- området 2010. I prognosen konstaterades att riskerna i förhållande till prognosen främst var koncentrerade på nedsidan, bl.a. till följd av en förvärrad finansiell kris.

Efter Lehman Brothers fall i mitten av september har den finansiella krisen förvärrats. En djupare konjunkturnedgång, än den som förut- spåddes i augustiprognosen, väntar därför såväl i Sverige som i OECD-området.

Euroområdets koordinerade räddningsaktion och den amerikanska räddningsplanen väntas stävja de tilltagande likviditetsproblem som banker och finansiella institutioner mött de senaste veckorna samtidigt som planerade kapitaltillskott till banksektorn kan minska solvensproblem i ett antal länders banksystem.

Det mest akuta förloppet i finanskrisen har därför sannolikt passerat och sannolikheten för de mest destruktiva scenarierna har minskat påtagligt. Men även med ett framgångsrikt genomförande av räddningspaketen kommer det sannolikt att ta tid att fullt ut återskapa förtroendet mellan bankerna. Bankerna kommer med all sannolikhet också att stå inför ett fortsatt tryck att rekapitalisera sig och minska sin skuldsättningsgrad. Tillväxten i utlåningen till företag och hushåll inom OECD-området kommer därför, trots räddningspaketen, sannolikt minska till låga nivåer under de närmaste åren samtidigt som riskpremierna på riskfyllda räntebärande tillgångar kommer att vara vä-

sentligt högre jämfört med de riskpremier som rådde före det att den finansiella turbulensen inleddes förra sommaren. Hushåll och företag kommer påtagligt påverkas i sina konsumtions- och investeringsbeslut av denna kreditåtstram- ning.

Vår bedömning av svensk ekonomi Konjunkturinstitutet har i dagsläget ingen ny genomarbetad prognos. En prognosöversyn kommer att presenteras den 29 oktober i samband med att Konjunkturbarometern för kvartal 3 redovisas. Nästa genomarbetade prognos presenteras den 19 december. Dagens slutsatser om krisens effekter på den reala ekonomin är därför mycket preliminära och kan komma att ändras under de närmaste veckorna.

De nya uppskattade internationella tillväxtutsik- terna innebär att BNP-tillväxten i OECD-om- rådet nästa år kan komma att ligga nära noll.

BNP riskerar att falla något i USA och eurområ- det. Sammanvägt kan den globala ekonomin komma att växa med 3 procent eller mindre 2009. Återhämtningen av konjunkturen kommer att fördröjas jämfört med tidigare bedömning.

Enligt Konjunkturinstitutets snabbedömning har även tillväxtutsikterna i Sverige försämrats på- tagligt för nästa år:

x Kortsiktiga indikatorer pekar på att BNP till- växten stagnerar eller blir negativ under de närmaste kvartalen.

x Exportmarknaden kan uppskattningsvis ut- vecklas lika svagt som under den senaste låg- konjunkturen (växte med ca 2 % 2001). Förlo- rade marknadsandelar gör att exporten kan ut- vecklas ännu svagare.

x Stramare kreditvillkor, ökad arbetslöshet och ev. lägre tillgångspriser dämpar konsumtions- tillväxten.

x Dämpad efterfrågan och stramare kreditvillkor innebär att investeringarna troligen kommer att minska.

Konjunkturnedgången kommer att bli djupare än tidigare förutsett. Några faktorer bidrar dock till att dämpa konjunkturförsvagningen:

x Det svenska bankväsendet står relativt starkt och uppfyller enligt Finansinspektionen kapi- taltäckningskraven med god marginal.

x Försvagningen av kronan.

x En i utgångsläget god lönsamhet i näringslivet.

(10)

Budget år 2009 Förutsättningar och resultat x Fortsatta sänkningar av reporäntan.

x Starka offentliga finanser i utgångsläget som medger aktiva och automatiska finanspolitis- ka stimulanser. Till följd av den försämrade utvecklingen och fortsatt expansiv finanspo- litik kommer de offentliga finanserna troligen att uppvisa underskott 2010.

Enligt snabbedömningen blir BNP-tillväxten 2008 lägre än vi räknade med i augusti, men sannolikt över 1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi 2009 kan hamna nära noll och skulle därmed riskera att bli den lägsta sedan 1993.

Anpassningen mot en balanserad konjunktur riskerar att bli mer utdragen än tidigare förut- sett.

Den svagare produktionsutvecklingen påverkar arbetsmarknaden med viss fördröjning. Syssel- sättningen har redan börjat falla, till skillnad mot institutets augustiprognos där sysselsätt- ningen stagnerade under den senare delen av 2008 och började falla först 2009. Varsel om uppsägning har ökat påtagligt den senaste tiden samtidigt som antalet nya lediga platser minskar. De försämrade tillväxtutsikterna innebär enligt snabbedömningen att arbetslösheten stiger med mer än 1 procentenhet under de närmaste två åren.

Publicerad: 14 oktober 2008

SKL:s skatteunderlagsprognos2008-10-09

Den samhällsekonomiska ut- vecklingen

Den internationella konjunkturavmattning som inleddes mot slutet av 2007 och fortsatte under första halvåret i år har nu fördjupats till följd av den finansiella oron. Turbulensen på de finansiella marknaderna har fortsatt och för- stärkts under de senaste månaderna och resul- terat i kraftiga börsras och konkurshot.

I Sverige dämpas tillväxten i år och nästa år, men efterfrågan tar åter fart mot slutet av nästa år när optimismen sakta återvänder till företag och hushåll. Den försvagade internationella efterfrågan medför att exporttillväxten saktar in. Dessutom sprider sig pessimismen allt mer bland hushållen. Trots den fortsatt expansiva finanspolitiken försvagas arbetsmarknaden ytterligare nästa år och BNP-tillväxten fortsät-

ter att dämpas. Först 2010 tar tillväxten ordent- lig fart och ökar med över tre procent.

Vår bild är att sysselsättningen just nu börjar vända nedåt. Tillgänglig statistik tyder på en allt svagare efterfrågan på arbetskraft. och vi räknar med minskande sysselsättning 2009. Arbetslös- heten kulminerar 2010 och väntas uppgå till 6,7 procent.

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin, augusti 2008

Tabellen har kompletterats med uppgifter från Riksbankens (RB:s) Penningpolitiska rapport, som publicerades den 22 oktober. Om jämförel- se görs med SKL:s senaste prognos går det att konstatera att RB:s prognos visar att BNP ökar mindre år 2009, att sysselsättningen mätt i arbe- tade timmar tros minska mer 2009 och fortsätter att minska 2010. RB:s prognos för timlöneök- ningen är dock något högre om man ser till hela perioden 2008 -2010. Sammantaget skulle RB:s prognos troligen medföra en sämre skatteunder- lagsprognos än SKL:s nedan.

Ytterligare nedrevidering av skatteunderlaget

I dag (läs den 9 oktober) har Skatteverkets presen- terat sitt tredje preliminära taxeringsutfall för 2007 års inkomster. Det visar på en ökning med 5,5 procent jämfört med 2006. De preliminära Procentuell förändring

2007 2008 2009 2010 2011 2012

BNP 2,9 1,3 0,8 3,4 3,1 2,8

BNP, RB 22/10 0,9 0,2 2,2 2,8 Timlön 3,2 4,5 4,0 3,5 3,8 4,1 Timlön, RB 22/10 4,6 3,9 3,8 4,0 Sysselsättning

timmar 3,5 1,6 -1,0 0,3 1,3 0,9 Sysselsättning

timmar, RB 22/10 1,7 -1,2 -0,6 0,5 Lönesumma 6,8 6,2 3,0 3,8 5,1 5,0 KPI, årssnitt 2,2 3,6 2,4 1,6 1,8 2,0 KPI, årssnitt

RB 22/10 3,7 2,1 1,6 2,0

KPIX, årssnitt 1,2 2,6 1,9 1,6 1,8 2,0 KPIX, årssnitt

RB 22/10 2,6 1,6 1,3 1,5

Prisbasbelopp

tkr 40,3 41,0 42,8 43,8 44,6 45,3

(11)

Budget år 2009 Förutsättningar och resultat utfallen brukar underskatta den slutliga taxering-

en och vi ser inte någon anledning att ändra vår prognos på 5,6 procent (tabell 2).

Prognosen för perioden 2008–2012 är baserad på den utveckling av samhällsekonomin som vi beskriver här ovan. Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är att sysselsättningen nu väntas minska 2009 och bli i stort sett oföränd- rad 2010. Omsvängningen på arbetsmarknaden bidrar till en svagare skatteunderlagstillväxt både genom svagare sysselsättningsutveckling och långsammare löneökningar. Det senare gör att skattunderlagets tillväxt kommer efter hand att normaliseras, se avsnitt om samhälls- ekonomin ovan. Det innebär att arbetslösheten efter en uppgång återgår till årets nivå. Åter- hämtningen på arbetsmarknaden får till följd att skatteunderlaget under åren 2011 och 2012 ut- vecklas i relativt gynnsam takt och inte minst då realt.

Nästa år hålls skatteunderlagstillväxten tillbaka av en ovanligt stor ökning av grundavdragen.

Det beror delvis på den senaste tidens höga in- flation, som medför att prisbasbeloppet höjs relativt mycket 2009. Men det beror också på den höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år som föreslogs i budgetpropositionen för 2009. Återhämtningen på arbetsmarknaden bidrar till att skatteunderlaget åter växer snabba- re realt sett efter 2009. Den nominella ökningen blir inte lika stor, eftersom den relativt svaga arbetsmarknadssituationen väntas leda till en nedväxling av löneökningstakten.

Den nya bedömningen av samhällsekonomin har bidragit till en kraftig nedrevidering av skatte- underlagsprognosen jämfört med föregående prognos (se EkonomiNytt nr 12/08), se tabell 3.

Den senaste statistiken visar en starkare utveckling än väntat av antalet arbetade timmar. Vi har därför reviderat upp sysselsättningsprognosen för innevarande år. Som nämns inledningsvis är det, på grund av den finansiella oron, för närva- rande extremt svårt att prognostisera den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Vi gör dock bedömningen att det som nu händer på finansmarknaderna bidrar till att konjunkturav- mattningen blir djupare och längre än vi trodde i augusti. Det får till följd att sysselsättningen faller mer nästa år och inte vänder upp förrän 2010. Den svagare arbetsmarknadssituationen har föranlett en nedrevidering av löneutveck- lingen från och med nästa år.

Tabell 2. Skatteunderlagstillväxt 2007–2012 samt bidrag från olika komponenter

Procentenheter, förändring från föregående år

Förändring % 2007 08 09 10 11 2012

Totalt exlusive

regelförändringar 5,4 5,4 3,5 3,9 4,7 5,0 Totalt med

regelförändringar 5,6 5,5 3,2 3,9 4,7 5,0 Bidrag till förändringen, procentenheter

Timlön 2,5 3,4 3,1 2,7 2,9 3,2

Sysselsättning 2,6 1,2 -0,8 0,2 1,0 0,7 Sociala

ersättningar -0,1 0,5 1,5 1,1 0,8 1,2 Övriga inkomster 0,5 0,3 0,1 0,2 0,2 0,2 Avdrag 0,0 0,0 -0,8 -0,3 -0,3 -0,3 I den nya prognosen har vi beaktat det förslag om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år som aviserades i budgetpropositionen för 2009. Detta beräknas reducera skatteunderlaget med 0,3 procent. Effekten på skatteintäkterna regleras genom en höjning av utjämningsbidra- get. En del av prognosrevideringen neutraliseras alltså genom höjt statsbidrag och en del beror på långsammare löneökningstakt som även minskar kommunernas kostnader. Det betyder att nettoef- fekten på kommunernas ekonomi blir mindre än minskningen av skatteintäkterna.

Tabell 3. Olika skatteunderlags- prognoser 2008

Procentuell förändring

2007 2008 2009 2010 2011 2007-2011 SKL, okt 5,6 5,5 3,2 3,9 4,7 25,1 BP, sep 5,6 6,0 4,0 3,7 4,6 26,3 ESV, sep 4,9 6,2 3,9 4,2 4,8 26,4 SKL, aug 5,6 5,4 4,0 4,6 4,7 26,8

Det är relativt stor skillnad mellan förbundets och regeringens skatteunderlagsprognoser för 2008 och 2009, se tabell 3. Skillnaderna beror till stor del på att förbundet räknar med en snab- bare avkylning av arbetsmarknaden under hös- ten och större sysselsättningsminskning nästa år.

Även lönerna ökar långsammare enligt förbun- dets bedömning. Skillnaden förklaras sannolikt delvis av att regeringens prognos färdigställdes innan oron på de finansiella marknaderna acce- lererade i slutet av september.

(12)

Budget år 2009 Förutsättningar och resultat Skillnaderna jämfört med Ekonomistyrnings-

verkets (ESV) prognos är också relativt stora.

ekonomistyrningsverkets beräkningar är base- rade på samhällsekonomiska förutsättningar som utarbetades av Konjunkturinstitutets i augusti. Dessa visar på en mer positiv konjunk- turbild än förbundets, med starkare arbets- marknad samt större pris- och löneökningar.

Budgetpropositionen 2009

Satsningar på 16 miljarder kronor för företagande, regelförenklingar och konkurrens

Regeringen satsar i ett paket cirka 16 miljarder kronor på att förbättra för företagande. Sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt bolagsskatt och regel- förenklingar är viktiga delar i paketet.

Det som är av vikt för kommunerna är att arbets- givaravgifterna föreslås sänkas med en procentenhet.

Detta medför en kostnadssänkning för Hultsfreds kommun med 3,7 mkr.

Skatteintäkter

Inkomstutjämningsbidrag

Inkomstutjämningsbidraget minskar med 3 845 tkr till budget 2009 jämfört med när planen för 2009 togs i 2008 års budget. Att Hults- freds kommuns invånarantal minskade med 35 mer än budget 2008 innebär att inkomstutjäm- ningen minskar. Der verkliga antalet invånare i riket den 1 november 2007 blev drygt 10 000 fler än det som beräknats när budgeten antogs.

Det medförde att medelskattekraften 2008 blev cirka 200 kr lägre. Alla kommuner, inklusive Hultsfred, som får bidrag från inkomstut-

jämningen får därmed en lägre ersättning och de kommuner som betalar en avgift kommer att få betala en högre avgift.

Kostnadsutjämning riket

Den 1 januari 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Syftet är det- samma som för det tidigare systemet: att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhan- dahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra struk-

(13)

Budget år 2009 Förutsättningar

och resultat

turella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsätt- ningar.

Inför utjämningsåret 2008 infördes i kost- nadsutjämningen en förändring av komponenten för byggkostnader och en ny modell för utjämning av strukturella löneskillnader.

Förändringen av komponenten för bygg- kostnad ingår i modellen för bebyggelse- struktur.

Kostnadsutjämningen minskar med 192 tkr till budget 2009 jämfört med när planen för 2009 togs i 2008 års budget.

Ökning av utjämningsbidrag i utjämningssy- stemet betyder att strukturen för Hultsfreds kommun har blivit mindre gynnsam i förhål- lande till riket medan minskning är tvärtom.

Fastighetsavgift

Fastighetsavgiften minskar med 97 tkr till budget 2009 jämfört med när planen för 2009 togs i 2008 års budget. Införandet av fastighetsavgiften 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Samtidigt som fastighetsavgiften infördes minskades det generella regleringsbidraget med motsvarande belopp.

När fastighetsavgiften för planåren 2009-2011 beräknades i 2008 års budget räknades med samma belopp, 1 315 kr/invånare, för åren 2008-2011. Det som skett till budget 2009 är att invånarantalet år 2008 minskade med 35 mer än budget samt att den nya taxeringen för småhus som sker 2009 skall läggas till det ur- sprungliga beloppet 2008. Skatteverket gör bedömningen att taxeringsvärdena i Hultsfreds kommun minskar med 0,4 % vilket betyder 30 tkr i lägre fastighetsavgift.

Eftersom taxering av småhus sker vart tredje år kommer beloppet 30 tkr att dras av under perioden 2009-2011.

Utjämning av kostnader för LSS- verksamhet

Riksdagen har inför 2009 års utjämning beslu- tat om vissa förändringar av systemet för ut- jämning av LSS-kostnader. För vuxna som har både insatsen boende och personlig assistans ska endast insatsen boende ingå i beräkningen av standardkostnaden. Insatsen särskilt anpas-

sad bostad har vidare utgått ur beräkningen, medan antalet personer med beslut om personlig assistans enligt LASS har tillkommit. Även koncentrations- indexet har tagits bort vilket gynnar Hultsfreds kommun.

Budgeten för LSS utjämningen bygger på antalet insatser multiplicerat med framräknade prislappar för de tio olika insatserna. Till 2009 års budget har antalet rapporterade insatser ändrats men framför- allt har prislapparna efter 2007 års räkenskaps- sammandrag räknats om. Totalt sett räknat i kro- nor innebär detta att budgeten för 2009 ökar med 6 205 tkr i jämförelse med när planåret 2009 togs i 2008 års budget.

Övertagande av hemsjukvården från landstiget

Den 1 januari 2008 övertog kommunerna i Kalmar län ansvaret för hemsjukvården från landstinget.

För att ge kommunerna samma finansiering som landstinget haft, har landstingsskatten minskat och kommunalskatten ökat lika mycket (26 öre).

Kostnaden för hemsjukvården i länets kommuner är inte fördelad lika med kommunernas ökade kommunalskatt. Därför kommer för vissa kommuner den ökande kostnaden för hemsjukvården att vara mindre än den ökande kommunalskatten medan det för andra kommer att vara tvärtom. För att ge tid till anpassning har det därför införts ett fem- årigt utjämningssystem mellan kommunerna.

Hultsfreds kommun får under första året 2008 ett utjämningsbidrag med 1 931 tkr. För år 2009 minskar det till 1 545 tkr och sista året 2012 blir bidraget 386 tkr.

Reviderade skatteunderlagsprognoser Årets budgetarbete har präglats av nedreviderade skatteunderlagsprognoser. Till årets första bud- getmöte, den 28 april, var skatteintäkterna enligt den då gällande och aktuella skatteunderlagspro- gnosen beräknade till 494 369 tkr. Efter det har SKL lämnat nya skatteunderlagsprognoser, 29 april, 28 augusti och nu senast den 9 oktober som prognostiserar skatteintäkterna till 485 678 tkr för år 2009. Alltså en minskning med 8 691 tkr jäm- fört med första prognosen som användes.

Skatter och statsbidrag totalt minskar inte så mycket som 8 691 tkr. En stor anledning till detta är att kostnadsutjämningen för LSS istället har ökat med 4 360 tkr jämfört med den första presen- tationen den 28 april. Se avsnittet om utjämning av kostnader för LSS-verksamhet ovan.

(14)

och resultat

Befolkningsutveckling per den 31 december 1972-2011P

13 800 14 600 15 400 16 200 17 000 17 800 18 600

1972 1976

1980 1984

1988 1992

1996 2000

2004 2006

2009

Det invånarantal som påverkar kommunens inkomst- och kostnadsutjämning är det som gäller den 1 november. Den 1 nov 2007 hade vi 14 210 invånare och med ett budgetanta- gande om en befolkningsminskning med 100 personer per år har i beräkningarna antagits att invånarantalet den 1 november i år är 14 110. Antalet invånare den 31 december år 2007 var 14 196, 110 personer färre än ett år tidigare.

Den 1 november 2007 var antalet invånare 14 210 vilket var 135 färre än den 1 november 2006.

Veckovis befolkningsutveckling, vecka 43 2006 till vecka 42 2008, skatteverket

14 050 14 100 14 150 14 200 14 250 14 300 14 350 14 400 14 450

43 49 3 9 15 21 27 33 39

2006-2007 2007-2008

Årets befolkningsutveckling visar hittills på högre minskningsakt än i budgetantagandet.

Den 30 juni var antalet invånare 14 093 enligt SCB och enligt RSV var antalet 14 100 vecka 43. Om inte antalet ökar till den 1 november kommer antagna 14 110 vara för högt.

Antal elever i förskolan till gymnasie- skolan

I diagrammet framgår att antalet elever i grund- skolan även i fortsättningen kommer att minska om än i allt långsammare takt. När det gäller gymnasieskolan kommer antalet folkbokförda ungdomar i kommunen som kan vara elever i Hultsfreds gymnasium att kulminera läsåret 2007- 2008 för att därefter minska. Antalet elever i Hultsfreds gymnasium är förutom antalet folkbok- förda Hultsfredsungdomar även i hög grad bero- ende av hur många av dessa som väljer att studera vid annan ort och hur många ungdomar från andra kommuner som väljer att studera hos oss.

Antal kvinnor i femårsgrupper över 65 år, 2001-2007

Läsåret 2008/2009

108

137 249

186 232

231 213206

190 193

147 118

127 145

106 107 114

96 99 114

0 50 100 150 200 250 300

1988 1990

1992 1994

1996 1998

2000

2002 2004 2006 Gymnasium

Skolår 7-9

Skolår 4-6

Skolår ^1-3 Förskola F-klass

386 376 332 250

40 6 427 402 353 322 317 25 2 237

1 17 1 1 7 14 3

45

58 47

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

20 01 2 002 2 003 2004 2005 2006 2007 65-69 år 70 -74 år 75 -79 år 80-84 år 85 -89 år 90 + år

(15)

och resultat

Antal män i femårsgrupper över 65 år, 2001-2007

4 4 1 3 8 7 3 8 5 3 1 7

4 1 3 43 4

37 8 44 0

3 7 6 37 4

2 8 4 3 4 0

2 2 5 1 8 7

1 8 4

1 0 8

1 1 1 1 0 9

0 2 0 0 4 0 0 6 0 0 8 0 0 1 0 0 0 1 2 0 0 1 4 0 0 1 6 0 0 1 8 0 0 2 0 0 0

2 00 1 2 0 0 2 20 0 3 2 00 4 2 0 05 2 0 0 6 20 0 7 6 5-69 år 70-74 å r 75-7 9 år 8 0-84 år 85-89 å r 90+ å r

Antalet personer över 65 år har sedan 2001 minskat från 3 422 till 3 327 den 31 december 2007. Åldersgruppen 80 år och äldre har under samma period minskat med 23 personer från 1 065 till 1 042. Förändringen under år 2007 var en minskning av antalet 65 år och äldre medan antalet personer över 80 år ökade med en. När det gäller män över 65 år minskade antalet från 1 557 år 2001 till 1 522 år 2007.

Antalet män över 80 år minskade med 2 från 427 till 425. Antalet kvinnor över 65 år har minskat med 60 från 1 865 år 2001 till 1 805 år 2007 och antalet kvinnor över 80 har minskat med 21 till 617 år 2007.

Beräkningar ram och budget Finansiering

Skatter och statsbidrag med utjämning av inkomster och kostnader har beräknats med SKL:s skatteunderlagsprognos från 2008-10- 09. Skattesatsen antas vara oförändrad. Invå- narantalet antas minska med 100 per år.

Prisökning av varor och tjänster, kostnader och intäkter

För de nämnder som använder modeller för att beräkna resursbehov används uppdaterade eller senast kända beräkningar.

Ingen generell uppräkning på grund av föränd- rade priser har gjorts från 2008 till 2009.

Kostnader har indexuppräknats för indexerade avtal och intäkter behandlats på motsvarande sätt.

Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild pröv- ning.

Intäkter avseende varor/tjänster, vars motsvarande kostnader består av en hög andel löner, har räknats upp som aktuell löneökning motsvarande löne- kostnadsandelen. För detta har särskilt observerats SKAF:s löneökning per den 1 januari 2008. På liknande sätt har avgifter räknats upp vars motsvarande kostnader räknats upp med index eller har prövats särskilt.

Alla uppräkningar har dokumenterats med moti- vering och sammanställts på nämnd-/förvaltnings- nivå.

Löner

Lönenivån i ramen är efter avslutade förhandlingar om årets löneökningar för samtliga avtalsområden.

Löneökningarna för år 2009 antas bli 3,3 procent och 3,5 procent för åren 2010-2011 i genomsnitt för samtliga avtalsområden. Löneökningen för år 2009 är tillagd till 2009 års ram i form av reserve- rade medel.

Avgifter Måltidsavgifter

På grund av kraftigt ökade livsmedelspriser under hösten 2007 och 2008 har måltidstaxorna för 2009 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, 2009 priset på ett månadsabonnemang mat till 3 010 kr, en ökning från 2008 med 273 kr. För ett heldagsabonnemang är motsvarande höjning 11 kr.

Barnomsorgsavgifter

Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom barnomsorgen.

Musikskoleavgifter Taxorna är oförändrade.

Äldreomsorgsavgifter

Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bi- stånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är be- räknad som ett självkostnadspris och räknas upp som en lönebaserad avgift. Maxtaxan för vård,

(16)

och resultat

omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet.

För personer som är inskrivna i hemsjukvår- den är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av rehabpersonal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembe- sök. Den enskildes totala kostnad begränsas av maxtaxan.

Renhållningsavgifter

För att hålla rätt kostnadstäckningsgrad räknas renhållningsavgiften upp med ca 4 procent.

Vatten- och avloppsavgifter

För att få full kostnadstäckning räknas taxan upp med ca 2,5 procent.

I nettodriftskostnaderna ingår även summa oförutsett som består av följande beräknade belopp i tusentals kronor.

Sammandrag av verksamhetens kost- nader och intäkter budget 2009

Kostnader och intäkter redovisas brutto i tusentals kronor. Minustecken betyder minskade nettokost-

nader och plustecken eller inget tecken ökade nettokostnader.

I tabellen framgår att den av budgetberedningen fördelade ramen uppgår till 699,1 mkr. Vidare visar tabellen hur besparingskravet på 7,4 mkr, som ingår i ramen, har fördelats på nämnder och

förvaltningar. Av minskade nettokostnader på 10,4 mkr härrör 7,7 mkr från nämnder och förvaltning- ar.

(17)

och resultat

I beräkningen av resultaten för åren 2010 och 2011 har till budgetförslaget 2009 lagts kostnader och intäkter enligt vidstående tabell. I volymföränd- ringar ingår bland annat anpassningar av skolan till minskande elevtal. Förändringarna domineras av beräknade ökningar av lönekostnader. Lägg märke till att förändringarna för år 2011 är förändringen från år 2009, alltså två års förändring.

. Investeringar, drift- och underhållsprojekt

Förslag till budget 2009 och plan 2010-2013

Tusentals kronor År 2009 2010 2011 2012 2009-2012 2013

Nettoinvesteringar 41 686 54 144 51 965 42 310 190 105 16 250 Drift- och underhållsprojekt 7 003 8 367 6 342 5 586 27 298 5 343

Summa 48 689 62 511 58 307 47 896 217 403 21 593

Enligt plan 2008 samt ombudgetering

Investeringar 40 330 45 164 44 815 35 680 165 989

Äskanden utöver plan 1 356 8 980 7 150 6 630 24 115

Drift- och underhållsprojekt 7 673 6 567 5 842 5 317 25 399

Äskanden utöver plan -670 1 800 500 269 1 899

Investeringarna har sedan 2007 varit på en mycket högre nivå än tidigare år. Ovan återfinns jämförel- se mellan budgeterade investeringar och drift- och underhållsprojekt för åren 2009 till 2012 och den

budget/plan som fastställdes i november 2007 med förändring genom ombudgetering våren 2008 och tilläggsanslag. Under åren 2009-2012 uppgår det föreslagna beloppet för investeringar och drift- och

(18)

och resultat

underhållsprojekt till 217,4 miljoner kronor. Detta är en ökning mot en redan expansiv plan med 24,1 mkr för investeringar och med 1,9 mkr för drift- och underhållsprojekt. Investeringsbeloppet under de fem åren 2009-2013 blir 206,4. Dessa fem års

investeringar motsvarar drygt 10 års avskrivningar räknat på 2007 års avskrivningsbelopp. Detta visar mycket tydligt hur expansiv och hög investerings- nivån är.

(19)

och resultat

Balanskravet

Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att

”Budgeten skall upprättas så att intäkterna över- stiger kostnaderna”. Förslaget till budget inne- bär ett resultat på 2,5 mkr och att balanskravet därmed uppnås. För åren 2010 och 2011 visar förslaget underskott med 9,8 respektive 13,4 mkr.

Finansiella mål

Följande sex ekonomiska mål är uppställda för Hultsfreds kommun och återfinns i program- met för tillväxt och näringsliv 2005-2010.

x Årets nettoresultat bör uppgå till lägst 2 procent av nettokostnadsomslutningen.

x De totala investeringarna under 2005 – 2010 bör inte överskrida summan av avskrivningarna.

x Nettoamorteringen av kommunens låneskuld bör vara minst 10 mkr per år.

x Den nuvarande utdebiteringen på 22,06 kr per skattekrona skall inte höjas (22,32 från den 1 januari 2008, se nedan). På sikt skall kommunen verka för att anpassa utdebiteringen till länsgenomsnittet.

x På sikt skall inte kommunen belastas av nå- gon låneskuld.

x Kommunkoncernens totala låneskuld bör inte ökas.

Nettoresultat för 2009 är budgeterat till 2,5 mkr och uppfyller därmed inte det första målet att nettoresultatet bör uppgå till lägst 2 procent av nettokostnadsomslutningen (14,0 mkr).

Planperioden 2010-2011 uppfyller inte heller detta mål.

Nettoinvesteringarna 2009 budgeteras till 41,7 mkr och avskrivningarna till 23,7 mkr. Utfall investeringar åren 2005 - 2007 samt prognos 2008 och budget 2009 är totalt 190,0 mkr medan avskrivningarna är 103,4 mkr. Om den antagna investeringsplanen följs fram till år 2010 blir för perioden 2005-2010 investeringarna totalt 244,1 mkr och avskrivningarna totalt 128,4 mkr Investeringarna skulle då överskrida målet med 115,7 mkr eller 93,0 %.

Under 2009 beräknas amorteringen av kommunens låneskuld ske med 0,1 mkr. (För planperioden 2010-2011: 0,2 mkr). Budgetförslaget medför en ökning av banklånen 2009 med 33,0 mkr, varav 20,0 mkr är förskjuten upplåning

från 2008. (För planperioden 2010-2011: 72,6 mkr).

Utdebiteringen höjdes den första januari 2008 med 26 öre samtidigt som landstingets skatt sänktes med 26 öre. Hultsfreds kommuns skat- tesats 2008 är 22,32, att jämföra med länsge- nomsnittet 21,89.

Att kommunen på sikt inte skall belastas av någon låneskuld och att kommunkoncernens totala låneskuld inte bör ökas är ett långsiktigt mål och hör samman med amorteringsmålet.

Nuvarande budget och plan betyder att det endast är den oförändrade kommunala skattesatsen som ligger inom sitt finansiella mål.

Övriga finansiella mål kommer inte att uppfyl- las.

Resultat

Det budgeterade resultatet är 2,5 mkr. Jämfört med 2007 års utfall ökar nettokostnaderna med 46,1 mkr medan intäkterna från skatter och statsbidrag ökar med 46,4 mkr. Att lägga mär- ke till är att avskrivningarna ökar med 3,3 mkr och att räntekostnaderna på lån ökar med 2,6 mkr. Att räntenivåerna är högre än under 2007 förklarar naturligtvis en del av att räntorna ökar. Med höga investeringsnivåer följer snabbt ökande kostnader för avskrivningar och räntor. Med bättre resultat och högre andel egenfinansiering istället för nyupplåning skulle det gå att åtminstone hålla räntekostnadsök- ningen nere. Bortsett från att det budgeterade resultatet borde vara högre för att klara balans- krav och fullmäktiges finansiella mål är resultatet för lågt i förhållande till budgeterade och planerade investeringsutgifter.

Det finns stor risk att det budgeterade invånar- antalet den 1 nov 2008 inte nås. Blir befolk- ningsminskningen större minskar intäkterna från skatter och statsbidrag. Vid exempelvis en minskning på 150 personer, i stället för budgeterade 100, minskar intäkterna med 2,3 mkr och resultatet med 2,4 mkr till 0,1 mkr.

Slutligen med de allt dystrare konjunkturpro- gnoserna ökar risken för att sysselsättningen minskar mer än vad som är inräknat i skatteun- derlagsprognosen. Med andra ord är risken för att skatteintäkterna blir mindre än i budgetför- slaget fortsatt stor.

(20)

och resultat

(21)

och resultat

(22)

Kommunstyrelse

Administrativt block

Administrativa blockets verksamhet omfattar:

00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration

06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 16 Kommersiell service

17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik

36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration

69 Annan skolform

70 Gemensam adm (socialnämnd) 75 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder

Sammandrag - ekonomi

Driftbudget

Bokslut Budget Budget

2007 2008 2009

Kostnader 105 652,5 136 682,5 123 717,1

Intäkter -24 650,9 -19 136,6 -21 388,9

Nettokostnad 81 001,6 117 545,9 102 328,2

Investeringsbudget

Bokslut Budget Budget

2007 2008 2009

Utgifter 650,0 650,0 1 850,0

Inkomster 0,0 0,0 0,0

Nettoinvestering 650,0 650,0 1 850,0

(23)

Driftbudget Administrativt block 2

God ekonomisk hushållning

Verksamhetsmålen beskriver vad som kan uppnås med befintliga resurser. Viktiga utgångspunkter är att säkra kostnadseffektivitet och god kvalitet i verksamheten.

Övergripande mål för administrativa blocket.

Administrativa blocket är en serviceorganisation som inom ramen för givna resurser, ekonomiska och organi- satoriska, ska utföra av kommunstyrelsen givna uppdrag d v s erbjuda förtroendevalda, övriga förvaltningar och allmänheten service till vid varje tillfälle rätt omfattning och kvalitet samt med bästa möjliga effektivitet.

Arbetet ska präglas av en helhetssyn.

Driftbudget

00 Kommunledning och revision

Ekonomi Kostnader Intäkter

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2007 2008 2009 2007 2008 2009

001 Kommunfullmäktige 469,7 29 219,9 14 836,0 -22,6 0,0 0,0

Besparingskrav 0,0 -500,0 0,0 0,0 0,0 0,0

002 Revision 803,8 764,6 773,3 -5,8 0,0 0,0

003 Kommunstyrelse 1 935,2 2 326,9 2 345,8 -105,1 0,0 0,0

004 Särskilda utredningar 0,0 200,0 200,0 0,0 0,0 0,0

005 Kommunalt partistöd 363,6 370,1 379,0 0,0 0,0 0,0

006 Central planeringsverksamhet 131,2 47,6 47,6 -108,2 -1,0 -1,0

Summa 3 703,5 32 429,1 18 581,7 -241,7 -1,0 -1,0

001 Kommunfullmäktige

Verksamhetsbeskrivning

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 § KL) och representerar kommuninvå- narna genom det mandat som fås i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare. Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer.

Genomsnittligt antal ärenden (paragrafer) de senaste tre åren är 148.

Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 620 tkr. Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, 13 765 tkr, avseende löneökningar 2009.

0019 Besparingskrav

(24)

002 Revision

Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed.

Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten.

Revisorernas uppgifter

Enligt kommunallagen 9 kap 7 § ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig.

Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltnings- besök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrange- mang som ordnas.

Biträde erhålls från KOMREV inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers.

003 Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvars-, krislednings- och trafiknämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kosthållningen vid kommunens institutioner och skolor, kultur- och fritidsverksamhet samt från 2008-01-01 för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning. Efter avvecklingen av Hultsfreds NäringslivsCentrum AB ansvarar kommunstyrelsen för kommunens näringslivsarbete.

Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter som sammanträder varje helgfri tisdag förmiddag utom under juli månad. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd.

Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, totalt 450 tkr.

004 Särskilda utredningar

Under rubriken ”Särskilda utredningar” placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader 200 tkr (avser kostnader för licenser m m).

(25)

005 Kommunalt partistöd

Kommunallagens 2 kapitel 9 § säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige.

I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslutade 1998-11-23 att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat bibehålls oförändrat partistöd.

För 2008 är grundstödet 12 725 kr per representerat parti (totalt åtta) och mandatstödet 5 963 kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2008 utbetalats 370,1 tkr och ramen för 2009 beräknas till 379,0 tkr.

006 Central planeringsverksamhet

Den centrala planeringsverksamheten sker inom utvecklingskontoret och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor, litteratur m m.

01 Informationsverksamhet

Ekonomi ^Kostnader ^Intäkter

2007 2008 2009 2007 2008 2009

011 Kommunal information 199,1 210,2 210,2 -82,5 -81,6 -81,6

Summa 199,1 210,2 210,2 -82,5 -81,6 -81,6

011 Kommunal information

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter.

Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompeten- sen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar.

Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar.

(26)

03 Allmän kommunadministration

2007 2008 2009 2007 2008 2009

030 Kommunledningskontor 2 343,9 868,6 949,0 -410,0 0,0 0,0

031 Kommunkansli 6 973,3 4 799,5 3 615,3 -1 285,4 -381,2 -369,2

033 Utvecklingskontor 0,0 3 360,3 4 586,2 0,0 -500,4 -449,8

Summa 9 317,2 9 028,4 9 150,5 -1 695,4 -881,6 -819,0

I december 2007 antogs av kommunfullmäktige en ny organisation för den operativa kommunledningen.

Organisationen började gälla 2008-01-01

030 Kommunledningskontor

Kommunledningskontoret består av kommunchefen som har en övergripande roll som ansvarig för den operativa ledningen och samordningen av kommunen och kommunkoncernen inklusive ordförandeskapet i koncernledningsgruppen, ledningsansvaret för förvaltningscheferna och den övergripande samordningen av näringslivsarbetet.

Verksamhetsförändring

Hultsfreds kommuns andel av Regionförbundets kostnader för informationssäkerhetssamordnare enligt avtal budgeteras, 35 tkr.

031 Kommunkansli

Kommunkansliet är indelat i en kansli- och serviceenhet samt en juridisk- och överförmyndarenhet.

Kommunkansliet, som är ett serviceorgan till kommunstyrelsen och överförmyndarnämnden, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, övriga förvaltningar och allmänheten.

Kanslienheten svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden, samarbetskommittén Hultsfred-Vimmerby samt tillfälliga kommittéer och utredningar. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, föreningsarkiv, alkohollagstillstånd inklusive tillsyn även tillsyn av öl- och tobaksförsäljning samt receptfria läkemedel. Enheten ombesörjer vaktmästeri, reprofunktion och postgång inom kommunhuset.

Kansliet deltar i beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsförebyggande arbete.

Fram till och med 2010-06-30 drivs projektet Nystartcentrum som syftar till att hitta utveckling och arbete till personer som har långt till arbetsmarknaden.

Juridiska och överförmyndarenheten svarar för överförmyndarnämndens kansli se vidare under verksamhet 096.

(27)

Driftbudget Administrativt block 6 Verksamhetsförändring

Organisationsförändring fr o m 2009-01-01, receptionen överförs organisatoriskt till utvecklingskontoret.

Ökade portokostnader, 10 tkr p g a att kommunstyrelsehandlingar ska skickas till alla som får kommun- fullmäktigeutskick.

En heltidstjänst nyttjas endast till 75 %, vilket medför besparing år 2009 med 181 tkr.

033 Utvecklingskontor

Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, för- ändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, extern- och internstatistik, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan, beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsförebyggande arbete.

Vidare ansvarar kontoret för kommunens centrala upphandlings- och inköpsverksamhet, utveckling av intraprenad- och entreprednadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar och färdtjänst.

Under 2008 permanentades tjänsten för inflyttningsfrågor. Kontoret handhar även kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade. Under 2008 togs beslut om att lägga ner Hultsfreds NäringslivsCentrum AB, viket innebär att näringslivsarbetet helt och hållet ligger på kommunen fr.o.m. 2009. Hultsfreds Kommunala industri Aktiebolag (HKIAB) sköter alla näringslokaler.

Organisationsförändring fr o m 2009-01-01, receptionen överförs organisatoriskt från kommunkansliet.

Helårseffekt av AMS-bidrag budgeteras år 2009, 89 tkr.

Intern ersättning från näringslivsbefrämjande åtgärder avseende näringslivschef (pension) tas bort, 200 tkr.

04 Ekonomiadministration

Ekonomi Kostnader Intäkter

2007 2008 2009 2007 2008 2009

041 Ekonomikontor 4 617,6 4 945,2 5 794,4 -1 446,3 -1 367,9 -2 193,9

Summa 4 617,6 4 945,2 5 794,4 -1 446,3 -1 367,9 -2 193,9

041 Ekonomikontor

Ekonomikontoret ansvarar under kommunstyrelsen för följande huvudsakliga arbetsuppgifter:

Kommunens ekonomiska planering, redovisning och kontroll. Ekonomisk planering bestående av budget för kommande år med flerårsplan/prognos och investeringsplan. Löpande redovisning och rapportdis- tribution,

(28)

Delårsrapport en gång per år och uppföljning två gånger per år samt årsredovisning för kommunen och

”kommunkoncernen” föregått av årsbokslut. Planering och samordning av kommunkoncernens redovis- ningsprinciper och bokslut.

All kundfakturering, ansvar för kommunens och de förvaltade bolagens kundreskontror med krav- och inkassoverksamhet.

Momsredovisning, ansvar för kommunens och de förvaltade bolagens leverantörsreskontror med betalning av leverantörsfakturor och kassaverksamhet.

Utbildning i ekonomiarbete av kommunens personal. Internkonsult i och utredningar inom ekonomifrågor.

Förvaltare av kommunens informationssystem för ekonomi, leverantörsreskontra, kundfakturering och kundreskontra samt webbaserat rapportsystem. Utveckling av kontorets system mot högre kvalitet och tillgänglighet för alla förvaltningar

Planerar kommunens finansiella behov med samordning för kommunkoncernen. Upphandlar och verk- ställer upplåning samt medelsplacering för kommunen och förvaltade bolag. Löpande rapportering till kommunstyrelsen av kommunens och bolagens finansiella ställning.

Övergripande ansvar för kommunens försäkringsskydd.

Hantering av kommunens stiftelser (donationsfonder) med bokslut och årsredovisning.

Ekonomiförvaltning för HKIAB, HNC och Flygplatsbolaget samt projekt såsom EU-projekt omfattande redovisning, kontroll och bokslut.

Utöver ovanstående ansvar för budget och kontroll av verksamheterna för kommunalt partistöd, förmåns- datorer, annan gemensam verksamhet, stöd till företag, stöd till flygtrafik samt verksamheten för linjetrafik.

Vidare ansvarar kontoret för budget och kontroll av pensioner, arbetsgivaravgifter och personalför- säkringar.

Sedan 2008 ingår ställföreträdarenheten med två årsarbetare/tjänster som en del i ekonomikontoret.

Svårigheter för kommunen att rekrytera gode män och ställföreträdare är skälet till att denna enhet inrättats. Kostnaden för enheten budgeteras med 802 tkr och denna kostnad beräknar man täcka dels med arvoden från huvudmännen, 400 tkr, dels av intern ersättning från överförmyndarnämnden, 402 tkr.

Kontoret har 10,6 årsarbetare eller 11 anställda varav 8 tillsvidareanställda på heltid och 3 på deltid, samt köp av en 0,25 tjänst från annan förvaltning.

Då personalkostnaderna haft lågt utfall p g a vakanser, minskas budgeten med 75 tkr (motsvarande ca 20 %- tjänst).

(29)

06 Personaladministration

Ekonomi

^Kostnader ^Intäkter

2007 2008 2009 2007 2008 2009

060 Personalkontor 4 612,0 4 732,6 4 872,5 -182,4 -169,1 -153,7

061 Rehabiliteringsåtgärder 443,2 520,0 520,0 0,0 0,0 0,0

062 Företagshälsovård 1 180,9 1 152,1 1 169,0 -25,4 -26,0 0,0

063 Central samverkanskommitté 304,5 356,9 357,5 0,0 0,0 0,0

064 Övr personaladm åtgärder 229,9 278,0 278,0 -0,8 0,0 0,0

065 Facklig verksamhet 1 699,1 2 132,0 2 176,8 0,0 0,0 0,0

066 Rekryteringsåtgärder mm 43,6 40,3 40,3 0,0 0,0 0,0

068 Avgångsförmån AGF-KL -2 191,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

067 Cafeteria 229,7 153,7 166,0 -248,6 -226,3 -234,2

Summa 6 551,4 9 365,6 9 580,1 -457,2 -421,4 -387,9

060 Personalkontor

Kontoret ansvarar för kommunens personalpolitik direkt under kommunstyrelsen och har följande huvudsakliga arbetsuppgifter

Övergripande personalpolitik, personaladministration, personalplanering och kompetensutveckling

Personalpolicyfrågor

Organisationsutvecklingsfrågor

Personal- och arbetsmiljöfrågor

Löneadministration

Förhandlingsansvar

Jämställdhetsansvar

Kontoret ska stödja och arbeta i nära samverkan med kommunens förvaltningar och bolag. Vidare ska kontoret initiera och medverka i olika utvecklingsprojekt.

061 Rehabiliteringsåtgärder

Här upptas medel för kommunens arbete med förebyggande och aktiva rehabiliteringsåtgärder för kommunens anställda. Exempel är

Kostnader i samband med deltagande i rehabiliteringsprojekt.

Rehabiliteringsutredning.

Viss utbildning i samband med rehabilitering eller omplacering.

(30)

062 Företagshälsovård

Kommunen har tecknat avtal med Sensia i Hultsfred AB t o m 2010-12-31. Avtalet innebär att kommunen har en resursbank för avräkning av olika tjänster som företagsläkare, -sköterska, beteendevetare, ergonom/sjuk- gymnast samt arbetsmiljöingenjörer.

Då Sensia numera debiterar AB Hultsfreds Bostäders kostnader avseende företagshälsovård direkt på bolaget, minskas de budgeterade kostnaderna och intäkterna med 26 tkr.

063 Central samverkanskommitté

Centrala samverkanskommittén är kommunledningens och de fackliga organisationernas gemensamma organ för frågor som gäller samverkansformer, central utbildning och arbetsmiljöarbete. Som centralt organ skall CSK planera, samordna och till beslutande organ framlägga förslag på frågor som omfattas av samverkansav- tal, utbildningspolicy och arbetsmiljödokument. Arbetsgivaren representeras av personalchef, kommunchef, barn- och utbildningschef samt socialchef. Representationen av arbetstagarna består av ordförande och huvud- skyddsombud från Kommunal, SKTF, LR, Lärarförbundet och BRF. Handläggande tjänsteman är personal- kontorets personalsekreterare/utbildningsansvarige.

Med central utbildning avses förvaltningsövergripande personalutbildning som utbildning för chefer, politiker, arbetsledare och skyddsombud. Denna utbildning skall i första hand bedrivas lokalt inom kommunen.

CSK administrerar också en stipendiefond där anställda kan söka medel till studier som är till nytta för verksamheten och som bedrivs på den anställdes fritid.

Definitionsmässigt har CSK funktionen som kommunövergripande samverkanskommitté, central arbetsmiljö- kommitté, utbildningsgrupp, anpassningsgrupp och jämställdhetskommitté.

CSK har som särskild uppgift att tillse att förvaltningarna bedriver arbetsmiljöarbetet enligt lokala riktlinjer och aktuell lagstiftning. Därav följer att årligen följa upp förvaltningarnas systematiska arbetsmiljöarbete och redovisa detta för kommunstyrelsen.

064 Övriga personaladministrativa åtgärder

Bidrag till personalföreningar, hedersgåvor, minnesgåvor redovisas här.

(31)

Driftbudget Administrativt block 10

065 Facklig verksamhet (ej arbetsplatsbunden)

Här redovisas kostnaderna för all facklig verksamhet som bedrivs inom kommunen.

Enligt lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, LFF, har de fackliga organisationerna rätt till betald ledighet för fackligt arbete.

066 Rekryteringsåtgärder m m

Här upptas medel för annonsering, ersättning vid intervjuer, värvningsresor, flyttkostnader, information, repre- sentation m m i samband med rekrytering av förvaltningschefer.

067 Cafeteria

I kommunhuset finns en cafeteria, som drivs med egen personal, från serviceenheten. Cafeterian tillhandahåller (sett ur hälsoaspekter) ett nyttigt förmiddags- och eftermiddagskaffe för anställda och förtroendevalda, som har verksamhet i kommunhuset eller som besöker kommunhuset.

För anställda görs ett kaffeavdrag per månad och för förtroendevalda per år, avdraget täcker cafeterians kostnader förutom lokal- och personalkostnader.

068 AGF-KL

Avtalet reglerar avgångsförmåner för tillsvidareanställda som har sagts upp från sin anställning p. g. a.

omorganisation, varaktig inskränkning eller nedläggning och blivit arbetslösa till följd av uppsägningen.

Ersättning utbetalas som engångs- eller periodisk ersättning och samordnas med det övriga social- försäkringssystemet.

(32)

08 Särskilda servicefunktioner

2007 2008 2009 2007 2008 2009

080 Kostservice 28728,6 29384,7 31453,1 -10819,3 -11127,2 -11177,2

081 Central inköpsverksamhet 428,2 413,9 413,9 -41,5 0,0 0,0

0811 Central bilpool 0,0 0,0 450,0 0,0 0,0 -450,0

087 Dataverksamhet 2489,1 2375,2 2376,2 -347,8 0,0 0,0

0870 IT kontor 3148,5 3681,9 3839,9 -261,8 -519,7 -524,8

0881 Tele m m 1254,2 876,6 626,6 -606,9 -29,3 -29,3

088 Övr förvaltn gem verksamhet 605,9 489,0 489,0 -412,2 -136,0 -259,4

Summa 36 654,5 37 221,3 39 648,7 -12 489,5 -11 812,2 -12 440,7

Kostservice

Samtliga storkök inom kommunen är organiserade i en kostservicesektion.

Verksamheten omfattar fyra kök med inriktning mot äldreomsorgen, tio skolkök och åtta förskolekök. Av dessa kök är femton tillagningskök och resterande sju är mottagnings- eller serveringskök.

Målet med kostservice förutom att erbjuda de olika kunderna en varierad och fullvärdig kost utifrån varje kundgrupps behov, är att samla den kunniga och kompetenta personal under samma förvaltning för att dra nytta av samordningsvinster samtidigt som yrkestillhörigheten förstärks.

Mottagningsköket Evahagen minskas med 0,5 tjänst (-170 tkr). Från och med 1/7-09 minskas budgeten på Venhagas mottagningskök med 100 tkr. Lägre bemanning på Strandskolan i samband med pensionering (1/7- 09) innebär att budgeten justeras ned med 165 tkr. Kylmat Målilla och Mörlunda beräknas ge en besparing med 130 tkr. Lägre bemanning på Stålhagens och Silverslättens förskola innebär lägre budget med 30 tkr.

081 Central inköpsverksamhet

Den centrala inköpsverksamheten avser i huvudsak inköp av kontorsmaterial men också inköp, reparation och underhåll av inventarier för centraladministrationen och en del mindre enheters behov. De senares material interndebiteras.

0811 Central bilpool

Kommunens bilpool har som mål att tjänsteresor ska genomföras på ett ekonomiskt effektivt sätt. Bokningar görs löpande av användarna i kommunens intranät. Målet är att minimera tjänsteresor med privat bil.

Principen är att kostnaderna för leasing och drift av bilarna skall bäras av körsträckan son debiteras respektive förvaltning. Bilpoolens beräknade kostnader och intäkter budgeteras med 450 tkr.

(33)

0870 IT–kontor

Det centrala IT-kontorets datadriftsansvar omfattar samtliga förvaltningar inklusive driften av datasystem i kommunens skolor. Hultsfreds Bostäder, Campus Hultsfred, Hultsfreds NäringslivsCentrum och Metria har genom separata avtal, rätt att nyttja IT-kontorets resurser. IT-kontoret har också det tekniska ansvaret för centrala teleinstallationer. IT-personal anordnar och genomför datautbildningar för medarbetare. Inom kontoret finns också en resurs för utveckling av interna och publika webbapplikationer.

IT-kontoret ska fungera som internkonsulter i datafrågor för övriga förvaltningar och ansvarar för inköps- samordning, datasäkerhet och utveckling/omvärldsbevakning.

087 Dataverksamhet

Verksamheten omfattar förvaltningsövergripande kostnader för lokal datadrift och utgörs i huvudsak av kostnader för investeringar/reinvesteringar i lokal teknik, serviceavtal på datautrustning och vissa centrala program, förbrukningsmaterial, datakommunikation, reparationer m m.

088 Övrig förvaltningsgemensam verksamhet

Här redovisas kostnader/intäkter som är gemensamma för flera eller samtliga förvaltningar. Anslagna medel avser centrala kostnader för kopiering, telefonväxel, porto m m. På intäktssidan upptas ersättning avseende försäljning av kontorsmaterial till förvaltningarna, kopieringstjänster, porto och samtalskostnader för kom- munväxelns anknytningar.

P g a den nya televäxeln beräknas kostnaderna minska med 250 tkr.

(34)

09 Övrig gemensam verksamhet

2007 2008 2009 2007 2008 2009

091 Allmänna val 3,1 32,8 441,0 0,0 0,0 -175,0

094 Kommunförsäkring 1 734,2 1 718,8 1 556,3 -375,1 -373,6 -209,7

095 Infriad borgensförb/

nedskr fordringar 0,0 0,0 0,0 -3,4 0,0 0,0

096 Överförmyndarverksamhet 1 821,3 1 645,0 2 075,2 0,0 0,0 0,0

099 Annan gemensam verksamhet 1 175,0 1 326,6 1 374,0 0,0 0,0 0,0

Summa 4 733,6 4 723,2 5 446,5 -378,5 -373,6 -384,7

091 Allmänna val

Verksamheten omfattar anordnande av allmänna val, vilket innebär att kommuninvånarna bereds tillfälle att utöva sin lagstadgade rätt avseende val till riksdagen, landstinget, kommunfullmäktige och till EU-parlamentet. Valnämnden administrerar och organiserar förutom de allmänna valen även eventuella folkomröstningar.

Allmänna val till EU-parlamentet kommer att hållas 2009-06-07. Kostnaderna för EU-valet beräknas till 410 tkr. Bidrag erhålls med 175 tkr från Valmyndigheten.

094 Kommunförsäkring

Här redovisas den så kallade kommunförsäkringen omfattande egendom, maskiner, oljeskada, transport, följd- skada, förmögenhetsbrott, tjänsteresor och ansvar. Fordonsförsäkringar och den kollektiva olycksfallsförsäk- ringen för barn i åldern 0 - 19 år redovisas under andra verksamheter.

Under hösten 2007 genomfördes upphandling av bland annat kommunförsäkringen. Resultatet blev att kommunens försäkringspremier för denna försäkring minskade med 21 %. Kommunen fick samtidigt en annan försäkringsgivare i stället för TryggHansa nämligen Kommuneforsikring. Upphandlingen gjordes med hjälp av kommunens försäkringsmäklare Marsh AB.

Nytt från år 2008 är en separat utställningsförsäkring, som ger kommunen bättre villkor än inom kommun- försäkringen.

Indexuppräkning av premien från 2008 till 2009 enligt premieutvecklingsklausul medför ökad kostnad 130 tkr.

Det nya försäkringsavtalet minskar premien med 306 tkr och minskar också den premie som debiteras med 62 tkr.