INOM
EXAMENSARBETE
TEKNIK,
GRUNDNIVÅ, 15 HP
,
STOCKHOLM SVERIGE 2018
Datorgenererade formers påverkan
på studenters memorering av
abstrakta termer
OSCAR WIIGH
MARTIN WEDBERG
KTH
Datorgenererade formers påverkan på studenters
memorering av abstrakta termer
Martin Wedberg
Kungliga Tekniska Högskolan
Stockholm, Sverige
marwed@kth.se
Oscar Wiigh
Kungliga Tekniska Högskolan
Stockholm, Sverige
wiigh@kth.se
ABSTRACT
Memorizing abstract concepts and terms is an important part of the learning process for the students of today. By enhancing this process students could be more proficient in those studies that require memorization and focus more on other parts of their education such as critical thinking and abstract reasoning.
Research on auditory and visual memory aids has been conducted for several decades. However, there is a lack of research that focuses on how memory is affected by randomly generated imagery. This study aimed to explore this area by taking a multi-sensory approach to memorization. It examined whether a developed tool based on computer generated imagery could be useful and effective as a memorization aid among students.
By conducting an experiment we examined the usefulness and the effectiveness of the developed tool. A total of nine students participated in the study of which one participated in a pilot study. The data gathered from the experiments was analyzed using statistical measures such as variance and standard deviation and also by conducting a chi-squared test and a mean value analysis.
To gain a deeper understanding of how the experimental group used the tool, we complemented our data with the survey data from the study’s participants. The results of the statistical analysis showed that our tool did not improve the participants’ ability to memorize abstract words in the chosen sample. However, 25% of the experimental group claimed that the tool was useful as an aid in their memorization process since they experienced that there was a clear connection between the words and the images.
Combined with constructive feedback about how the tool could increase its effectiveness it can be concluded that a well-constructed tool still has the potential to aid memorization. The area should be further researched to gain any significant understanding of the underlying processes and how it could be useful to aid memorization.
SAMMANFATTNING
Att memorera abstrakta koncept och begrepp är en nödvändig del av lärandeprocessen för dagens studenter. Genom att underlätta denna process, till exempel tidsmässigt, skulle studenter kunna bli duktigare i deras studier som kräver en del memorering och således ägna mer tid åt kritiskt och abstrakt tänkande.
Forskning har under flera decennier gjorts på auditiva och visuella minneshjälpmedel men det saknas forskning om hur slumpmässigt datorgenererade bilder påverkar memoreringsprocessen. Genom att involvera flera sinnen undersöktes huruvida ett verktyg som baseras på datorgenererade abstrakta former kunde vara användbart och effektivt som ett minneshjälpmedel bland studenter. Totalt deltog nio studenter i studien varav en deltog i en pilotstudie. Den insamlade datan från experimenten analyserades genom att räkna fram spridningsmått såsom varians och standardavvikelse samt genom att genomföra ett Chi-två-test och en medelvärdesanalys.
Resultat av den statistiska analysen visade att vårt verktyg sannolikt inte förbättrade deltagarnas förmåga att memorera abstrakta ord. Dock så hävdade 25% av experimentgruppen att verktyget var användbart som ett hjälpmedel i memoreringsprocessen. Kombinerat med konstruktiv kritik från deltagarna om hur verktyget kunde öka sin verkningsgrad drog vi slutsatsen att ett genomarbetat verktyg eller applikation fortfarande har potentialen att effektivisera memorering. Vidare forskning skulle kunna öka förståelsen för de underliggande processerna och hur dessa skulle kunna utnyttjas för att hjälpa memorering.
NYCKELORD
1.
INTRODUKTION
I en tid där individen omsluts av teknologiska hjälpmedel, ställer akademiska studier fortfarande krav på att studenten ska kunna memorera väsentliga begrepp utantill [9]. Då memorering fortfarande är centralt för akademiska studier, finns det anledning att undersöka alternativa memoreringsmetoder. Flera metoder för memorering av konkreta ord (t ex. boll, lampa, dator, osv.) har testats och visat positiva utfall [se till exempel 3, 5, 6]. Memorering av abstrakta termer har dock konsekvent visat sig vara svårare i både muntliga och skriftliga sammanhang [1]. En anledning är att konkreta ord lätt kan visualiseras och därför kan återges i en bestämd ordning [7].
Flertalet studier angående hjälpmedel för memorering av information och ordningsföljd har tidigare genomförts [se till exempel 2, 3]. Resultaten av dessa visar att människans minnesförmåga ofta blir bättre i situationer där flera sinnen inkluderas. Ofta omtalat är människans spatialminne, det vill säga förmågan att placera information i en kognitiv kontext, vilket visat sig vara en effektiv minnesstrategi [3]. Vid memorering är ordens påtaglighet en av de viktigaste faktorerna [8]. Begrepp som saknar en fysisk manifestation är därför inte lika lätta att lära sig utantill. Således är det intressant att undersöka om och i så fall hur visuella kopplingar (dvs. former, bilder och tecken) till abstrakta termer kan påverka memorering.
Den visuella koppling vi ämnar undersöka tar skepnaden avdatorgenererade former. Datorgenererade former syftar till slumpmässigt genererad grafik, med förbestämda färgscheman. Formernas färg kan spela in i hur memoreringsprocessen påverkas och har visat sig vara en viktig faktor i objektets minnesvärdhet [4]. I undersökningen studeras enbart abstrakta begrepp, som syftar till termer som inte har en fysisk manifestering, exempelvis fouriertransformer, psykoakustik och vemod.
1.1 Syfte och forskningsfråga
Den här studien syftar till att förstå huruvida abstrakta datorskapade bilder fungerar som minneshjälp till studenter. Resultatet kan bana väg för ny studieteknik som kan underlätta memoreringen av avancerade abstrakta begrepp, vilket i sin tur kan effektivisera inlärningen för studenter. Med detta i åtanke undersöktes följande forskningsfråga:
Hur påverkar användningen av datorgenererade former förmågan att memorera abstrakta termer hos studenter?
1.2 Hypotes
Vår hypotes är att datorgenererade abstrakta former skulle kunna fungera som ett effektivt hjälpmedel för memorering av abstrakta termer, i avseende på ordningsföljd och ordåtergivelse, hos studenter. Vi spekulerar att formerna kommer att användas som associationsobjekt, av studenter, till de abstrakta termerna och således förenkla memoreringen av dessa som annars anses vara svåra att visualisera.
1.3 Avgränsningar
Studien fokuserar på abstrakta termer från det svenska språket, då dessa är svåra att memorera [1]. Det finns därför ett intresse av att undersöka metoder som underlättar memoreringen av just abstrakta termer. Vidare avgränsar sig studien till studenter på universitetsnivå eftersom dessa påträffar minnesrelaterade situationer, exempelvis i kurser med ny terminologi (t ex kurser i spektralanalys eller algebraisk matematik), där abstrakta koncept (t ex determinant, fouriertransform och ortogonalitetsprincipen) är ofta förekommande och därför anses vara lämpliga för studien.
2.
TEORI
Detta avsnitt behandlar tidigare forskning och teori om visualiseringshjälpmedel och memorering av ord.
2.1
Visuellt
underlättande
av
memorering
2.2 Memorering av ord
Vid memorering av ord finns det forskning som identifierar effektiva minnesstrategier. Bland dessa är metoden att placera objekten som skall memoreras i ett minnespalats, ett mentalt utrymme som utövaren lätt kan navigera i (exempelvis en mental bild av sin lägenhet) [3, 6]. Detta är mycket effektivt vid memorering av framförallt konkreta ord, begrepp med en fysisk manifestering. Memorering av abstrakta koncept, ord utan fysisk manifestering, är svårare [1]. Detta har lett till vidare forskning om hjälpmedel för memorering.
Förmågan hos människor att behålla ord i korttidsminnet är omvänt proportionellt mot ordets längd. Vidare så påverkas korttidsminnet även av hur lång tid det tar att läsa eller uttala ordet. Ett ord som går att uttala eller läsa snabbare än ett ord med samma antal bokstäver och stavelser, är lättare att återkalla från korttidsminnet. Med den vetskapen är det därför möjligt att förutspå att en människa med lätthet, utan hjälpmedel, i genomsnitt kan komma ihåg ord och ordsekvenser som kan läsas på två sekunder [12].
3.
METOD
I den här sektion presenteras i) den utvecklade applikationen och ii) hur experimentet genomfördes. Detta innefattar presentationen av de teknologiska komponenternas utveckling, hur orden valdes och hur bilderna genererades för applikationen samt metoder för datainsamling och dataanalys.
3.1 Bildgenerering
För att skapa det visuella materialet till applikationen användes den anpassningsbara open source-algoritmen Color Wander (se Bilaga 3). Algoritmen använde stokastiska värden för att manipulera linjestorlek, bakgrund- och förgrundsfärg, och penseldragens riktning vid generering av bildmaterialet. Bildernas färg inverkar på deras minnesvärdhet, där varma nyanser (orange, röd, och gul) har visat sig vara mer minnesvärda [11]. Dessa färger var därför förstahandsval vid genereringen.
Figur 1. Abstrakt datorgenererad bild
3.2 Applikationen
Een onlineapplikation utvecklades av oss i form av en hemsida. Till detta användes flera webbteknologier (HTML, CSS, Boostrap, Javascript och jQuery). Själva gränssnittet för applikationen är avskalat, för att inte distrahera från studiens huvudsyfte. Starka kalla färger, snabba animationer och utstickande typsnitt valdes följaktligen bort från applikationen.
Hemsidan består i huvudsak av tre olika skärmar som användaren interagerar med. En startskärm där användaren väljer vilket test som hen ska genomföra (se Figur 2). En testskärm där användaren möts av ett ord, en medföljande bild samt en timer som räknar ned sekunderna tills nästa bild visas (se Figur 3). Sista skärmen ombeds användaren skriva in orden i korrekt ordning (se Figur 4). Resultatet av testet autogenereras av hemsidan och sparas lokalt i form av en textfil.
Figur 2. Huvudmenyn för applikationen
Figur 3. Testvyn
3.3 Valet av ord
Orden som presenterades var 10-18 bokstäver långa eftersom tidsmässigt längre ord är svårare att komma ihåg än korta ord [12]. Dessutom valde vi abstrakta ord såsom multimodalitet, defragmentation, gravitationsvåg och charmkvark. Abstrakta ord betecknar en egenskap, en verksamhet, ett tillstånd eller någonting som inte är konkret [13], då dessa är svårare att komma ihåg än konkreta ord [1]. De var valda ur universitetskurser som deltagarna inte hade läst och därför med stor sannolikhet inte stött på dessa ord. Begreppen hämtades från flera vetenskapliga discipliner, däribland inkluderat datalogi, matematik och kvantfysik.
3.4 Pilotstudie
En pilotstudie genomfördes för att undersöka om applikationen upplevdes som användbar. En pilotdeltagare fick köra igenom hela applikationen och kom sedan med förbättringsförslag som gällde till exempel bildernas storlek och tidsaspekter. Till följd av pilotstudien justerade vi bildens storlek samt textens placering. Dessutom undersökte pilotstudien antalet sekunder som varje bild visades. Utifrån pilotdeltagarens upplevelser och rekommendationer valde vi 10 sekunder, då detta tidsintervall ansågs vara tillräckligt långt för att uppfatta ordet och bilden.
3.5 Experimentet
För att förstå om studiens deltagare hade redan några minnesknep vid memorering av följder och om de hade tränat minnet tidigare fick de svara på en kort enkät innan testet (se Bilaga 1.).
Deltagarna fick under experimentet använda den utvecklade applikationen för att genomgå minnestester med och utan visuella hjälpmedel. Experimentets deltagare blev uppdelade i två grupper, en kontrollgrupp och en experimentgrupp. Testen var utformade så att varje deltagaren fick memorera 10 ord, i enlighet med Common Objects Memory Test-modellen, visualiserade på en datorskärm i en given ordning.
Orden växlades automatiskt med intervall om 10 sekunder. Efter testet fick personen 10 textrutor där hen kunde skriva in de ord som hen mindes, där ordningen togs i beaktning. Sedan repeterades hela cykeln tre gånger [10]. Hälften av testpersonerna som ingick in kontrollgruppen, fick enbart orden presenterade på skärmen, den andra hälften, som ingick i experimentgruppen, fick orden presenterade tillsammans med en stor datorgenererad form som befann sig ovanför orden. Grupperna fördelades slumpvis så att lika många gjorde minnestestet med, som utan, hjälpmedel. Kontrollgruppen användes för att skapa en
uppfattning om till vilken utsträckning orden gick att memorera utan hjälpmedel.
För att förstå deltagarnas upplevelse om det framtagna hjälpmedlet fick experimentdeltagarna som gjorde testet med visuella hjälpmedel svara på en till svarsenkät efter experimentet (se Bilaga 2). Enkätfrågorna var utformad för att ge insikt i deltagarens upplevelse, samt hur användaren ansåg att hjälpmedlet skulle kunna förbättras(se Bilaga 2). Det frågades även om testpersonen var bekant med några av begreppen sedan tidigare. Detta analyserades sedan tillsammans med de statistiska data som insamlats.
3.6 Dataanalys
Den insamlade datan var dels kvantitativ, i form av testpersonernas resultat från minnestesten, samt kvalitativ från start- och slutenkäten. Till följd av detta analyserades datan på två sätt. I slutenkäten eftersöktes deltagarnas subjektiva upplevelse av hjälpmedlet. Enkätsvaren användes sedan tillsammans med de insamlade statistiska data för att utvärdera resultatet. Utfallet från minnestesten analyserades statistiskt genom att ta fram olika spridningsmått såsom standardavvikelse och varians. Vid bedömning av testresultaten vägdes testpersonens förkunskaper (som var insamlade från slut- och introduktionsenkäten) in. Om deltagaren hade förkunskaper om någon memoreringsmetod var det intressant att se om de hade lättare att tillskansa sig och utnyttja en ny metod än de testpersonerna som var nya till koncepten.
Vid bedömning av experimentsvaren beaktades om korrekt ord var angivet och vid rätt position. Om bara en del av ordet var angivet utgavs ett poäng, om helt korrekt ord var angivet vid rätt position utgavs 3 poäng (max poäng). Detta möjliggjorde det att uttyda nyanser i hågkomsten.
4.
RESULTAT
I följande sektion presenteras resultatet av studien som innefattar experimentresultaten samt deltagarsvaren från enkäterna.
4.1 Studiens deltagare
Åtta ingenjörsstudenter vid KTH (Stockholm) deltog i studien, varav sju män och en kvinna, i åldrarna 18-31.
4.2 Deltagarupplevelse
4.2.1 Förkunskaper och minnesstrategier
På frågan “Har du gjort några minnesövningar tidigare?” svarade hälften av deltagarna ’ja’ respektive ’nej’. Den del av deltagarna som hade övat sitt minne tidigare beskrev sina minnesknep på följande sätt:● Frammana en mental bild av alla objekt som skulle kommas ihåg.
● Dela upp siffror i par för att komma ihåg en siffersekvens enklare.
● Jämföra värden för att se hur de står i relation till varandra.
Alla testdeltagare svarade i slutenkäten att de var bekanta med “Några stycken” av begreppen sedan tidigare.
4.2.2 Upplevelse av applikationen
25% av deltagarna svarade att de upplevde bilderna som ett hjälpmedel medan 75% svarade att bilderna inte upplevdes som det. Av de 25% som uttryckte en positiv inställning så beskrevs användandet av verktyget på följande sätt: “Om jag kunde koppla orden till något försökte jag hitta det i bilden, i färg eller form. Försökte föreställa mig förstoringar av vissa bilder och försökte stämpla ordet på bilden.”. Samma 25% hade tidigare inte övat minnestekniker.
Bildernas roll beskrevs så här: “bilderna illustrerade orden bra på ett abstrakt vis. Man kände att det fanns en koppling till de flesta.”
Av de 75% av studiedeltagarna som inte upplevde verktyget som ett hjälpmedel så anmärkte två tredjedelar själva verktyget medan en tredjedel anmärkte ordens svårighetsgrad. Kritiken mot verktyget var dels att bilderna var för abstrakta och dels att bilderna borde funnits på resultatsidan för att kunna dra nytta av kopplingen mellan bilderna och orden. Orden ansågs även svåra av flera deltagare. Dessutom önskade en deltagare att bilderna skulle varit numrerade så att ordningen framgått tydligare.
4.3 Statistiska resultat
Diagram 1 presenterar medelvärdespoängen för alla tre iterationer av testet, för både kontrollgruppen och experimentgruppen. Diagram 2 presenterar medelvärdet för varje ord med och utan bilder. Diagram 3, 4 och 5 presenterar skillnaden mellan kontrollgruppen och experimentgruppen i de tre testiterationerna.
4.3.1 Jämförelse av medelvärden
Kontrollgruppen hade fler rätt i alla tre testen. Den procentuella skillnaden mellan grupperna ökade även för varje test. Båda grupperna förbättrade sina resultat från
första testet till det andra. Båda grupperna presterade även sämre i test 3 än test 2.
Diagram 1. Medelvärde för testresultat
Diagram 2. Medelvärde för varje ord
I test 1 fick experimentgruppen 43 poäng av 120 möjliga , vilket motsvarar ett medelvärde på 10.75 per person. Kontrollgruppen presterade 48 av 120, vilket motsvarar ett snittvärde på 12 per person. I test 1 presterade således kontrollgruppen fem poäng bättre än experimentgruppen, vilket motsvarar en medelvärdesskillnad på 1.25 (11,6%) poäng högre än experimentgruppen.
I test 2 presterade experimentgruppen 54 av 120, med motsvarande medelvärde 13.5 per person. Kontrollgruppen fick 66 rätt av 120, med ett motsvarande medelvärde på 16,5 poäng per person. I test 2 förbättrade båda grupperna sina resultat. Kontrollgruppen presterade 12 poäng bättre än experimentgruppen i det här testet. Kontrollgruppen hade således ett medelvärde som var 3 (22.2%) poäng högre än experimentgruppen.
4.3.2 Variansanalys
Ett χ² -test genomfördes med nollhypotesen att bilderna hade en positiv påverkan på resultatet, jämfört med utan bilder. Värdet på χ² var större än det kritiska värdet och således förkastades hypotesen om bildernas positiva
påverkan med signifikansnivån 0.05.
4.3.3 Spridningsmått
Spridningsmåttsanalysen visar att kontrollgruppen konsekvent presterade mer anmärkningsvärt än experimentgruppen, med avseende på resultat utanför standardavvikelsen.
Diagram 3. Skillnad i medelvärde mellan grupperna i test 1
I diagram 3 presenteras skillnaden i medelvärde för varje fråga i test 1 mellan grupperna. Standardavvikelsen för den här data var 0,89. Orden 1, 3, 5 och 7 ligger utanför standardavvikelsen, av dessa presterade kontrollgruppen bättre på 1, 3 och 5.
Diagram 4. Skillnad i medelvärde mellan grupperna i test 2
I diagram 4 presenteras skillnaden i medelvärde för orden mellan grupperna i test 2. Standardavvikelsen är 1.03. Orden 4, 5, 9 och 10 hade resultat som låg utanför standardavvikelsen. I likhet med resultatet från test 1 hade kontrollgruppen mest rätt på tre av dessa, ord 4, 8 och 10, medan experimentgruppen hade mest rätt på ord 5.
Diagram 5. Skillnad i medelvärde mellan grupperna i test 3
Ur diagram 5 kan man utläsa skillnaden mellan gruppernas poäng i test 3. I detta test var standardavvikelsen 0,60. Ord 3, 7, 8 och 9 låg utanför standardavvikelsen, av dessa presterade kontrollgruppen bättre på alla.
Variansen i testen var 0.75, 1.07 och 0.36 till respektive test. Då variansen i förhållande till standardavvikelsen var relativt stor innebär detta att medelvärdet kunde ha varierat mycket. Detta bör tas i beaktning vid tolkning av medelvärdesanalysen.
5.
DISKUSSION
Syftet med studien var att förstå hur datorgenererade former påverkar studenters förmåga att memorera abstrakta termer. Resultatet av studien visade att abstrakta datorgenererade former inte har en signifikant positiv påverkan på memoreringsförmågan av abstrakta termer hos studenter. Chi-två-testetavfärdade tesen att bilderna skulle ha en positiv inverkan på memoreringen på en signifikansnivå på fem procent, vilket indikerar att bilderna med 95% sannolikhet inte har en positiv påverkan på studenternas memoreringsprocesser.
En medelvärdesanalys pekar på att kontrollgruppen skulle memorera begreppen bättre än experimentgruppen. För varje test presterade experimentgruppen sämre än kontrollgruppen. Detta går dock inte att slå fast med säkerhet då försöksgrupperna var för små och variansen var stor. Experimentet ställde inga krav på samma förkunskaper hos deltagarna vilket resulterade i att förkunskaperna varierade. Det att vissa individer hade mer erfarenheter med olika minnestekniker kan ha varit betydande i slutresultatet.
kom ihåg orden bättre, men då deltagandet var för litet kan man inte generalisera resultatet.
Lite forskning har genomfört inom detta specifika minnestekniska område tidigare. Detta gör att det är svårt att avgöra om resultaten går i linje med tidigare forskningsresultat. Vid utformningen av applikationen följdes de befintliga teoretiska riktlinjerna. Bildmaterialet hade varma toner, var stora till storleken och bilderna var unika. Då deltagarna dock framförallt kände att de behövde fokusera på memoreringen av orden och bortsåg från bildmaterialet är det svårt att utvärdera vilken påverkan detta faktiskt hade.
5.1 Metodkritik
Metoden kan föbättras vid vidare försök inom samma område. Deltagargruppen behöver vara större, och helst mindre homogen, för att man ska kunna generalisera slutsatserna. Det krävs även att applikationen raffineras samt att alla deltagare har samma memoreringsförutsättningar och förkunskaper om orden.
5.1.1 Gruppurval
Till följd av fyra svarsbortfall så bestod våra experimentdeltagare av sju män och en kvinna. En av de fyra deltagarna i kontrollgruppen var mycket duktigare än resten av experimentdeltagarna på att memorera orden utan hjälpmedlet. Ett mer utförligt förkunskapstest där experimentdeltagarnas memoreringsförmåga utretts borde genomförts. Detta för att säkerställa att alla deltagare hade samma memoreringsförmåga inför experimentet.
5.1.2 Urvalsstorlek
För att kunna göra något typ av statistiskt generaliserbart uttalande hade experimentet självfallet gagnats av en större experiment- och kontrollgrupp. I vårt fall inverkade individuella prestationer så pass mycket att eventuella trender i vår data inte kunde utläsas med en större säkerhet enligt Chi-två-testet. Fler deltagare skulle minskat betydelsen av varje deltagares enskilda prestation och ökat signal-brusförhållandet i vår data.
5.1.3 Applikationen
En mycket mer omfattande pilotstudie borde genomförts där placeringen av texter och bilder hade varit i fokus. Flertalet experimentdeltagare gav förbättringsförslag såsom att en numrering av bilderna hade underlättat. Sådana förbättringsförslag hade kunnat implementerats redan innan det stora experimentet.
5.1.4 Ordvalet
Trots att experimentdeltagarna var bekanta med några ord sedan innan så uttryckte flertalet att orden var för svåra
eller invecklade. För mycket fokus lades på att smälta de svåra orden och att memorera udda stavningar istället för att koppla orden till de abstrakta formerna. Om experimentet genomförs igen förespråkar vi kortare och enklare abstrakta ord såsom vemod eller jämlikhet som varje experimentdeltagare känner till. En testdeltagare nämnde att hen försökte leta efter associationer till ordet genom formernas färg och form. Kan man inte orden sedan innan så är ett sådant försök till association fruktlöst.
5.1.5 Oförutsedda experimentförhållanden
Under den första experimentdagen var den ursprungliga testlokalen oåtkomlig då detta var en helgdag. Detta resulterade i att två personer från experimentgruppen fick genomföra testet i ett trapphus. Ljudnivån där var högre och kunde upplevts som någorlunda störande. Experimentet krävde en hög koncentration för att prestera optimalt. Hälften av experimentgruppen påverkades av lokaländringen och detta kan ha medfört eventuella koncentrationssvårigheter, som kan ha haft betydelse för slutresultatet. En deltagare som genomförde testet presterade sämre än snittet medan den andra deltagaren presterade som snittet.5.2 Designimplikationer
Experimentdeltagarnas enkätsvar bistod med relevant kritik angående applikationens utformning. Vid omformning av applikationen bör följande punkter tas i beaktning:
● Bilderna bör inte vara för abstrakta.
● Bilderna bör också figurera på resultatsidan av applikationen.
● Bilderna bör vara numrerade.
● Orden bör vara överlagrade på bilderna så att koppling mellan dem blir tydligare.
● Man bör kunna se hur många bilder och ord som är kvar i sekvensen.
6.
FRAMTIDA FORSKNING
För framtida forskning finns det flera aspekter av applikationen och metoden som kan vidareutvecklas.
6.1 Memorering kontra inlärning
långtidsminnet hos deltagarna. I framtiden hade det varit intressant att undersöka om någon av grupperna kom ihåg orden efter att en vald tid hade passerat.
6.2 Hjälpmedlets framtida utformning
Utifrån deltagarnas synpunkter på hjälpmedlet diskuteras här hjälpmedlets framtida utformning och funktion. Hjälpmedlet som utvecklades för studien var inte anpassningsbart och borde i framtida studier vidareutvecklas för andra kontexter och dess verkningsgrad undersökas även där. En potentiell idé är att att utforma hjälpmedlet som ett plug-inför webbläsare där användaren själv väljer meningar eller ord och där hjälpmedlet genererar abstrakta former för dessa. På detta sätt skulle användaren får mer kontroll över vad som ska kommas ihåg och i vilken ordning, vilket var något som flera deltagare uttryckte som önskvärt. Formerna skulle sedan sparas på någon lättillgänglig plats med tillhörande ord eller meningar för att användaren skulle kunna återvända till dessa och använda dem vid behov. Dessutom borde man då ge användaren möjligheten att skräddarsy formerna som genereras, utifrån färg om form, efter egen upplevd verkningsgrad. Detta då vissa av deltagarna tyckte att bilderna var för abstrakta i vår studie medan andra tyckte om bildernas abstrakta utformning.
7.
SLUTSATS
Den här undersökningen har funnit att sannolikheten för att datorgenerade abstrakta bilder skulle fungera som memoreringshjälpmedel för studenter vid memorering av abstrakta koncept är låg. Resultaten saknar dock tillräcklig signifikans för att det ska kunna dras några definitiva slutsatser av dem på grund av det för låga deltagande. Vissa deltagare fann hjälpmedlet effektivt och menade att med förbättringar i visualiseringen av orden och bilderna kan hjälpmedlet förbättras. Forskningen undersökte inte heller inverkan på långtidsminnet, vilket skulle vara intressant att utreda i en större studie.
8.
REFERENSER
[1]. Ian Walker and Charles Hulme. 1999. Concrete words are easier to recall than abstract words: Evidence for a semantic contribution to short-term serial recall. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition 25, 5: 1256–1271.
https://doi.org/10.1037/0278-7393.25.5.1 256
[2]. Mark A. McDaniel and Gilles O. Einstein. 1986. Bizarre Imagery as an Effective
Memory Aid. The Importance of Distinctiveness. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition 12, 1: 54–65.
https://doi.org/10.1037/0278-7393.12.1.5 4
[3]. Eric L.G. Legge, Christopher R. Madan, Enoch T. Ng, and Jeremy B. Caplan. 2012. Building a memory palace in minutes: Equivalent memory performance using virtual versus conventional environments with the Method of Loci. Acta Psychologica 141, 3: 380–390.
https://doi.org/10.1016/j.actpsy.2012.09. 002
[4]. M a Dzulkifli and M F Mustafar. 2013. The Influence of Colour on Memory Performance: A Review. The Malaysian Journal of Medical Science 20, 2: 3–9. Retrieved from
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articl es/PMC3743993/
[5]. Juan O Garcia and Alberto J Herrera. 2012. Memorization techniques: using mnemonics to learn fifth grade science terms. Proceedings of the National Social Science Association 2012 Las Vegas Conference 49, 1: 55–78. Retrieved from
http://www.nssa.us/journals/pdf/NSS_Pr oceedings_2012_Las_Vegas_1.pdf#page =58
[6]. Jennifer A. Mccabe. 2015. Location, Location, Location! Demonstrating the Mnemonic Benefit of the Method of Loci. Teaching of Psychology 42, 2: 169–173.
https://doi.org/10.1177/00986283155731 43
[7]. Allan Paivio and Kal Csapo. 1969. Concrete image and verbal memory codes. Journal of Experimental Psychology 80, 2 PART 1: 279–285.
https://doi.org/10.1037/h0027273 [8]. Paivio, A. (1969). Mental imagery in
Psychological Review, 76(3), 241–263. https://doi.org/10.1037/h0027272 [9]. Thunberg, H., and Filipsson, L. (2005).
Gymnasieskolans mål och högskolans förväntningar. En jämförande studie om matematikundervisningen.
http://www.math.kth.se/gmhf/GMHFrap port.pdf
[10]. Kempler, D., Teng, E. L., Taussig, M., & Dick, M. B. (2010). The common objects memory test (COMT): A simple test with cross-cultural applicability. Journal of the International Neuropsychological Society, 16(3), 537–545.
https://doi.org/10.1017/S1355617710000 160
[11]. Bae, G. Y., Olkkonen, M., Allred, S. R., & Flombaum, J. I. (2015). Why some colors appear more memorable than others: A model combining categories and particulars in color working memory. Journal of Experimental Psychology: General, 144(4), 744–763.
https://doi.org/10.1037/xge0000076 [12]. Alan D. Baddeley, Neil Thomson, and Mary
Buchanan. 1975. Word length and the structure of short-term memory. Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior 14, 6: 575–589.
https://doi.org/10.1016/S0022-5371(75)8 0045-4
[13]. SAOB = Ordbok över svenska språket, utgiven av Svenska Akademien. Lund 1893–.
http://www.saob.se/artikel/?unik=A_000 1-0088.Pc26 (hämtat mars 2018) [14]. S M Kosslyn and S N Alper. 1977. On the
pictorial properties of visual images: effects of image size on memory for words. Canadian journal of psychology 31: 32–40.
