i tidigt entreprenörskap
En kvalitativ studie utifrån
entreprenörens perspektiv
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen
Uppsala universitet
VT 2017
Datum för inlämning: 2017-06-02
Camilla Ekholm
Sofia Thörne
Sammanfattning!
Nya företag har en viktig roll för ett lands tillväxt och entreprenörskap bidrar till att hålla ekonomin levande. Den första tiden i ett företags livscykel anses vara den mest riskfyllda, varav stöd finns att tillgå genom olika affärsutvecklingstjänster som kan bistå med viktiga faktorer för företagets överlevnad. Genom intervjuer med entreprenörer som tidigare deltagit i affärsutvecklingstjänsten Drivhuset i Uppsala ämnar denna uppsats att undersöka vilka av dessa faktorer som anses betydande ur entreprenörens perspektiv. Resultatet visar att informella- och formella nätverk, lokal samt rådgivning ansågs mest betydande under tiden hos affärsutvecklingstjänsten. Även över tid anses de båda nätverken vara de faktorer som är av störst vikt för entreprenörerna. Det som främst tycks avgörande för entreprenörernas behov är dock vilken fas de befinner sig i samt vilken tidigare erfarenheter de har. Detta lämnar utrymme för den framtida forskningen att närmare undersöka vikten av entreprenörernas olika förutsättningar i utformningen av affärsutvecklingstjänster.
Nyckelord: Affärsutvecklingstjänst, Entreprenör, Uppstartsfas, Nätverk, Plats, Kunskap
4.3.2 Lokalisering --- 17 4.3.3 Informella nätverk --- 18 4.3.4 Formella nätverk --- 19 4.3.5 Utbildningar --- 20 4.3.6 Rådgivning --- 20 5. Analys --- 22 5.1 Plats --- 22 5.2 Nätverk --- 23 5.3 Kunskap --- 24 6. Slutdiskussion --- 25 6.1 Sammanfattande reflektioner --- 25
6.2 Begränsningar och framtida forskning --- 26
7. Referenslista: --- 28
Intervjuer --- 32
1.3Inledning3
Det valda ämnesområdet introduceras i detta avsnitt genom en problemdiskussion som mynnar ut i två forskningsfrågor följt av undersökningens syfte. Avslutningsvis definieras några för uppsatsen relevanta begrepp.
1.1.3Problematisering3
Sveriges satsning på forskning och utveckling är hög i förhållande till BNP (Braunerhjelm, Eklund & Henrekson, 2012, s. 110), trots detta saknar det svenska innovationssystemet förmågan att omvandla forskning till kommersialisering av varor och tjänster (Braunerhjelm, Svensson & Westin, 2003; Bager-Sjögren, 2009, s. 7). För den industriella utvecklingen och tillväxten i en ekonomi är det viktigt att med hjälp av entreprenörer och företagande möjliggöra en omsättning av akademisk kunskap till kommersialisering av innovationer (Civilekonomerna, 2013, s. 26; Braunerhjelm, Eklund, Henrekson, Kreicberg & Malm, 2017). Forskningen kan på så sätt omvandlas till ekonomisk verksamhet. En tillväxtorienterad och kunskapsdriven ekonomi bygger dels på att kunskap uppgraderas men även att kunskap omvandlas till samhällelig nytta vilket är entreprenörernas roll (Braunerhjelm et al. 2017, s. 17).
Det råder enighet bland forskare och beslutsfattare att entreprenörskap i form av nya och växande företag spelar en central roll för den samhällsekonomiska utvecklingen (Civilekonomerna, 2013, s. 6). Nystartade och unga företag är viktiga för konkurrens, produktivitet och sysselsättning (Braunerhjelm et al. 2017, s. 17). Den här typen av företagande håller ekonomin levande och bidrar till att kontinuerligt introducera nya innovationer på marknaden (Tillväxtverket, 2016). Nyföretagandet skapar även konkurrens på marknaden vilket indirekt leder till ökad effektivitet och innovationsbenägenhet hos befintliga företag (Henrekson & Stenkula, 2016).
misslyckande (Gray & Jones, 2016, s. 476). Vidare forskning visar på att stöd i det första skedet av uppstartsfasen, redan innan ett företag är startat har en stor inverkan på huruvida entreprenören tar sig vidare till att faktiskt starta ett företag eller ej (Delanoë, 2013, s. 395). Trots detta tycks lite stöd erbjudas i denna fas, och av de satsningar som görs på affärsutveckling läggs en relativt liten del av resurserna, långt mindre än 20 %, på företag i de första faserna av livscykeln (Henrekson & Stenkula, 2016, s. 223).
Att många tvingas lägga ned sin verksamhet redan innan de får chansen att lansera den beror på många faktorer. Bland annat att idén är obeprövad, att det råder brist på resurser i form av kapital och personal, och framförallt att entreprenören har bristande erfarenhet och gör misstag som med rätt hjälp hade varit lätta att undvika (Näringslivsdepartementet, 2015, s. 50). För att skapa framgångsrika organisationer krävs det enligt Atherton (2007, s. 405) att det redan finns en kultur som uppmuntrar till entreprenörskap. I samma banor har Delanoë (2013, s. 385) funnit ett positivt samband mellan stöd i uppstartsfasen och företagets senare utveckling och överlevnad. För att sänka barriären till entreprenörskap och undvika att förlora möjligheten att utveckla en idé till ett företagfinns det således ett stort behov av stöttning för entreprenörer i ett tidigt skede. Hjälp finns att tillgå genom olika entreprenörskapsfrämjande organisationer, men begränsat med forskning finns tillgänglig gällande dessa tjänster och dess bidrag till innovationssystemet.
de kan hjälpa entreprenörerna i det fortsatta företagandet efter avslutad tid hos en affärsutvecklingstjänst. Detta leder fram till frågeställningarna:
1.2.3Frågeställningar3
Vilka faktorer i en affärsutvecklingstjänst anses betydande för entreprenörer i uppstartsfasen? Vilka av dessa faktorer anses fortsatt värdefulla över tid?
1.33Syfte3
Genom intervjuer med entreprenörer som tidigare tagit del av affärsutvecklingstjänsten Drivhuset i Uppsala ämnar undersökningen att bidra med entreprenörernas perspektiv kring vilka faktorer som anses betydande. Detta för att påbörja arbetet med att fylla ut det forskningsgap som finns på området.
1.43Definitioner33
I undersökningen kommer följande begrepp användas. Business development services/affärsutvecklingstjänster:
I den engelska litteraturen återkommer begreppet ”business development services”. Detta syftar till organisationer och tjänster som på olika sätt arbetar för att främja entreprenörskap och nyföretagande (Gray & Jones 2016, s. 475; Bourlés & Cozarenco, 2014, s. 936). Begreppet kommer fortsatt att översättas till ”affärsutvecklingstjänster”.
Entreprenör:
Nationalencyklopedin (2017) förklarar en entreprenör som en person som exempelvis startar nya företag eller utvecklar nya produkter. Entreprenör kommer i denna studie innebära en person som driver eller har en ambition att driva ett företag.
2.3Teoretiskt3ramverk3
I detta avsnitt presenteras undersökningens teoretiska referensram som har sin grund i tidigare forskning. Avsnittet inleds med en beskrivning av faser i det tidiga entreprenörskapet följt av en genomgång av affärsutvecklingstjänster. Avslutningsvis presenteras faktorer som identifierats betydande för entreprenörer i uppstartsfasen.
2.13Tidigt3entreprenörskap3
Det finns många modeller inom organisationsteorin som förklara de olika faserna i en organisations livscykel. Lester, Pamell och Carreher (2003, s. 340-341) har funnit att modeller vanligen delar in ett företags livscykel i mellan tre till tio faser. I en sammanställning av ett antal teorier finner Lee, Cho och Denslow (2004, s. 268) att de skeden som tycks återkommande är uppstart, tillväxt, expansion och stabilisering. Denna studie ämnar undersöka entreprenörer och företag i det allra första skedet av företagandet vilket kategoriseras som uppstartsfasen. Lester et al. (2003, s. 341) skriver att de teorierna med fler faser går in mer specifikt på händelseförloppet i varje fas. Perry-Smith och Vittorio Mannucci (2017, s. 55-59) gör just detta, då de har brutit ned uppstartsfasen ytterligare i faserna idéskapande, idéutveckling, idérekognosering samt idéimplementering. Vidare har de identifierat de olika behov som entreprenören står inför under dessa faser (Ibid.).
Idéskapande
Det första skedet i uppstartsfasen behandlar uppkomsten av kreativa idéer. I detta skede övervägs ofta många alternativ innan en idé väljs ut och blir grund till det som senare kommer att bli kärnan i den nya verksamheten. Under denna fas är det främst entreprenörens kognitiva kapacitet som sätts på prov och förmågan att skapa och välja ut en idé. Fasen avslutas när en idé väljs ut och tas vidare till utveckling. (Perry-Smith & Vittorio Mannucci 2017, s. 55) Idéutveckling
Idérekognosering
Under denna fas jobbar entreprenören aktivt med att sälja in idén till olika intressenter. Målet är här att samla de resurser som krävs för implementering och denna tid är avgörande för möjligheten att gå vidare till nästa fas. I detta skede är det viktigt med legitimitet och inflytande då detta markant ökar chanserna till extern stöttning av relevanta aktörer. (Perry-Smith & Vittorio Mannucci 2017, s. 58)
Idéimplementering
I det sista skedet av uppstartsfasen omvandlas idén till en faktiskt produkt eller tjänst redo för marknaden. För att lyckas i detta skede är det viktigt att andra förstår och delar entreprenörens vision vilket bidrar till att skapa ett dedikerat team som i sin tur kan generera spridning och framgång av idén. (Perry-Smith & Vittorio Mannucci 2017, s. 59) !
2.23Affärsutvecklingstjänster3
Som beskrivet ovan kan de olika faserna av entreprenörskapet kopplas till olika behov. För att möta dessa behov finns det olika affärsutvecklingstjänster dit entreprenören kan vända sig. Delanoë (2011, s. 237) beskriver dessa tjänster som stödfunktioner i entreprenörskapet som ämnar hjälpa entreprenören att utveckla de kompetenser som krävs under olika faser i uppstarten. Tjänsterna skiljer sig åt i utformning och antagningskrav, men gemensamt är att de syftar till att på olika sätt främja entreprenörskapet i en region och hjälpa entreprenörer att lyckas med sitt företagande (Lindelöf, Löfsten & Aaboen, 2006). Några av de vanligaste typerna av affärsutvecklingstjänster och dess utformning beskrivs enligt nedan.
2.2.13Inkubatorer3
2.2.23Forskningsparker3
Forskningsparker vänder sig till innovations- och kunskapsbaserade projekt och ligger vanligen i anslutning till ett universitet där de verkar för att tillsammans med universitetet främja tillväxten i regionen (SISP, 2017). Forskningsparker har för avsikt att skapa en entreprenörskapskultur genom att involvera olika intressen i entreprenörskapet och uppmuntra till nyföretagande (Arroyo-Vazquez & van der Sijde 2008, s. 39). De erbjuder även stöd i företagsutvecklingen och hjälper till med allt ifrån att identifiera en marknadsmöjlighet till att utveckla och hjälpa företaget att växa (Ibid.).
2.2.33Övriga3tjänster3
Redan vid antagning till inkubatorer och forskningsparker ställs det krav på entreprenören och dess idé. Det finns även tjänster som vänder sig till entreprenörer i ett ännu tidigare skede, exempelvis Drivhuset (2016) nämner i sin verksamhetsberättelse att de aldrig bedömer själva affärsidén, och Almi (2016) skriver att de riktar sig till alla företag om det finns vilja att växa och bli framgångsrik hos entreprenören. Gemensamt för dessa tjänster är därmed att de ställer sig opartiska till idén, utan krav på innovationshöjd eller bevis på tidigare framgång i rollen som entreprenör.
2.33Betydande3faktorer3
tidigaste skedet av entreprenörskapet och grundar sig i de behov som Perry-Smith & Vittorio Mannucci (2017) identifierat genom uppstartsfasen. Faktorerna har även en bas i litteraturen gällande vad som erbjuds i olika typer av affärsutvecklingstjänster och hur detta väntas bidra till entreprenörskapet.
2.3.13Plats33
Spigel (2017) talar om att olika entreprenörskapsfrämjande faktorer i ett samhälle kan attrahera varandra vilket skapar en uppmuntran till entreprenörskap i en region. En sådan region innefattar många gånger aktörer som forskningsuniversitet, investerare, mentorer, arbetskraft och entreprenörer, samt präglas ofta av förmånliga lagar och regleringar för nyföretagande (Spigel, 2017, s. 52). Brush, Edelman och Manolova (2008, s. 160) menar på att valet av placeringen för ett företag i uppstartsfasen kommer att ha en inverkan på det nya företagets utveckling och den riktning som tas. Placeringen förväntas påverka entreprenörens möjligheter att anskaffa olika nödvändiga resurser för att lyckas och utvecklas (Ibid.). Vidare har forskningen funnit belägg för fördelarna med att arbeta i en delad kontorsmiljö (Gray & Jones, 2011), samt fördelarna med att detta kontor hålls separat från hemmet (Brush et al., 2008). Placering väntas således på olika sätt påverka entreprenören och har brutits ned ytterligare i kategorierna lokal och lokalisering. Lokal innefattar den kontorsmiljö entreprenören tagit del av, lokalisering syftar till hur kontoret är lokaliserat i relation till annat i regionen.
2.3.1.1%Lokal%%
2.3.1.2.%Lokalisering%
Brush et al. (2008, s. 160) menar att den optimala placeringen av vald lokal beror på vad som uppfattas som viktigt av entreprenören i uppstartsfasen, samt att entreprenören försöker placera sig i närheten av de tillgångar som anses nödvändiga för det nya företaget. Vidare förklaras att en placering långt ifrån exempelvis en leverantör kan leda till höga kostnader samt en risk att gå miste om information och kontakter (Ibid.). Med tillgångar innefattas i denna studie främst kunder, leverantörer och andra viktiga kontakter. Fernhaber, Gilbert och McDougall (2008) lyfter att den geografiska placeringen kan vara en viktig del i att få förfogande över betydande tillgångar, dock belyser studien att för många företag samlade på samma plats kan skapa ökad konkurrens över tillgångarna. Val av lokalisering kan ha både positiva samt negativa effekter på ett företags tillgångar, vart entreprenören väljer att placera sig innebär också en risk. Lööf och Nabavi (2014) har i sin forskning funnit att en central lokalisering kan vara till fördel för nya företag, dock framför de att risken för att ett företag tvingas lägga ned är högre i större städer där konkurrensen om tillgångarna blir stor.
2.3.23Nätverk33
Forskningen tycks enig om att nätverket är en viktig tillgång hos ett nystartat företag. Spigel (2017, s. 53) menar att nätverkande hjälper entreprenörer att bilda sig kunskap och samla information om marknaden, att erhålla resurser av olika slag samt att få tillgång till kunder och leverantörer. Davidsson och Honig (2003, s. 309) har funnit att entreprenörens nätverk på olika sätt kan påverka företagets utveckling i uppstartsfasen genom att bidra med nya tankar och idéer som kan leda till ett utvidgat perspektiv. Enligt Delanoë (2013, s. 485) tycks sannolikheten att faktiskt lansera öka markant för de individer med intentionen att starta företag som valt att ta hjälp externt, och Bjerke (2005, s. 195) menar till och med att värdet av ett litet företag är dess nätverk. Olika typer av kontakter kan användas på olika sätt och delas vidare in informella- och formella nätverk för att urskilja dess karaktär.
2.3.2.1%Informella%nätverk%
Vidare har Småföretagsdelegationen (1998) kunnat påvisa att entreprenörer hellre vänder sig till sitt informella nätverk än stödorganisationer när de behöver hjälp. Detta tyder på att att entreprenörer i stor utsträckning lyssnar till och påverkas av andra företagare i sin närhet.
2.3.2.2%Formella%nätverk%
Ett formellt nätverk karaktäriseras ofta av kontakter som revisorer, konsulter, advokater och banker (Lindelöf et al. 2006, s. 60). Dessa är exempel på de näringslivskontakter som kan tänkas betydande i företagandet. Det formella nätverket kan enligt Delanoë (2013, s. 485) bistå entreprenören med hårda värden som investering och kapital, eller mjuka värden i form av rådgivning och stöttning. Spigel (2017) har funnit att tillgången till duktiga mentorer har haft bevisad effekt på uppkomsten och den långsiktiga överlevnaden av nya företag. Tillgång till mentorer med relevant erfarenhet i näringslivet kan därför anses betydande för entreprenörer i uppstartsfasen. Spigel (2017) förklarar vidare att dessa mentorer ofta är personer med goda erfarenheter och ett utbrett nätverk i regionen. En viktig funktion av en affärsutvecklingstjänst blir således att bidra med ett väl utvecklat formellt nätverk. Genom detta nätverk kan enligt Davidsson och Honig (2003) relevanta kontakter förmedlas och kopplas samman med entreprenören.
Forskningen tycks enig om att nätverksbyggande är viktigt, och till och med kan vara avgörande för ett nystartat företag. Kjeldsen, Lind och Svensen (2011, s. 24) menar dock att inte all form av nätverkande nödvändigtvis är bra för ett företag. Att bygga upp och förvalta ett nätverk är tidskrävande och om inte rätt kontakter finns att tillgå finns det en risk att entreprenören lägger energi på nätverkande utan att uppnå önskat resultat (Ibid.). Därför tycks det inte bara viktigt att en affärsutvecklingstjänst kan förmedla kontakter, utan även att denne kan förmedla rätt kontakter för den individuella entreprenören.
2.3.33Kunskap3
och utbildning är en av de främsta anledningarna till att ett nystartat företag går i konkurs. Forskning är dock inte enig om att all kunskap alltid har en positiv effekt för entreprenören. Davidsson och Honig (2003) har funnit att ett nystartat företag som kommit längre i sin process kräver mer specifik information för att processen ska bli lyckad och att tidigare kunskap spelar en betydande roll för det nya företagets framgång. Delanoë (2011, s. 236) lyfter även att entreprenören utvecklas i samspel med framväxten av det nya företaget där nödvändiga färdigheter växer fram med tiden. Detta stödjer att entreprenöriella egenskaper kan byggas upp och stärkas, snarare än att de är genetiska och oföränderliga.
2.3.3.1%Utbildningar%%
Många entreprenörer anser att utbildning är ett bra sätt att skaffa verktyg, kunskap och inspiration för att utveckla företaget (Lundström & Holmgren 2011, s. 42). Stuetzer et al. (2013, s. 110) talar om vikten att ha en balanserad kunskapsbas där de menar på att det inte är den totala mängden kunskap en individ besitter utan snarare variationen i den kunskap som finns som tycks avgörande för entreprenören. Detta indikerar att ett väl diversifierat utbud av utbildningar bidrar till att skapa goda förutsättningar för entreprenören att lyckas i uppstartsprocessen. Davidsson och Honig (2003) å andra sidan finner ingen koppling mellan utbildningar och företagets chanser att lyckas eller gå med vinst i sin studie, deras resultat pekar istället på tidigare erfarenheter som en betydande faktor för framgång.
2.3.3.2%Rådgivning%
2.43Teoretisk3sammanfattning3
Tidigare forskning har identifierat olika faser i ett företags livscykel, denna undersökning kommer fokusera på uppstartsfasen. Uppstartsfasen kan i sin tur delas in i de fyra faserna idéskapande, idéutveckling, idérekognosering samt idéimplementering. Entreprenörer i uppstartsfasen kan välja att vända sig till olika typer av affärsutvecklingstjänster. Studien ämnar undersöka entreprenörer som använt sig av Drivhuset, en affärsutvecklingstjänst som avstår från att värdera idén. Uppstartsfasen associeras med många osäkerheter vilket gör det relevant för affärsutvecklingstjänsterna att bistå med vissa faktorer som kan hjälpa entreprenören igenom denna period. De faktorer som kommer att undersökas närmare är plats, nätverk och kunskap. Plats innefattar lokal vilket i studien avser kontorsmiljön, samt lokalisering som syftar till lokalens placering i relation till annat. Nätverk innefattar dels informella nätverk som präglas av en mer social karaktär, samt de formella nätverken som kännetecknas av kontakter i näringslivet. Kunskap består av utbildningar och professionell rådgivning. Dessa faktorer kan vara av olika betydelse för entreprenörer beroende på vilken fas de befinner sig i när de söker sig till en affärsutvecklingstjänst.
3.3Metod33
I detta metodavsnitt presenteras inledningsvis valet av studieobjekt. Sedan redogörs för genomförandet av studien gällande datainsamling, intervjuguidens utformning samt urvalet av respondenter. Vidare framförs de etiska aspekterna som uppsatsen förhåller sig till och slutligen bearbetningen av datan under benämningen analysprocessen.
3.13Val3av3studieobjekt33
vänt sig till Drivhuset gav därför tillgång till respondenter med de erfarenheter som krävdes för att kunna besvara forskningsfrågorna.
3.23Datainsamling33
Studien är uppbyggd på både primär- och sekundärdata. Insamlandet av sekundärdata baseras på Drivhuset Uppsalas verksamhetsberättelse för år 2016, där information hämtats angående verksamheten samt hur de arbetar med de faktorer som undersökningen behandlar. Denna information har tillhandahållits via kontakt med de som arbetar på Drivhuset då den senaste upplagan av verksamhetsberättelsen ännu inte fanns publicerad online.
För insamlingen av primärdata gjordes valet att utföra kvalitativa intervjuer. Enligt Dalen (2015, s. 11) är målet med kvalitativ forskning att få insikt om de fenomen som berör personer och situationer i personens sociala verklighet. Intervjuer genomfördes för att få entreprenörernas perspektiv gällande hur tjänsterna de tagit del av uppfattades samt vad som ansetts värdefullt över tid. Valet av intervjuer över enkäter grundar sig i att det ansågs viktigt att fånga respondentens personliga åsikter och upplevelser på ett bra sätt. Då en intervju är mer flexibel ger det möjligheten att ställa följdfrågor, få respondenten att utveckla sitt resonemang samt säkerställa att tillräckligt med information tillhandahålls.
Genomförda intervjuer var av semistrukturerad karaktär där frågorna utformades i förväg (se bilaga 1). Frågornas utformning var av olika grad standardiserade med en blandning av öppna och slutna frågor. De slutna frågorna ställdes för att säkerställa de svar som krävdes för att besvara frågeställningarna. Öppna frågor valdes för att fånga in respondentens personliga åsikter och upplevelser. Då de slutna frågorna gick snabbt att få svar på lämnades större utrymme till de öppna frågorna. Då denna undersökning behandlar individers personliga åsikter fanns en önskan om att få tillgång till ett stort urval av respondenter, detta för att få fler synpunkter. Antalet respondenter valdes efter förväntad mättnad. Alvehus (2013, s. 69-70) menar på att lämplig mängd insamlat material beror på mättnad vilket uppnås när samma information återkommer och ingen ny information kan utvinnas. Målet blev därav tio intervjuer.
tolkningen av resultatet, om respondentens kroppsspråk säger något annat än vad denne faktiskt svarar. För studiens syfte ansågs det tillräckligt med det verbala språket för att ge oss en tydlig förståelse. Telefonintervjuer är till skillnad från intervjuer i person även mer tids- och kostnadseffektiva. Då flertalet respondenter uppgav sig vara upptagna och några befann sig på platser utanför Uppsala möjliggjorde telefonintervju att nå ut till alla respondenter. Gillham (2005, s. 103-104) menar att telefonintervjuer fungerar bättre om de hålls korta, och bör hållas under 30 minuter för att undvika att respondenten tappar tålamodet. Med detta i åtanke hölls intervjuerna relativt korta, dock fortfarande inom ramen för vad som ansågs nödvändigt för att få svar på de frågor som behövdes.
3.33Intervjuguidens3utformning33
En intervjuguide skapades baserat på studiens teoretiska bakgrund (se bilaga 1). Eftersom det för en del av respondenterna var ett antal år sedan de tog del av Drivhusets tjänster strukturerades frågorna i en följd som ansågs underlätta för entreprenören att minnas. En provintervju med en utomstående genomfördes för att kontrollera om frågorna var enkla att förstå samt för att få en uppfattning om den förväntade tidsramen. En första intervju med en respondent utfördes även i person, detta för att testa hur frågorna togs emot av respondenten och om de svar som ansågs nödvändiga gick att utvinna enligt ordinarie intervjuguide. Det framkom under denna intervju att delar av intervjuguiden avvek från vad som för studien ansågs relevant och att dessa frågor tog upp en stor del av intervjutiden. Därav valdes de frågor som inte visade sig bidragande för studien bort inför resterande intervjuer. Trots att upplägget för intervjuerna ändrades något efter den första intervjun så användes materialet från denna i undersökningen, då de svar som behövdes ändå gick att utvinna. Intervjun inleds med frågor gällande respondentens bakgrund, när de vände sig till Drivhuset, hur långt de hade kommit med sitt företag samt om det finns kvar än idag. Tanken med dessa frågor var att skapa en öppen kommunikation.
frågeställningen behandlas gällande dessa. Inom varje kategori ställs både öppna och slutna frågor. Mot slutet av intervjun ställs frågan “vad skulle du säga var viktigast för dig under din tid hos Drivhuset och vad har du främst tagit med dig i efterhand” för att tydliggöra respondentens åsikter. Som tack för att Drivhuset Uppsala delgav sin verksamhetsberättelse ställdes några frågor för deras räkning. Dessa frågor användes inte i resultatet men ligger med i transkriberingen. För att undvika en eventuell vinkling av svaren som hade kunnat uppstå om respondenterna uppfattade det som att hela intervjun var på Drivhusets förfrågan, så ställdes dessa frågor i samband med avslutandet av intervjun. Med ett fåtal respondenter gjordes en återkoppling efter intervjuerna för att förtydliga de svar som vid genomgång ansågs bristfälliga.
3.43Urval3respondenter33
För att på bästa sätt kunna besvara forskningsfrågan gjordes ett strategiskt urval av respondenter. Vid strategiskt urval väljs personer med specifika erfarenheter som kan förhålla sig till undersökningen och de frågor som ställs (Alvehus, 2013, s. 67). Urvalet av respondenter är baserat på entreprenörer som tidigare har nyttjat Drivhusets kontorsmiljö i Uppsala. Gemensamt för samtliga deltagare var även att de avslutat sin tid hos Drivhuset och därmed inte längre nyttjar deras tjänster. Detta urval kan benämnas som strategiskt då det ger respondenterna möjlighet att besvara frågor gällande både den forskningsfråga som behandlar deras upplevelser under sin tid hos Drivhuset, samt den som behandlar vad de tagit med sig i efterhand. Utifrån en lista över alumner valdes 20 individer ut som kontaktades via e-mail för en första förfrågan om deltagande i studien. Då uppsatsens syfte även behandlar ett tidsperspektiv grupperades respondenterna baserat på den tidpunkt de tagit del av affärsutvecklingstjänsten, sedan gjordes ett slumpmässigt urval bland dessa. I de fall där flera entreprenörer arbetat med samma företag under sin tid hos Drivhuset valdes enbart en av dessa ut då de med största sannolikhet skulle ha mycket liknande erfarenheter. Av de 20 kontaktade svarade 10 stycken som bokades in för telefonintervjuer.
3.53Etiska3överväganden33
2015, s. 101-102). För att uppfylla detta skickades först ett e-mail som tydligt förklarade syftet med undersökningen, varför den genomförs och varför de just har blivit kontaktade. För att ytterligare tydliggöra förklarades detta igen i början av varje intervju.
Intervjuerna inleddes med att fråga om deltagaren godkännande att samtalet spelades in och avslutades med en fråga gällande önskad anonymitet. Frågan gällande anonymitet ställdes i slutet för att ge utrymme åt respondenten att utvärdera om de givna svaren ansågs privata, varav en av respondenterna önskade att få vara anonym. För att i resultatet undvika att peka ut enskilda respondenter gjordes inga kopplingar mellan respondenterna och enskilda svar.
3.63Analysprocessen3
Intervjuerna har med samtycke från respondenterna spelats in för att senare kunna avläsa vad och hur respondenterna svarar på frågorna, intervjumaterialet har vidare transkriberats för att förenkla bearbetning. Efter transkribering kodades intervjuerna för att skapa en förståelse för det empiriska materialet samt underlätta för en analys. Det insamlade materialet lästes i sin helhet igenom ett flertal gånger, därefter markerades de för studien relevanta svaren. Dessa svar sorteras sedan utifrån ovan nämnda kategorier. Då vissa frågor ibland besvaras på andra ställen än tänkt har svaren färgkodats baserat på vilken fråga de anses tillhöra, oavsett var i intervjun de besvarats. Detta för att förenkla tillgången till specifika resultat. Färgkodningen baseras på de faktorer som presenterats i teorin
4.3Empiri3
I kommande avsnitt presenteras den insamlade datan övergripande. Avsnittet inleds med en introduktion av valt studieobjekt följt de faser respondenterna befann sig i. Avslutningsvis presenteras resultatet från intervjuerna gällande faktorerna under betydande faktorer.
4.13Drivhuset3Uppsala33
Entreprenörsstiftelsen Drivhuset i Uppsala är den regionala förgreningen av Drivhuset Sverige ekonomisk förening (Drivhuset, 2016, s. 4). Drivhuset Uppsala verkar i nära samarbete med Uppsala Universitet och vänder sig därmed primärt till universitetsstuderande, men även andra unga entreprenörer. Det finns inga antagningskrav till organisationen men en entreprenör får max använda Drivhusets tjänster under ett års tid. Organisationens rådgivare ställer sig neutralt till idén och arbetar främst med idéförverkligande och lärande hos entreprenören (Ibid. s. 7). Drivhuset bistår dess entreprenörer med en delad kontorsmiljö, rådgivning samt utbildningar. Organisationen arbetar även aktivt med att skapa kontakt mellan entreprenörerna och det lokala näringslivet genom olika partneravtal samt nätverksevent. Lokalerna tillhör ett större kontorshotell beläget i centrala Uppsala.
4.23Faser33 3
4.33Betydande3faktorer3
Resterande material presenteras utifrån de i teorin identifierade faktorer som anses betydande. Dessa är lokal, lokalisering, informella nätverk, formella nätverk, utbildningar och slutligen rådgivning.
4.3.13Lokal33 3
På frågan om varför de valde att ta del av kontorsmiljön svarade nio av respondenterna att det berodde på att de var i behov av lokal. Sju av dessa förtydligar ytterligare att behovet av lokal grundade sig i att de upplevde svårigheter att separera jobb och fritid när de arbetade hemifrån. Av dessa sju befann sig fyra i idéutvecklingsfasen. De två som inte nämner några problem med att separera jobb och fritid hemifrån befann sig båda i implementeringsfasen. Flera av respondenterna uppger att det var socialt och roligt att sitta i en miljö med andra människor, en av dessa tyckte att det ingav en känsla av att ha kollegor. Fyra respondenter nämner ett kreativt utbyte, emotionellt stöd och möjligheten att dela tips och råd som några fördelar med att dela kontorsmiljö. Två nämner även närheten till Drivhusets rådgivare som en förmån med att sitta i miljön. En av dessa tyckte att det bidrog till att skapa en större känsla av ansvar att ha andra runt omkring, respondenten sa: ”… otroligt värdefullt att sitta i en miljö där folk också tar en på allvar liksom och där folk ser en som en företagare och folk förväntar sig att man ska jobba…”. En respondent säger dock att det kunde vara distraherande att sitta i en delad kontorsmiljö när denne behövde vara i fred, men att det då bara var att gå iväg en stund.
Tre av respondenterna lyfter kontorsmiljön som en av de viktigaste faktorerna från sin tid hos Drivhuset och kopplar samman detta med nätverk. Dessa lyfter kontakten med de andra entreprenörerna samt närhet till rådgivare som det som gjorde lokalen till den viktigaste faktorn. Av de respondenter som fortsatt med sitt företagande nämner flera att de efter avslutad tid hos Drivhuset har valt att gå vidare till liknande kontorsmiljöer.
4.3.23Lokalisering3
sitta där, en respondent svarade: “Om det legat i Gottsunda skulle det aldrig vart på kartan”. En annan menade på att placeringen inte var betydande då dennes företag var webbaserad.
Flera av respondenterna ansåg att de drog nytta av kontorets omgivning då det var centralt beläget vilket skapade närhet till viktiga kontakter. En nämner att den centrala placeringen förenklade att boka möten, en annan uppger att det signalera en vilja att bli hittad, och att det är viktigt att “vara där det händer”. Flera respondenter bodde centralt i Uppsala, och uppger att Drivhusets lokalisering underlättade att ta sig till lokalerna. För en respondent var detta den primära anledningen till att placeringen ansågs betydande.
4.3.33Informella3nätverk3
Samtliga respondenter var positivt inställda till att dela kontorsmiljön med andra entreprenörer. Huruvida detta bidrog i deras företagande eller ej skiljde sig åt mellan respondenterna. Tre av dem menade att kontakten med de andra entreprenörerna inte bidrog alls i företagandet och två tyckte att detta var en viktig faktor. Båda som ansåg att det var direkt viktigt i företagandet befann sig i idéutvecklingsfasen, och nämner möjligheten att bolla idéer med andra som den primära fördelen. Övriga ansåg att kontakten med andra entreprenörer var bidragande och lyfter främst utbytet av erfarenheter och möjligheten att ta del av tips och råd som hjälpsamt. En respondent säger: ”Sådana frågor som man inte har en aning om när man startar företag för första gången går ju mycket fortare att ta reda på när man sitter med människor som redan har gjort det en gång.”. En respondent menar att alla höll på med så pass skilda verksamheter att det gjorde det svårt att ta hjälp av varandra gällande mer specifika områden. Respondenten menade istället att det gick att få mycket hjälp av de andra entreprenörerna gällande de delar av företagandet som var generellt för alla, som bokföring och budgetering. Många respondenter uppskattade den sociala aspekten av att sitta med de andra entreprenörerna vilket motiveras med att det gjorde arbetet roligare, bidrog med stöd samt en känsla av att ha kollegor. Det ansågs även vara inspirerande att få följa de andra entreprenörerna.
småföretagare i Uppsala ofta rör sig i samma kretsar och på samma event. Flera respondenter uppger att de endast har en privat relation med entreprenörerna de träffade hos Drivhuset, en uppger sig inte ha någon kontakt alls.
De informella nätverken ansågs av fyra respondenter vara en av de viktigaste faktorerna under tiden hos Drivhuset. En såg de informella nätverken som den enskilt viktigaste faktorn, och tre i kombination med någon av de övriga faktorerna. Respondenten som enskilt såg informella nätverk som viktigast befann sig i idéutvecklingsfasen, övriga tre befann sig i olika faser. Även över tid lyfts de informella nätverken som viktigast av några respondenter, detta ofta i kombination med de formella nätverken. Samtliga av dessa befann sig i idéutvecklingsfasen då de vände sig till Drivhuset.
4.3.43Formella3nätverk3
Drivhuset arrangerade flertalet nätverksträffar där entreprenörerna fick träffa alumner eller personer i näringslivet. Av respondenterna ansåg sex att eventen inte gav mycket till deras företagande, tre av dessa ansåg dock att Drivhuset på annat sätt kunde hjälpa dem knyta kontakter i näringslivet. En respondent lyfte att nätverksträffarna inte alltid ledde till någonting och menar att i det tidiga stadiet kan det vara svårt att veta vad som kommer vara avgörande eller inte. Alla respondenter i idéutvecklingsfasen ansåg att de kunde knyta kontakter via Drivhuset.
Av respondenterna var det tre som ansåg att nätverksträffarna inte gav dem några viktiga kontakter i näringslivet, de ansåg inte heller att Drivhuset på annat sätt kunde koppla ihop dem med sådana kontakter. En av respondenterna menar på att nätverksträffarna inte gav mer än några bekanta ansikten i Uppsala, denne tror dock själv att detta beror på företagets unika “nisch”. Ytterligare en respondent ansåg sin affärsidé vara för “nischad” och lyfte att det var svårt för Drivhuset att koppla ihop dem med relevanta kontakter. En annan respondent ansåg att träffarna var inspirerande och kul vilket bidrog i företagandet, men att inga viktiga kontakter kunde knytas. Detta på grund av att respondenten var uppvuxen i Uppsala och redan var i kontakt med många i Drivhusets nätverk. En respondent som inte uppgav sig ha knutit några viktiga kontakter lyfte dock att denne fick upp ögonen för en investerare genom nätverkseventen.
Av de åtta respondenter som ansåg att de kunde knyta kontakter via Drivhuset har sju av dem fortsatt kontakt med några eller alla av dessa i efterhand. En av respondenterna menade att kontakten försvunnit med de som endast var relevanta för sitt företagande då och svarade: “... vissa var ju bara bra för rådgivning, att se hur de gjort saker, då fanns ju inte så mycket incentiv att hålla kontakten”.
4.3.53Utbildningar3
Av de utbildningar som erbjöds valde många utav respondenterna att delta för att de ansågs vara intressanta, relevanta och inspirerade i deras företagande. En av respondenterna som precis startat sitt företag ansåg att utbildningarna var väldigt givande, denne svarade: “... vi hade inte koll på någonting så det var jättemycket hjälp att få veta lite hur det funkade.”. En annan respondent menade att utbildningarna skapade värde i vardagen och bidrog med nya perspektiv och information. En respondent ansåg att det var bra med utbildningar men att det kunde bli för mycket. Respondenten kände sig tvungen att gå på alla event och utbildningar som erbjöds och kan i efterhand se att några av dessa var onödiga och svarade: ”Man blir nästan hetsad att gå på alla de här eventen och utbildningarna...”. Två av respondenterna deltog endast i de utbildningar som var obligatoriska. En av dem menade att utbildningarna till viss del var givande men ansåg att mycket av kunskapen redan fanns då respondenten sen tidigare drivit företag i fem år. Även den andre respondenten uppgav sig ha mycket erfarenhet sen tidigare och menade därför att utbildningarna inte var givande. Respondenten hade mycket kunskap från sin studietid och har tidigare tagit del av en annan affärsutvecklingstjänst som erbjöd liknande utbildningar. Tre respondenter tyckte att något saknades i utbudet av utbildningar och gav förslag på sådant de velat se. Förslagen var en kurs i personlig utveckling, en ekonomiutbildning som berör ekonomisk planering samt utbildningar gällande webb och digital marknadsföring.
Nio av respondenterna ansåg att de fortfarande kan dra nytta av den kunskap de fick från utbildningarna, flera av dem kunde inte definiera vilka delar men kände att kunskapen följt med. En av dessa menar att efter sin tid har denne haft nytta av nästan allt, en annan menar på att föreläsningarna fortfarande inspirerar och hjälper till att “hålla lågan uppe”.
4.3.63Rådgivning3
“Ibland var jag lite osäker på mina idéer och fick det bekräftat av någon annan…”, vidare nämns att de råd som gavs ligger kvar som grund för företaget. En annan respondent menade också att rådgivningen lagt basen för hela företaget och bidragit med verktyg för att själv kunna fatta beslut i viktiga frågor. Att kunna få hjälp med att tackla problem direkt när de uppstod ansågs även betydande.
Två respondenter ansåg inte att rådgivningen var till hjälp. En av dem talar om sin master i ekonomi samt tidigare erfarenheter av entreprenörskap och tyckte sig därför ha tillräckligt med förståelse kring innebörden av nyföretagande. Respondenten menade att Drivhuset till viss del kunde hjälpa till “... de hade koll på vilken person vi borde prata med härnäst”. Den andra respondenten fick aldrig någon bra kontakt med sin rådgivare som inte tycktes förstå affärsidén, därför ansågs inte vägledningen ha betydelse. Även om upplevelsen var negativ så resulterade det i att respondenten och dess medgrundare diskuterade mer och försökte tackla olika problem tillsammans. En av respondenterna svarade “nej absolut inte, fast dem var hjälpsamma och bra...” på frågan gällande om rådgivningen var avgörande för företagandet.
En respondent ansåg att det var rådgivningen som var mest avgörande av de tjänster som erbjöds, vilket motiveras med att rådgivningen låg till grund för att fatta ett viktigt beslut. En annan respondent förklarar att rådgivning var väldigt betydande den första tiden, “...det bästa med Drivhuset för oss var att de sänkte tröskeln markant till att våga ta steget att börja företagandet...”. Drivhuset uppges vara en bra första kontakt för den som inte tidigare drivit företag. En respondent beskriver den första tiden som känslomässigt utmanande och svarade: “Det gjorde att de här dalarna och topparna jämnades ut lite grann”. Vidare nämner respondenten att det kändes viktigt att de andra entreprenörerna fanns där vilket gav möjlighet att dela motgångar och framgångar.
5.3Analys33
Analysavsnittet är indelat i de i teorin definierade faktorerna plats, nätverk och kunskap. Den insamlade datan kommer här att analyseras tillsammans med den utvalda teorin.
5.13Plats33
De som ansåg att lokal var en av de viktigaste faktorerna tyckte att kontorsmiljön öppnade upp för nätverkande, vilket i sin tur bidrog till inspiration och motivation i det egna arbetet. Detta överensstämmer med det Gray och Jones (2016) lyfter, att småföretagare föredrar att arbeta i anslutning till andra. Även möjligheten att separera fritid från arbete tycks vara en anledning för att delta i kontorsmiljön vilket går i linje med samma undersökning av Gray och Jones (2016). Där framkommer att delad kontorsplats har en positiv inverkan och kan bidra till att styrka entreprenörens benägenhet att stå emot motgångar. Detta har det funnits belägg för även i denna studie då bland annat kreativt utbyte och emotionellt stöd berörs i samband med kontorsmiljön. Pejtersen et al. (2006) lyfter dock att en delad kontorsmiljö kan leda till en försämrad prestation, vilket tycks stämma in på en av respondenterna som uppger att detta kunde vara distraherande.
Perry-Smith och Vittorio Mannucci (2017) beskriver att entreprenörer i rekognoseringsfasen är i behov av legitimitet, i undersökningen tycks detta behov tillgodoses av kontorsmiljön i kombination med dess lokalisering. Även Brush et al. (2008) har funnit att det kan öka legitimiteten i entreprenörens åtaganden om verksamheten drivs från en plats separerad från det egna hemmet. Entreprenörernas uppfattning i studien är att lokaliseringen signalerar en vilja att bli hittad samt att det förenklar att hålla i möten på ett annat sätt än om de arbetat hemifrån. Lokaliseringen av kontorsmiljön tycks placera entreprenören centralt bland viktiga aktörer i näringslivet, en sådan placering menar Spigel (2017) kan uppmuntra till vidare entreprenörskap. Detta styrks ytterligare av att många entreprenörer valt att gå vidare till liknande kontorsmiljöer. Då de flesta respondenterna än idag driver sina företag finns det inget i denna studie som tyder på en överenstämmelse med Lööf och Nabavi (2014) som funnit att det finns en ökad risk för ett företag att misslyckas i större städer.
al. (2008) som menar att entreprenören gärna placerar sig i närheten av de tillgångar som anses nödvändiga. Något motsägelsefullt gällande samma teori är dock att flera av dessa respondenter först inte ser lokaliseringen som betydande, men trots detta senare indikerar att det var avgörande för dem. Detta tyder på att lokaliseringen var en undermedveten faktor för valet av kontorsmiljön, och går därmed emot Brush et al. (2008) som menar att lokalisering aktivt tas i beaktande vid val av placering. I denna studie syns inte heller några tecken på den konkurrens om resurser som Fernhaber et al. (2008) funnit när många företag samlas på samma plats. Det nämns i intervjuerna att entreprenörerna alla sysslade med skilda verksamhetsområden, vilket kan tänkas minska risken för konkurrens.
5.23Nätverk3
Att flera respondenter nämner möjligheten att bolla idéer som en primär fördel med att sitta tillsammans med andra går i linje med småföretagsdelegationens rapport (1998) som funnit att entreprenörer gärna vänder sig till sitt informella nätverk för att få hjälp. De som ansåg att det informella nätverket var bidragande motiverar detta med att det gav möjlighet att utbyta erfarenheter. Den informella rådgivningen kan tänkas vara en bidragande faktor i beslutsprocessen vilket går i linje med Davidsson och Honigs (2003) forskning, där de kommer fram till att entreprenörer ofta fattar beslut baserat på information ifrån det informella nätverket. De entreprenörer som valt att ha fortsatt kontakt och även i vissa fall fortsätta att dela kontorsmiljö tycks ha funnit det sociala stöd som Perry-Smith & Vittorio Mannucci (2017) identifierar som viktigt i idéutvecklingsfasen. Det indikerar även att detta nätverk bidragit till att uppfylla de behov av externt stöd och delad vision som samma författare belyser i senare skeden av uppstartsfasen.
De två som inte ansåg sig på något sätt ha blivit sammankopplade med viktiga kontakter i näringslivet befann sig i rekognoseringsfasen. Det ter sig något motsägelsefullt då detta är den fas där Perry-Smith och Vittorio Mannucci (2017) menar att entreprenören är störst behov av legitimitet och influens för att få stöd av externa aktörer. Båda uppger dock att de av olika anledningar inte sökte några formella kontakter vid tidpunkten. Två respondenter tycker inte att de nätverksevent som anordnades gav dem något, och motiverar detta med att deras affärsidé var för “nischad”. För dessa entreprenörer riskerar eventen att ta upp värdefull tid från andra aktiviteter utan att ge önskat resultat. Detta styrker Kjeldsen et al.s (2011) forskning som funnit att inte allt nätverkande nödvändigtvis kan hjälpa ett företag.
5.33Kunskap3
Två av respondenterna uppger att de främst deltog i utbildningarna för att de kände sig tvungna. Båda dessa befann sig i implementeringsfasen när de vände sig till Drivhuset, samt delger att de hade tidigare erfarenhet av företagande alternativt annan relevant utbildning. Detta indikerar i linje med Davidsson och Honigs (2003) forskning att entreprenörer som kommit längre i sitt företagande kräver mer specifik kunskap och att de tidigare erfarenheterna är betydande för behovet. Samtliga av de som tyckte att det saknades något i utbildningsutbudet hade kommit längre i sitt företagande och gav förslag på mer specifika ämnen rörande deras verksamhet. Även detta går i linje med Davidsson och Honigs (2003) tidigare nämnda forskning.
Lundström och Holmgren (2011) har funnit att entreprenörer anser att utbildningar är ett bra sätt att skaffa den kunskap som krävs för att utveckla företaget. Detta tycks i denna studie främst överensstämma med de respondenter som var nya till entreprenörskapet när de vände sig till Drivhuset. Många av de i idéutvecklingsfasen uppgav att utbildningen var av betydelse för dem och bidrog med nya perspektiv och information. Det tycks inte på samma sätt stämma överens med de som kommit längre i företagandet och uppger att de har tidigare erfarenheter. Även att majoriteten av respondenterna tycker sig kunna dra nytta av den kunskap de fick över tid går i linje med Lundström och Holmgrens (2011) resultat.
överensstämmer med vad Bjerke (2005) talar om, nämligen att rådgivning är betydande för att löpande kunna anpassa sig till de osäkerheter och utmaningar som entreprenörskapet innebär. Få respondenter uppger att rådgivningen var avgörande i deras företagande, men flera talar om det stöd de fick vilket bland annat innefattar stödet från de rådgivare som fanns på plats. Rådgivningen tycks därför även bidra till att uppfylla det behov av stöd som Perry-Smith och Vittorio Mannucci (2017) identifierat i flera av faserna tillhörande uppstartsfasen. Några upplevde att rådgivningen var en avgörande faktor och uppger att de har nytta av dessa råd än idag. Dessa tycker att rådgivningen hjälpte dem fatta viktiga beslut samt menar att det hjälpt till att lägga grunden för deras företagande. Detta kan kopplas till Gray och Jones (2016) undersökning som visar på att känslan av kontroll kan stärkas och utvecklas med hjälp av professionellt stöd.
En respondent tycker sig inte alls dragit nytta av den rådgivning som fanns, vilket motiveras med att rådgivaren inte tycktes förstå affärsidén och att de inte kom överens på ett personligt plan. Detta kan vara ett sådant fall som Davidsson och Honig (2003) talar om, vilket berör att om rådgivaren själv inte besitter relevant erfarenhet, eller i detta fall en förståelse, så kommer denne ha en begränsad förmåga att ge råd till entreprenören. Ytterligare två respondenter svarar i linje med Davidsson och Honigs (2003) studie som även funnit att generell rådgivning är begränsad i sin effektivitet. Detta då respondenterna redan ansåg sig besitta mer kunskap än vad rådgivarna kunde erbjuda dem.
6.3Slutdiskussion3
I denna avslutande del presenteras kortfattat författarnas egna kommentarer och synpunkter på det som framkommit under studiens gång. Avslutningsvis presenteras begränsningar samt ges förslag på eventuella framtida forskningsområden.
6.13Sammanfattande3reflektioner3
entreprenörerna. Många respondenter uppger att de har haft fortsatt kontakt med personer de träffade under sin tid hos affärsutvecklingstjänsten både i sina informella- och formella nätverk. I och med detta kan det fastställas att nätverk som helhet är en betydande faktor över tid för entreprenörerna i denna studie. Varken lokalisering eller utbildningar lyfts som mest betydande för någon vilket inte nödvändigtvis indikerar att dessa var obetydande, utan säger främst att de andra faktorerna var av större vikt för entreprenörerna.
Under studien framkommer att det inte går att utvärdera de olika faktorerna helt separat utan att de i viss utsträckning är beroende av varandra. Exempelvis plats och nätverk tycks generera ett större värde för entreprenören när de erbjuds i samspel med varandra och bör därför analyseras i sin helhet snarare än var för sig. Kunskap är den faktor som tycks skilja sig mest i betydelse för entreprenören beroende av vilken fas denne befann sig i. För dessa framkommer att det hade varit mer givande att ha möjlighet att välja vilka utbildningar de deltog i baserat på behoven som fanns vid tidpunkten. Även rådgivningen uppfattades olika beroende på hur mycket tidigare kunskaper och erfarenheter entreprenören uppfattade sig besitta.
Just denna affärsutvecklingstjänst uppskattas främst av dem som befinner sig i det första skedet av uppstartsfasen samt saknar tidigare erfarenhet av entreprenörskap. De som kommit något längre i sitt företagande eller på annat sätt har relevanta erfarenheter kan inte i samma utsträckning tillgodose sig innehållet i det som erbjuds. Resultatet indikerar därför att det redan i uppstartsfasen finns stora skillnader gällande vilka behov entreprenören har och således vilka faktorer som kommer att vara mest betydande för dem. Värt att ta i beaktande är att entreprenörerna rör sig mellan faserna i takt med företagets utveckling, vilket gör att även den enskilde entreprenörens behov kommer att ändras under tiden i en affärsutvecklingstjänst. Utöver faserna så skiljer sig behoven naturligtvis åt beroende på individen och typen av företag. Givet detta resultat tycks det finnas utrymme för en mer djupgående analys av den enskilde entreprenörens behov när denne först vänder sig till en affärsutvecklingstjänst. Detta för att entreprenören på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna tillgodogöra sig den hjälp som erbjuds.
6.23Begränsningar3och3framtida3forskning33
sitt företagande kan detta påverka resultatet. Alla entreprenörer befann sig i olika stadier av sitt företagande och hade sedan tidigare skilda kunskapsbaser, därför kan det tänkas att dessa svarar väldigt olika. Skulle undersökningen gjorts på entreprenörer från en affärsutvecklingstjänst som ställer högre krav på sina entreprenörer resultatet troligtvis se annorlunda ut. Troligtvis har entreprenörer som uppfyller dessa krav även liknande behov, vilket skulle kunna resultera i mer enhetliga åsikter. För framtida forskning vore det intressant att undersöka hur entreprenörer i olika affärsutvecklingstjänster uppfattar faktorerna och göra en jämförande studie. Sådan forskning skulle kunna leda till en tydligare bild av vilken affärsutvecklingstjänst entreprenören bör vända sig till för att få bästa möjliga stöd.
7.3Referenslista3
3
Almi (2016). Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2016. http://www.almi.se/Om-Almi/Finansiell-information/
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Arroyo-Vázquez, M. & van der Sijde, P. (2008). Entrepreneurship Encouragement and Business Development Support at Universities and Science Parks: Proposal for a New Conceptualization. Industry and Higher Education, 22(1), ss. 37-48.
Atherton, A. (2007). Preparing for business start-up: "pre-start" activities in the new venture creation dynamic. Journal of Small Business and Enterprise Development, 14(3), ss. 404-417. Bager-Sjögren, L. (2009). Att stödja akademiskt entreprenörskap, hur kan innovationsbrons bidrag till tillväxten spåras?. (rapport 2009:002) Västerås: Institutet för tillväxtpolitiska studier.
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.1af15a1f152a3475a81982e/1454512758428/Att+s t%C3%B6dja+akademiskt+entrepren%C3%B6rskap-09.pdf
Bjerke, B. (2005). Förklara eller förstå entreprenörskap?. Lund: Studentlitteratur.
Braunerhjelm, P., Svensson, P. & Westin, F. (2003). Akademiskt entreprenörskap - den svaga länken i de svenska innovationssystemen?. Ekonomisk Debatt, 31(3), ss. 33-46.
Braunerhjelm, P., Eklund, K. & Henrekson, M. (2012). Ett ramverk för innovationspolitiken. Stockholm: Samhällsförlaget.
Braunerhjelm, P., Eklund, J., Henrekson, M., Kreicbergs, J. & Malm, A. (2017). Skatterna och entreprenörskapet - företagsbyggande, optioner och tillväxt. (Näringspolitiskt forum rapport 17) Örebro: Näringspolitiskt forum.
http://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2017/02/NaPo_Skatterapport_webb.pdf
Aspirations, and Resources on Likelihood of First Sale in Nascent Firms. Journal of Small Business Management, 46(2), ss. 159-182.
Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business research methods. 4. uppl., New York: Oxford University Press.
Bourlés, R. & Cozarenco, A. (2014). State intervention and the microcredit market: The role of business development services. Small Business Economics, 43(4), ss. 931-944.
Chaplin, P. & Hannon, P. (2003). Are incubators good for business? Understanding
incubation practice - The challenges for policy. Environment and Planning C: Government and Policy, 21(6), ss. 861-881.
Civilekonomerna (2013). Akademiskt entreprenörskap ger samhällsekonomisk vinst, entreprenörskap och företagande bland akademiker under perioden 2004-2009. (rapport 2) Civilekonomerna. https://civilekonomerna.se/dokument/akademiskt-entreprenorskap Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Davidsson, P. & Honig B. (2003). The role of social and human capital among nascent entrepreneurs. Journal of Business Venturing, 18(3), ss. 301-331.
Delanoë, S. (2011). An individual-level perspective for assessing nascent venturing outcomes. Journal of Small Business and Enterprise Development, 18(2), ss. 232-250.
Delanoë, S. (2013). From intention to start-up: the effect of professional support. Journal of Small Business and Enterprise Development, 20(2), ss. 383-398.
Drivhuset Uppsala (2016). Verksamhetsberättelse 2016, Uppsala.
Fernhaber, S., Gilbert, B. A. & McDougall, P. (2008). International entrepreneurship and geographic location: An empirical examination of new venture internationalization. Journal of International Business Studies, 39(2), ss. 267-290.
Gillham, B. (2005). Research interviewing: The range of techniques. Maidenhead: Open University Press.
Gray, D. & Jones, K. (2016). Using organisational development and learning methods to develop resilience for sustainable futures with SMEs and micro businesses. The case of the “business alliance”. Journal of Small Business and Enterprise Development, 23(2), ss. 474-494.
Grimlund, B. (2006). Styra mindre företag. Leksand: Grimlund.
Henrekson, M. & Stenkula, M. (2016). Understanding Entrepreneurship, definition, function and policy. Lund: Studentlitteratur AB.
Hickie, J. (2011). The development of human capital in young entrepreneurs. Industry and Higher Education, 25(6), ss. 469-481.
Jawahar, I. M. & McLaughlin, G. (2001). Toward a descriptive stakeholder theory: an organizational life cycle approach. Academy of Management Review, 26(3), ss. 397-414.
Kjeldsen, C., Lind, G. & Svensen, H. (2011). Introduction : Networking private entrepreneurs in rural areas — social capital or waste of time? Ager, 11, ss. 7-28.
Lee, S., Cho, G. & Denslow, D. (2004). Impact of consulting needs on women-owned businesses across the business life-cycle. International Journal of entrepreneurship and Innovation, 5(4), ss. 267-275.
Lester, D., Pamell, J. & Carreher, S. (2003). Organizational Life Cycle : a Five-Stage Empirical Scale. The International Journal of Organizational Analysis, 11(4), ss. 339-354.
Lindelöf, P., Löfsten, H. & Aaboen, L. (2006). Inkubatorer i Sverige- Analys av indikatordimensioner och nyttoeffektivitet (rapport 2006:06). Vinnova.
Lindh, S. (2015). 10 svenska inkubatorer berättar vad de kan erbjuda startups.
http://www.breakit.se/artikel/846/10-svenska-inkubatorer-berattar-vad-de-kan-erbjuda-startups [2017-04-15]
Lundström, A. & Holmgren, C. (2011). Kompetensutveckling i mikroföretag (Rapport 2011-09-23). Stockholm: FöretagsakademinFA AB.
http://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2012/03/Forskningsrapport-Anders-Lundstr%C3%B6m.pdf
Lööf, H. & Nabavi, P. (2014). Survival, productivity and growth of new ventures across locations. Small Business Economics, 43(2), ss. 477-491.
Nationalencyklopedin (2017). Entreprenör.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/entrepren%C3%B6r [2017-05-29]
Näringsdepartementet (2015) En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64). Stockholm: Näringsdepartementet.
Pejtersen, J., Allermann, L., Kristensen, T. & Poulsen, O. (2006). Indoor climate,
psychosocial work envitonment and symptoms in open-plan offices. Indoor air, 16(5), ss. 392-401.
Perry-Smith, J. & Vittorio Mannucci, P. (2017). From creativity to innovation: the social network drivers of the four phases of the idea journey. Academy of Management Review, 42(1), ss. 53-79.
SISP (2017). Om SISP. http://sisp.se/om-sisp [2017-05-22]
Spigel, B. (2017). The Relational Organization of Entrepreneurial Ecosystems. Entrepreneurship Theory and Practice, 41(1), ss. 49-72.
Stuetzer, M., Obschonka, M. & Schmitt-Rodermund, E. (2013). Balanced skills among nascent entrepreneurs. Small Business Economics, 41(1), ss. 93-114.
Småföretagsdelegationen (1998). Kompetens i småföretag (SOU 1998:77). Stockholm: Småföretagsdelegationen.
Tillväxtanalys (2016). The Swedish start-up firms of 1997, Growth dynamics from a 14-year perspective (PM 2016:07). Östersund: Tillväxtanalys.
http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2016-04-27-the-swedish-start-up-firms-of- 1997----growth-dynamics-from-a-14-year-perspective.html
Bilaga313T3Intervjuguide3
• Vi kommer med ditt godkännande spela in intervjun för att sedan kunna gå igenom allt
material, känns detta okej?
• När vände du dig till Drivhuset?
• När du vände dig till Drivhuset, Hur långt hade du kommit med ditt företag? • Har du kvar ditt företag, eller driver du något annat företag idag?
Plats
Under din tid hos Drivhuset, tog du del av kontorsmiljön som erbjöds?
• (om nej) Varför inte?
• (om ja) varför valde du att sitta i kontorsmiljön? • Var den fysiska placeringen viktig för dig och varför? • Drog du nytta av något i omgivningen?
• Vad tyckte du om att sitta i en miljö med andra entreprenörer?
Nätverk
• Hade du någon kontakt med de andra entreprenörerna? • Hur bidrog dessa kontakter i ditt företagande då?
• Har du eller har du haft fortsatt kontakt med dessa efteråt?
• Deltog du i något av de nätverksevent som arrangerades av Drivhuset eller deras
partners?
• (om ja) Var detta till någon hjälp för dig i ditt företagande, i så fall hur? • (om ja) Gav detta dig några värdefulla kontakter i näringslivet?
• (om nej, arrangerades ej) Hade du velat att det arrangerades? • (om nej, deltog ej) Varför inte?
• Kunde Drivhuset (på annat sätt) koppla samman dig med kontakter i näringslivet? • Har du efter avslutad tid hos Drivhuset haft någon kontakt med dessa, och i så fall
vilka?
• Vilka försvann direkt?
Kunskap
Ge kort beskrivning om utbildningarna och föreläsningarna.
• Vilka då, och varför?
• (om ja) Har du haft användning av den kunskapen i efterhand? • Är det någon utbildning du tyckte saknades?
• (Nej, vid utbildningar) Varför inte?
• Hade du önskat någon annan typ av utbildning?
Det finns även möjlighet till rådgivning från rådgivarna
• Tog du del av denna rådgivning? (från affärscoching) • Vad fick du rådgivning inom?
• Var rådgivningen avgörande för ditt företagande? (påverkade detta dig i ditt
entreprenörskap, vilken inriktning du tog, vilka beslut som fattades etc.?)
• Av de råd du fick, är det något specifikt som du har användning för än idag(i ditt
jobb/förtagande/privatliv)?
• För att summera detta, vad skulle du säga var viktigast för dig under din tid hos
Drivhuset, och vad har du främst tagit med dig i efterhand?
• (om de inte längre är entreprenörer) Mot denna bakgrund, skulle du kunna tänka dig
att återgå till en roll som entreprenör i framtiden?
• (om fortfarande entreprenör) Skulle du säga att Drivhusets tjänster har bidragit till ditt
fortsatta entreprenörskap? Avslutande:
I och med att vi gör denna undersökning tillsammans med Drivhuset skulle vi även vilja be dig svara på ett par avslutande frågor om deras tjänster:
• Skulle du rekommendera drivhuset till andra entreprenörer? • Skulle du kunna tänka dig att vara med i ett alumni program? • Vad skulle du kunna tänka dig betala för en sådan tjänst?
• Det var allt för oss, då skulle vi vilja kolla med dig om vi får använda ditt namn i
