En enkät från Svenskt Näringsliv januari 2007 Universitet och högskolors samverkan med näringslivet

Universitet och högskolors samverkan med näringslivet

En enkät från Svenskt Näringsliv januari 2007

Denna enkät är framtagen av Studentkraft AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Studentkraft AB är ett konsult- och bemanningsföretag som arbetar med talangfulla studenter och akademiker i början av sin karriär.

Företaget grundades 1999 med affärsidén att ge företag möjlighet att anlita studenter som konsulter vid sidan av deras studier. Idag erbjuder Studentkraft kvalificerade tjänster inom bemanning, konsult och rekrytering.

TELEFON 040-661 39 90 STORA NYGATAN 63

WWW.STUDENTKRAFT.SE 211 37 MALMÖ

Bakgrund

Högskoleverket genomförde år 2004 en nationell kvalitetsbedömning av de svenska lärosätenas samverkansuppgift. Med anledning av utvecklingen som skett sedan dess vill Svenskt Näringsliv belysa utbildningarnas samverkan med privata och offentliga arbetsgivare i syfte att tillgängliggöra väsentlig information till studenter inför valet av högskola den 15 april 2007.

Samverkansuppgiften kommer även att ställas i relation till studenternas etablering på arbetsmarknaden.

Studien har avgränsats till att fokusera på sju utbildningar:

• Civilingenjörer, med inriktning maskinteknik

• Civilekonomer (motsvarande magisterexamen)

• Juris kandidatprogrammet

• Lärare – grundskolans senare år (årskurs 6-9)

• Samhällsvetare – politices magisterexamen

• Biblioteks- och informationsvetenskap

• Medie- och kommunikationsvetenskap

Denna enkät har skickats ut till respektive utbildningsansvarig (eller motsvarande) vid samtliga lärosäten som ger någon/några av utbildningarna ovan. Enkäten är helt standardiserad, alltså den ser likadan ut oavsett vilken utbildning eller vilket lärosäte respondenten representerar. Den består av elva huvudfrågor med ett antal uppföljningsfrågor för varje område. Om svaret är ”nej”

på en huvudfråga hoppar man givetvis direkt till nästa huvudfråga. Frågorna är uppdelade på tre delar. Den första delen rör arbetsintegrerat lärande (AIL), till exempel praktik. Den andra tar upp stödfunktioner till studenterna, till exempel arbetslivscentra. Den tredje delen berör övrig representation från näringslivet, till exempel inflytande i styrelser och utbildningsråd. Sist i enkäten ges möjlighet att kortfattat beskriva eventuella ytterligare samverkansaktiviteter, som på ett eller annat sätt kommer studenterna till gagn.

Svaren skickas in per post till:

Svenskt Näringsliv Regionkontor Malmö Box 186

201 21 Malmö

Vid oklarheter, se ”Frågor och svar” på sidan 13 eller kontakta:

Fredrik Larsson

Fredrik.Larsson@svensktnaringsliv.se

Greta Hjortzberg

Greta.Hjortzberg@svensktnaringsliv.se

Projekttelefon: 040-630 60 61

Enkäten finns även tillgänglig i pdf-format på:

http://www.svensktnaringsliv.se/skola/article22375.ece

Svaren avser

Lärosäte

Utbildning

Utbildningens längd (antal terminer) Antal

Lärosätet har erbjudit utbildningen sedan År

Er kontaktperson

Namn

Befattning

Telefon

Mobil

E-post

Del 1

Arbetsintegrerat lärande

Möjligheterna till att under studietiden få relevanta praktiska erfarenheter från arbetslivet varierar både mellan olika utbildningar och mellan lärosäten. Även formerna för denna samverkan uppvisar en relativt stor mångfald och bredd. Vi har i denna del valt att fokusera på de vanligast förekommande typerna:

• Arbetsplatsförlagd utbildning (olika former av praktik)

• Fadderföretagsverksamhet

• Arbetslivsanknutna examensarbeten

• Arbetslivsanknutna projektarbeten

Frågorna kring dessa samverkansaktiviteter är tämligen likartade och rör bland annat omfattningen (mätt i antal veckor eller terminer) och hur stor andel av studenterna på utbildningen som tar del i aktiviteterna. Vi ställer även frågor kring hur involverat lärosätet är i att ordna fram platser till de olika samverkansaktiviteterna. De flesta frågorna kan besvaras med ett enkelt ”ja” eller ”nej”, alternativt en sifferangivelse. Vissa av frågorna kräver att Ni svarar med ett uppskattat medelvärde; till exempel hur många besök en student gör på sitt fadderföretag under sin utbildningstid.

Ni ges även möjlighet att kommentera svaren kortfattat. Om Ni finner att utrymmet för dessa kommentarer är för snålt tilltaget står det Er givetvis fritt att bifoga egna sidor till enkäten. Ange dock tydligt vilket huvudfråga kommentaren avser.

När det gäller frågorna kring den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) fokuserar vi på tre typer av aktiviteter: (1) verksamhetsförlagd utbildning (VFU), (2) miljöpraktik och (3) co-oputbildning.

Med VFU avses i denna enkät kursplanestyrd praktik som utgör en integrerad del av utbildningen i kombination med undervisning vid lärosätet. Med miljöpraktik menas sådan praktik som inte är direkt styrd av mål i kursplanen, utan främst syftar till att ge studenterna inblick i relevanta arbetsplatsmiljöer. Miljöpraktiken har alltså ingen planlagd utbildningskomponent. Co- oputbildning avser möjligheten att söka co-oparbeten som en del av utbildningen. Skulle det vara så att Ni inom utbildningen erbjuder fler än en av ovan nämnda aktiviteter anger Ni detta i kommentaren, så tar vi kontakt för en komplettering av svaret i efterhand.

Tänk även på att ta upp eventuella projekt- eller examensarbeten under de två separata huvudfrågor som behandlar dessa aktiviteter – även om arbetena utförs inom ramen för en fadderföretagsverksamhet.

***

Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

1

Ange förekomsten av eventuella praktikaktiviteter i utbildningen (se vidare sid. 13).

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Miljöpraktik

Co-oputbildning

Inga former av APU ingår i utbildningen

a När infördes först APU i någon form i utbildningen? År b Hur många veckor totalt utgör APU:n sett över hela utbildningen? Antal

c Uppskattningsvis hur stor andel av studenterna utnyttjar

möjligheten till APU? %

d Råder det i dagsläget brist på praktikplatser? Ja Nej

e Uppskattningsvis hur stor andel av arbetsgivarna är privata? %

f Är APU:n obligatorisk? Ja Nej

g Är APU:n poänggivande? Ja Nej

h Hur ordnas platserna fram till APU:n i utbildningen?

Kryssa för det alternativ som passar bäst in.

• Det är helt upp till studenterna själva att ordna sina platser.

• Lärosätet erbjuder ett stöd i sökandeprocessen, exempelvis i form av förteckningar över tillgängliga platser.

• Lärosätet erbjuder konkreta alternativ där arbetsgivarna på förhand utlovat att ta sig an studenter inom utbildningen.

i Kommentera eventuellt Era svar kortfattat nedan.

Fadderföretag

2

Förekommer fadderföretagsverksamhet i utbildningen? Ja Nej a När infördes först fadderföretagsverksamheten i utbildningen? År

b Uppskattningsvis hur stor andel av studenterna har ett

fadderföretag under utbildningen? %

c Hur många terminer har studenterna normalt ett fadderföretag? Antal

d Hur många besök på fadderföretagen gör studenterna i 1-2 3-4 5-

genomsnitt per termin?

1-2 3-4 5-

e Hur många dagar varar besöken i genomsnitt?

f Hur många studenter delar på samma fadderföretag i 1-2 3-4 5-

genomsnitt (hur stora är studentgrupperna)?

g Råder det brist på fadderföretag? Ja Nej

h Uppskattningsvis hur stor andel av arbetsgivarna är privata? %

i Hur sker tilldelningen av fadderföretag i utbildningen?

Kryssa för det alternativ som passar bäst in.

• Det är helt upp till studenterna själva att ordna sina fadderföretag.

• Lärosätet erbjuder ett stöd i sökandeprocessen i form av exempelvis förteckningar över möjliga fadderföretag.

• Lärosätet erbjuder konkreta alternativ där fadderföretag på förhand har deklarerat att de kommer engagera sig.

j Kommentera eventuellt Era svar kortfattat nedan.

Arbetslivsanknutna projektarbeten

Observera att dessa frågor ej avser examensarbeten.

3

Ingår projektarbeten i samarbete med arbetsgivare som en del i

utbildningen? Ja Nej

a Hur många veckor totalt utgör dessa projektarbeten sett över hela utbildningstiden (motsvarande heltidsstudier)? Antal

b Sedan vilket år har denna typ av projektarbeten funnits inom

utbildningen? År

c Hur många projektarbeten av detta slag genomför studenterna

vardera under utbildningen? Antal

d Uppskattningsvis hur stor andel av studenterna utför denna typ

av projektarbeten? %

e Råder det brist på uppdragsgivare? Ja Nej

f Uppskattningsvis hur stor andel av uppdragsgivarna är privata? %

g Är projektarbetet/arbetena vanligtvis poänggivande? Ja Nej

h Hur sker tilldelningen av denna typ av projektarbeten normalt?

Kryssa för det alternativ som passar bäst in.

• Det är helt upp till studenterna själva att ordna fram uppdragsgivare för sina projektarbeten.

• Lärosätet erbjuder ett stöd i sökandeprocessen, exempelvis i form av förteckningar över tillgängliga uppdragsgivare.

• Lärosätet erbjuder konkreta alternativ med ”platsgaranti” för det stora flertalet studenter.

i Kommentera eventuellt Era svar kortfattat nedan.

Arbetslivsanknutna examensarbeten

4

Ges studenterna möjlighet att skriva sina examensarbeten i

samarbete med privata eller offentliga arbetsgivare? Ja Nej

a Hur många veckors heltidsstudier motsvarar examensarbetet? Antal

b Sedan när har denna typ av examensarbeten funnits inom

utbildningen? År

c Uppskattningsvis hur stor andel av studenterna utför denna typ

av examensarbeten? %

d Uppskattningsvis hur stor andel av uppdragsgivarna är privata? %

e Hur sker tilldelningen av denna typ av examensarbeten?

Kryssa för det alternativ som passar bäst in.

• Det är helt upp till studenterna själva att ordna fram uppdragsgivare för sina examensarbeten.

• Lärosätet erbjuder ett stöd i sökandeprocessen i form av exempelvis förteckningar över tillgängliga uppdragsgivare.

• Lärosätet erbjuder konkreta alternativ där uppdragsgivaren på förhand har uppgivit sig vara intresserad av denna typ av samarbete.

f Kommentera eventuellt Era svar kortfattat nedan.

Stödfunktioner till studenterna

Samverkan med näringslivet kan också erbjudas i form av vissa stödfunktioner som görs tillgängliga för studenterna. Likt alla samverkansaktiviteter är dessa funktioner värdefulla både för studenter och arbetsgivare. Specifikt tar vi upp följande typer av stödfunktioner:

• Arbetsmarknadsdagar

• Mentorskapsprogram

• Förmedlingstjänster och företagsinkubatorer

• Andra nätverksfunktioner

Dessa frågor är något mer kortfattade än i del 1. För ett par uppgifter kan det emellertid vara nödvändigt att ta kontakt med andra parter vid lärosätet.

***

Arbetsmarknadsdagar

5

Anordnas arbetsmarknadsdagar med relevant inriktning för

studenterna på utbildningen? Ja Nej

a Sedan när anordnas arbetsmarknadsdagarna? År

b Vem står som arrangör för arbetsmarknadsdagarna?

(Exempelvis kåren, lärosätet,…)

c Eventuellt till vilken/vilka övriga studentgrupper vänder sig dagarna också till? (Ekonomer, jurister, o.s.v.)

d Uppskattningsvis hur många arbetsgivare brukar normalt finnas

representerade under dagarna? Antal

e Uppskattningsvis hur många studenter brukar besöka dagarna? Antal

f I hur många dagar pågår de? Antal

g Kommentera eventuellt Era svar kortfattat nedan.

Mentorskapsprogram

6

Finns något slags mentorskapsprogram tillgängligt för studenterna? Ja Nej

a Uppskattningsvis hur stor andel av studenterna har en mentor

under sin utbildningstid? %

b När påbörjades mentorskapsprogrammet inom utbildningen? År

c Råder det brist på mentorer? Ja Nej

d Uppskattningsvis hur stor andel av mentorerna kommer från den

privata sektorn? %

e Om mentorskapsprogrammet är särskilt riktat mot någon speciell grupp bland studenterna, ange vilken.

(Exempelvis kvinnor.)

f Hur sker tilldelningen av mentorer?

Kryssa för det alternativ som passar bäst in.

• Det är helt upp till studenterna själva att ordna fram mentorer.

• Lärosätet erbjuder ett stöd i sökandeprocessen, exempelvis i form av förteckningar över tillgängliga mentorer.

• Lärosätet erbjuder konkreta alternativ där mentorerna på förhand utlovat att sig att ta sig an student/studenter inom utbildningen.

g Kommentera eventuellt Era svar kortfattat nedan.

Förmedlingstjänster, inkubatorer och nätverk 7

Har lärosätet ett arbetslivscenter bland annat för förmedling av

traineeplatser och lediga tjänster? Ja Nej

a Sedan vilket år har denna verksamhet funnits i någon form? År b Hur många heltidstjänster är centret bemannat med? Antal

8

Finns det någon så kallad inkubatorsverksamhet för nystart av företag

som även vänder sig till studenter i Er grundutbildning? Ja Nej

a Sedan vilket år har denna verksamhet funnits i någon form? År

b Uppskattningsvis hur många företag i denna verksamhet har under de tre senaste åren initierats eller drivits av studenter från

Er grundutbildning? Antal

9

Vilka övriga nätverksfunktioner, kopplade till arbetslivet, finns tillgängliga för studenterna på utbildningen?

Del 3

Näringslivets övriga representation i utbildningen

För att bättre anpassa utbildningens inriktning mot arbetsmarknadens behov har vissa lärosäten valt att ta in representanter från arbetslivet i olika styrelser och programråd. Ett annat sätt som arbetsgivare erbjuds en direktkanal in i utbildningen är när de anlitas som gästföreläsare.

Frågorna i denna del behandlar dessa specifika företeelser och besvarandet av dem följer i stort samma mönster som tidigare.

***

Gästföreläsare och styrelserepresentation

10

Tar Ni in gästföreläsare från arbetslivet under utbildningen? Ja Nej a Gästföreläsarna representerar (kryssa i ett alternativ):

Det privata näringslivet

Den offentliga sektorn

Både det privata näringslivet och den offentliga sektorn

b Hur många gästföreläsningar ges i genomsnitt per termin? Antal

11

Har näringslivet någon representation i styrelser/råd på lärosätet som

har inflytande över hur Er utbildning planeras och läggs upp? Ja Nej

a Sedan vilket år har näringslivet haft representation av detta slag? År b Ange vilken/vilka styrelser/råd som denna typ av representation.

Svenskt Näringsliv tackar för Er medverkan!

Ytterligare kommentarer

Nedan kan eventuella ytterligare kommentarer som rör samverkan med arbetslivet för den aktuella utbildningen göras. Om utrymmet ej räcker till är Ni givetvis välkomna att bifoga lösblad.

Frågor och svar

• Hur kommer enkätsvaren att användas?

Svar: Svaren kommer att användas i en utvärdering av hur mycket kontakt studenterna har med arbetslivet i allmänhet och det privata näringslivet i synnerhet. Svenskt Näringsliv anser att goda kontakter mellan arbetsgivare och studenter förhöjer kvaliteten i grundutbildningen och reducerar matchningsproblem på arbetsmarknaden.

• Kvaliteten på dessa typer av samverkansaktiviteter låter sig inte beskrivas med några enkla kryssfrågor.

Svar: Det är riktigt att denna enkät främst mäter omfattningen på samverkansaktiviteterna; hur många veckor aktiviteten genomförs under, hur många studenter som berörs och så vidare. Men i kombination med övriga frågor ges även indikationer på kvaliteten. Ordnar lärosätet fram praktikplatser eller ligger ansvaret hos den enskilda studenten? Består fadderföretagsgrupperna vanligtvis av två studenter eller åtta? Etc.

• På vår utbildning finns samverkansaktiviteter som inte direkt tas upp i enkäten.

Svar: Beskriv dessa kortfattat antingen i fråga 9 om övriga nätverksaktiviteter eller på sidan 12 under

”Ytterligare kommentarer”.

• Vi har nyligen genomfört förändringar i utbildningen som direkt påverkar en rad av de aktiviteter enkäten tar upp. Eftersom vi ännu inte har haft tid att se vilka effekter dessa förändringar har medfört är det svårt att svara på specifika frågor om till exempel andelar och antal.

Svar: Ange kortfattat i kommentaren vad förändringarna avser och uppskatta siffrorna så gott det går.

• Det är svårt att uppskatta ett medelvärde om till exempel andel eller antal eftersom förhållandena varierar så mycket år från år.

Svar: Utgå från hur förhållandena har varit de senaste åren och ge ett rimligt närmevärde.

• Vi benämner vår praktik som VFU, men det finns inget specifikt utbildningsmoment kopplat till den.

Det finns en gråzon mellan miljöpraktik och VFU.

Svar: Ja, det kan vara svårt att tydligt särskilja de båda typerna av praktik. Skillnaden som vi gör i denna enkät ligger i huruvida praktiken syftar till att ge direkta kunskaper definierade i kursplanen (VFU) eller om den primärt är till för att ge studenterna en inblick i praktiska arbetsuppgifter som deras utbildning kan leda till (miljöpraktik).

• Vi har fler än en typ av de APU-aktiviteter ni frågar om.

Svar: Kryssa endast i ett alternativ och svara på följdfrågor för denna typ av APU. Ange sedan i kommentaren till frågan vilken annan slags APU ni erbjuder studenterna, så följer vi upp detaljerna kring detta per telefon.

• Vår APU är inte direkt poänggivande, men däremot ett obligatoriskt kursmoment (till exempel ett projektarbete) som ligger i direkt anslutning till APU:n.

Svar: Svara ”ja” på frågan om APU:n är poänggivande. Vidare är praktiken att beteckna som VFU enligt den definition som används i denna enkät eftersom det finns en direkt koppling till ett utbildningsmoment.

• Behöver jag ange om andra medarbetare har svarat på vissa frågor?

Svar: Nej, enkäten är givetvis inte personlig på det sättet. Vi behöver dock kontaktuppgifter för en person vid en eventuell telefonuppföljning.