• No results found

– fria vandringsvägar i vattendrag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "– fria vandringsvägar i vattendrag"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Informationsplats Sävarån

– fria vandringsvägar i vattendrag

REMIBAR

(2)

Bakgrund till projektet

Remibar är ett projekt som ska minska antalet vandringshindrande trummor och dammar i fem stora vattensystem i Norrbotten och Västerbotten. Målet är att skapa fria vandringsvägar i vattensystemen, vilket gynnar vatten- levande djur.

Vad är ett vandringshinder?

För fiskar och andra vattenlevande djur är det livsviktigt att kunna förflytta sig i vattendragen, både uppströms och nedströms, för att söka föda eller hitta lekplatser eller en partner. Ett onaturligt fall eller höga vatten- hastigheter kan sätta stopp för denna vandring eller fördröja den. En väg- trumma kan skapa sådana problem och dammar kan bilda hinder som är omöjliga att ta sig förbi. Hela 30 procent av alla vägtrummor är vandrings- hinder för fisk.

Vägtrummor som är vandringshinder. Norsån.

Foto: Fredrik Broman, www.humanspectra.com.

(3)
(4)

Åtgärder i området

I Sävarån åtgärdar vi 94 vandringshinder för fisk, andra vattenlevande djur och djur som rör sig längs stränder som t ex utter under projekttiden. En av dessa åtgärder är en förbättrad strand under en bro för utter, 18 är dammar och resten är fellagda vägtrummor som är vandringshinder för bland annat fisk. I flera fall har vi bytt ut runda vägtrummor mot lösningar med naturlig botten.

Samarbete ger ökad naturvårdsnytta

Det kan finnas många vägtrummor längs samma vattendrag. Ett problem är att de kan ha olika ägare; privatpersoner, Trafikverket eller skogsbolag.

Om man tar bort ett vandringshinder är miljönyttan inte lika stor ifall det finns ytterligare ett hinder nedströms det åtgärdade. I detta projekt har alla aktörer som äger vägtrummor gått samman för att åtgärda vattendrag i hela systemet. Det ger stor miljönytta och fiskar och andra djur kan vandra fritt i vattendragen.

Valvbåge i Sävarån. Bäcken mellan Hammarsjön och Bjännträsket.

Foto: Fredrik Broman, www.humanspectra.com.

(5)
(6)

Så gynnas djuren

Fokusarter i projektet är flodpärlmussla, lax, utter och stensimpa men naturligtvis gynnar åtgärderna även andra arter.

Flodpärlmussla: Om det finns flodpärlmussla i vattendraget är det ett fint vatten och det visar att ekologin fungerar. Flodpärlmusslan är beroende av öring och lax under sitt larvstadium. Då lever den på fiskens gälar innan den faller till bäckens botten och blir en mussla.

Lax: Laxen behöver fria vandringsvägar för att hitta lekplatser eller mat. Laxar vandrar långa sträckor och lever en del av sitt liv i havet.

Utter: Uttrarna markerar sitt revir med spillning. De markerar gärna på stra- tegiska platser som är synliga och väderskyddade till exempel under ett träd eller på en sten under en bro. Genom att skapa bra markeringsplatser och strandpassager vid broar kan man locka uttrar att passera under bron i stället för över vägen.

Stensimpa: Stensimpan är en liten oansenlig fisk som finns där det finns rent vatten. Den är mycket känslig för hinder och ett vattenfall på 20 cm kan vara ett totalstopp för simpan.

(7)

Fakta om projektet

Projektet finansieras av EU-kommissionen genom programmet Life + som är EU:s miljöfond. EU-kommissionen har beviljat bidrag till 183 projekt inom ramen för programmet Life+.

Projekten inom området Natur och biologisk mångfald ökar möjligheterna att bevara hotade arter och livsmiljöer.

Kontaktuppgifter

Ida Schönfeldt

Projektledare, Trafikverket Telefon: 010-123 74 36 Tommy Vennman

Projektkoordinator, Länsstyrelsen i Västerbottens län Telefon: 010-225 43 66

www.trafikverket.se/remibar

(8)

REMIBAR

TRAFIKVERKET. JUNI 2014. PRODUKTION: GRAFISK FORM. TRYCKERI: INEKO. OMSLAGSILLUSTRATION: LOTTA STRÖM.

References

Related documents

Inhysesfolket domineras av finnarna, men Fryksdalen visar sig också ha varit en tillflyktsort för andra värmlänningar, för västgötar, dalmasar - liksom för norrmän på flykt

– Genom att ersätta vandringshindrande vägtrummor och dammar ska förutsättning- arna för vattenlevande arter förbättras, säger Roger Vallin, sötvattensbiolog och

För att uppnå miljömålet för sjöar och vattendrag och för att alla våra vattendrag ska uppnå god ekologisk status enligt vattendirektivet, måste vi sluta bygga nya

Even those land animals that move along the stream – like otters, beavers, and the northern water shrew – need to pass road crossings so that their migratory needs are not

Några öringar vill hellre simma till en sjö eller till havet men efter några år simmar de tillbaka till den bäck där de föddes för att få yngel.. De öringar som lever i

SCA har under projekttiden för Remibar* utformat en metod för att minimera grumling när man arbetar i vatten.. Metoden är enkel

Passager över vattendrag bör anläggas så att de inte leder till grumling eller skador på vattendragets botten eller till att vandringshinder uppstår.. Grumling innebär att

• Överenskommelse mellan markägarna som ligger till grund för