Hur växer en form fram?

2008:173

C - U P P S A T S

Hur växer en form fram?

Charlotte Fuhrman

Luleå tekniska universitet C-uppsats

Mediedesign

Institutionen för Musik och medier

Avdelningen för Medier och upplevelseproduktion

2008:173 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--08/173--SE

T R A F I K

N Y K T E R H E T S B R O T

T

HUR VÄXER EN FORM FRAM?

– en dokumentation av min arbetsprocess

Uppdrag: Att formge en bok om trafiknykterhets- brott. Boken riktar sig i första hand till polisstudenter och i andra hand till bilinspektörer och tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen.

Formgivningen omfattade det totala produktionsar- betet från början till slut, d.v.s. allt ifrån typografi och layout till fotografi och illustrationer.

Jag har under arbetet med den här boken aktivt stu- derat min egen formgivningsprocess.

Hur växer en form fram? Vilka tankar, processer och faser har jag gått igenom och vilka metoder har jag använt mig av för att lösa det specifika uppdraget?

Denna dokumentation är med andra ord en speg- ling av mitt kreativa arbete. Men inte bara det. Den innehåller också en summering av tankar som väckts under skapandeprocessen.

Därutöver ger min skriftliga dokumentation en bild av hur det kan vara att gå in i en stor skapande- process: någonstans halvvägs försvinner jag helt in i skapandet och vid den tidpunkten tar även min doku- mentation en annan form; den går från att vara detal- jerad och uträknad till att beskriva mer övergripande flöden och tankar i mitt arbete.

Min strävan med dokumentationen har inte bara varit att i text berätta om min process, utan även att via bilder söka ta med läsaren på min resa fram till den slutgiltiga formen.

Charlotte Fuhrman Mediedesign år 3

Institutionen för musik & medier Luleå Tekniska Universitet

I

I

I

I

I

ATT BEREDA EN VÄg FöR iDéER

Det första jag gjorde var att börja läsa det manus jag skulle formge. Det tog ett tag att ”bli vän med materialet”, men eftersom manuset var rätt mastigt och tog tid att läsa så fick jag därigenom också tid att vänja vig vid uppdraget. Efter ett par dagar tillsammans med manuset gick jag till biblioteket och lånade några böcker om grafisk formgivning och konst samt om polisiärt och rättsligt arbete. Jag hade två syften med det:

1. Väcka min inspiration och kreativa nerv (den be- höver alltid extra stimulans inför större uppdrag).

2. Titta på variationer i layout. Eftersom jag aldrig tidigare layoutat någon bok, behövde jag fundera över vad som skulle kunna vara funktionsmässig design för en bok av det slag jag nu skulle till att formge.

Främmande Bekant Vän

r

HAVE A GLASS OF WINE

KOMMUNIKATIV PLATTFORM

Uppdragsgivaren och uppdraget: Håkan Fuhrman/ Polisutbildningen i Umeå.Upp- drag: skapa den totala grafiska formen (grafik, layout, illustrationer och fotografier) till en bok om Trafiknykterhetsbrott utifrån ett polisiärt perspektiv.

Produkt: utbildningslitteratur för studenter vid Sveriges polisutbildningar i första hand.

I andra hand en utbuldningsbok för för tjänstemän inom Kustbevakningen och Tullver- ket.

Starka sidor: Finns ingen liknande litteratur i Sverige.

Svaga sidor: Behovet av en sådan här bok är outforskat.

Konkurrens: Föreläsare, filmer, häften och foldrar från diverse andra aktörer så som Vägverket, MADD, NTF mfl.

Målgrupp: studenter vid Sveriges polisutbildningar. Tull- och KBV-tjänstemän.

Budskap (känslor och värden som avsändaren vill förmedla):

1. Ett ämne att ta på allvar 2. Trovärdighet

3. Spännande/fart & fläkt Tryckkostnad: ca 40 000 kr

Önskad effekt:

Övergripande:

Skapa ett intresse hos läsaren att ta till sig litteraturen samt i förlängningen kunskap och motivation att arbeta med trafiknykterhetsfrågor.

Specifika mål:

1. stående kurslitteratur i trakfikmomentet på Sveriges tre polisutbildningar.

2. användas som utbildningslitteratur för tjänstemän inom Tullverket och Kustbevaknin- gen, som f.r.o.m 1 juli får utökade befogenheter att ingripa mot rattfyllerister.

Min kommunikativa plattform är ganska enkel. Jag ansåg det inte vara nödvändigt med någon djupare dykning, då jag redan hade tillgång till den information jag kände att jag behövde ha och få. manskaintekrånglatilldetionödan. En plattform av något slag är ändå alltid skön att ha, som ett grundläggande underlag. En form måste ha något att stå på. ettrotverk från vilket formen kan växa.

AVsÄNDARE > iNNEHåll > MOTTAgARE

Bo Bergström sammanfattar på ett bra sätt vad det handlar om (Effektiv visuell kommunikation, s 38): “sändarens syfte är att påverka, genom att beröra, motivera eller informera.

Budskapet anpassas efter syftet. Och för att sändaren ska nå mottagaren måste en kanal upprättas. Det kan handla om ett medium som en tidning, en affish, en reklamfilm, en webbsajt eller en fackbok... Text och bild kombineras så att motttagaren möts av en ordnad och relevant form. sändaren förväntar sig att budskapet ska väcka uppmärksamhet men också intresse, trovärdighet och till slut nå åsyftad effekt... Det praktiska ar- betet med visuell kommunikation omfattar tre arbetsområden, som måste samordnas för ett bra slutresultat: Typografering av texten innebär att man väljer och arrangerar teckensnitt (bokstäver i ett visst utförande) i exempelvis rubriker, ingres- ser, textspalter och bildtexter. Bildhantering innebär att man väljer fotografiska stillbilder, rörliga filmbilder eller illustratio- ner för att få till stånd ett samspel med texten. Därefter, i den

tredje fasen, i formgivningen, arrangeras texterna och bilderna till en attraherande och orienterande helhet, vars uppgift är att göra budskapet så begripligt och spännande som möjligt.”

Det bör nämnas att bokens författare redan var känd för mig sedan länge (min far) och så även problematiken kring rattfylle- ribrott. Därför hade jag nog på många sätt en genväg fram till det här uppdragets lösning. Ju mer man vet om uppdraget eller uppdragsgivaren, desto lättare att genomföra arbetet. Närhe- ten till författaren, i det här fallet, gjorde att jag till exempel kunde ställa frågor när och hur jag ville.

Den tid som det tar att bli vän med materialet kan upplevas som improduktiv, eftersom man inte skapar någonting konkret.

Men jag insåg att det är viktigt att faktiskt ta sig den här tiden – att inte stressa sig igenom den, att söka ersätta “shit, nu rinner tiden iväg och jag har inte åstadkommit ett dugg” med ”en lugn omfamning”. jagärövertygad omattdenkreativadelen avar-

betetfödsframpåettbättre, merförankrat, sättommaterialet harfåttsina “9månader” attsjunkaner. (Nu kanske inte verk- ligheten alltid tillåter denna tid – men om den gör det: grymt!) Efter att ha intervjuat författaren till boken (tillika lärare vid Polisutbilningen i Umeå) fick jag reda på följande: Ca 60% män och 40 % kvinnor. ålder ca 20-35. Många svenskar, men även några personer med annan kulturell bakgrund (5-10%). Många sportiga, handlingskraftiga och beslutsamma personligheter.

Eftersom jag själv är student var det lätt att sätta sig in i den rollen. Hur läser jag min kurslitteratur? Jo, jag slår i böckerna allt som oftast. läser fragment, lite här och lite där. Och efter att ha läst manuset till denna bok drog jag slutsatsen att den troligen kommer att läsas på just detta vis; fragmentariskt. Där- för ska det vara lätt att hitta olika avsnitt. Boken bör också vara läsvänlig ur typografisk synpunkt. Bilder och tydliga grafiska lös- ningar underlättar och stimulerar inlärning av komplicerad och/

eller faktamässig text.

Efter en tid började jag få en känsla för bokens innehåll och för avsändaren. Min känsla för avsändaren (Håkan Fuhrman och Polisutbildningen) och innehållet:

• upplysande, läromässigt • regelrätta, objektiva fakta

• ett ämne som behöver tas på allvar

• en känsla av ”korrekthet” (aningen strikt/stelt)

Where are your roots?

TYPOgRAFi

samtidigt som jag läste manuset färdigt bläddrade jag alltså i andra böcker och en funktionsmässig idé började växa fram.

Det funktionella omfattade:

– ”rätt” typsnitt för ändamålet – läsbarhet, typsnittsstorlekar – radavstånd, radlängd, marginaler – bokstorleksformat

– osynliga horisontella och vertikala linjer

Primär brödtext

Min strävan var att hitta ett mycket läsvänligt typsnitt för läng- re text samt att hitta ett typsnitt med vertikal skärning och få

”krusiduller” (med tanke på avsändaren).

Jag förstorade upp några olika seriff-teckensnitt i Extensis suitcase, skrev ut några och jämförde dem. Fann ganska ome- delbart att Caslon levde upp till mina önskemål.

Rubriker och mellanrubriker

För tydlighetens skull är det viktigt att brödtext och rubriker skiljer sig ifrån varandra, men utan att de för den delen ”skär”

sig mot varandra. Jag ville dessutom att rubrik-typsnittet skulle visa ”polisiär karaktär” och ha likvärdig höjd på gemenerna som Caslon. Mitt val föll då på Trade gothic.

Caslon som primär brödtext.

Magnis eros nonsenis dolor ad magnit amconummy nulput wissi.

Equisse dunt iureetuer sisi tem vulla faccumsan ullan venim niam zzrit adipsuscilis nis alit ad eniam venim ipisl dolorperat ercil esto odigna faccumm odoloborper suscil in utat wis elis delese eugiatuerci exercip exeraesequat praesto cons el iliquat.

Fu nk ar bra ih op

TRADE GOTHIC gothic gothic gothic gothic

Sekundär brödtext

Ville ha ett ytterligare ett läsvänligt typsnitt som jag skulle kun- na använda i de, från brödtexten, avvikande delarna ”Fall” och

”Exempel/Tänk på/Tips”. Jag ville att typsnittet skulle skilja sig från den vanliga brödtexten, men ändå påminna en del om den, då den trots allt skulle integreras i den totala textmassan. Ef- tersom styckena ”Fall” och ”Exempel/Tips/Tänk på” är upp till två sidor långa var det viktigt att även behålla läsbarheten. lös- ningen blev ett semiseriff-typsnitt med ungefär samma höjd som Caslon. Mitt val föll på Optima.

OPTIMA

optima optima optima optima

Optima som sekundär brödtext.

Magnis eros nonsenis dolor ad magnit amconummy nulput wissi.

Equisse dunt iureetuer sisi tem vulla faccumsan ullan ve- nim niam zzrit adipsuscilis nis alit ad eniam venim ipisl do- lorperat ercil esto odigna faccumm odoloborper suscil in utat wis elis delese eugiatuerci exercip exeraesequat praesto cons el iliquat.

Pisit wismodio odiamcore faciduip et, quis non ver ipsus- cipsum exeraesecte molorem augait numsan essit dolobore volenis molo

I

I

I

I

I

Färgval

Huvudsakliga färger: svart och gul-orange.

Accentfärger: rött (och grönt).

Jag är svag för svart och gult i kombination. Ett bra exempel på en snygg svart-gul kombination är Caterpillars grafiska profil, vilken jag hade i åtanke när jag nu gjorde mina val till bokens fär- ger. Jag tänkte: trafikljus, vägskyltar, polisuniformer. svart, gult och rött figurerar på många olika sätt inom det trafikpolisiära området. Rött är dessutom känt för att vara en effektfull acc- entfärg. En signalfärg, vilken passar alldeles utmärkt för detta alarmerande ämne.

Mall 1: TyPografi Mall 2: Marginaler & forMaT

TraDe goTHiC lT CaPS 14 pt BolD no 2 TRADE GOTHIC LT CAPS 14 pt BOLD NO 2

Brödtext Adobe Caslon 11/13,2 pt.

Trafiknykterhetsbrotten är i första hand ett trafiksäkerhet- sproblem kopplat till den totala alkohol- och drogkonsumtio- nen, till missbruk och till unga människors oaktsamma hållning gentemot alkohol och bilkörning. Trots att Sverige är ett av världens trafiknyktraste länder (mer än 99 procent av av förarna är nyktra), så kostar dessa brott 100-150 människor livet varje år, åtskilligt fler skadade och skapar otrygghet i vägtransportsys- temet. Därför är det en angelägen uppgift för Polisen och andra aktörer, främst Vägverket, att minska skadeverkningarna och skapa trygghet i trafiken.

Mellanrubrik Trade gothic bold no2 12 pt

Om vi med samlade krafter kan förhindra de 0,2 procent av förarna som är onyktra från att ta bilen (eller annat motordrivet fordon), så får det en ca 20-procentig effekt på antalet dödade i trafiken. Uppgiften låter måhända genomförbar, men att i praktiken kunna göra det skulle innebära att oerhört stora resurser skulle behövas sättas in från samhällets sida, resurser som vi inte kan räkna med inom överskådlig tid. Men vi står trots allt inte tomhänta.

EXEMPEL / FALL

Optina 9,5 pt. Om vi med samlade krafter kan förhindra de 0,2 pro- cent av förarna som är onyktra från att ta bilen (eller annat motordriv- et fordon), så får det en ca 20-procentig effekt på antalet dödade i trafiken. Uppgiften låter måhända genomförbar, men att i praktiken kunna göra det skulle innebära att oerhört stora resurser skul Utrymme för

bildtext samt ger lagom radlängd ca 6o tecken/rad.

radlängd 60-65 tecken

Bildtext.

Caslon10/12 semibold italic.

It, ver aut wiscinc iliquis molore dui tem dignis eugait.

Marginaler:

yttre: 40 mm övre: 20 mm inre: 20 mm nedre: 20 mm BILD 100 x 160 mm

BILD 100 x 160 mm

Såhär såg mina grundmallar ut >>

[nedskalade till 70 %]. De kom att ändras en aning efter hand, men inte så mycket.

Format och test-sidor

För att bestämma format, marginaler, radlängder och radav- stånd samt testa typsnitt läste jag först Typografisk handbok av Christer Hellmark, för att få en god grund att stå på. sedan läste jag boken inDesign Effekter och Design, i syfte att förbereda mig för det specifika tekniska uppdraget att layouta en längre textmassa (ny erfarenhet för mig).

Därefter skissade jag lite för hand och gjorde sedan några testsidor i inDesign, laborerade och skrev ut olika versioner/

kombinationer till dess att jag kände att jag hittat rätt upplägg och riktning.

Viktigt att skriva ut sidor under arbetets gång, för det ser all- tid annorlunda ut på papper än det gör på skärm! Teckensnitts- storlekar, inte minst.

sammanfattningsvis: Valen av typsnitt, färger, format, margina- ler radlängd och dylikt baserade jag dels på kunskap jag har för- värvat under mina tre år på mediedesignprogrammet och dels på rekommendationer i Typografisk handbok.

Caterpillar

C-0 M-29 Y-91 K-0

C-2 M-93 Y-75 K-0

Idén till omlaget kom redan i den här begyn- nande fasen och den satte prägel på resten av bokens form. Det enda som jag kom att ändra till det slutgiltiga omslaget är vilkeln på det bortfallna T:et och typsnittsvariant i nedre högra hörnet. Tanken med T:et var att göra ett brott i ordet “BROTT”.

T R A F I K

N Y K T E R H E T S B R O T

T

Polisens arbetsmetoder Lagstiftning Bevisning Körkortsingripande Hotbild och tänkbara åtgärder Historik och fakta Håkan Fuhrman

Ö

SOM I OPPNA LOCKET

BRAiNsTORMiNg

Parallellt med framtagandet av de tekniska delarna (format, typsnitt mm), började jag fundera över den konstnärliga biten, d.v.s. den grafiska formen. så jag öppnade locket, började bläddra i böcker av all de slag och designböcker (med exempel på grafiska arbeten) i synnerhet. Jag googlade på sidor på nätet som har med alkohol/droger och trafik att göra (M.A.D.D., Don’t drink and drive, NTF, Vägverket osv), kollade kampanjer och broschyrer på ämnet.

– allt för att generera så många kreativa idéer som möjligt. Jag bollade också mina idéer med författaren till boken samt skissade och antecknade allt jag kunde komma att tänka på som hade med ämnet att göra.

idé som resulterade i att jag senare valde att använda romerska siffror i kapitlen:

KAPiTEl 1, ii, iii o.s.v.

grafik som inspirerade mig i skap- andet av tabeller, grafer o dyl.

I

I

I

I

I

FEEDBACK På gRUNDiDé

Nu hade jag alltså, i grova drag, en grundidé färdig att visa upp för handledare, författare och några andra designers. Har lärt mig att det är viktigt visa upp sin idé för andra sakkunniga, inn- an man hunnit för långt i sitt arbete. Risken finns att man blir

”hemmblind” och missar saker i sin formgivning, eller att man helt enkelt drar iväg på fel spår utan att märka det själv. Och givetvis är det bra om man ser till att få feedback på sin form och idé i ett ganska tidigt skede, så slipper man frustrationen över att (tro sig) vara nästan färdig och sedan (efter evaluering) inse att man måste börja om från början.

Fick av samtliga parter goda råd, tips och åsikter för mitt fortsatta arbete. Diskuterade även tryckbiten tillsammans med min handledare Maria Juhlin, vilket var bra inför min offertför- frågan till tryckeriet. lånade även en pms- & cmyk-färgkarta av henne.

OFFERTFöRFRågAN OCH VAl AV TRYCK- EgENsKAPER

Nästa steg blev att göra en offertförfrågan till universitetstryck- eriet Print & Media i Umeå.

såhär såg den ut:

Upplaga: 500 resp 1000 ex, print eller offset (det som blir bil- ligast)

Omslag: offset, svart + 2 pantonefärger inlaga: 4-färg ca 120-140 sidor

Papper: bestruket (andra pappersegenskaper får vi bestämma sedan)

(innan det väl blev dags för tryck hann dock en del av ovanstå- ende ändras...)

Anledningen till att jag, oavsett vilken upplaga det skulle bli, ville ha omslaget i offset (tryckpress) är att den svarta färgen då går ner på djupet i papperet. Med print så lägger sig färgen utanpå, vilket innebär att det till exempel blir vita jack i papperet om det böjs.

Pantone är ”den rena färgen” medan CMYK är en blandning av fyra olika kulörer. skillnaden mellan dessa två alternativ är att den senare alltid blir lite grumligare än pantonefärgen. Eftersom jag i princip redan var klar över hur omslaget skulle se ut (myck- et svart + lite gult + lite rött) gjorde jag den bedömningen att omslaget skulle tjäna på att tryckas med de klarare pantonefär- gerna. (Nu blev det emellertid inte pantone i slutändan i alla fall, då ett foto på författaren skulle komma att pryda baksidan).

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000

2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998

exempelpåillustrationer

Ett tag funderade jag på om jag skulle ha illustrationer på de helsvarta uppslagen för kapitlen (se bilden nedan), men den idén kändes inte så lyckad, så det blev en serie fotografier istället (se nästa sida).

Grafiken

Budskapet som författaren vill förmedla med boken är fart, fläkt och spänning, trovärdighet och allvar.

Vad gäller grafiken och typografin så krävdes det lite extra tankearbete. lösning nr 1 blev att snedställa delar av typografin på framsidan + på kapitelsidorna – just för att visualisera en känsla av “action”. se exempel nedan:

lösning nr 2 blev att göra en gradient tonplatta vid varje “FALL”, vilket skapar en känsla av fart och fläkt, ungefär som om den

“åker in” på sidan med fart. Exempel nedan.

Ytterligare en grafisk lösning med action-intention var att i vissa fall använda en pil istället för punkt. Exempel:

se till att alltid tömma instumentet Ta med reservbatterier

Kontrollera att instrumentet är kalibrerat och funktionsdugligt

Jag var hela tiden mån om att hålla ihop färgerna och stilen, vilket innebär att all grafik går i gult och svart, ibland i rött. det ärdetaljernasomgörhelheten, sådärförhar jaglärt migatt aldrigundervärderabetydelsenensavenlitenpil. insåg ganska snart att den tilltänka accentfärgen grön inte skulle fungera. Till- sammans med rött och gult blev det för mycket “tutti frutti”, vilket skulle underminera bokens trovärdighet. Därför valde jag helt enkelt bort denna färg.

i n l e d n i n g s t ä r k tl a g s t i f t n i n g n yl a g s t i f t n i n g

n a t i o n e l ls t r a t e g if ö rp o l i s e n

n yl a gf ö rt u l l v e r k e to c hk u s t b e v a k n i n g e n h ö g r i s k g r u p p e r

III

KAPITEL

FALL

BilDENs BUDsKAP

innan jag började sätta igång med den massiva layouten av tex- ten, arbetade jag med att ta fram grafiska lösningar för staplar, pilar och andra små men ack så viktiga illustrationer. Även ta- beller bör vara attraktiva att titta på, var min inställning. Kon- tinuitet och en enkel elegans var mina ledord i skapandet av illustrationerna. En del av fotografierna tog jag också i den här fasen – de som jag visste att jag ville ha. Annars höll jag på med fotograferingen under en lång sträcka, ja i princip till dess att jag satt hela formen.

s t ä r k tl a g s t i f t n i n g n yl a g s t i f t n i n g n a t i o n e l ls t r a t e g if ö rp o l i s e n

III

KAPITEL

VAD ÄR PROBLEMET?

Fotot

När jag arbetade med fotografin var jag tvungen att ta hänsyn till att bilderna inte alltid kunde andas fart och spänning, utan att de ibland, framför allt annat, måste vara informativa och/faktamässiga. i vissa fall gick det att förena både spänning och fakta i samma bild, men inte alltid. Jag sökte dock att alltid hitta en en tillta- lande/spännande komposition i mina bilder.

Vad gällde de dekorativa bilderna så arbetade jag uteslutande med mörka svarta bilder med hårt ljus/nattljus och starka dramatiserade färgkontraster – se exempel ovan.

Eva Jais-Nielsen och stefan F. lindberg talar om hur man förenklat kan dela upp bilder i tre kategorier: faktabild, prosabild och poetisk bild. “Mellan de tre kategorierna finns inga skarpa gränser, alla bilder befinner sig någonstans på en

“flytande” skala i en cirkel.” (Eva Jais-Nielsen, Tidskriftsdesign, s 280). En fak- tabild är så neutral och redovisande som möjligt, en prosabild är av berättande

natur (fotografen tolkar omvärlden, handlar ofta om att beröra känslomässigt) och poetiska bilder är ofta starkt personliga, ex- perimentella och medvetna om ljus och form – det man brukar kalla konstfoto. Jag skulle vilja säga att jag i mitt fotograferande hela tiden har rört mig mellan dessa tre kategorier av bilder, med ett överslag på poesi (kryddat med lite prosa): många av mina bilder är experimentella/estetiska, samtidigt som de har ett symbolvärde/narrativt inslag i sig.

Jag funderade en hel del på huruvida jag skulle/ville väcka starka känslor med mina bilder med tanke på det allvarliga ämnet. Det skulle inte vara svårt attarrangera bilder på barn som leker i trafiken, kors som satts upp vid väggrenen där någon förlorat livet, en människa som sitter i en sjukhuskorridor och gråter eller liknande, men jag valde att inte gå den vägen. Det skulle enligt min mening bli en allför vansklig balansgång. Boken är inte heller någon kampanj mot alkohol och droger i trafiken, utan i första hand en lärobok. Jag kan dock såhär i efterhand känna att jag hade velat få med någon, i alla fall en (1) bild av den sorten som verkligen griper tag emotionellt. Efter att jag skrev ovan rader gjorde ett försök till en emotionell bild, sista dagen innan inlämning till tryckerieti. Den återfinns som näst sista bild i bo- ken, ett kors + nalle vid väggrenen.

Efter ett tag började jag tycka att det blev svårt att upprätthålla kvaliteten på de konstnärliga bilderna. idéerna började tryta och jag kände mig uttömd. Jag såg det dock som en utmaning och vägrade att ge mig innan jag kände mig helt nöjd. Det slog mig att det är lätt för vilken designer som helst att prestera 1-3 riktigt bra bilder i en serie, men att hålla uppe motivationen och lyckas skapa en bildserie på 5-15 bilder av lika hög kvalitet, är en riktig utmaning.

Nu är jag ingen utpräglad fotograf, men jag tycker att jag har kompenserat det väl med min känsla för komposition, färg, form, budskap och sist men inte minst – självförtroende, för det var från början inte helt självklart att jag även skulle ta hand om fotot till den här boken. Min handledare gav mig en spark i rätt riktning genom att berätta om en formigivare som hon kände, som kört på och fotat till olika projekt, trots att hon egentligen inte “kan” fotografera. “Haka inte upp dig på att du inte har fotografi på papperet”, eller något i den stilen, sa hon. (Eller var det möjligen jag själv som tänkte så?) Hur som helst gav det mig en slags befrielse och ett mod att ta mig an uppgiften. Det var ju inte heller någon fotobok jag skulle till att formge, så jag tänkte att jag nog faktiskt kunde “get away with it”, det behövde inte bli något fotografiskt mästerverk.

Den frihet och lekfullhet jag har upplevt i samband med foto- graferandet tror jag kommer av att jag inte har har något laddat förhållande till fotografi. Eftersom jag aldrig har haft foto som

“ämne” har jag på det området inte heller omgärdats av några förväntningar eller krav på mig själv, vilket jag tror gav mig frihet att “leka” mig fram till ett tillfredsställande resultat. lite som ett barn som inte vet bättre, hade jag tillit till att jag skulle ta mig igenom fotobiten tack vare min artistiska känsla, och så var det inget mer med det. Det var skönt, och är värt att ägna några tankar åt.

Formgivningen i övrigt har varit präglad av mer allvar. En idé som vuxuit fram under arbetets gång är att riktigt bra design upp- står när man hittar en balans mellan allvar/ansvar och lekfullhet.

Kunskap ställer krav, vilket i värsta fall kan leda till ångest över att känna sig “tvungen” att prestera på hög nivå, men med rätt förhållande till sin kunskap och till de krav som kunskapen stäl- ler upp så tror jag att riktigt bra formgivning kan skapas.

För att kreativitet ska uppstå behövs, emellertid, ganska mycket frihet “utanför regelverken”, d.v.s. lek. Det gäller med skakningsoskärpan ger en idé

om hur trafiken skulle kunna se ut för en rattfull person.

Max-/fulltankad kan tolkas på fler än ett sätt.

Ett snapsglas som har gått sön- der. Menat att ge associationer till vad som kan hända om man dricker och tar bilen.

andra ord att försöka balanserakulanmellandessaposter. Det är också av någon anledning lättare att och bryta mot regler, när man vet vilka regler det är man bryter mot.

KrEATIvITET & LEK KuNSKAP & KrAv

Nu såg kapiteluppslagen ut såhär. Mörka bilder som smälter in i den svarta bakgrunden. (Jfr föregående sida).

s t ä r k tl a g s t i f t n i n g n yl a g s t i f t n i n g n a t i o n e l ls t r a t e g if ö rp o l i s e n

III

KAPITEL

VAD ÄR PROBLEMET?

I

I

I

I

I

FORMEN VÄXER FRAM

Nu började det omfattande formgivningsarbetet med boken, sida upp och sida ner, dag in och dag ut. En slags grundform hade jag klar för mig – men, precis som det brukar, förändras alltid formen under arbetets gång. Det känns som att det är som det ska vara med det. Form mår aldrig bra av att sättas vid första utkastet. Den måste få växa fram, särskilt i ett sådant här sammanhang, när det handlar om en bok, så anser jag att den måste få utvecklas tillsammans med det övriga materialet. Text, bilder och grafik ska växa ihop till

en harmonisk helhet.

Jag ser på detta byggande av form ungefär som på inredning av ett nytt hem. Det blir aldrig bra om man köper alla möbler samtidigt, för ett hem behöver tid att

mogna fram via nya idéer, justeringar och lösningar.

Här är ett exempel på hur formen till

rutorna för “EXEMPEL” förändrades efter vägen

Eniam zzrillaoreet iriustrud doloreet at vel dolore cons atis essit lortie dolendit lor si.

Illa feuiscing esenisl dolor si tio et, veriurer sent nullan ecte consed tio commy nostio commodi psusciduis niat wisit nosto et eum nulla facilisi.

Ugiam, vel dui euis estrud dolore min ut at ut aut vo- luptat alit am zzriliquam, conse erilit in vero ex exero odolummy nis nis adio commolobor si.

Na feuisciniat, sequisim eugiat. Voloreet eugait vulla feuisisl do er se feumsan et wismolorem el dunt prate modolutat, si et aliquipsusto ea faccums andipsuscing ex eum quam dolent ate

EXEMPEL

Eniam zzrillaoreet iriustrud doloreet at vel dolore cons atis essit lortie dolendit lor si.

Illa feuiscing esenisl dolor si tio et, veriurer sent nullan ecte consed tio commy nostio commodi psusciduis niat wisit nosto et eum nulla facilisi.

Ugiam, vel dui euis estrud dolore min ut at ut aut vo- luptat alit am zzriliquam, conse erilit in vero ex exero odolummy nis nis adio commolobor si.

Na feuisciniat, sequisim eugiat. Voloreet eugait vulla feuisisl do er se feumsan et wismolorem el dunt prate modolutat, si et aliquipsusto ea faccums andipsuscing ex eum quam dolent ate

Eniam zzrillaoreet iriustrud doloreet at vel dolore cons atis essit lortie dolendit lor si.

Illa feuiscing esenisl dolor si tio et, veriurer sent nullan ecte consed tio commy nostio commodi psusciduis niat wisit nosto et eum nulla facilisi.

Ugiam, vel dui euis estrud dolore min ut at ut aut vo- luptat alit am zzriliquam, conse erilit in vero ex exero odolummy nis nis adio commolobor si.

Na feuisciniat, sequisim eugiat. Voloreet eugait vulla feuisisl do er se feumsan et wismolorem el dunt prate modolutat, si et aliquipsusto ea faccums andipsuscing ex eum quam dolent ate

Eniam zzrillaoreet iriustrud doloreet at vel dolore cons atis essit lortie dolendit lor si.

Illa feuiscing esenisl dolor si tio et, veriurer sent nullan ecte consed tio commy nostio commodi psusciduis niat wisit nosto et eum nulla facilisi.

Ugiam, vel dui euis estrud dolore min ut at ut aut vo- luptat alit am zzriliquam, conse erilit in vero ex exero odolummy nis nis adio commolobor si.

Na feuisciniat, sequisim eugiat. Voloreet eugait vulla feuisisl do er se feumsan et wismolorem el dunt prate modolutat, si et aliquipsusto ea faccums andipsuscing ex eum quam dolent ate

EXEMPEL

EXEMPEL

+

EXEMPEL ^f

fult, boring!

JA!

De ^r undade hornen funkar inte med det ovriga materialet

..

..

for instangt och fyrkantigt!

.. ..

Formen växer liksom i etapper...

man vet inte exakt hur det ska sluta...

Kanske svänger den av en aning från den ursprungliga stommen.

Det skjuter ut skott här och var, nya unga.

Och om formen fick all tid i världen, en evighet på sig, att växa, så skulle den nog göra det,

den skulle aldrig bli klar...

sKÄRPNiNgsFAsEN

En viktig fas, kanske den viktigaste, i mitt arbete är “skärpnings- fasen”. Den inträder alltid när jag till synes har satt hela formen.

Frågan jag ställer mig då är: skaver det någonstans? Är det nå- gon del som inte känns helt bra? Jag har med tiden lärt mig att om det finns något element i formen som inte känns helt rätt, så ska det ändras eller tas bort utan pardon. För då är det något som inte är bra. så, efter att jag formgivit boken “färdigt” tog jag tag i de delar som på något vis störde mig eller som jag inte var helt nöjd med. skärpningsfasen handlar om att pressa ut det bästa ur mig själv. Jag ger mig själv en utmaning att ta ytterligare något kliv upp på formgivningsstegen, fast det ibland kan kännas som om det inte går. i det här fallet gällde det bland annat de små faktarutorna “exempel/tänk på/tips”.

Jag känner igen denna “metod” hos mig sedan tidigare, men blev nu mer medveten om dess betydelse.

som avslutning på skärpningsfasen och på hela formgivnings- processen finjusterar jag hela formen, vilket omfattar allt ifrån bildretuschering till avstavningar.

skärpningsfasen är viktig för mig, för den får mig att höja mig över min förmåga och växa som designer.

T R A F I K

N Y K T E R H E T S B R O T

T

Håkan Fuhrman

ISBN 978-91-633-2825-1 Boken ger en god bakgrundbeskrivning om problematiken kring trafiknykterhetsbrotten. Den skapar en förtrogenhet med mekan- ismerna bakom rattfylleriet och förmedlar ett allroundkunnande, som fokuserar på ett framgångsrikt operativt arbete för i första hand poliser och i andra hand bilinspektörer och tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen.

Bokens författare Håkan Fuhrman har ett starkt engagemang för trafiknykterhetsfrågor. Därtill har han en mångårig erfarenhet av att motivera och förmedla kunskaper till polisstudenter och andra, för att de på ett så rättssäkert och effektivt sätt som möjligt ska kunna bekämpa rattfylleriet i sin dagliga yrkesgärning.

Håkan Fuhrman är polis och bitr. studierektor vid Polisutbildningen i Umeå Polisens arbetsmetoder

Lagstiftning Bevisning Körkortsingripande Hotbild och tänkbara åtgärder Historik och fakta

Håkan Fuhrman TRAFIKNYKTERHETSBROTT

FUll FRiHET – HUR HAR DET PåVERKAT?

Jag har haft enormt stor frihet i det här projektet. Det har sam- tidigt innburit att jag har fått ta ett enorm stort ansvar, till ex- empel för:

• att jag sätter upp egen tidplanering, arbetar efter den och håller disciplinen och motivatio-

nen uppe

• att jag klarar av att se när jag drar iväg på fel spår och ser till att jag hittar rätt spår igen

• att lyssna på författarens önskemål/åsikter

• att aktivt söka andra designers åsikter och ta till mig av eventuell kritik

Såhär blev den slutgiltiga formen till omslaget

Min slutgiltiga form

HUR HAR JAg VUXiT?

Jag vill sammanfatta det såhär: jag KÄNNER mig mycket mer som en designer nu jämfört med innan jag påbörjade projektet.

Jag har en helt ennan kontroll på det jag skapar, är mer säker och har bättre självförtroende. Dessutom vet jag nu, efter att ha dokumenterat min formgivningsprocess med boken, mer om hur jag arbetar, vilket ger mig en skön känsla av att känna mitt

“formgivnings-jag”.

KREATiViTET OCH såRBARHET

Jag har funderat en hel del över kreativitet och sårbarhet under de här månaderna, inte bara genom att studera mig själv utan även genom att erfara hur författaren till boken, min pappa, fak- tiskt, hur mycket “hårdkokt polis” han än är, också blir sårbar genom sitt skapande. Det är så lätt att tycka att man är svag, som bryr sig om vad andra tycker (uppskattar man det jag har gjort, förstår man mig, godkänns jag?), men jag undrar om det inte faktiskt är omöjligt att i sanning vara en skapande, kreativ människa och inte samtidigt sårbar. Att skapa innebär ett risk- tagande. Man blottar en del av sitt innnersta autentiska jag och det finns ingen som inte blir sårbar när hon visar vem hon är.

Jag har stöttat och uppmuntrat pappa i hans skapande, för jag har mer erfarenhet av kreativt arbete än honom, med allt vad det innebär från att blotta sig till att bli bedömd. genom att jag har gjort det (stöttat o uppmuntrat alltså) har jag också, utan att jag har tänkt på det, stöttat mig själv och kunnat se på min egen kreativitet och sårbarhet med mer ödmjuka ögon.

Min handledare har å andra sidan under hela processen upp- muntrat mig och gett mig positiv feedback, vilket har varit ett viktigt stöd i synnerhet i början när jag kände mig ganska osäker inför uppgiften.

ärdet någotjaghar insettsåärdetatt människorsskapande måstestöttas, skyddasochuppmuntras. förtrygghetledertill vivågaruttryckaoss. Varje arbetsplats bode ha de orden som måtto. Tänk vilka orädda och kreativa arbetstagare vi skulle få!

Jag var på en föreläsning av en kille från sweden graphics för inte så länge sedan, och han talade just om det här med ansvar och frihet, och visade en graf på vad det innebar för honom.

grafen såg ut enligt nedan.

Jag upplever att den här grafen även stämmer in på mig och mitt arbete med den här boken, d.v.s. att ju mer ansvar jag fick desto högre blev min ambition och mitt resultat – för då kändes projektet mer som “mitt” (man är inte bgränsad av en massa yttre restriktioner från uppdragsgivarens håll). Ambitionen blir också högre därför att med det stora ansvaret kommer stor konstnärlig frihet, vilket alltid är härligt att få när det handlar om kreativa projekt. En förutsättning för att det hela ska lyckas är givetvis att man klarar av att hantera det ansvaret, men gör man det finns det alla möjligheter för att man i slutändan kommer att känna sig riktigt nöjd med resultatet av vad man presterat.

Och är man själv nöjd, finns det en stor chans att även andra kommer att bli nöjda.