• No results found

”Vandra hit som andra finnar att söka sin föda”: Om en rannsakningslängd över inhysesfolket i Fryksdalen 1674

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Vandra hit som andra finnar att söka sin föda”: Om en rannsakningslängd över inhysesfolket i Fryksdalen 1674"

Copied!
83
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för samhällsvetenskap Kulturgeografi

Karlstad University Studies

2004:38

Bladh, Gabriel & Olausson, Peter

”Vandrat hit som andra finnar att söka sin föda”

Om en rannsakningslängd över inhysesfolket i Fryksdalen 1674

(2)

Karlstad University Studies 2004:38

Bladh, Gabriel & Olausson, Peter

”Vandrat hit som andra finnar att söka sin föda”

Om en rannsakningslängd över inhysesfolket i Fryksdalen 1674

(3)

Bladh, Gabriel & Olausson, Peter. ”Vandrat hit som andra finnar att söka sin föda” – Om en rannsakningslängd över inhysesfolket i Fryksdalen 1674.

Forskningsrapport

Karlstad University Studies 2004:38 ISSN 1403-8099

ISBN 91-85335-06-1

© Författarna

Distribution:

Karlstads universitet

Institutionen för samhällsvetenskap Kulturgeografi

651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 vx www.kau.se

Tryck: Universitetstryckeriet, 2004

(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
(11)
(12)
(13)
(14)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
(21)
(22)
(23)
(24)
(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)
(31)
(32)
(33)
(34)
(35)
(36)
(37)
(38)
(39)
(40)
(41)
(42)
(43)
(44)
(45)
(46)
(47)
(48)
(49)
(50)
(51)
(52)
(53)
(54)
(55)
(56)
(57)
(58)
(59)
(60)
(61)
(62)
(63)
(64)
(65)
(66)
(67)
(68)
(69)
(70)
(71)
(72)
(73)
(74)
(75)
(76)
(77)
(78)
(79)
(80)
(81)
(82)
(83)

”Vandrat hit som andra finnar att söka sin föda”

Värmländska Fryksdalen blev under 1600-talet ett livaktigt kolonisationsområde, dit framförallt människor med finskt ursprung sökte sig för försörjning och en ny framtid i skogarna. Expansionen av odlingsbygden och tillväxten av befolkningen kom att fortgå i bygden utan större avbräck fram till 1800-talets slut - när industrialism, urbanisering och emigration förändrade levnadsförutsättningarna överallt.

Vilka var pionjärerna som bröt ny bygd här? Varifrån kom de, varför sökte de sig just hit, hur var deras familjeförhållanden? Det får man en viss uppfattning om när man studerar källor som domböcker, mantalslängder och kyrkoböcker. Sällan blir skildringen dock så utförlig och detaljerad som i rannsakningslängden över inhysesfolket i Fryksdalen för år 1674. Det är en unik källa till kunskapen om bygdens fattigskikt by för by, familj för familj, skapad av prost och länsman i samarbete. Namn, ålder, bostadsort, etnisk tillhörighet och rykte i bygden är sådant som längden informerar om.

Dokumentet ger särskilt viktiga pusselbitar i förståelsen av den skogsfinska migrationen och kolonisationen. Inhysesfolket domineras av finnarna, men Fryksdalen visar sig också ha varit en tillflyktsort för andra värmlänningar, för västgötar, dalmasar - liksom för norrmän på flykt undan krigstjänst eller lagens långa arm.

Rannsakningslängden för år 1674 presenteras här för första gången i tryck. Den återges såväl i faksimil som i transkriberad form, med inledande kommentarer av Peter Olausson och Gabriel Bladh.

Författarpresentation:

Peter Olausson är verksam som historiker vid Karlstads universitet, med lokalhistoria som speciellt intresseområde. Han tjänstgör också som 1. arkivarie vid Värmlandsarkiv i Karlstad.

Gabriel Bladh är universitetslektor i kulturgeografi vid Karlstads universitet. Han har bl.a. forskat om skogsfinnarnas historia i Skandinavien.

Karlstad University Studies

ISSN 1403-8099 ISBN 91-85335-06-1

References

Related documents

Å andra sidan kan det som sagt kunna vara så att enskilda journalister inte känner att de klarar av att vara objektiva när det kommer till SD och att de därför vill ha en po-

När kuratorerna talade om eventuell och möjlig förbättring och utveckling av arbetet var det vanligt att de resonerade kring vilka verksamheter som egentligen har ansvaret för

Sammanställningen av resultatet i den kvantitativa analysen visar inga nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkar när det kommer till förhållandet mellan läsförståelse och

Den ena studien visar att personer med RLS har signifikant lägre livskvalité i form av försämrad sömnkvalité, medan den andra påvisar att sömndurationen, samt sömnpåverkan

Detta kan i sin tur leda till en känsla av utsatthet som blir för dem till en sanning, vilket kan leda till ett kriminellt beteende om pojkarna hittar andra vägar som inte är

Polismyndigheten har förståelse för utredningens bedömning att en sådan möjlighet innebär en ökad risk för intrång i den per- sonliga integriteten men vill framhålla

Litteraturstudiens resultat visade att ungdomar med diabetes typ 1 många gånger valde att inte berätta för sina vänner om sin sjukdom.. De var rädda för utanförskap och de ville

Detta skulle kunna bero på många olika faktorer, till exempel att nationerna är en typ av engagemang där man endast behöver vara i kontakt med andra studenter, eller att studierna