Tegelhagsskogens naturreservat
Förslag till
beslut och skötselplan
2014-02-11
Innehållsförteckning 1
Inledning 2
Reservatsbeslut 3
1.1 Kommunens beslut 3 1.2 Administrativa data 3 1.3 Syftet med reservatet 4 1.4 Reservats föreskrifter 4 1.5 Fastställelse av skötselplan 6 1.6 Skötsel och förvaltning 6 1.7 Ledningsdragningar 6 1.8 Områdets värden — skälen till kommunfullmäktiges beslut 6
1.9 Förutsättning f ö r art bevara värdena 8
1.10 Motiv för skyddsformen 9 1.11 Ärendets beredning 10 1.12 Kommunens bedömningar 10
1.12.1 Överensstämmelse med kommunplanen och detaljplaner 10
1.12.2 Intresseprövning 10 1.12.3 Hushållning med mark och vatten 10
1.12.4 Miljökvalitetsmål 11
1.13 H u r man överklagar 11
Beskrivning av området - Tegelhagsskogens bevarande värden 12
2.1 Inledning 2.2 Naturgeografi
2.3 Kulturhistoriska värden 2.4 Biologiska värden
2.4.1 Nyckelbiotoper
2.4.2 Grönstruktur och ekologiska samband 2.5 Värden f ö r friluftsliv
2.5.1 Upplevelsevärden 2.6 Eko sys tern tjänster
Skötselplan för Tegelhagsskogens naturreservat
3.1.1 Skötselplanens innehåll 3.1.2 Syftet med naturreservatet
3.2 Generella riktlinjer f ö r Tegelhagsskogens naturreservat 3.2.1 Landskapets strukturer och variation
3.2.2 Upplevelsevärden
3.2.3 Generella riktlinjer för friluftslivet
3.2.4 Generella riktlinjer för skötseln av naturtyper 3.2.4.1 Skog
3.2.4.2 Kulturmiljöer
3.2.4.3 Våtmarker och stränder 3.2.5 Generella riktlinjer f ö r artbevarande 4. Mål och strategier för friluftslivet
4.1 Information 4.2 Entréer 4.3 Leder 4.4 Grillplatser 4.5 Badplats
12 12 13 15 16 20 21 21 27
28
28 28 29 29 29 30 32 32 33 33 34 34 34 35 36 36 37
4.6 Buller 37 5. Mål för skötsel av områden 37
5.1 Barrskog 37 5.1.1 Tallskog 37
5.1.2 Granskog 38
5.2 Lövskog 39 5.2.1 Triviallövskog 39
5.2.2 Ädellövskog 39
5.3 Blandskog 40 5.4 Kulturlandskapet 40
5.4.1 Fornlämningar 40 5.4.2 Kulturmarker kring byggnader 41
5.4.3 Ö p p e n kulturmark 41
5.4.4 Bryn 42 5.5 Våtmark 42
5.5.1 Strandalskog 43 5.5.2 Barrsumpskog 43 5.5.3 Våtmarker i kulturlandskapet 43
5.6 Edsvikens strand 44 5.7 Byggnader 45
5.7.1 Kasbytorp 46 5.7.2 Tegelhagens gård 46 5.7.3 Isbod vid Rådan 46 5.8 Övriga anläggningar 47
5.8.1 Järvatunneln - dagvatten 47 5.8.2 Lokala dagvattenledningar 47
5.8.3 Vattenledning 47 5.8.4 Mobilmaster 47 5.8.5 Kraftledningar 47 5.8.6 Bryggor vid Rådan 47 6. Sammanfattning och prioritering av planerade åtgärder 48
7. U p p f ö l j n i n g 49 7.1 Uppföljning av biologiska värden 49
7.2 Uppföljning av värden f ö r friluftslivet 49
7.3 Uppföljning av bevarandemål 50
8. Källor 50 9. Bilagor 52
Inledning
Beskrivningen av Tegelhagsskogens naturreservat består av två delar, beslut och skötselplan.
Beslutet behandlar avgränsning, syfte och föreskrifter för reservatet. T i l l beslutet h ö r en kort beskrivning av områdets bevarandevärden. Skötselplanen innehåller generella riktlinjer för skötseln och mer specificerade mål och riktlinjer för friluftslivet och skötsel av naturområden.
Underlag för reservatsbildningen och förslag till beslut och skötselplan har tagits fram av:
David Saveros Kommunledningskontoret, Plan- och exploateringsavdelningen Lars Keski-Seppälä Kommunledningskontoret, Plan- och exploateringsavdelningen Paula Ponzio Kommunledningskontoret, Plan- och exploateringsavdelningen Linda Karlsson Kommunledningskontoret, Plan- och exploateringsavdelningen O l o f Svanberg Kommunledningskontoret, Kommunantikvarie
Rikard D a h l é n Trafik- och fastighetskontoret
1. Reservatsbeslut
1.1 Kommunens beslut
Med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Sollentuna kommun 2014-xx- xx att förklara det område som avgränsas enligt bifogad beslutskarta (karta 2) som naturreservat.
Reservatets namn ska vara Tegelhagsskogens naturreservat.
1.2 Administrativa data
Områdets namn: Tegelhagsskogens naturreservat Obj ektsnummer:
Skyddsform: Naturreservat Beslutsdatum: 2014-xx-xx
Län: Stockholms län
Kommun: Sollentuna kommun
Läge: Reservatet är beläget i södra delen av Sollentuna kommun Topografiska kartor: 101 N V
Ekonomiska kartor: 101 7e
Naturgeografisk region: Svealands sprickdalsterräng med lerslätt och sjöbäcken (nr 24) Gräns: Tegelhagskogens naturreservat är 88 hektar stort. Reservatet
avgränsas i norr mot gångvägen söder om båtuppläggningsplatsen söder om Ed sviksvägen, mot norr villabebyggelsen i Edsviken och nordväst bebyggelsen i Tegelhagen. Gränsen följer sedan
Tegelhagsvägen fram till förskolan Silverskogen där den följer infartsvägen och förskolans parkering upp till gångvägen Utter- stigen. Gränsen går vidare utmed gångvägen söderut och ansluter till Kasbyvägen som gränsen följer fram till diket som avgränsar ängsmarken med koloniområdet mot skogsmarken bakom
Silverdalsvägen. Gränsen följer diket fram till Tegelhagsvägen och sedan södra sidan av Tegelhagsvägen vidare mot väster. Därefter följer gränsen östra sidan av bebyggelsen p å Silverdalsvägen åter söderut mot Kasbyvägen där gränsen sedan följer norra sidan av Harry Martinssons stig. Gränsen fortsätter sedan utmed Moas väg ned till Silverdalsvägen där gränsen går norr o m bebyggelsen vidare ned mot Edsviken. Den sista biten ned mot Edsviken gränsar reservatet till Solna och Nationalstadsparken. Gränsen i Edsviken går en trädlängd ut i vattnet, cirka 30 meter.
Areal: 90 hektar
Varav landareal: 84 hektar Fastigheter: Helenelund 7:5
Kartbilaga 1: Tegelhagsskogens naturreservat läge i regionen
Kartbilaga 2: Beslutskarta samt gränser f ö r Tegelhagsskogens naturreservat Kartbilaga 3: Ortofoto med Tegelhagsskogens naturreservat
Kartbilaga 4: Fastigheter Kartbilaga 5: Vegetationskarta Kartbilaga 6: Nyckelbiotoper
Kartbilaga 7: Fornlämningar och kulturmiljöer
Kartbilaga 8: Entréer, information och befintliga leder
1.3 Syftet med naturreservatet
Syftet med Tegelhagsskogens naturreservat är att bevara och utveckla ett g r ö n o m r å d e för
närrekreation och aktivt friluftsliv, ge möjligheter till återhämtning och hälsofrämjande aktiviteter, gynna värdefulla naturmiljöer, kulturmiljöer och den biologiska mångfalden, stärka grönstrukturen inom Sollentuna kommun och i en av Stockholmsregionens gröna kilar samt ge utrymme för ekosys temt j äns ter.
Reservatet ska ge goda förutsättningar för ett varierat lättillgängligt friluftsliv. Besökare ska kunna tillgodogöra sig upplevelsevärden relaterade till en skog, kulturlandskap och stränder.
Upplevelsevärden så som skogskänsla, variationsrikedom, öppna landskap, aktivitet, service och samvaro ska värnas. Tegelhagsskogens naturreservats tätortsnära läge g ö r att skötseln b ö r verka för ett ökat friluftsliv och ökad fysisk aktivitet bland kommunens invånare exempelvis genom bra information, lättframkomliga huvudstråk samt bra kommunikationer. Mindre stigarna b ö r ge möjlighet till en känsla av orördhet samt upplevelse av naturens artrikedom och utmaningar.
Reservatets naturmiljöer ska vårdas och bevaras f ö r att värna om den biologiska mångfalden.
Syftet är att bevara, återställa och nyskapa miljöer för skyddsvärda arter i reservatet. Skötseln ska eftersträva en mångfald i landskapet. Reservatets kulturmiljöer är värdefulla kulturbärare i
landskapet och flera av områdets naturvärden är kopplade till kulturmiljöerna. Områdets upplevelsevärden stärks av sambanden mellan natur och kulturmarker.
Tegelhagsskogens naturreservat ingår i Järvakilen, en av en av Stockholmsregionens gröna kilar.
O m r å d e t ligger som en nästan isolerad avstickare upp mot norr från kilen som har sin huvudsträckning vidare söderut. Tegelhags skogen har även en kontakt över Edsvikens vatten med Bergendalsområdet och Rinkebyskogen i Rösjökilen. Kontakten söderut i Järvakilen går via nationalstadsparken utmed Edsviken söderut mot Ulriksdal. Förbindelsen ger möjligheter att röra sig inom ett större sammanhängande naturområde. Kilstrukturen skapar också spridningsvägar för områdets växter och djur.
Naturreservatet ger förutsättningar till ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är en benämning p å de nyttigheter som naturen ger människan. A l l t fler eko systemtjänster kan beskrivas i ekonomiska termer. Rik natur utgör en genetisk bank f ö r framtiden. Vattendrag och dammar fördröjer och utjämnar flöden och reducerar mängden näringsämnen och föroreningar. Skogen kan förbättra luftkvaliteten. Vistelse i naturen ger hälsofrämjande effekter.
1.4 Reservatsföreskrifter
Nedan följer de föreskrifter som gäller i naturreservatet. Föreskrifterna f ö r reservatet utgör ett komplement till vad som gäller enligt andra författningar och har som ändamål att stärka
reservatets syfte. Föreskrifterna ska inte hindra åtgärder som krävs för att u t f ö r a den skötsel som naturreservatet kräver. Föreskrifterna ska inte vara något hinder för underhåll av befintliga byggnader, ledningsnät, luftkablar, våtmarksanläggningar, vägar, motionsspår och leder. V i d underhåll ska hänsyn tas till områdets naturvärden. Kabelförläggning och ledningsdragning kan ske i reservatet efter tillståndsplikt enligt reservatets föreskrifter. Med hänsyn tagen till områdets värden och syften med reservatsbildningen är det lämpligt att framtida kabelförläggning och ledningsdragningar så långt som möjligt nyttjar befintlig infrastruktur som vägar eller i möjligaste mån förläggs utanför re servats området.
Föreskrifterna träder i kraft tre veckor efter den dag då författningen utkom från trycket i länets författnings samling.
För att tillgodose syftet med reservatet beslutar kommunfullmäktige med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30§ i miljöbalken och 22§ i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
att nedan angivna föreskrifter ska gälla i reservatet.
A. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 5 § miljöbalken om mskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden.
Inom naturreservatet är det förbjudet att:
A l . använda kalk, konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel i skogen, på ängar och naturbetesmarker.
A2. avverka träd och buskar eller utföra skogliga åtgärder annat än i naturvårdande syfte enligt fastställd skötselplan
A3. införa för trakten främmande arter med hänsyn till den historiska markanvändningen, undantag gäller på tomtmark
A4. ta bort eller upparbeta döda träd eller vindfällen annat än i naturvårdande syfte eller ur säkerhetssynpunkt
A5. bedriva täkt, dika, utfylla, spränga, schakta, tippa eller utföra andra åtgärder som ändrar markens topografi eller yt- och dräneringsförhållanden, annat än för restaurerande av våtmark eller kulturmiljö och för åtgärder enligt skötselplanen A6. anordna upplag annat än för områdets skötsel
A7. u p p f ö r a stängsel annat än runt tomtmark, betesdjur, kolonilotter eller
lövplanteringar. Gärdesgård får sättas upp för att återskapa kulturmiljöer. Stängsling får inte hindra allmänhetens tillträde
A8. hårdgöra stränder
Utan kommunens* tillstånd är det förbjudet att:
A9. u p p f ö r a ny byggnad eller anläggning. Byggnader/anläggningar ska ha anknytning till ändamålet med reservatet
A l 0. utföra om - eller tillbyggnad eller ändra byggnadens användningsområde, utseende eller karaktär
A l l . a n l ä g g a gång-, rid- eller cykelväg eller parkeringsplats A l 2. anlägga n y v ä g
A l 3. anlägga campingplats, tältplats, koloniområde, idrottsplats eller annan stor anläggning
A14. nyanlägga eller utöka befintliga bryggor
* Enligt kommunens delegationsordning.
B . Föreskrifter med s t ö d av 7 kap. 6 § m i l j ö b a l k e n a n g å e n d e markägares och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång inom naturreservatet.
För att trygga syftet med naturreservatet förpliktigas markägare och innehavare av särskild rätt till marken att tåla:
B l . utmärkning av naturreservatets gränser samt uppsättning av informations skyltar B2. anlägga parkeringsplats och vandringsleder
B3. g e n o m f ö r a n d e av undersökningar av djur-, svampar och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden
B4. skötselåtgärder enligt fastställd skötselplan
C . Ordningsföreskrifter med s t ö d av 7 kap. 30 § miljöbalken för a l l m ä n h e t e n .
För allmänheten är det förbjudet att:
C l . skada eller förstöra fasta naturföremål eller ytbildning t.ex. genom att gräva, borra, hacka, rista, spränga eller måla
C2. bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande träd och buskar eller döda stående eller liggande träd
C3. störa djurlivet, tex genom att klättra i boträd, fånga eller döda däggdjur, fåglar, kräldjur eller groddjur (fiske är tillåtet)
C4. skada vegetationen genom att gräva upp ris, örter, gräs, mossor, lavar eller svampar C5. sätta upp affisch, skylt eller liknande. Snitslar, orienteringsklämmor och tipsfrågor får
tillfälligt sättas upp under förutsättningen att de avlägsnas omedelbart efter arrangemanget
C6. framföra motordrivna fordon annat än på anvisade vägar C7. rida utanför markerad ridstig eller ridområde
C8. cykla på markerade ridstigar
C9. cykla på markerade vandringsleder och stigar som går på opreparerad naturmark CIO. elda på annat än anvisad och iordninggjord plats
Utan kommunens* tillstånd är det förbjudet att:
C l l . anordna större tävling eller arrangemang
* Enligt kommunens delegationsordning.
1.5 Fastställelse av skötselplan
Med stöd av 2 § i förordningen om områdesskydd enligt Miljöbalken fastställer kommunen bifogad skötselplan med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning.
1.6 Skötsel och förvaltning
Sollentuna kommun är förvaltare av naturreservatet och ansvarar för skötseln. Kommunen svarar enligt kommunens delegationsordning för dispenser från föreskrifterna och beslutar om tillstånd enligt reservatets föreskrifter. Naturvårdsförvaltaren svarar för regelbunden tillsyn av reservatet.
Tillsynen omfattar bland annat anordningar för friluftslivet samt att reservatets föreskrifter följs.
Ansvaret för dispenser och tillstånd skall i kommunens organisation vara skild från den löpande skötseln. Naturvårdsförvaltning finansieras av Sollentuna kommun. Kostnader för
naturvårdsförvaltningen utgörs bland annat av följande: skötselåtgärder, information, service, renhållning, tillsyn samt planering och uppföljning av skötseln.
1.7 Ledningsdragningar
Bildandet av Tegelhagsskogens naturreservat ska inte hindra de behov av nya ledningar som kan komma att behövas för att utveckla infrastrukturen i Sollentuna. Nya ledningsdragningar ska föregås av tillståndsprövning enligt re servats före skrifterna. Skötsel av befintliga ledningsgator och service av befintliga ledningar hindras inte av reservatsbeslutet. Åtgärder ska ske i samråd med res ervats förvaltningen.
1.8 Områdets värden - skälen till kommunfullmäktiges beslut
Tegelhagsskogens naturreservats bevarandevärden är främst knutna till friluftslivet, kulturlandskapet, hällmarkerna, barrskogs branter och strandskog.
Följande områden är reservatets mest värdefulla:
1. Kulturmarkerna kring Tegelhagens gård med äldre lövträd och rik flora.
2. O m r å d e n med gamla tallar.
3. Tegelhagens ängar. Gamla odlingsmarker.
4. Ädellövskogspartier med gamla lindar och partier med ek- hasselskog.
5. Skogsbranterna ned mot Edsviken.
6. Strandlövskogen utmed Edsviken.
7. Kulturmiljöerna kring Kasbytorp.
8. Barrskogs branterna mellan Kasbytorp och Rådan.
9. Hällmarks skogarna mellan Silverdal och Kasbytorp.
10. Badstranden söder om Edsviksvägen.
Adellövskog norr om Kasbytorp De biologiska värdena är huvudsakligen knutna till de kulturmarkerna kring gårdarna, de hävdade öppna markerna, brynen kring öppna marker, äldre barrskogar och lövträd samt stränderna.
Kulturmiljöerna i naturreservatet innehåller en del värdefull flora och fauna. Kring gårdsmiljöerna vid Tegelhagens gård, Rådan och Kasbytorp finns många gamla lövträd. I resterna av den gamla
parken vid Tegelhagens gård växer flera ovanliga växter som vitfryle, parkgröe och vitrapunkel. I brynen kring ängarna nedanför Tegelhagens gård finns en artrik flora som gynnar insekter.
Det finns också några partier med lundartad ädellövskog med värdefull flora och fauna.
På hällmarkerna och i de äldre granskogarna i branter finner man de äldsta träden i området. På höjden mellan Kasbytorp och Silverdal finns en fin hällmarkstallskog med granskog i
sluttningarna ned mot Kasbytorp.
Längs Edsvikens strand växer lövdominerad strandskog. Det finns också några partier med lundartad ädellövskog med värdefull flora och fauna. Edsvikens västra strand har viktiga strukturer som gynnar flera arter, bland annat rasbranten, lundmiljön och lövträdsinslaget.
Skogsstyrelsen inventerade 2010 Tegelhagsskogens nyckelbiotoper och naturvärdesområden i skogsmarken. A v områdets 60 hektar skog är 22 hektar klassad som nyckelbiotop och 2,6 hektar som naturvärdesområden ( = o m r å d e n som kan utvecklas till nyckelbiotoper). De är fördelade enligt tabell nedan.
Nyckelbiotoper omr areal
lövskogslund 1.1 1,2 barrnaturskog 2.1 4,5 lövskogslund 3.1 1,5 berg brant 4.1 3,8 berg brant 5.1 5,1 barrnaturskog 6.1 3,1 lövrik barrnaturskog 7.1 2,9
s u m m a 22,1
naturvärdesområden omr areal
lövskogslund 8 1,3 barrsumpskog 9 1,3
s u m m a 2,6
summa tot 24,7
av totalt 60 ha 60
% nyckelbiotop 36,83%
% naturvärdesomr 4,33%
% totalt 41,17%
O m r å d e t kring Tegelhagsskogens naturreservat har varit bebott sedan järnåldern och är mycket värdefullt ur kulturhistorisk synpunkt. I n o m området finns två värdefulla kulturmiljöer, Kasbytorp och Tegelhagen, vars gårdsplatser och byggnader utgör självklara delar av det omkringliggande kulturlandskapet. I anslutning till reservatet finns i söder vid Edsvikens strand värdefulla kulturmiljöer kring Rådan.
Tegelhagsskogens naturreservat har ett läge som ger området ett högt värde. O m r å d e t fungerar som en grön kil i n till tätorten. D å Tegelhagsskogens naturreservat är en del av ett större
grönstråk, den så kallade Järvakilen, möjliggörs långa vandringar i naturen. Grönstråket möjliggör även arters spridning. D ä r m e d bidrar Tegelhagsskogens naturreservat till en ökad biologisk mångfald i staden vilket också har ett stort naturpedagogiskt värde.
Reservatet har en viktig funktion f ö r många människors välbefinnande. Områdets variation med inslag av äldre skogar, ö p p n a kulturmarker och stränder inbjuder till en rad olika
naturupplevelser. Det skapar även goda förutsättningar för olika frilufts aktiviteter. O m r å d e t används idag regelbundet av förskolor och skolor. Människan mår bra av att vistas i naturen och Tegelhagsskogens naturreservat är lättillgänglig för invånare i södra kommundelen och
angränsande kommuners invånare.
Tegelhagsområdet är mycket välbesökt och genomkorsas av ett väl utvecklat stignät och anlagda gångvägar. Utmed Edsviken finns en strandpromenad som slingrar sig fram genom olika
naturtyper utmed stranden. V i d Drakön kan man ta sig ut på den lilla åsen som ligger som en liten höjdrygg en bit ut i Edsviken. Söderut passerar strandpromenaden Rådan f ö r att sedan fortsätta i n i Nationals tad sparken, först genom Polishögskolans område och sedan vidare förbi Ulriksdals slott. V i d lämpliga is förhållanden plogas en sjöisbana p å Edsviken.
Naturreservatet ger förutsättningar till ekosystemtjänster.
Strandpromenad med utsikt över Edsviken
1.9 Förutsättningar för att bevara och utveckla reservatets värden
För att trygga bevarandet av värdena i Tegelhagsskogens naturreservats krävs en riktad skötsel.
Informationen om naturreservatet ska stärkas för att öka människors vistelse i naturen. Stigar och leder ska underhållas regelbundet. Områdets variation och naturgivna förutsättningar ska
utnyttjas till att skapa många upplevelsemöjligheter för att tillgodose en så bred grupp av besökare som möjligt.
Omväxlande skogar utan skogsbruk skapar en tilltalande miljö f ö r skogens arter. Genom att återskapa en flerskiktad skog med h ö g trädslagsvariation och rikligt med död ved skapas
förutsättningar för en h ö g biologisk mångfald och en natur full av upplevelsemöjligheter. Ökade möjligheter till upplevelser bidrar till en utveckling av Tegelhagsskogens naturreservats karaktär som friluftsområde.
Lövskog och skogar med stort inslag av löv upplevs tilltalande, dessa miljöer hyser också ofta en rik biologisk mångfald. Även det öppna landskapet är en viktig miljö för många arter och är även ett vackert inslag i landskapet samt ett kulturellt arv som är viktigt att bevara. För att bevara kulturlandskapets öppna landskap och en skog rik på lövträd krävs en aktiv skötsel i f o r m av röjning, gallring, slätter och bete.
Barrskog med bebyggelsen i Silverdal i bakgrunden
Vissa våtmarker är idag påverkade av tidigare dikning. O m diken läggs igen och de områden som har börjat växa igen till följd av dikningen gallras kan naturvärdena knutna till våtmarkerna utvecklas. Spänger krävs över blöta och känsliga marker f ö r att underlätta för friluftsutövare och minska slitaget på känsliga marker.
1.10 Motiv för skyddsform
Andamålet med reservatsbildningen är att långsiktigt bevara möjligheterna för friluftslivet, den biologiska mångfald och de kulturella värdena. Genom att området blir naturreservat ges möjligheter att långsiktigt skydda, återställa och nyskapa värdefulla naturmiljöer för människor, djur, svampar och växter. Naturreservatsbildningen bevarar värdefulla delar av Sollentunas natur i Järvakilen som ingår i Stockholmsregionens grönstruktur.
1.11 Ärendets beredning
Den politiska majoritetet i Sollentuna har i den politiska plattformen f ö r mandatperioden 2011¬
2014 angivit att Tegelhagsskogen under mandatperioden ska bli Sollentunas fjärde naturreservat.
Under 2012 och 2013 har material tagits fram som underlag för diskussion kring naturreservatets syfte och avgränsning. Underlaget har diskuterats inom de politiska partierna. E n första dialog har politikerna g e n o m f ö r t med intresserade kommuninvånare.
Under början av 2014 kommer förslaget att gå ut på remiss till berörda sakägare och myndigheter samt till andra intresserade.
Efter remissrundan kommer förslaget att bearbetas inför beslut i kommunfullmäktige i maj 2014.
1.12 Kommunens bedömningar
1.12.1 Överensstämmelse med kommunplanen och detaljplaner
Bildandet av Tegelhagsskogens naturreservat överensstämmer med kommunplanen.
Tegelhagsskogen är i kommunplanen (2012) ett område som är avsatt f ö r friluftsliv och ska enligt kommunplanen ha en karaktär som friluftsområde. H ä r ska också den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Flera områden i området är högt klassade i kommunens Naturvårdsplan (1993). Tegelhags skogen ingår i Järvakilen, en av Stockholmsregionen gröna kilar och området är därmed klassad som en vikdg grönstruktur i Stockholmsregionen (RUFS 2010).
Två delar av föreslaget namrreservat ligger inom detaljplanerat område. Skogsområdet mot Harry Martinssons stig ingår som natur i detaljplan nr 476 för del av Margreteborg, 2000-11-10.
Skogsområdet i nordväst mot Scoutvägen ingår i en äldre stadsplan från 1973, stadsplan nr 195 för Tegelhagen, 1973-11-16.
Utmed Edsvikens strand gäller strandskydd som är utökat till 300 meter.
1.12.2 Intresseprövning
Kommunen finner vid en vägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap 25
§ miljöbalken att det för att skydda och bevara områdets frilufts- och naturvärden finns skäl att besluta o m att bilda ett naturreservat, att f ö r o r d n a om föreskrifter f ö r att skydda området samt att fastställa en skötselplan.
1.12.3 Hushållning med mark och vattenområden
Kommunen bedömer att ett naturreservat i det aktuella området är förenligt med hushållningsbestämmelserna i 3 kap miljöbalken.
1.12.4 Miljökvalitetsmål
Kommunen bedömer att ett naturreservat är förenligt med de nationella miljökvalitetsmålen.
Reservatsbildningen bidrar till att uppfylla miljömålet Levande skogar, genom att skyddsvärd skog med inslag av gammal skog undantas från skogsproduktion och får att långsiktigt skydd.
Naturreservatet bidrar också till miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, E t t rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och E t t rikt växt- och djurliv.
1.13 Hur man överklagar
Den som vill överklaga kommunfullmäktiges beslut skall göra det skriftligt genom besvär till länsstyrelsen. Överklagandet ska sändas till kommunstyrelsen som vidarebefordrar ärendet till länsstyrelsen. Besvärshandlingen ska vara egenhändigt undertecknad av Idaganden eller dennes ombud. Insändes besvärshandlingar med posten ska de ske till adress: Sollentuna kommun, Kommunstyrelsen, 191 86 Sollentuna.
2. Beskrivning av området - Tegelhagsskogens bevarandevärden
2.1 Inledning
Tegelhagsskogens naturreservat är det största naturområdet i södra delen av Sollentuna kommun.
Området ingår i en av Stockholmsregionens gröna kilar, Järvakilen.
Tegelhagsskogens naturreservat är 90 hektar stort. Reservatet avgränsas i norr mot gångvägen söder om båtuppläggningsplatsen söder om Edsviksvägen, mot norr villabebyggelsen i Edsviken och nordväst bebyggelsen i Tegelhagen. Gränsen följer sedan Tegelhagsvägen fram till förskolan Silverskogen där den följer infartsvägen och förskolans parkering upp till gångvägen Utterstigen.
Gränsen går vidare utmed gångvägen söderut och ansluter till Kasbyvägen som gränsen följer fram till diket som avgränsar ängsmarken med koloniområdet mot skogsmarken bakom Silver- dalsvägen. Gränsen följer diket fram till Tegelhagsvägen och sedan södra sidan av Tegelhags- vägen vidare mot väster. Därefter följer gränsen östra sidan av bebyggelsen på Silverdalsvägen åter söderut mot Kasbyvägen där gränsen sedan följer norra sidan av Harry Martinssons stig.
Gränsen fortsätter sedan utmed Moas väg ned till Silverdalsvägen där gränsen går norr om bebyggelsen vidare ned mot Edsviken. Den sista biten ned mot Edsviken gränsar reservatet till Solna och Nationalstadsparken. Gränsen i Edsviken går en trädlängd ut i vattnet, cirka 30 meter.
Tegelhagsområdet är mycket välbesökt och genomkorsas av ett väl utvecklat stignät och anlagda gångvägar. Utmed Edsviken finns en strandpromenad som slingrar sig fram genom olika naturtyper.
2.2 Naturgeografi
O m r å d e t ligger i sprickdals terräng, vilket innebär en kuperad terräng med bergspartier genomkorsade av sprickdalar. Berggrunden består i områdets norra del av gnejsgraniter och i söder av graniter. De högsta partierna är hällmarkspartierna söder om Kasbytorp är 40 meter över havet (möh), väster om Scoutvägen och Minkvägen finns höjder på 30 m ö h och väster o m Edsviken 25 m ö h . I sluttningarna finns på vissa håll storblockig morän och i sluttningen nära Edsviken norr om Kasbytorp finns flera mycket stora flyttblock. E n liten men tydlig rullstensås ligger parallellt med stranden nor om Rådan.
Flyttblock norr om Kasbytoip
2.3 Kulturhistoriska värden
Ett fornlämningsområde i skogen på h ö j d o m r å d e t cirka 500 meter norr om Kasbytorp vittnar o m att området har varit bebott sedan järnåldern. Det är områdets enda kända fornlämning.
I n o m det föreslagna reservatet finns två värdefulla kulturmiljöer, Kasbytorp och Tegelhagen, vars gårdsplatser och byggnader utgör självklara delar av det omkringliggande kulturlandskapet. I anslutning till reservatet finns i söder vid Edsvikens strand värdefulla kulturmiljöer lering Rådan.
Se karta 6.
Häradskartan från 1860 Kasbytorp är känt sedan 1640-talet och låg länge direkt under Ulriksdals slott. H ä r bodde alltså torpare vilka gjorde dagsverken p å slottets ägor och fastigheten räknas som kronotorp ända till 1906. Från tidigt 1800-tal fungerade Kasby även som sommarnöje för stockholmsborgare och ett större boningshus uppfördes jämte den gamla torpstugan som finns kvar. Dagens huvudbyggnad uppfördes under 1890-talet och fick sina fasta flyglar och en klassicerande utformning p å 1920- talet. Den timrade parlogen är från 1700-talet och här finns även ett enklare stall. Gårdsmiljön är intakt och utgör en mycket värdefull oexploaterad kulturmiljö invid Edsvikens strand.
fe
Väg ned mot Kasbytorp
Torpet Tegelhagen ar känt från 1666 då tegelslagaren Klement bodde där. Förmodligen har han arbetat på Ulriksdals tegelbruk. Torpet följde den vanliga utvecklingen i Sollentuna och blev i början av 1800-talet utbyggt till sommarbostad åt stockholmsborgare. Så fortsatte det fram till 1884 då grosshandlare Carl Schnell köpte gården och lat uppföra en slottsliknande villa om 20 rum. Hela gården blev en mönsteranläggning med många anställda: här fanns bland andra rättare, statdrängar, kusk och senare chaufför. Grosshandlar Schnell dog 1938, vid andra världskrigets utbrott rekvirerade först krigsmakten gården för att 1941 expropriera den. Huvudbyggnaden stod efter kriget igenbommad i många år tills det att en grupp raggare ockuperade den 1970. Man fick faktiskt löfte om att få disponera anläggningen och hade planer på att inreda salen till
verkstadsgarage! Före hann dock knuttar inifrån stan som satte eld på huset vilket blev kraftigt skadat. D å passade ägaren, statliga Byggnadsstyrelsen, på att riva huvudbyggnaden. Kvar av denna fantastiska miljö finns ett större magasin och arrendatorsbostaden, den förvildade parken samt dess vackra fontän. Den senare dock flyttad till Edsbergsparken.
De två torpens etablering och senare utveckling till herrgårdar ligger tillsammans med topografin till grund för det värdefulla kulturlandskapet och utgör den historiska förankringen till de upplevelsevärden som bjuds.
Tegelhagens gård
2.4 Biologiska värden
De högsta biologiska värdena är huvudsakligen knutna till de kulturmarkerna kring gårdarna, de hävdade öppna markerna, brynen kring öppna marker, äldre barrskogar och lövträd samt stränderna.
Kulturmiljöerna i naturreservatet innehåller en del värdefull flora och fauna. Kring gårdsmiljöerna vid Tegelhagens gård, Rådan och Kasbytorp finns många gamla lövträd. I resterna av den gamla parken vid Tegelhagens gård växer flera ovanliga växter som vitfryle, parkgröe och vitrapunkel.
Det finns också några partier med lundartad ädellövskog med värdefull flora och fauna. I brynen kring ängarna nedanför Tegelhagens finns en artrik flora som gynnar insekter.
På hällmarkerna och i de äldre granskogarna i branter finner man de äldsta träden i området.
Många av dessa skogar har under längre tid varit undantagna från skogsbruk. De är ofta
flerskiktade och med inslag av d ö d ved och naturlig föryngring, viktiga strukturer för flera arter.
Skogarna är främst äldre barrblandskogar men längs Edsvikens strand växer lövdominerad strandskog. Det finns också några partier med lundartad ädellövskog med värdefull flora och fauna. På höjden mellan Kasbytorp och Silverdal finns en fin hällmarkstallskog med granskog i sluttningarna ned mot Kasbytorp.
Edsvikens västra strand har viktiga strukturer som gynnar flera arter, bland annat rasbranten, lundmiljön och lövträdsinslaget. Denna zon är även förhållandevis skyddad från buller, något som är ovanligt i kommunen.
Barrnaturskog i sluttning ned mot Edsviken
Inriktningen med att värna den biologiska mångfalden utgår från ett synsätt där värdefulla biotoper ska skötas så att förutsättningarna för skyddsvärda arter bevaras eller utvecklas. Genom Artdatabankens artportal förs successivt ny kunskap i n om områdets rödlistade arter. F ö r de mest skyddsvärda arterna ska skötselinstruktioner utformas f ö r att säkra deras förekomst inom
reservatet.
OBS Tabell och kartbilaga 5 skall ersättas med resultat efter ny vegetations kartering jan 2014.
Vegetationstyper i Tegelhagsskogens natmreservat enligt vegetationsanalys från 1993.
Area! Areal % Areal % a v
Vegetationstyp ha Mrea' / 0 landytan alkärr
blandskog 10?
barrskog 41?
granskog
lövskog 16?
strandskog sumpskog tallskog
tomtmark 2?
ädellövskog
Ängs- och betesmark 10,0
Öppet vatten 5 7
Totalt 90
Kartbilaga 5: Vegetationsöversikt 2.4.1 Nyckel biotoper
Skogsstyrelsen inventerade 2010 Tegelhagsskogens nyckelbiotoper och naturvärdesområden i skogsmarken. A v områdets 60 hektar skog är 22 hektar klassad som nyckelbiotop och 2,6 hektar som naturvärdesområden ( ^ o m r å d e n som har förutsättningar att utvecklas till nyckelbiotoper).
Nyckeibiotoper omr areal
lövskogslund 1.1 1,2 barrnaturskog 2.1 4,5 lövskogslund 3.1 1,5 berg brant 4.1 3,8 berg brant 5.1 5,1 barrnaturskog 6.1 3,1 lövrik barrnaturskog 7.1 2,9
s u m m a 22,1
naturvärdesområden omr areal
lövskogslund 8 1,3 barrsumpskog 9 1,3
s u m m a 2,6
s u m m a tot 24,7
av totalt 60 ha 60
% nyckeibiotop 36,83%
% naturvärdesomr 4,33%
% totalt 41,17%
Nye kel biotoper används inom skogsbruket för att kartlägga och skydda skogsområden med höga naturvärden. F ö r skogsbruket gäller särskilda regler och hänsyn när man jobbar i och kring nyckelbiotoper. Sollentuna kommun bedriver inte skogsbruk i kommunens skogar men den kunskap som Skogsstyrelsens nye kel biotopinventeringar tar fram ger användbar kunskap om naturvärden för avgränsning och skötsel av naturreservat.
En nyckelbiotop är ett skogsområde med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna. Den har också förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Dessa arter uppträder inte slumpartat och jämnt utspritt i skogslandskapet utan finns ofta på vissa platser. Ett skogsområde kan vara en nyckelbiotop pä grund av en speciell skogs historia eller på grund av sällsynta ekologiska förhallanden. Några nyckelbiotoper uppträder bara i vissa terränglägen som ull exempel strandskogar, raviner och rasbranter.
Mänga nyckelbiotoper känns lätt igen på att det är gott om olika nyckelelement såsom död ved, gamla träd, hamlade träd, mossklädda stenblock och bergväggar. Andra nyckelbiotoper kan vara betydligt svårare att bedöma, men kan utmärka sig genom stor förekomst av speciella arter som påvisar höga naturvärden, sa kallade signalarter.
O m r å d e n som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa i nyckelbiotopsinventeringen som
"objekt med naturvärden". O f t a är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller värdas.
Hällmarkstallskog
Förteckning över nyckelbiotoper i Tegelhagen
1.1 L ö v s k o g s l u n d (1,2 hektar)
Gammal lövskogslund med bland annat lind och ask. Flera träd är mycket grova och gamla och bär spår av hamling. Biotoptypen gynnar arter knutna till gamla ädla lövträd som tex lavar och insekter. De gamla lövträden b ö r hållas fria från skuggande träd och buskar.
2.1 Barrnaturskog (4,5 hektar)
Mycket gammal talldominerad skog med en hel del döda träd i form av lågor och torra träd.
Enstaka gran och lövträd främst i södra delen. Biotopen gynnar bland annat ved- och marksvampar. Lämna skogen för f r i utveckling.
3.1 L ö v s k o g s l u n d (1,5 hektar)
Lövträdslund med några grova ädla lövträd samt en hel del ordinära lövträd som har växt upp och nu börjar d ö av. Stora block ger variation i området. Naturvärdet är främst knutet till de gamla ädellövträden och de enstaka grova tallarna. Skogen b ö r glesas ut så att främst
ädellövträden och tallarna frihuggs.
4.1 Bergbrant (3,8 hektar)
Branta nordostvända bergsbranter med blockrika sluttningar. Skogen är gammal och en hel del död ved finns i slänterna. Naturvärdet är knutet till de svårtillgängliga branterna där arter hittar livsmiljöer hos de gamla träden och lågorna, tex vedsvampar, mossor och insekter. Lämna skogen för f r i utveckling.
5.1 Bergbrant (5,1 hektar)
Väst-, öst- och nordvända bergsbranter med gamla träd främst tall och lövträd. Det f ö r e k o m m e r en del d ö d ved i branterna i olika nedbrytnings stadier. De otillgängliga branterna gynnar tex insekter, vedsvampar och mossor. Lämna skogen för f r i utveckling. Eventuellt kan några tallar behöva frihuggas från skuggande träd.
6.1 Barrnaturskog (3,1 hektar)
Gammal talldominerad skog med grova träd. E t t litet inslag av asp och björk förekommer. Små hällar ger variation. Biotoptypen gynnar främst insekter och vedsvampar. Lämna skogen f ö r f r i utveckling.
7.1 Lövrik barrnaturskog (2,9 hektar)
Gamla grova tallar växer i området och är en rest från ett äldre trädskikt. I övrigt växer främst yngre lövträd av olika arter och hassel. Biotopernas naturvärden är knutna till de gamla tallarna som numera är ett ovanligt inslag i det moderna skogslandskapet. Insekter och vedträden blir gamla och grova. Spara de gamla tallarna även när de är döda.
Karta Nyckelbiotoper
iiUknn^alnm201D-12-02
wSKOGSSTYRELSEN
NYCKELBIOTOP/NATURVÄRDESOBJEKT Karta 101 7e
Kerlan» bokstuniknnlct»! It ut allmSW knttm»l:tiiL Cftpytijhl O LtflunMcrisl 3005 DnrMS20D5/iD
2.4.2 Grönstruktur och ekologiska samband
Sollentunas natur är en del av den regionala strukturen av gröna kilar. Kilarna bildar sammanhängande grönstråk med höga natur- och kulturmiljö värden samt möjligheter till rekreation. Tegelhagen ingår i Järvakilen, västerut ligger Järvafältet och söderut
Nationals tad sparken. I Stockholmsregionen finns värden som är unika både för Sverige och Europa i f o r m av värdefulla ek- och tallskogsmiljöer. H ä r finns också ovanligt många över hundraåriga skogsmiljöer i ett land som i övrigt präglas av produktions skog. Sammanhängande grönområden skapar förutsättningar för biologisk mångfald och är viktiga spridningsvägar för djur- och växtliv. Mindre grönområden får större värde när de ligger intill de gröna kilarna.
Påverkan på den biologiska mångfalden genom försämrade spridningsvägar är en mycket långsam process. Den fulla effekten av dagens förhållanden blir synliga först om många år.
I planerna för National stadsparkens utveckling o m n ä m n s strandpromenaden Ulriksdal -
Sollentuna, en strandskog som inte finns någon annanstans i parken. V i d Sörentorp längst i norr finns en sträcka av obruten strandskog. Strandområdena representerar inner skärgård ens flora och fauna och bidrar till Nationalstadsparkens artrikedom. De äldre skogspartierna som domineras av barrträd, mångfalden av lövträd, särskilt grova ädla lövträd som ek, lind och alm samt gott om död ved, gör Sörentorp till ett värdefullt naturområde. Det har en viktig roll som ekologisk länk till områdena på andra sidan E4:an. Man vill även att goda spridningsvägar för både människor och djur ska finnas mellan Sörentorp och naturområdena på andra sidan E4:an.
Tegelhagen kan utvecklas för att stärka kopplingen mellan den södra delen av Järvakilen
(Nationalstadsparken) och den norra (Järvafältet) som i RUFS 2010 utpekas som ett svagt grönt samband, klass 1, dvs mest prioriterat i ett regionalt perspektiv. Det finns även ett grönt svagt samband över Edsviken till Rösjökilen. Det räknas som klass 3, dvs är ett svagt parti som kan utgöra viktig spridningsväg över vattendrag, mellan befintlig bebyggelse eller vid smala naturpassager. O m r å d e t Tegelhags skogen och Silverdal pekas också ut i kommunens
översiktplan som ett naturområde där stråk mellan bostadsområden och rekreationsområden behöver utvecklas både mot Järvafältet och mot Nationalstadsparken.
V A
i "
Naturreservat
utred ning som ra a e för naturreservat Entréplatser till naturområden övriga större naturområden
Befintliga stråk mellan bostadsområden och rekreationsområden resp stråk som bör stärkas
Samband mellan gröna kilar Viktiga samband i de gröna kilarna Kulturmiljöer j den obebyggda miljön. Kultur miljöplan gäller.
Stråk och samband inom gröna kilar, Karta från Sollentunas Översiktsplan 2012
2.5 Värden för friluftsliv
Områdets variation med inslag av äldre skogar, öppna kulturmarker och stränder inbjuder till en rad olika naturupplevelser. Tegelhagsområdet är mycket välbesökt och genomkorsas av ett väl utvecklat system av stigar och gångvägar. Utmed Edsviken finns en strandpromenad som slingrar sig fram genom olika naturtyper utmed stranden. V i d Drakön kan man ta sig ut på den lilla åsen som ligger som en liten höjdrygg en bit ut i Edsviken. Söderut passerar strandpromenaden Rådan för att sedan fortsätta i n i Nationalstadsparken, först förbi Polishögskolans område och sedan vidare mot Ulriksdals slott. V i d lämpliga isförhållanden plogas vintertid en sjöisbana på Edsviken.
Områdets varierade natur och lättillgänglighet skapar goda förutsättningar f ö r olika upplevelser i naturen.
Stiggenom barrskog
2.5.1 Upplevelsevärden
Kontakten med grönområden och parker är viktig för vårt välbefinnande. Detta framgår tydligt av dagens forskning. V i drabbas av färre fysiska och psykiska besvär, stressen minskar,
koncentrationsförmågan ökar och det går fortare att läka sjukdomar när v i har tillgång till grönområden. F ö r att kunna behålla och utveckla de höga levnadskvaliteter som vår tätortsnära natur ger, krävs kunskapsunderlag som beskriver grönområdenas värden sett ur människans synvinkel. I Regionplanen, RUFS, och rapporterna "Upplevelsevärden i de gröna kilarna" 2004 redovisas de samlade värdena ur ett upplevelseperspektiv. Upplevelsevärdena utgör ett bra underlag f ö r att bevara och förstärka kvaliteterna i kilarna. Kommunens översiktsplan 2012 betonar att skötseln av kommunens naturområden ska utgå från områdenas upplevelsevärden.
Upplevelsevärdena kan sammanfattas i sju grupper:
1. Orördhet och trolska naturmiljöer
Området känns opåverkat av människan, det ska vara befriat från stadens ljud och ljus och ge en känsla av orördhet. Porlande bäckar, mossiga stenblock och djupa granskogar med fallna träd sätter fantasin i rörelse och knyter an till sagor och myter.
2. Skogskänsla
Här finns en stark upplevelse av skog som en kontrast till staden. Man träder i n i en annan värld med andra dofter, ljud och färger. Skogar nära bebyggelse kan med hänsyn till topografi och vegetations skärmar ha förhållandevis stort värde av skogskänsla.
3. Utblickar och öppna landskap
Känslan av frihet och rymd upplevs genom långa utblickar och vida vyer så att området känns så stort att man får en känsla av att kunna röra sig där länge. Kontraster mellan olika naturtyper förstärker värdet, t.ex. skog-åker eller skog-sjö. Skogsgläntor men även öppna och rofyllda platser.
4. Variationsrikedom o c h naturpedagogik
Upplevelsen av detta värde har att göra med fascinationen och upplevelsen av naturens mångfald.
Möjligheten att komma nära djur och växter ger en känsla av delaktighet i naturen. Variationsrika områden får höga värden, som skogsbryn, stränder, våtmarker och variationsrika skogar.
Lättillgängligt.
5. Kulturhistoria och levande landskap
Upplevelsen av våra historiska rötter, spår av mänsklig verksamhet och boende genom olika tidsåldrar. Ö p p n a marker med spår av tidigare jordbruk som ängs- hag- och åkermarker.
Fornlämningar, gamla boplatser och kulturväxter. O m r å d e n a berättar också om historiska händelser, konst och litteratur.
G. Aktivitet och utmaning
O m r å d e t ger möjlighet till utövande av sport och aktiviteter. Platsen innehåller enklare anläggningar f ö r utomhus aktiviteter såsom löpspår, promenadvägar, ridvägar och bryggor.
Naturen kan också ge förutsättningar med spännande miljöer som kan utmanas.
Variationsrikedom ger förutsättningar till upptäckarglädje och nyfikenhet.
7. Service och samvaro
Miljön har en stark kulturprägel med fasta byggnader, servering, omldädningsrum, värmestugor mm. Bekvämligheten är god med tydlig information, tillgänglig personal, goda allmänna
kommunikationer och parkeringsplatser.
Upplevelsevärden 2004
Den inventering som publicerades 2004 var på översiktlig nivå dessutom första gången som upplevelsevärden tillämpades för värdering av naturområden i stockholmsregionen. Analysen gjordes med befintligt kart- och underlagsmaterial. För Tegelhagsskogen saknades en del viktiga underlag. Den nya byggeisen vid Silverdal var inte genomförd. Resultatet från denna
undersökning är därför inte helt korrekt för Tegelhagsskogen, se kartan nedan.
Översiktlig karta upplevelsevärden 2004 inlagd påflygfoto 2011 som även visar den nya bebyggelsen vid Silverdal
Aktivitet
Högt varde
Skogskänsla
; Mycket högt vörde 111 Z Z~ Högt varde Utblickar
j§§&§§< Högt varde
Uppdatering av upplevelsevärdena inför reservatsbildningen 2013
Som underlag f ö r reservatsbildningen kartiäggs och bedöms upplevelsevärdena i området mer i detalj. Principerna för värdering enligt 2004 metod följs i denna kardäggning. Vissa kriterier som avstånd till väg och bebyggelse har anpassats efter lokal topografi och att Tegelhagsskogen är ett förhållandevis litet naturområde. Modellen passar bättre för större områden.
Sollentuna kommun har september 2013 fått bidrag från landstingets Miljöanslag för att utveckla metoder och kartlägga tysta områden och områden med särskilda upplevelsevärden. Motiven till Miljöanslagets bidrag sammanfattas kort i beslutet från Landstinget. "Tillgång till natur och tystnad är direkt kopplat till hälsa, välbefinnande och mindre stress. Det finns idag forskning kring kopplingen mellan naturmiljöer och hälsa. Vistelser i tyst natur är också en källa till kreativitet och problemlösning. I den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, är tystoad och tysta områden framträdande ingredienser i arbetet med gröna kilar och områden för rekreation och upplevelser. I RUFS 2010 under rubriken" Utveckla och tillgängliggöra områden f ö r
rekreation och besöksnäring" framhåller man att "tillgången till tystoad är en viktig kvalitet i vissa av dessa områden. Tysta områden är särskilt viktigt att värna och förstärka i tätortsnära lägen och i områden där tystoad och rofylldhet är centralt för upplevelsen"."
De första resultaten i kartläggningen av Tegelhagsskogen visar att området har goda förutsättningar att erbjuda områden med tystnad och särskilda upplevelsevärden. Arbetet kommer att slutföras under 2013 och kommer att vara ett värdefullt underlag för skötsel och utveckling av Tegelhagsskogens värden.
Sandstrand i norra delen av reservatet
För att förtydliga de upplevelsevärden v i finner i Tegelhagen har dels de områden där vi finner respektive värde markerats på separata kartor, dels kopplar beskrivningen av varje
upplevelsevärde till exemplen på platser som finns i den inventering av tystoad och upplevelsevärden som hösten 2013 genomfördes i Tegelhagsskogen.
1) Orördhet och trolska miljöer
I Tegelhagsskogen sydliga del, nära Silverdal finns på en liten yta flera platser som ger
upplevelsen av orördhet och trolska miljöer, även om dessa ligger nära bebyggelsen. På höjden finns den gamla hällmarks tallskogen (plats 2) med ö p p n a ytor och ett täcke av renlavar. Några hundra meter ned mot Edsviken (plats 3) är det en känsla av urskog som omfamnar besökaren, nedfallna träd, grönmossiga stenar och ett blandat skogsbestånd förstärker den trolska känslan.
Avståndet är kort mellan dessa platser men upplevelserna skiljer sig starkt åt. I den norra delen av Tegelhagen på höjden ovan Edsvikens vatten (plats 7) längs den gamla stigen finner v i också en känsla av orördhet med gamla tallar och renlav på hällmarken.
2) Skogskänsla
Det finns flera områden i Tegelhagen som ger en stark skogskänsla även om dessa områden är förhållandevis små. Viker man av från
Kasbyvägen strax innan vägens slut så kommer man i n i en äldre granskog (plats 5). O m r å d e t är inte stort men granarna är imponerande och de mossbeklädda stenarna förstärker upplevelsen.
O m v i i nordöstra delen av Tegelhagen ut mot Edsviken följer den gamla stigen upp på höjden längs vattnet så startar v i i en renodlad lövskog med bland annat stora flyttblock (plats 15) för att sedan gå i n i en blandskog och till slut hamna på ö p p n a hällmarksytor med gamla tallar (plats 7 och 8). Det är en liten kort vandring som ger vacker och varierad skogsupplevelse. Även i det nordvästra hörnet av området finns också ett litet skogsområde med stora naturvärden.
O Orördhet & trolska naturmiljöer 9 Skogskänsla
3) Utblickar och öppna landskap
Antagligen är ett av de mest välkända och uppskattade upplevelsevärdena i Tegelhagsskogen de utblickar över Edsvikens vatten som en vandring eller cykeltur på stigen närmast vattnet ger. Det finns också ett antal platser längs vattnet där man kan sätta sig ned och koppla av med utsikten över vattnet. Exempel på sådana platser för reflektion och avkoppling med utsikt även Edsvikens vatten finns vid D r a k ö n (plats 1) och på höjderna ovanför badplatsen (plats8). Ängarna som sluttar ned mot Edsviken är inte stora men det är ett ö p p e t landskap som bidrar till områdets variation och ger utblickar.
O Utblickar och öppna landskap
kogävik
"måbåtstR
B o r c ™
V 24) Variationsrikedom och naturpedagogik Naturen blir särskilt rik i gränsland, mellan ängen och skogen, mellan vatten och land, i skogsbranter, bäckraviner och våtmarker. Tegelhagen erbjuder en rad sådana variationsrika gränsland. Dessa områden utnyttjas också av skolor och dagis för olika former av naturpedagogik. Det centrala området runt ängarna (plats 11 och 16) tillsammans med strandzonen är tydliga områden för detta upplevelsevärde, liksom de redovisade nyckelbiotoper som dock inte är utmärkta på denna karta.
O Variationsrikedom & naturpedagogik
5) Kulturhistoria och levande landsbygd I Tegelhagsområdet finns en rik kulturhistoria.
Gårdarna och de tidigare torpen vid Tegelhagen och Kasby har anor långt tillbaks i tiden och marken har brukats i generationer. De äldsta bevarade byggnaderna vid Kasby anses härstamma från 1700-talet. De ö p p n a ängsmarkerna är också en viktig del i detta kulturlandskap (plast 11 och 16).
© Kulturhistoria & levande landskap
6) Aktivitet och utmaning
I Tegelhagsskogen finns dels en badplats, dels en strandpromenad som används både som löp, vandrings-, promenad- och cykelstig, samt motionsspår som delvis är elbelysta. Genom att sugen längs vattnet fortsätter in i
Nationalstadsparken vars första del går in på polishögs skolans område och sedan mot Ulriksdals slott blir sträckan genom
Tegelhagsskogen en del av ett större område för motion och aktiviteter. Stränderna och bryggorna används förutom för bad också för fritidsfiske.
2.6 Ekosystemtjänster
Tegelhagens naturreservat ska ge förutsättningar att arbeta vidare med eko systemtjänster inom reservatet, företrädesvis eko systemtjänster som ligger i linje med syftet med reservatet.
2013 presenterades den första rapporten om eko systemtjänster i Sverige "Eko systemtjänster i Stockholmsregionen" Stockholms läns landsting 2013. Eko sys tern tjänster är den mångfald av tjänster som naturens olika typer av ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan.
De är tjänster som främjar människans behov och välmående, och som är kritiska för att skapa hållbar utveckling. Utmärkande för dessa tjänster är att de skapas mer eller mindre "gratis" av de levande organismernas arbete i naturen, på land såväl som i vatten. Eko sys tern tjänster brukar utifrån sin funktion indelas i fyra olika grupper: producerande, reglerande, kulturella och understödjande tjänster.
Försörjande tjänster är fysiska tjänster som är ett direkt resultat av naturens arbete. Exempel är bland annat den mat vi får från växter och djur, färskvatten, material från växtfibrer, förnybara bränslen, biogeokemiska och farmakologiska produkter, ornament samt genetiska material. De varor som jord- och skogsbruket ger är också exempel på försörjande tjänster.
Reglerande tjänster är mer specifika tjänster som natursystemen tillhandahåller. Denna grupp innefattar alla de tjänster som produceras via naturens egen reglering av kritiska processer, genom att till exempel rena luft och vatten, reglera lokalt och globalt klimat, förhindra översvämningar och jorderosion, och pollinera grödor och vilda växter.
Kulturella tjänster är alla typer av immateriella funktioner som naturen tillhandahåller. Exempel är olika typer av upplevelsevärden, naturens betydelse för människors kognitiva utveckling, rekreation och estetiska värden. De kulturella tjänsterna är alltså starkt knutna till mänskliga värden och värderingar, beteendemönster, institutioner (både formella och informella) samt ett samhälles ekonomiska och politiska organisation.
Stödjande tjänster är nödvändiga för att alla de andra tjänsterna ska fungera, och innefattar exempelvis biodiversitet, jordbildning, produktion av atmosfäriskt syre via växternas fotosyntes, samt närings- och vattencykler och bildandet av olika livsmiljöer för växter och djur. De
stödjande tjänsterna skiljer sig från de övriga kategorierna främst genom att förändringar i dessa oftast tar mycket lång tid. Det bör dock tilläggas att stödjande tjänster i många fall kan betraktas som reglerande tjänster, i synnerhet då de inverkar mer direkt på klimatet och l u f t - och
vattenkvaliteten.
3. Skötselplan för Tegelhagsskogens naturreservat
3.1.1 Skötselplanens innehåll
Skötselpknen inleds med generella riktlinjer för naturreservatets skötsel. Riktlinjerna för friluftslivet anger de åtgärder som krävs för att bevara och utveckla förutsättningarna f ö r friluftslivet i reservatet.
För beskrivning av riktade skötselåtgärder i olika naturområden beskrivs mål och åtgärder i olika biotoper. H ä r anges mål samt vilka åtgärder som krävs för att biotopens värden f ö r friluftsliv och den biologiska mångfalden ska utvecklas. Föreslagna åtgärder sammanfattas i en prioriteringslista.
Skötselplanen innehåller också anvisningar för dokumentation och uppföljning av skötseln.
3.1.2 Syftet med naturreservatet
Syftet med Tegelhagsskogens naturreservat är att bevara och utveckla ett grönområde för
närrekreation och aktivt friluftsliv, ge möjligheter till återhämtning och hälsofrämjande aktiviteter, gynna värdefulla naturmiljöer, kulturmiljöer och den biologiska mångfalden, stärka grönstrukturen inom Sollentuna kommun och i en av Stockholmsregionens gröna kilar samt ge utrymme för ekosys temt j äns ter.
Reservatet ska ge goda förutsättningar f ö r ett varierat lättillgängligt friluftsliv. Besökare ska kunna tillgodogöra sig upplevelsevärden relaterade till en skog, kulturlandskap och stränder.
Upplevelsevärden så som skogskänsla, variationsrikedom, öppna landskap, aktivitet, service och samvaro ska värnas. Tegelhagsskogens tätortsnära läge gör att skötseln b ö r verka f ö r ett ökat friluftsliv och ökad fysisk aktivitet bland kommunens invånare exempelvis genom bra information, lättframkomliga huvudstråk samt bra kommunikationer. Mindre stigarna b ö r ge möjlighet till en känsla av orördhet samt upplevelse av naturens artrikedom och utmaningar.
Reservatets naturmiljöer ska vårdas och bevaras f ö r att värna om den biologiska mångfalden. Syftet är att bevara, återställa och nyskapa miljöer f ö r skyddsvärda arter i reservatet. Skötseln ska eftersträva en mångfald i landskapet. Reservatets kulturmiljöer är värdefulla kulturbärare i landskapet och flera av områdets naturvärden är kopplade till kulturmiljöerna. Områdets upplevelsevärden stärks av sambanden mellan natur och kulturmarker.
Tegelhagsskogens naturreservat ingår i Järvakilen, en av en av Stockholmsregionens gröna kilar.
O m r å d e t ligger som en nästan isolerad avstickare upp mot norr från kilen som har sin
huvudsträckning vidare söderut. Tegelhagsskogen har även en kontakt över Edsvikens vatten med Bergendals området och Rinkebyskogen i Rösjökilen. Kontakten söderut i Järvakilen går via
nationalstadsparken utmed Edsviken söderut mot Ulriksdal. Förbindelsen ger möjligheter att röra sig inom ett större sammanhängande naturområde. Kilstrukturen skapar också spridningsvägar f ö r områdets växter och djur.
Naturreservatet ger förutsättningar till eko systemtjänster. Ekosystemtjänster är en benämning p å de nyttigheter som naturen ger människan. A l l t fler eko system tjänster kan beskrivas i ekonomiska termer. Rik natur utgör en genetisk bank f ö r framtiden. Vattendrag och dammar fördröjer och utjämnar flöden och minskar mängden näringsämnen och föroreningar. Skogen kan förbättra luftkvaliteten. Vistelse i naturen ger hälsofrämjande effekter.
3.2 Generella riktlinjer för Tegelhagsskogens naturreservat 3.2.1 Landskapets strukturer och variation
E n helhetssyn på naturtyperna inom området skall utgöra grunden för skötseln. Viktiga samband inom och mellan olika naturtyper ska bevaras och utvecklas. Spridningskorridorer av skog med h ö g andel löv ska finnas mellan områden med höga biologiska värden knutna till lövskog och ö p p e n mark. Strandmiljöer och våtmarker ska sammankopplas till ett sammanhängande system med så långt som möjligt naturliga sträckningar genom Tegelhagsskogens naturreservat. Lövskogsmiljöer med gamla träd och värdefulla biologiska strukturer som d ö d ved ska utvecklas så att de
fortsättningsvis också innehåller olika miljöer som stärker den biologiska mångfalden. Glesa gamla hällmarker, sluttningar med gammal granskog och strandskogar är också viktiga delar av landskapet.
Övergripande riktlinjerna för landskapet i hela Tegelhagsskogens naturreservat:
• Biotopvariationen ska behållas och stärkas.
• Variationsrika övergångar mellan olika naturtyper.
• Adellövskogsområde kring kulturmarkerna, gamla hällmarker på höjderna, biandbarrskogar i sluttningar, variationsrika strandskogar och stråk av lövskog ska värnas och utvecklas.
• De ö p p n a kulturmarkerna skall hållas väl hävdade.
3.2.2 Upplevelsevärden
För att kunna mäta kvaliteter i frilufts- och rekreationsområden har Regionplane- och trafikkontoret i en rapport (2004:1) tagit fram och definierat sju upplevelsevärden. Parametrar har tagits fram f ö r respektive upplevelsevärde f ö r att kunna få fram fysiska förutsättningar f ö r respektive upplevelse.
Metoden från 2004 har framför allt använts för att avgränsa upplevelsevärden i större naturområden i Stockholmsregionens gröna kilar.
Tegelhagsskogens naturreservat ska erbjuda upplevelsemöjligheter för en bred grupp av frilufts- och rekreationsutövare. Målet är att Tegelhagsskogens naturreservat ska erbjuda samtliga
upplevelsevärden.
Bedömning av upplevelsevärden enligt 2004 års metod:
Orördhet och trolska naturmiljöer
• Skog äldre än 100 år
• O r ö r d natur
• Trolska naturmiljöer
• Låg bullernivå, maximalt 45 dBA
• Mer än 250 meter till väg och störande anläggning
• Mer än 75 meter till krafdedning Skogskänsla
• Skog äldre än 60 år
• Sammanhängande skogsområde, minst 4 ha och 200m diameter
• Låg bullernivå, maximalt 55 dBA
• Mer än 250 meter till vägar och störande anläggning
• Mer än 75 meter till kraftledning Utblickar och ö p p n a landskap
• V a t t e n o m r å d e n alternativt ö p p n a landskap (över 6 ha, ungefär 250 * 250 meter) eller etablerad utsiktsplats
• Låg ljudnivå, maximalt 55 dBA
• Ö p p n a landskap
Variationsrikedom och naturpedagogik
• A r t - och variationsrika eller dokumenterat höga naturvärden som kärr, mosse eller torräng
• Skogsbryn och strandzoner
• Våtmarker
• Naturpedagogisk verksamhet sås som naturstigar och naturrum
• Naturpedagogiska objekt Kulturhistoria och levande landskap
• Kulturhistorisk bebyggelse
• Ängsmarker, hagmarker och odlade åkermarker
• Kulturlandskap
• Fornminnen och kulturlämningar
• Aktiva jordbruk och stall Aktivitet och utmaning
• Mark- och vattenområden som är särskilt viktiga för motionsaktiviteter och strapatser i naturen
• Sport och aktivitetsanläggningar exempelvis friluftsgårdar, badplatser och skidbackar
• Elljusspår och motionsspår
• Cykel- och vandringsleder
• Sjöar med vattenaktivitet, skridskor Service och samvaro
• Serviceanläggningar med toaletter, omklädningsrum, matservering, uthyrning m m
• Handikappanpassade stigar
• Anordnade parkeringsplatser
• Informationstavlor
E n uppdaterad inventering och beskrivning av upplevelsevärdena i Tegelhagsskogen har genomförts hösten 2013, se sid 24.
3.2.3 Generella riktlinjer för friluftslivet
Tegelhagsskogens naturreservat ska erbjuda goda förutsättningar för ett varierat rörligt friluftsliv.
Enligt rapporten "Upplevelsevärden i järvakilen" från Regionplane- och trafikkontoret (2004:1) hyser området idag mycket höga upplevelsevärden som frilufts- och rekreationsområde. Genom att stärka områdets naturliga förutsättningar ska dessa värden bevaras och utvecklas ytterliggare f ö r att öka användandet av skogen som frilufts- och rekreationsområde. Naturreservatet har markerat motionsspår och vintertid plogas en sjöisbana p å Edsvikens is. Reservatet har även ett
naturpedagogiskt syfte då många förskolor och skolor ligger i anslutning till Tegelhagsskogen.
Strandpromenad utmed Edsviken
Tegelhagsskogens naturreservat ska erbjuda goda förutsättningar för ett varierat friluftsliv.
• Reservatet ska erbjuda lätt tillgänglig skog och mer naturskogsliknande skog.
• Allmänhetens nyttjande ska grunda sig på reservatets naturgivna förutsättningar.
• Genom riktade skötselåtgärder ska nyttjande styras till områden som tål högre nyttjandegrad för att avlasta områden med mer värdefull och känslig natur.
• Skötseln ska anpassas för att stimulera och uppmuntra rekreation och friluftsliv i området.
• Reservatet ska rymma olika användargrupper. Lätta promenader ska finnas liksom mer krävande stigar genom opreparerad naturmark.
• Skötseln ska gynna barns nyttjande av naturen med variationsrika och intresseväckande miljöer med möjligheter att uppleva naturens innehåll och skapa förutsättningar f ö r lek.
• Reservatets skötsel ska öka förutsättningarna f ö r naturpedagogik.
T i l l g ä n g l i g h e t e n till reservatet ska vara god.
• Reservatets entréer ska ligga lätt tillgängliga,
• Från de olika bostadsområdena intill reservatet ska förutsättningar vara goda att ta sig in i reservatet
• Tillgängligheten från kollektiv trafik ska underlättas.
• Tydlig skyltning för gående och cyklister ska finnas som visar vägen till reservatet.
• Parkeringsmöjligheter ska finnas vid några av entréerna till reservatet.
Information om reservatet ska finnas tillgänglig för invånare i kommunen.
• Reservatet ska ha tydliga informations skyltar vid samtliga stora ingångar.
• Besökare ska ha möjlighet att få information o m vad områdets skötsel syftar till.
• Kommunens webbplats sprider aktuell information om reservatet.
E t t välutvecklat funktionellt stigsystem ska finnas i reservatet
• Stigar med olika karaktär ska finnas inom reservatet.
• Leder ska ha tydliga markeringar.
• Spänger ska finnas över känsliga och blöta marker.
Inom reservatet finns markerat motionsspår.
• Motionsspåret ska kunna nås från intilliggande bostadsområden.
V i d nyttjande av reservatet för ridning ska ridning ske på markerade ridstigar. A t t ridningen hänvisas till bestämda ridstigar skall hindra markskador i terrängen och konflikter med nyttjare av motionsspår och andra stigar.
• Ridstigar och ridområden ska vara tydligt markerade.
3.2.4 Generella riktlinjer för skötseln av naturtyper
Skötseln i Tegelhagsskogens naturreservat ska eftersträva att området innehåller en naturlig variation av olika naturtyper och variation inom de enskilda naturtyperna. Besökare ska ges möjlighet att uppleva skogar, brukade kulturmarker, våtmarker och stränder med en rik biologisk mångfald.
3.2.4.1 Skog
Gamla och grova träd är en bristvara i dagens skogar. Gamla träd ökar enligt studier även rekreationsvärdet i en skog.
• Gamla och grova träd ska gynnas och får inte avverkas annat än i restaurerande syfte enligt skötselplanen eller om de utgör en säkerhetsrisk.
• Stora och äldre lövträd ska frihuggas etappvis och sedan med återkommande röjning för att kunna breda ut sig, detta gäller även spärrkroniga tallar och granar.
• Hålträd och boträd ska skyddas vid åtgärder i biotoper som kräver skötsel.
Naturliga störningar i skogen ger upphov till d ö d a och d ö e n d e träd. För att återskapa en
naturskogsliknande skog med ett rikt växt- och djurliv, krävs att andelen död och döende ved ökas i området. Även klenare död ved har en viktig funktion för den biologiska mångfalden.
• Mängden död ved ska öka i samtliga skogsbiotoper.
• Mängden död ved ska vara jämt fördelad i tid och rum.
• D ö d ved ska finnas av olika trädslag, grovlekar och i olika nedbrytnings stadier.
Hällmarkstalhkog
