Reko-möte 180427
1 Minnesanteckningar REKO-träff 27/4 -18
Nulägesrunda kring vad vi arbetar med för stunden eller vilka utmaningar som är aktuella får oss just nu.
Johan B
Hur förbättra dialogen med arbetsgivarna och hur säkerställer vi att rehabprocessen sker enligt den lag som träder i kraft vid årsskiftet.
Barbro W
Inströmning av patienter från Torvalla till Brunflo MMt fungerar trots det bra i Brunflo
Få STR-ärenden, ställer därför in nästa möte.
Gisela
Nedläggningen av Torvalla märks på Ripan som i övrigt har tung belastning utifrån ett stort antal multisjuka patienter och mycket psykisk ohälsa bland patienterna
Mona
Bjuder in till träff på psykiatrin för att visa på hur REKO-arbetet sker där.
Svårt att samarbeta med FK.
Frida
Hur förbättra dialogen med arbetsgivarna; hur, vad, uppföljning?
Startar upp arbete tillsammans med Järpen för att se över flödesscheman i sjukskrivningsprocessen.
Susanne
Informerar om nytt samjamtprojekt med jobbcoach till patienter med aktivitetsnedsättning som precis startat. Ett samarbete mellan Hälsocentralen, Ragunda kommun och
samordningsförbundet.
Monica
Nedläggningen av torvalla påverkar Odensala.
Oklart med vad som händer med sjukskrivningsprojektet – Nu besked om att det flyttas till Brunflo.
Få ärenden i STR
Barbro Z
Alla hennes HC har team, alla utom Frostviken har STR.
Saknar verktygslåda; olika behandlingar som kan sättas in ex grupper och rehabperioder på rehabenhet.
Johan W
STR fungerar bra i Svenstavik men har fortsatt utvecklingspotential
Marie
Stor arbetsgivare i bygden står får mycket av den ohälsa som hälsocentralen jobbar med. Ingen FHV finns. Utmaningar i samarbetet.
Ulrika
Sjukskrivningarna ökar, en stor grupp är de som väntar på operation men som inte kan opereras förrän de gått ned i vikt och de får ingen hjälp med viktnedgången…
Funktionsbrevlåda till Ulrika är nu igång – se separat mejl från henne.
Monica
Arbetar med rehabprocessen lokalt tillsammans med Frida.
Efterfrågar verktyg för det långsiktiga arbetet att skapa kunskap kring rehab i arbetsgruppen.
Frågor kring målgrupp för STR Tagit över Hallen
Frågor kring arbetsgivarkontakter.
Inga-Maj
Hur hanteras avvikelserapporter? – Ingela skriver ihop rutin för det.
Inte alla frågor ovan hann vi med att djupa i men några. Se övriga frågor.
Vad vill vi rehabkoordinatorer få ut av REKO-träffarna under hösten? Individuella reflektioner. Många punkter återkommer flera gånger från olika personer.
- Nulägesrunda med reflektion för lärande av varandra. Nätverk. Allmänna diskussioner.
- Dialog med samarbetspartner
- Handledning i komplexa ärenden. Konstruktivt och med dokumentation.
- Lagar och förordningar att förhålla sig till, inkl samarbetspartners ansvarsområden.
- Fortsatt dialog kring REKO:s uppdrag. Brainstorming om nya rutiner/arbetssätt.
- Utbildning utifrån ovanstående men även nya aktuella ämnen som kan komma upp.
- Studiebesök hos samarbetspartners och även internt i olika verksamheter - Hur arbetar nya processledningen? Vem ska vi kontakta när?
- Vilka behandlingar har vi att erbjuda våra patienter?
- Hur ta vara på REKOs kompetens i regionen som helhet - Inspiration
Johan och Ingela tar med oss det inför planeringen av höstens upplägg.
Arbetsgivarrepresentanter från Östersunds Kommun, Krokoms kommun och regionen pratar om arbetsgivarens rehabiliterings och anpassningsansvar.
- Regleras i flera lagstiftningar
- Sjukdom inte grund föruppsägning utan i första hand ska anpassning av ordinarie arbete utvärderas.
- Rehabiliteringsansvaret är luddigt formulerat i lagtexten men praxis är att behandlande rehabilitering inte är arbetsgivarens ansvar. Olika arbetsgivarpolitik kan styra vart den gränsen går.
- Anpassning av en arbetsuppgift får inte innebära risk för ohälsa hos kollegorna.
- Anpassning och rehabilitering är arbetsgivaren bara skyldig till i det korta perspektivet.
- Förutom medicinsk bedömning om att återgång i ordinarie arbete inte är aktuellt krävs att alternativt arbete eller arbetsuppgifter finns tillgängliga hos arbetsgivaren.
- Om arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehab/anpassningsansvar och LAS så kan avslut (uppsägning) bli aktuellt.
- Avgångsvederlag/omställningsersättning kan utgå men först utifrån förhandling mellan arbetsgivaren och fack. Finns ingen skyldighet att AG ska erbjuda ersättning.
- Om rehabplan finns som inom 30 dagar efter sjukskrivningsdag 180 beskriver att personen beräknas vara åter i arbete så ska FK ge rätt till sjukpenning.
- Sjuklön används efter dag 180 vid indragen sjukpenning under den period som AG behöver för att säkerställa att AG:s anpassnings- och rehabiliteringsansvar uppfylls.
Lagstiftningen är otydlig så att AG har ingen skyldighet att betala ut sjuklön utan de gör det utifrån sin arbetsgivarpolitik. Sjuklön kan först betalas ut från den dag som
arbetsgivaren fått kännedom om avslaget från FK. Medarbetaren ansvarar för att återkoppla det till AG. Sjuklön är inte SGI-grundande.
- Remiss kan inte skrivas till FHV.
Projektet STR-a om förbättrad dialog med arbetsgivarna är snart halvvägs och aktuellt läge presenteras för gruppen.
Se bifogade flödesritningar.
Goda erfarenheter från vården att REKO följer statistiken i rehabstödet och ringer alla som varit sjukskriven längre än 30 dagar och som inte tidigare varit i kontakt med REKO.
Nuvarande utmaning är främst att hitta kommunikationsformen för kontinuerlig dialog med arbetsgivaren utifrån vårdens och arbetsgivarens respektive rehabplan. Utmaningar att hitta struktur som inte går för långt utanför respektive parts ansvarsområde, inte inkräktar på FHV:s ansvars/kunskapsområde och samtidigt är både tidseffektivt och främjar bra rehabilitering.
Arbetsgivaren efterfrågar i dialog med vården framför allt hur vården bedömer att ohälsan påverkar arbetet. I den frågan ligger god dialog med både patient och arbetsgivare för att
klargöra arbetsuppgifterna. Att vara undersköterska kan innebära vitt skilda belastningar utifrån arbetsplats.
Karin Jonsson beskriver det nya lagförslaget om koordineringsinsatser i hälso- och sjukvård som beräknas träda i kraft efter årsskiftet.
Både sammanfattning och förslaget i sin helhet går att läsa på:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2018/03/ds- 20185/
Lagförslaget innebär en permanent skyldighet för landstingen att erbjuda individuellt stöd och koordineringsinsatser för att främja återgång till arbetslivet.
Koordineringsinsatser ska ges inom hälso- och sjukvården och bestå av personligt stöd, intern samordning, samverkan med andra aktörer och liknande insatser som främjar den enskilde patientens återgång till arbetslivet. Landstingets ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter.
Ersättning kommer att utgå via det generella statsbidraget och nuvarande statliga överenskommelse upphör.
Den föreslagna ersättningen är ca 10 mkr lägre än nuvarande överenskommelse. Effekten av detta blir att finansieringen av viss vård i primärvården och övergripande utvecklings- och utbildningsinsatser upphör. Vidare sänks tjänsteutrymmet för koordinering. Regionen kommer inte längre att driva fyrpartssamverkan STR.
Styrgruppen (ledningen över processledarna) har fattat inriktningsbeslut om:
Minskad koordinatorsbemanning år 2019 utifrån sänkt statlig ersättning.
Utökat lednings- och uppföljningsansvar för hälso- och sjukvårdens chefer år 2019 utifrån förändringen i Hälso- och sjukvårdslagen.
Utbildningsdag för Hälso- och sjukvårdens chefer november 2018.
Övriga frågor
Utifrån nulägesrunda och information under förmiddagen valde vi ut 6 punkter för fördjupad dialog
Lagförslaget
Fördelar/nackdelar dryftas.
Resonemang kring hur vi ska lägga vår arbetstid nu utifrån förväntade neddragningar från årsskiftet.
Risk finns för stuprörsrehabilitering när vetenskapen i många år sagt att bästa rehabiliteringen sker i samverkan med alla berörda aktörer.
Viktigt att FK faktiskt tar sitt samordningsansvar för att inte patienter ska bli drabbade i större utsträckning än idag.
Bör vi statistiskt följa effekten av lagförslaget före och efter ikraftträdandet? I så fall behöver vi fundera ut vilka mått vi ska mäta inom kort. Johan och Ingela tar den frågan vidare.
Nylandsmodell
Information från Susanne om att det finns ett projekt igång i Nyland där REKO skriver sjukintyg och läkaren bara skriver under. Stor förnöjsamhet från chefshåll i detta arbetssätt. Vi ser risker för att det inte är hållbart i längden och därmed viktigt att vi bevakar så att chefer inte startar upp med sådan arbetsmodell som vi inte kan se är giltig utifrån FK:s kriterier i sin bedömning.
Handledning i ärende där stor arbetsgivare bidrar till mycket ohälsa i bygden.
Obefintlig eller dålig kommunikation mellan hälsocentralen och företaget. FHV saknas. HC ser stor koppling till arbetsuppgifterna som utförs och ohälsan som patienter söker för.
Tidigare rehabkoordinatorer har kämpat med detta företag i flera år. Skärpning av tonen i kommunikationen föreslås, förslagsvis att verksamhetschefen på HC tar dialogen med företaget.
Skärpningen inkluderat risk för anmälan till arbetsmiljöverket om inte dialogen och samarbete skapas.
Ryggis
Vi har inga förbetalda platser som blir outnyttjade utan betalar efter genomförd rehabilitering.
Galaxen är en stiftelse inom Bygg som har 50-60 platser på ryggis utifrån deras delägarskap i Ryggis. Således finns möjlighet att skicka patienter gratis till ryggis om de har behörighet att gå via Galaxen, notervärt att Galaxen har beslutsmandat i om ryggisbehandling ska startas eller inte. Johan och Ingela tar frågan vidare och återkommer när vi vet mer.
Hur får vi teamet att verka utan REKO på plats?
Erfarenhetsutbyte i gruppen kring olika sätt som vi jobbar med frågan på. Uthållighet och påminnelse är ledorden.
Fördelar och nackdelar med fast MMt- och eller STR-team dryftas utifrån att ett fast team skulle ha större kompetens utifrån erfarenheter av teamarbetet men aktuell behandlare skulle då inte delta i samma utsträckning vilket har sina brister. Inget konsensus framkommer.
Teammöten dagligen med alla professioner lyfts fram som möjlighet för bättre
rehabiliteringsarbete. Flera HC har redan SSK/LÄK-möten varje morgon. Att koppla på de fåtal sjg/fysio, PSE och REKO som jobbar på enheten till de mötena borde inte vara omöjligt men kräver ändå en något längre tid eftersom fler och andra frågor kommer dryftas.
STR – Hur gör vi om vi inte har ärenden till STR?
Ingen anledning att ha möte om inget finns att prata om och då särskilt om man redan lagt upp flödet för arbetet inom teamet.
Intressant information att där FK och AF är mer aktiva på STR finns alltid ärenden att lyfta.
Järpen är ett sådant exempel. Hänvisa gärna era kontaktpersoner på FK och AF till sina kollegor i Järpen för att höra mer om hur de nyttjar STR-teamet.
/Johan skrev minnesanteckningarna
