Det blir allt mer vanligt med handel mellan olika länder och kvantiteten av varorna och tjänsterna växer. Den ökade globala handeln kan leda till vissa problem om inte korrekta kontrakt har upprättats. Handelstransaktionerna mellan olika parter följer vissa gemensamma regler oberoende vart i världen du befinner dig. Dessa gemensamma regler har tagits fram av Chamber of Commerce (ICC) och kallas Incoterms®. Det finns flera olika typer av Incoterms® som berör olika situationer. Det är viktigt att avtalsparterna både vet om vad reglerna innebär och att de på ett korrekt och detaljerat sätt skrivs in i avtalen för att eliminera risken för feltolkningar. Detta krävs för att kunna använda leveransvillkoren på rätt sätt. (ICC, 2010).
Det finns 11 stycken leveransvillkor enligt ICC (2010) där sju kan användas oberoende av transportsätt och där de resterande fyra är avsedda för sjötransport. De sju leveransvillkoren som kan användas oberoende av transportsätt är Ex Works (EXW), Free Carrier (FCA), Carriage paid to (CPT), Carriage and Insurance Paid to (CIP), Delivered at Terminal (DAT), Delivered at Place (DAP) och Delivered Duty Paid (DDP). De fyra leveransvillkoren som kan användas i samband med sjötransport är Free Alongside ship (FAS), Free on Board (FOB), Cost and Freight (CFR) och Cost, Insurance and Freight (CIF). Se Figur 3.3 nedan. (ICC, 2010)
Figur 3.3 : De olika leveransvillkoren där det går att se var risk och kostnader går över från säljaren till köparen för de respektive leveransvillkoren.
Bildkälla: http://gwl.ge/res/images/images/Incoterms-2010.Shipment11.jpg
Leveransvillkoren beskriver vilket ansvar så som kostnader och risk som säljare och köparen har i en köpsituation, till exempel vem som ska betala för kostnader som exempelvis, skatt, tull och fraktkostnader i samband med transport av gods. De berör även vem som har ansvar för risken vid transport om en eventuell skada eller förlust av godset skulle ske och vems skyldighet det är att teckna försäkring för godset under transporten. De anger var ansvaret för
24 risk och kostnader övergår från säljaren till köparen, se Figur 3.3 ovan. När ett leveransvillkor väljs är det viktigt att namnge en plats eller hamn efter det valda leveransvillkoret för bästa användbarhet. EXW är minimivillkoret för säljaren och DDP är maxvillkoret. (ICC, 2010)
3.9.1 Ex Works
EXW är lämplig att använda inom inrikeshandel och för alla typer av transporter och även för intermodulära transporter. Med EXW har säljaren minimalt ansvar och leverantören har levererat när de placerat godset på anvisad plats, exempelvis leverantörens lokal, fabrik eller lager, där det finns till förfogande för kunden att hämta det. Leverantören har ingen skyldighet att lasta på godset på transporten. Alla kostnader och risker med att lasta och transportera godset ligger hos köparen. Om leverantören ändå lastar godset ligger ansvaret och risken för detta hos kunden och det är kunden som betalar. (ICC, 2010)
Leverantören ska packa godset och ställa det på förbestämd plats. Det är sedan kunden som eventuellt ska försäkra godset under lastningen och transporten och stå för alla kostnader från det att godset placerats vid det levererande företagets godscentral. I dessa kostnader ingår bland annat transporten, tullavgifter och lossning. Om en plats inte har specificerats efter leveransvillkoret och det är möjligt att placera godset på flera olika platser är det säljaren som bestämmer en lämplig plats. Säljaren ska leverera godset på den bestämda platsen inom den överenskomna leveransperioden eller på den bestämda leveransdagen. (ICC, 2010)
3.9.2 Free Carrier
FCA kan också användas oberoende av transportsätt och för intermodulära transporter. Det passar bättre för internationell handel än EXW och om det är bättre att leverantören lastar godset på transporten är FCA ett bra alternativ till EXW att använd. Då står leverantören för ansvaret och kostnaden att lasta godset på transporten som är bestämd av köparen medan köparen står för kostnaderna och ansvaret efter att godset är lastat. Godset anses levererat av säljaren när det är lastat på transporten om den angivna platsen är på säljarens område eller på annat område som är överenskommet. Säljaren måste leverera godset på det bestämda leveransdatumet, till den överenskomna platsen och speditören som angivits i villkoret.
Köparen ska meddela vilken transportör som används till säljaren. Godset ska vara lämpligt förpackat av säljaren och bevis på att godset är levererat ska kunna lämnas till köparen. (ICC, 2010)
3.9.3 Delivered at Place
När leveransvillkoret DAP används står säljaren för kostnaden av transporten och risken för godset fram till angiven plats. Säljaren ska även med detta leveransvillkor förpacka godset på lämpligt sätt och DAP kan användas oberoende av transportsätt. Säljaren ska transportera godset till angiven plats där godset anses levererat när det är på platsen icke lossat. Det är säljaren som är ansvarig för förseningar som kan uppstå vid transporten. Säljaren har ansvar över att godset levereras så att köparen kan lasta av godset på det leveransdatum som var överenskommet eller inom den period som var bestämd. Det är även säljaren som ordnar export ut ur länder och betalar kostnader som kan uppstå i samband med detta men de står inte
25 för kostnader som kan uppstå i samband med import. Om köparen vill att säljaren ska hantera import bör leveransvillkoret DDP användas istället. (ICC, 2010)
3.9.4 Delivered Duty Paid
DDP är det leveransvillkor där säljaren står för störst risk och kostnad. Om DDP används är det säljarens ansvar att transportera godset till överenskommen plats så att det finns tillgängligt för köparen. Säljaren står för kostnaden för transporten och ska även betala kostnader som uppstår i samband med export och import och även ansvara för hanteringen av detta. Säljaren ska leverera godset till köparen redo att lossas på det överenskomna leveransdatumet eller inom den bestämda tidsperioden. (ICC, 2010)
3.9.5 Fritt vårt lager
Enligt Köplagen (1990:931) anses leveransvillkor ”fritt”, ”levererad” och ”fritt levererad”
med en specifik ort. I Köplagen 7 § 3 står det att med denna typ av villkor så anses inte varan vara levererad förrän den är på den namngivna orten som står i avtalet. Risken är hos säljaren om varan försvinner, går sönder samt om andra kostnader kan uppkomma fram till den givna orten. Kunden betalar för kostnaderna relaterade till frakten så som transport och emballage, från den givna orten. Detta leveransvillkor får inte blandas ihop med ”fraktfritt”, trots att säljaren betalar frakten till köparen. Detta leveransvillkor kan anses vara liknande EXW.
(cyklos.se)
26
4 Fallstudiens företagspresentation: Alimak Hek
I denna del beskrivs det fallföretag som studien har använt sig av för att besvara forskningsfrågorna. Här beskrivs uppkomsten av företaget och dess utveckling, vilka typer av produkter de tillverkar och var de har positionerats sig idag.
Alimaks historia börjar med en man, Alvar Lindmark, som redan i tidig ålder var innovativ inom konstruktionsbranschen. År 1948 startade Alvar Lindmark Alimak och tillverkade sin första modell av kuggstångsdrivna hissar år 1962, Alimak-hiss. Efter den första hissen har Alimak gjort otroligt många andra modeller av hissar. 1965 byttes ägare från Alvar Lindmark till Investment AB Promotion och en nya era för Alimak började. En sammanslagning av Alimak och Linden kranar sker 1968, som då blev Linden-Alimak. Detta var inte en lyckad sammanförning då de konkurrerade med varandra och 1983 var den sista kranen såld för Alimak. 1988 såldes Alimak till den lokala Karolin Invest AB. VD för Karolin Invest AB var då Samme Lindmark, bror till Alvar Lindmark. 2001 gick Alimak och företaget Hek ihop, 2006 startades en lokal tillverkning i Kina och 2014 förvärvades offshoreverksamheten Heis-Tek. (alimakhek.com) (Westerlund, 1998).
Under de år som Alimak har varit verksam har deras produktportfolio varierat mycket. Efter första tillverkade konstruktionshissen så har de även gjort skidliftar, betongblandare, cementbehållare, kranar, personhissar, snökanoner och annat. Idag har de dragit ner till att endast tillverka hissar, så som bygghissar, industrihissar, transportplattformar, materialhissar och klätterplattformar. (alimakhek.com) (Westerlund, 1998)
Idag tillverkar Alimak kugghjulshissar, men har efter uppköpet av Heis-Tek även linhissar och klätterplattformar i koncernens sortiment. Alimak tillverkar bygghissar och industrihissar, där de har tre olika typer av bygghissar och utav dem 11 varianter. De har fyra olika modeller av industrihissar med 7 olika utföranden. Alimak tillverkar två typer av transportplattformar, två typer av materialhissar och tre typer av klätter-plattformar. (alimakhek.com/sv) Figur 4.1
visar en av Alimaks bygghissar, Alimak Scando 650.
Alimak har varit med och byggt många av de stora byggnaderna runt om i världen, så som Petronas Towers i Kula Lumpur, Malaysia, Globen i Stockholm och Taipei 101, Taiwan. Det finns även stationära hissar och en av dessa har funnits i Frihetsgudinnan för nödsituationer och renovering. (Westerlund, 1998) (alimakhek.com)
Alimak strävar för att alla projekt ska levereras i tid med tillförlitlighet och tillgänglighet, och att de ska ha långsiktiga partnersamarbeten, perfektion och kontinuerliga förbättringar samt säkerhet i arbetet.
Samma värderingar som har funnits sedan Alvar Lindmarks tid. (Westerlund, 1998) (alimakhek.com)
Figur 4.1 Bygghissen Alimak Scando 650.
Bildkälla: Alimakhek.com
27
5 Nulägesanalys
Nedan presenteras nuläget på Alimak utifrån referensramen, detta kommer senare att analyseras i del 6, Analys. Denna del ger inblick i hur Alimak idag jobbar med leveransprestationen från leverantörer samt de delar som påverkar den. I detta avsnitt kommer forskningsfråga 1 att besvaras.