Postadress Box 940
191 29 Sollentuna
Besöksadress Tingsvägen 11
Telefon 08-561 696 01
E-post: brottmalsenhet.attunda.tingsratt@dom.se www.attundatingsratt.domstol.se
Telefax Expeditionstid
måndag - fredag 08:00-16:30
Tilltalad
Danyal Yüksel, 19650327-3739 Kungsholms Strand 115 Lgh 1602 112 33 Stockholm
Offentlig försvarare:
Advokat Leif Silbersky Advokat Leif Silbersky AB Eriksbergsgatan 28
114 30 Stockholm Åklagare
Kammaråklagare Ewa Tvengström Åklagarmyndigheten
Norrorts åklagarkammare i Stockholm Box 950
191 29 Sollentuna Målsägande 1. Tiina Collazo
Spetsbergsvägen 11 136 58 Vega
Målsägandebiträde:
Advokat Magnus Bungsmuhr LEX Advokatbyrå HB Box 5305
102 47 Stockholm
Lgh 1002
Lennart Torstenssons Väg 2 A 761 43 Norrtälje
Målsägandebiträde:
Advokat Slobodan Jovicic
Advokatfirman Salomonsson & Jovicic AB
Kungsholmstorg 16, 4 tr 112 21 Stockholm
Målsägandebiträde genom substitution:
Biträdande jurist Noemi Kadas 3. Andreas Falk
Oxhagsgatan 77 Lgh 1202 561 50 Huskvarna
Målsägandebiträde:
Advokat Slobodan Jovicic
Advokatfirman Salomonsson & Jovicic AB
Kungsholmstorg 16, 4 tr 112 21 Stockholm
Målsägandebiträde genom substitution:
Biträdande jurist Noemi Kadas
Dragonvägen 8 Lgh 1501 194 33 Upplands Väsby Målsägandebiträde:
Advokat Slobodan Jovicic
Advokatfirman Salomonsson & Jovicic AB
Kungsholmstorg 16, 4 tr 112 21 Stockholm
Målsägandebiträde genom substitution:
Biträdande jurist Noemi Kadas
___________________________________
DOMSLUT
Åtal som den tilltalade frikänns från
Mord, 3 kap 1 § brottsbalken i sin lydelse före 1 juli 2009 1995-12-20
Skadestånd
1. Tiina Collazos skadeståndsyrkande avslås.
2. Alexanders Falks skadeståndsyrkande avslås.
3. Andreas Falks skadeståndsyrkande avslås.
4. Nadezda Radovanovic skadeståndsyrkande avslås.
Sekretess
Sekretessen enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå för uppgifterna i obduktionsprotokoll med fotografier (aktbil. 62 s. 2-33 och s. 35-47) och fotokonfrontationsbilaga (aktbil. 62 s. 49), vilka har lagts fram vid tingsrättens
huvudförhandling inom stängda dörrar.
Ersättning
1. Leif Silbersky får ersättning av staten med 328 728 kr. Av beloppet avser 65 746 kr mervärdesskatt.
2. Magnus Bungsmuhr får ersättning av staten för arbete som målsägandebiträde med 301 811 kr. Av beloppet avser 60 362 kr mervärdesskatt.
3. Slobodan Jovicic får ersättning av staten för arbete som målsägandebiträde med 276 390 kr. Av beloppet avser 55 278 kr mervärdesskatt.
4. Staten ska stå för kostnaden för försvararen och målsägandebiträdena.
___________________________________
Innehållsförteckning
BAKGRUND ...5
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING ...6
Yrkanden ...6
Inställning ...6
FRIHETSBERÖVANDE ...7
UTREDNINGEN ...7
Muntlig bevisning ...7
Förhör med Danyal Yüksel ...7
Målsägandeförhör...7
Vittnesförhör ...8
Skriftlig bevisning ... 10
DOMSKÄL ... 10
Översikt av utredningen och inblandade personer ... 10
Översiktligt om Danyal Yüksels inställning ... 13
Bevisprövningen i målet ... 14
Utgångspunkter för prövningen ... 14
Inledande bedömning av utredningen ... 16
Nebojsa Banjeglavs död ... 19
Kriminalteknisk utredning från lägenheten och dess närhet ... 23
Närvaro i närheten av lägenheten... 30
Telefontrafiken ... 32
Samtal den 19 december 1995 ... 32
Samtalen den 20 december 1995... 33
Vittnesmål om händelser kring årsskiftet 1995/96 ... 39
Danyal Yüksels vårdkontakter ... 40
Motivbild ... 41
Övrig bevisning och Danyal Yüksels uppgifter ... 42
Samlad bedömning av åtalet och slutsats ... 42
Skadestånd ... 46
Ersättning till försvarare och målsägandebiträden ... 46
HUR MAN ÖVERKLAGAR ... 46
BAKGRUND
Den 20 december 1995 påträffades den 31-årige Nebojsa Banjeglav död i sin lägenhet på Solbergsvägen i Upplands Väsby. Han hittades av sin bror Sebastian Lindberg. Den döda kroppen påträffades fullt påklädd i badkaret som var fyllt med vatten.
Efter att polis tillkallats till platsen och vissa skador konstaterats på Nebojsa Banjeglavs kropp inleddes en förundersökning om misstänkt mord. Polisen kom efter en tid att rikta misstankar mot Danyal Yüksel. Han anhölls misstänkt för mord den 17 januari 1996. Åklagaren begärde Danyal Yüksel häktad, men den 19 januari 1996 avslog Sollentuna tingsrätt häktningsyrkandet. Tingsrätten ansåg att det inte fanns sannolika skäl för misstanken.
Drygt tre år senare – den 4 juni 1999 – anhölls Danyal Yüksel på nytt i sin frånvaro.
Han greps fyra dagar senare. Den 11 juni 1999 häktades han av tingsrätten som skäligen misstänkt för mord. Den 18 juni 1999 beslutade dock åklagaren att han skulle försättas på fri fot. Förundersökningen lades ned hösten 2000.
Genom en lagändring 2010 upphävdes preskriptionstiden för mord och dråp i Sverige i de fall preskription inte redan hade inträtt. Hösten 2018 började en grupp inom polisen som ser över gamla fall (en s.k. kalla fall-grupp) att åter titta på förundersökningen. Ärendet öppnades igen av åklagaren under 2019.
Den 21 oktober 2019 anhölls Danyal Yüksel åter i sin frånvaro. Han greps dagen efter. Den 25 oktober 2019 häktades han på sannolika skäl misstänkt för mord av Nebojsa Banjeglav begånget den 20 december 1995.
Åklagaren har nu väckt åtal mot Danyal Yüksel för mord av Nebojsa Banjeglav.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Yrkanden
Åklagaren har yrkat att Danyal Yüksel ska dömas för mord enligt följande gärningsbeskrivning.
Danyal Yüksel har den 20 december 1995 i målsägandens bostad vid Solbergsvägen 29 i Upplands Väsby berövat Nebojsa Banjeglav livet.
Således har Danyal Yüksel, efter att på olika sätt ha misshandlat Nebojsa Banjeglav, på okänt sätt kvävt honom och därpå dränkt honom i hans eget badkar.
Lagrum
3 kap.1 § brottsbalken
Målsägandena Nadezda Radovanovic, Andreas Falk, Alexander Falk (mor respektive barn till Nebojsa Banjeglav) har biträtt åtalet. De har även yrkat att Danyal Yüksel ska betala 60 000 kr i skadestånd till var och en av dem jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 20 december 1995. Det yrkade beloppet avser ersättning för psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) till följd av närståendes död.
Målsäganden Tiina Collazo (flickvän till Nebojsa Banjeglav) har yrkat att Danyal Yüksel ska betala 60 000 kr i skadestånd till henne jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 20 december 1995. Beloppet avser ersättning för psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) till följd av närståendes död.
Inställning
Danyal Yüksel har förnekat gärningen.
Han har motsatt sig målsägandenas skadeståndsyrkanden, men har accepterat sättet att beräkna ränta som skäligt i och för sig.
FRIHETSBERÖVANDE
Danyal Yüksel har med anledning av misstanke om brott som prövats genom denna dom varit frihetsberövad som anhållen eller häktad den 17-19 januari 1996, den 8- 18 juni 1999 samt den 22 oktober 2019 - 10 mars 2020. Tingsrätten beslutade om att häktningen skulle hävas dagen efter att huvudförhandlingen i målet avslutades.
UTREDNINGEN
Muntlig bevisning
Förhör med Danyal Yüksel
Den tilltalade Danyal Yüksel har själv hörts över åtalet.
Målsägandeförhör
På åklagarens begäran har följande personer hörts som målsägande.
1. Sebastian Lindberg (Nebojsa Banjeglavs bror)
2. Nadezda Radovanovic (Nebojsa Banjeglavs mamma) 3. Tiina Collazo (Nebojsa Banjeglavs flickvän)
Förhören har bl.a. gällt Nebojsa Banjeglavs vanor, hans liv, vad som hände i nära anslutning till hans död samt i Sebastian Lindbergs fall även anträffandet av Nebojsas döda kropp.
Vittnesförhör
På åklagarens begäran har vidare följande personer hörts som vittnen.
1. polisinspektören Karl-Gustav Olsson 2. kriminalinspektören Lennart Kjellander
Förhören har handlat om undersökningen av den misstänkta brottsplatsen.
3. rättsläkaren Martin Csatlós
Förhöret har gällt den rättsmedicinska obduktionsrapporten.
4. forensikern Annica Saat
Förhöret har gällt säkrande och analys av fingeravtryck på en flaska i Nebojsa Banjeglavs lägenhet och förekomsten av fingeravtryck i övrigt.
5. Ulla-Karin Järlsäter (kollega till Nebojsa Banjeglav på dennes arbete på Arbetsförmedlingen)
6. Jan Karlsson (kollega till Nebojsa Banjeglav på Arbetsförmedlingen) 7. Catarina Alsenhed (kollega till Nebojsa Banjeglav på Socialförvaltningen) Förhören har bl.a. gällt kontakter med Nebojsa Banjeglav och förhållanden på hans arbetsplats den 20 december 1995.
8. Anette Eriksson (ansvarig för Arbetsförmedlingens projekt Datorteket) 9. Edgardo Lacourt Maldini (anställd vid Datorteket)
10. Thomas Dawidowski (verksam vid Datorteket)
Förhören har bl.a. gällt Danyal Yüksels fru, Jeanette Yüksels, närvaro på Datorteket och telefonsamtal hon kan ha haft från Datortekets lokaler på förmiddagen den 20 december 1995.
11. Jari-Pekka Reijonen
12. Tanisja Reijonen (båda boende på Solbergsvägen i Upplands Väsby) Förhören har gällt iakttagelser av en bil och en man på parkeringsplatsen utanför Nebojsa Banjeglavs bostad den 20 december 1995 samt för Tanisja Reijonens del en fotokonfrontation som gjordes i januari 1997.
13. Cristofer Amlert (vän till Nebojsa Banjeglav)
Förhöret har gällt Nebojsa Banjeglavs liv och leverne samt dennes relation till Danyal Yüksel.
14. Maria Köhler
Förhöret har gällt telefonsamtal som hon ska ha mottagit från Danyal Yüksels telefon den 19 december 1995.
15. David Inkinen
Förhöret har bl.a. gällt kontakter med Danyal Yüksels telefonnummer kring årsskiftet 1995/96.
16. Thomas Einarsson 17. Pia Bergenbring
18. Diana Jansson (alla tre grannar till paret Yüksel)
Förhören har gällt deras kontakter med paret Yüksel eller Jeanette Yüksel och vissa händelser hösten och vintern 1995/96.
19. Veronica Nordsund Boujakdjian (vän till Jeanette Yüksel)
Förhöret har gällt hennes kontakter med Jeanette Yüksel kring årsskiftet 1995/96 och om paret Yüksels relation.
20. Roger Andersson (tidigare arbetskollega till Danyal Yüksel och Nebojsa Banjeglav)
Förhöret har gällt hans kontakter med både Danyal Yüksel och Nebojsa Banjeglav.
21. F.d. kriminalinspektören Dennie Sjöström
Förhöret har gällt en fotokonfrontation som ägde rum med Tanisja Reijonen 1997.
Skriftlig bevisning
Åklagaren har åberopat en tämligen omfattande skriftlig bevisning. Den består bl.a.
av utskrift av larmsamtal, tekniskt undersökningsprotokoll från Nebojsa Banjeglavs lägenhet, obduktionsprotokoll och utlåtande av rättsläkare, promemoria över samtalshistorik och mastuppkopplingar avseende telefontrafik, foton från en
fotokonfrontation 1997, spårkort och sakkunnigutlåtande från Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) avseende bl.a. fingeravtryck samt journalanteckningar avseende Danyal Yüksels vårdbesök.
DOMSKÄL
Översikt av utredningen och inblandade personer
Genom den utredning som presenterats kan rätten inledningsvis konstatera att följande kommit fram om berörda personer och deras relationer samt händelserna den 20 december 1995.
Nebojsa Banjeglav var född 1963. När han hittades död i sitt badkar den 20
december 1995 hade han några dagar kvar till sin 32-årsdag. Han kallades ”Nebbe”
men rätten använder här hans fullständiga namn.
Nebojsa Banjeglav var uppvuxen i Upplands Väsby. Föräldrarna skildes tidigt och han växte upp med sin mamma målsäganden Nadezda Radovanovic och sin bror Sebastian Lindberg. Nebojsa har två söner, målsägandena Alexander och Andreas
Falk, födda 1988 och 1990. Nebojsa separerade från sönernas mamma 1994 och hade därefter umgänge med dem varannan helg och vid skollov.
År 1995 arbetade Nebojsa Banjeglav vid Arbetsförmedlingen. Tidigare hade han arbetat vid den s.k. Rampen vid Arlanda flygplats. På Arlanda hade han träffat den tilltalade Danyal Yüksel som också arbetade där. Även Nebojsas vän sedan många år vittnet Cristofer Amlert hade arbetat vid Rampen på Arlanda.
Nebojsa Banjeglav var vid sin död tillsammans med målsäganden Tiina Collazo. I december 1995 stod de just i begrepp att flytta ihop och bli sambor. De flesta möblerna i lägenheten som Nebojsa bodde i var redan flyttade. De få saker av möblemanget som fanns kvar – bl.a. två sängar, en bäddsoffa, bord och en
blombänk – skulle slängas. Resten av möblemanget var redan flyttat till deras nya gemensamma bostad i Haninge på andra sidan Stockholm. Enligt vad Tiina Collazo berättat hade hon och hennes pappa varit med Nebojsa i lägenheten på kvällen innan Nebojsa dog för att hämta möblerna. Enligt henne hade de lämnat Nebojsa i lägenheten för natten eftersom denne skulle arbeta sista dagen på
Arbetsförmedlingen i Upplands Väsby för att därefter börja arbeta i Haninge. Dagen innan han dog hade Nebojsa också kvitterat ut en s.k. bomnyckel för att kunna köra in på gården till bostadshuset för lastning.
Den tilltalade Danyal Yüksel levde vid den aktuella perioden med sin fru Jeanette Yüksel på Idungatan i Märsta. De hade då en dotter född 1993 och har senare även fått två söner. Vid den aktuella tiden arbetade Danyal på Arlanda enligt ett
jourschema med varierande tider. Uppgifter från hans arbetsgivare visar att han var ledig den 19, 20 och 21 december 1995.
Danyal Yüksel var medlem i en församling inom Jehovas vittnen. I målet har uppgetts att det var även många personer som arbetade på Danyal Yüksels
arbetsplats på Arlanda, t.ex. hans f.d. svåger och vittnet Roger Andersson. Även vittnet Veronica Nordsund Boujakdjian var verksam i församlingen.
Den tilltalades fru Jeanette Yüksel var arbetslös och inskriven på Arbets-
förmedlingen där hon deltog i olika aktiviteter. Hösten 1995 var hon inskriven i en verksamhet kallad Ungdomskraft och den 16 oktober 1995 började hon en 12 veckor lång datorkurs, kallad Datorteket, i lokaler i Märsta. Hon var inte medlem eller verksam inom Jehovas vittnen.
Nebojsa Banjeglav var i sitt arbete knuten till projektet Ungdomskraft. Det är utrett att Nebojsa Banjeglav och Jeanette Yüksel kom i kontakt med varandra där under 1995. Av bl.a. åberopade närvarolistor och vittnesförhör med Edgardo Lacourt Maldini (anställd vid Datorteket) framgår att Jeanette Yüksel ska ha varit i Datortekets lokaler på förmiddagen den 20 december.
Kvällen den 19 december 1995 var alltså Nebojsa Banjeglavs flickvän Tiina Collazo och hennes pappa i lägenheten för att hämta de möbler som skulle till det nya hemmet. Av utredningen om telefonsamtal framgår att Nebojsa och Tiina hade kontakt via telefon kl. 00.01, kl. 00.31, kl. 07.22, kl. 07.33 och kl. 07.55 den 20 december 1995.
Av utredningen framgår vidare att Nebojsa Banjeglav hade ett avtalat möte på sitt arbete med bl.a. vittnet Catarina Alsenhed från Socialförvaltningen. Mötet skulle äga rum kl. 09.00 den 20 december. Nebojsa dök emellertid aldrig upp på
arbetsplatsen. Av den av åklagaren åberopade telefonanalysen framgår att det ringdes ett telefonsamtal från Nebojsas fasta telefon till Arbetsförmedlingen kl.
08.57 den aktuella dagen. Samtalet varade i någon minut. Av vad som framkommit
bl.a. under vittnesmålet med Catarina Alsenhed ska Nebojsa vid detta samtal ha ringt och sagt att han blir sen till arbetet.
Nebojsa Banjeglav dök aldrig upp på arbetsplatsen den 20 december 1995. Tre samtal på morgonen är registrerade mellan Nebojsa och hans blivande sambo Tiina Collazo. Det sista var kl. 07.55 och ringdes från hennes telefon till Nebojsas
hemtelefon och varade i 29 sekunder.
Tiina Collazo har omvittnat att hon och Nebojsa skulle höras av och att hon tidigt blev orolig när han inte hörde av sig och att hon sökte honom vid flera tillfällen. Till slut ringde hon till Nebojsas bror Sebastian Lindberg och bad honom att åka till lägenheten. Sebastian Lindberg har berättat att han kom till lägenheten ca kl. 18.00, att ytterdörren då var olåst och att han anträffade sin bror Nebojsa påklädd i
badkaret som var fyllt med vatten. Kl. 18.28 ringer Sebastian Lindberg ett larmsamtal till 90 000 och utrycker bl.a. ”jag tror han har legat där länge”.
Åklagaren har alltså gjort gällande att Danyal Yüksel den aktuella dagen
uppsåtligen dödade Nebojsa Banjeglav på sätt som anges i gärningsbeskrivningen.
Åklagaren menar att motivet bör ha varit svartsjuka och att Danyal Yüksel troligen misstänkt att det inletts en relation mellan Nebojsa och Jeanette Yüksel sedan de träffats i Arbetsförmedlingens verksamhet.
Översiktligt om Danyal Yüksels inställning
Danyal Yüksel har förnekat gärningen och att han över huvud taget träffat Nebojsa Banjeglav den aktuella dagen.
Han har vidare vid huvudförhandlingen uppgett
- att han och Nebojsa Banjeglav träffades när de båda arbetade på Arlanda 1991/92
- att de båda då inte hade något privat umgänge men kunde äta eller fika tillsammans i samband med arbetet
- att de möttes igen 1995 i samband med att hans hustru Jeanette deltog i Arbetsförmedlingens verksamhet
- att de kom att utveckla en vänskap under hösten 1995 och hade flera kontakter, de talade i telefon och spelade badminton
- att han besökte Nebojsa Banjeglav i dennes hem tre gånger under hösten 1995, varav en gång någon vecka före dennes död, samt att de bara var dom närvarande vid besöken
- att Nebojsa Banjeglav inför det sista besöket kontaktat honom gällande behov av pengar
- att han var ledig från arbetet den aktuella dagen den 20 december 1995 - att han var i samma område som Nebojsa Banjeglav bodde i på förmiddagen
den aktuella dagen efter att han tidigt på morgonen varit i Hägersten - att syftet med besöket i området var att han som förkunnare i sin församling
skulle besöka människor där
- att han på förmiddagen ringde och sökte sin hustru Jeanette som deltog i Datortekets verksamhet
Bevisprövningen i målet
Utgångspunkter för prövningen
Tingsrätten ska enligt 35 kap. 1 § rättegångsbalken efter en noggrann prövning av all utredning som redovisats i målet pröva vad som är bevisat rörande den åtalade gärningen. Bedömningen ska grundas på den bevisning som parterna lagt fram för
rätten under huvudförhandlingen. Något annat material får inte beaktas. Vad som sagts under förundersökningen får beaktas i vissa fall och under särskilda
förutsättningar.
I brottmål är det vidare åklagaren – eller målsäganden – som har bevisbördan, vilket är en grundläggande princip i varje rättsstat. Kravet på bevisningen för en fällande dom i brottmål brukar beskrivas med den angloamerikanska termen att den
tilltalades skuld ska vara ställd bortom rimligt tvivel (se t.ex. rättsfallen NJA 1980 s.
725, NJA 1996 s. 176 och NJA 2015 s. 702. För att Danyal Yüksel ska kunna dömas för mord krävs alltså att det inte råder några rimliga tvivel om att han den 20 december 1995 i den aktuella lägenheten berövat Nebojsa Banjeglav livet efter att på olika sätt ha misshandlat honom, på okänt sätt kvävt honom, och därpå dränkt honom i hans eget badkar.
Kravet på att det ska vara ställt bortom rimligt tvivel har också uttrycks så att det ska vara praktiskt sett uteslutet att det kan vara på något annat sätt än som beskrivs i åklagarens gärningspåstående. Det får således inte finnas andra möjliga förklaringar till händelseförloppet än den som innefattas i åklagarens gärningsbeskrivning. När det gäller själva kravet på utredningen och dess omfattning för en fällande dom blir det naturligen högre för allvarliga brott såsom mord än vid mindre allvarliga brott, med följd att toleransen för osäkerhet blir mycket låg.
När det gäller en tilltalads egna uppgifter kan konstateras att denne i princip inte ska ha någon nackdel av att uppgifter som denne lämnar visar sig vara felaktiga. Det hänger samman med att han eller hon kan ha andra skäl att lämna andra uppgifter än de som är sanna (NJA 2015 s. 702 punkt 24).
Eftersom det gått mer än 24 år sedan det misstänkta brottet begicks – och flera av förhörspersonerna inte haft något närmare minne av händelserna – har sådant som antecknats i förhör under förundersökningen åberopats i stor utsträckning. Vid
bedömningen av uppgifter av sådant slag, t.ex. anteckningar från polisförhör, måste beaktas att förhör under förundersökningen inte sker med sådana rättssäkerhets- garantier som gäller vid förhör i domstol och i parternas närvaro. De noteringar som görs av polisen kan ha blivit missvisande av flera skäl. Förhörsledaren och den som förhörs kan ha talat förbi varandra utan att det framgår av anteckningarna. Är det fråga om skriftliga sammanfattningar av förhör kan det vara oklart vilka frågor som faktiskt har ställts och därmed också vilka förhållanden som har legat nära till hands för den hörde att berätta om (NJA 2015 s. 702 punkt 25).
Trots att det i detta fall har gått väldigt lång tid sedan det misstänkta brottet måste naturligtvis dessa grundläggande principer för bevisning i brottmål upprätthållas fullt ut i prövningen.
Inledande bedömning av utredningen
Målet rör alltså händelser och ett brott som påstås ha begåtts för mer än 24 år sedan.
Det medför ett antal särskilda förhållanden vid bevisprövningen i målet. De flesta som hörts i målet har hörts om händelser de var med om åren 1995 och 1996. Det är klart att detta innebär att minnesbilderna kan vara obefintliga, svaga eller helt enkelt mycket osäkra. Många av personerna har tidigare hörts i polisutredningen – främst under 1996 och 1999 – och har under förhören i tingsrätten konfronterats med anteckningar om vad de skulle ha sagt då. Särskild försiktighet kan vara påkallad när det gäller att bedöma minnesbilder som dyker upp när man konfronteras med så gamla uppgifter. Därtill finns den allmänna försiktighet som är påkallad vid
bedömningen av nedtecknade uppgifter i förundersökningen som rätten påpekade i föregående avsnitt. Som åklagaren påpekat finns i dag också tydligare regler för dokumentation i arbetet med förundersökningar än på 1990-talet och nya forensiska undersökningsmetoder. Bevisbeslag och spår som tidigare säkrades i polis-
utredningen i detta fall har enligt vad åklagaren uppgett kastats förutom vad gäller
fingeravtryck och undersökningar som gjorts på Statens Kriminaltekniska Laboratorium/Nationellt Forensiskt Center (SKL och NFC).
Det sagda hindrar dock inte att den säkrade bevisningen fortfarande kan ha stor betydelse. En viktig del av åklagarens bevisning består bl.a. av säkrad telefontrafik som ägde rum mellan vissa personers telefoner den 20 december 1995. Och det främsta skälet att utredningen nu lett till åtal synes vara att man först i dag kunnat analysera och identifiera ett fingeravtryck som säkrades på en oöppnad läskflaska som återfanns i Nebojsa Banjeglavs bostad.
Det ska ändå redan här sägas att det inte har förebringats någon bevisning som är direkt inriktad på att Danyal Yüksel utfört den gärning som åklagaren beskriver i sitt gärningspåstående, som ett vittnesmål över hela eller delar av händelseförloppet eller teknisk bevisning som visar att det funnits en fysisk kontakt mellan Danyal Yüksel och Nebojsa Banjeglav vid tillfället. Förutom nämnda fingeravtryck har det inte förebringats någon bevisning som mer direkt ska styrka att Danyal Yüksel var inne i Nebojsas lägenhet just den aktuella dagen. Det åberopas dock vittnesmål som ska styrka att han kan ha varit utanför och det åberopas ett klockfynd från i ett näraliggande soprum.
Mycket av bevisningen i målet tar i stället sikte på att styrka en mängd olika förhållanden som rör Danyal Yüksels agerande den aktuella dagen, var han befann sig, olika telefonkontakter, paret Yüksels relation, och vittnesmål till olika
händelser med någon av makarna Yüksel inblandade kring åren 1995/96. Det handlar om bevisning över ett flertal omständigheter som ska bilda ett mönster vilket tillsammans med utredningen om dödsorsak gör att åklagaren anser att åtalet kan styrkas. Åklagaren bygger sålunda sitt åtal mot den tilltalade på s.k. indicie- bevisning där flera av indicierna är beroende av sannolikhetsbedömningar. Det kräver särskilt stor försiktighet i bedömningen.
För att kunna döma Danyal Yüksel till ansvar krävs alltså att det är just det som åklagaren påstår i sin gärningsbeskrivning som är ställt bortom rimligt tvivel. I detta fall handlar påståendet om ett mord som är ett brott som inte har preskriberats. Om exempelvis bevisningen i detta fall inte skulle visa mer än att Nebojsa Banjelglavs död orsakats genom åtminstone grov misshandel och grovt vållande till annans död har dock preskription inträtt för gärningarna eftersom det förflutit mer än 15 år (35 kap. 1 § brottsbalken).
Tingsrätten väljer att i sin prövning av åtalet först att analysera vad som framkommit om själva dödsorsaken, dödstidpunkt och vad som i övrigt framkommit om Nebojsa Banjeglavs död.
Om den utredningen talar tillräckligt starkt för att Nebojsa Banjeglav bragdes om livet på sätt som åklagaren påstått går rätten vidare och analyserar åklagarens bevisning mot Danyal Yüksel som gärningsman. Det handlar då främst om bevisning i form av
- teknisk utredning från lägenheten och dess omgivning, - Danyal Yüksels närvaro i området,
- den dokumenterade telefontrafiken,
- vittnesmål om vissa händelser kring 1995/96, - Danyal Yüksels vårdkontakter och motivbild.
Tingsrätten måste här bedöma vart och ett av de enskilda bevisen. För analys av betydelsen av vissa av de bevis åklagaren åberopar är det i detta fall nödvändigt att i sammanhanget även bedöma Danyal Yüksels egna förklaringar. Tingsrätten får sedan göra en sammanvägd bedömning av vad som kommit fram i den utredning som presenterats under huvudförhandlingen.
Nebojsa Banjeglavs död
Av det dödsorsaksintyg och obduktionsprotokoll som upprättades av två läkare vid Rättsmedicinalverket i mars 1996 framgår att Nebojsa Banjeglav vägde 98 kg och var 190 cm lång samt att hans muskulatur var väl utvecklad.
Enligt utlåtandet från Rättsmedicinalverket kunde inte alkohol, läkemedel, narkotika eller anabola steroider spåras i Nebojsa Banjeglavs kropp. Däremot framgår att hans kropp företedde en mängd skador. Bland skadorna ska särskilt nämnas
- flera hudmissfärgningar på halsen, - hudavskrapningar på halsens högre sida, - blodutgjutningar i halsens mjukdelar, - punktformade blödningar i ögonlocken,
- delvis bandformade hudskador samt underhudsblodutådringar i båda handledsregionerna,
- underhudsblodutådringar i pannan, vänstra tinningen, samt kring samt kring tinning, ögonhåla, vänster kind, höger ytteröra, vänster öronspottkörtel
- blodutådringar i huvudsvålen inom pannan och inom bakhuvudet samt i tinningsmusklerna - slemhinnebristningar på läpparnas insidor
Vidare finns en mängd ytterligare skador på kroppen dokumenterade med bl.a.
underhudsblodutådringar i bröstkorgens nedre del, buken, armar ben och rygg.
Vid undersökning av de inre organen påvisades bl.a. luftskummig vätska i struphuvudet och i huvudluftrörsgrenarna, utspända oelastiska lungor samt hjärnsvullnad m.m.
I intyget från Rättsmedicinalverket anges att flertalet skador på halsen och
blodutådringarna i halsens mjukdelar uppkommit till följd av åtstramande våld, att skadorna kring handlederna haft utseende talande för uppkomst genom
åtstramning/åtsnörning runt handlederna, att lungförändringarna och den
luftskummiga vätskan i struphuvudet är fynd som uppkommer till följd av drunkning. Det anges även att blodutådringarna i bukens mjukdelar och i
bukspottkörteln uppkommit genom ospecifikt trubbigt våld, t.ex. slag eller stöt.
Intyget från Rättsmedicinalverket anger att obduktionsfynden – i förening med omständigheterna vid fyndplatsen att Nebojsa Banjeglav påträffats påklädd och död i ett vattenfyllt badkar – talar för att han dött till följd av drunkning sedan han utsatts för åtstramande våld kring halsen. I intyget anges också att bedömningen är att våldet mot halsen lett till kvävning, som i sin tur med största sannolikhet varit livshotande, samt att döden uppenbarligen varit en följd av annans eller andras handaverkan.
När det gäller den tekniska utredningen från lägenheten som är av betydelse för att bedöma dödsfallet finns ett antal fynd dokumenterade i polisens undersöknings- protokoll, bl.a. genom fotografier. Dokumentationen från vardagsrummet är särskilt intressant. I ena hörnet av rummet fanns en trasig blombänk där bänkens högra sida låg invikt under bordskivan och där föremålen på bänken glidit ned mot väggen och golvet. På golvet i vardagsrummet fanns ett gummiliknande avskrap. Samma typ av avskrap fanns i hallen. Det återfanns även skosuleliknande mönster på
badrumsdörren. Blodfläckar och blodliknade fläckar har dokumenterats på ett antal ställen i vardagsrum, hall och badrum. I köket fanns handdukar med blodliknande fläckar.
Tingsrätten kan efter genomgång av denna utredning först och främst konstatera att Nebojsa Banjeglav blev bragd om livet genom våld från en eller flera andra
personer. Det är klarlagt att våldsinslagen innehållit åtstramande våld mot halsen såsom strypning. Vidare är det enda rimliga att någon annan person – eller några andra personer – har placerat Nebojsas kropp i badkaret.
Däremot ger dödsfallsintyg, obduktionsprotokoll samt platsundersökningen ingen närmare bild av vad som rent fysiskt utspelade sig i lägenheten. De läkare som utfärdat dödsfallsintyg och genomfört obduktionen har inte kunnat höras nu 24 år senare. Åklagaren har i stället åberopat rättsläkaren Martin Csatlós som har gått igenom det material som finns kvar. Han har utifrån dokumentationen dragit slutsatsen att Nebojsa Banjeglav utsattes för olika former av våld. När det gäller dödsorsaken menar Martin Csatlós att han inte kan finna något som gör att de ursprungliga rättsläkarnas bedömning framstår som oriktig. På fråga vilka de allvarligaste dokumenterade skadorna är har Martin Csatlós svarat att det första är skadebilden på halsen och att det andra är trubbigt våld mot huvudet. Han har inte kunnat uttala sig om Nebojsa varit medvetslös. Inte heller om denne fallit till golvet.
Tingsrätten kan notera att de ursprungliga läkarnas bedömning för 24 år sedan inte är helt klar och otvetydig när det gäller dödsorsaken. I intyget från Rättsmedicinal- verket anges alltså att obduktionsfynden – i förening med hur Nebojsa Banjeglav påträffades – talar för att han dött till följd av drunkning sedan han utsatts för åtstramande våld kring halsen. När det anges att detta ”talar för” angiven dödsorsak framstår det som oklart med vilken styrka detta talar för dödsorsaken drunkning och vilken betydelse själva fyndplatsen har för läkarnas slutsats.
Undersökningsprotokollet från lägenheten talar för att det varit tumult i vardags- rummet och att en stor del av våldet kan ha utdelats där. Martin Csatlós har sagt att stora delar av skadebilden också kan vara typisk för ett slagsmål. Utredningen – främst märken av möjliga skosulor på golvet och det faktum att Nebojsa Banjeglav var så storvuxen – talar i någon mån för att han blivit livlös redan i vardagsrummet.
Han kan därefter ha dragits in i badrummet och placerats i badkaret av en eller flera.
Mot denna bakgrund är det inte möjligt att med den utredning som presenterats dra den helt säkra slutsatsen att Nebojsa Banjeglav avled i badkaret. Klart är dock att
han utsatts för mycket allvarligt åtstramningsvåld mot halsen som lett till kvävning och att detta våld varit livshotande.
Det ligger mycket nära till hands att Nebojsa Banjeglavs död uppkommit genom drunkning sedan han utsatts för åtstramande våld kring halsen. Frågan är dock om det kan uteslutas att han omkommit på annat sätt, exempelvis till följd av ett fall sedan han utsatts för strypvåld under ett slagsmål i lägenheten och att någon därefter i en stressad situation försökt dölja det hela genom att placera kroppen i badkaret. Det skulle i sin tur kunna ge visst utrymme för ett scenario där någon misshandlade Nebojsa och var grovt vållande till dennes död. Om så skulle vara fallet är de aktuella brotten preskriberade sedan nästan 10 år.
Tingsrättens bedömning är således att utredningen med stor sannolikhet talar för att Nebojsa Banjeglav dödats genom strypvåld eller drunkning under omständigheter som är att bedöma som mord. De oklarheter som ändå finns kring dödsorsak har i detta fall dock inte kunnat kontrolleras eller skingras genom att höra de rättsläkare som utförde obduktionen och skrev utlåtandet för 24 år sedan. Detta innebär att det i viss mån kvarstår en osäkerhet. Enligt tingsrättens mening kan den presenterade rättsmedicinska utredningen därför knappast helt och hållet utesluta ett scenario som inte innefattar mord eller dråp enligt vad som beskrivits ovan.
Trots detta går tingsrätten vidare och analyserar bevisningen mot Danyal Yüksel som gärningsman och vad som kommit fram i övrigt. Det kan även i denna bevisning finnas omständigheter som är av betydelse för att bedöma
händelseförloppet och det våldsbrott som otvivelaktigt resulterade i Nebojsa Banjeglavs död.
När det gäller dödstidpunkten är tydligt att ingen snäv tidsram kan ges. Rättsläkaren Martin Csatlós har sagt att döden kan ha inträtt från morgonen fram till några
timmar innan kroppen påträffades. Att kontakterna från Nebojsa Banjeglavs
telefoner upphörde vid kl. 09.00 talar starkt för att han dog tidigt på förmiddagen.
Kriminalteknisk utredning från lägenheten och dess närhet
Den tekniska utredningen från lägenheten och dess närmaste omgivning som skulle kunna ge information om vem eller vilka som utövade det dödliga våldet mot Nebojsa Banjeglav är begränsad.
Av utredningen från brottsplatsen framgår bl.a. följande.
Kodlåset till trapphusdörren fungerade inte och det gick att öppna dörren utan kod.
Lägenheten var mycket spartanskt möblerad p.g.a. flytt. På hallgolvet mellan badrumsdörren och öppningen mot vardagsrummet fanns långsträckta grå-svarta fläckar som liknar fläckar som kan uppstå när en skosula/klack gnids mot ett golv.
På badrumsdörrens utsida fanns ett skosulemönster. Detta mönster stämmer enligt åklagaren inte överens med Danyal Yüksels skor. Vidare noterades de blodfläckar och blodliknade fläckar som redogjorts för tidigare i domen. Ett sakkunnigutlåtande från SKL från 1996 anger att blod på hallväggen utanför badrummet kom från Nebojsa Banjeglav och att ytterligare blodbeudlingar inte kunde uteslutas komma från honom. Hårstrån säkrades från badkaret och de tillhörde också Nebojsa.
Ytterligare hår hittades men kunde inte analyseras närmare. I köket fanns diskhanddukar som var fuktiga och i diskhon fanns bl.a. tre tomma läskflaskor.
Under diskbänken fanns en tom soppåsehållare. I lägenheten återfanns bl.a. en plånbok innehållande kontokort och liknande handlingar utställda på Nebojsa.
Persiennerna i lägenheten var ställda i insynsskyddat läge.
Platsundersökningen har sammanfattats i polisens undersökningsprotokoll på följande sätt.
”Vid vår platsundersökning kunde vi konstatera att lägenheten var i stort tömd på möbler och inventarier, persiennerna i alla rum var ställda i insynsskyddat läge. I vardagsrummet finns en trasig blomsterbänk. På golvet i vardagsrummet och hallen utanför badrummet finns utsträckta spår som efter skosulor. På utsidan av badrumsdörrens nedre del fanns ett skosuleliknande mönster. På golvlisten och tapeten ovanför golvlisten till vänster om badrumsdörren påträffades utstuket blod. En liten
blodförekomst fanns också på den högra dörrkarmen, mellan hallen och vardagsrummet. Vid analys av handdukarna från diskbänken framkom att det fanns indikation av blod på den ena, men resultaten av typbestämningen kunde inte utvärderas.
På den dödes panna fanns ett ca en cm långt öppet sår. Runt hans handleder fanns intryckningar i huden som om något varit bundet runt hans handleder. Efter analys av avgjutningarna av skadorna görs bedömningen att handlederna varit ombundna med någon form av snöre.
Med ledning av gjorda iakttagelser gör vi därför den bedömningen att Banjeglav Nebojsa blivit utsatt för någon form av övergrepp, misshandel i vardagsrummet. I samband med detta kan blomsterbänken ha krossats. Troligtvis har Nebojsa därefter iklädd sina kläder och sannolikt med händerna sammanbundna placerats i badkaret. Om det fanns vatten i badkaret då eller om det tappats i efteråt är osäkert.
Märkena i vardagsrumsgolvet och hallgolvet samt på badrumsdörren kan ha uppstått vid övergreppet och/eller vid transporten av Nebojsa in till badrummet. Märkena på golven kan ha uppkommit av skosulor.
Viss städning har skett efter misshandeln. För detta talar indikationen av blod på en av de fuktiga handdukarna i diskbänken samt att mattan i hallen ligger utan anmärkning och utan veck.
Någon har suttit i den säng som är närmast telefonen, för detta tar nedtryckning i sängkläderna.”
I en promemoria som upprättats av polisen i december 2019 anges att det enda som försvunnit i samband med Nebojsa Banjeglavs död är hans mobiltelefon samt att den inte fanns i lägenheten såsom nycklar och plånbok när brodern Sebastian Lindberg fann Nebojsa. Tingsrätten kan i vart fall konstatera att mobiltelefonen uppenbarligen inte hittats i lägenheten och att ett samtal med den ringdes den sista gången kl. 09.07 den aktuella dagen.
Genom beslagsprotokollet framgår vidare att det togs sju lappar med namn och telefonnummer från bordet i vardagsrummet samt att en av dessa lappar hade texten
”Daniel och Jeanette ring i kväll 591 140 07”. Tingsrätten kan konstatera att
telefonnumret är det fasta nummer som Danyal och Jeanette Yüksel hade vid tillfället.
I lägenheten och på lägenhetens ytterdörr säkrade polisen vidare ett antal
fingeravtryck av vilka en del var av sådan kvalitet att de i och för sig skulle kunna användas för identifikation medan andra inte kunnat användas för detta ändamål.
Av sakkunnigutlåtanden från NFC och vittnesmålet från forensikern Annica Saat som utfört analysen framgår att de identifierade fingeravtrycken – förutom ett – härrör från Nebojsa Banjeglav, hans bror Sebastian Lindberg, hans flickvän Tiina Colazzo eller polispersonal som kom till platsen. Det framgår vidare att man hittade spår av tre fingeravtryck som inte går att använda för identifiering över huvud taget.
Därtill finns två säkrade fingeravtryck – på entrédörrens utsida vid ringklocka och låscylinder – som i och för sig skulle kunna användas för identifiering men som inte lett till någon träff.
Utöver dessa avtryck säkrades ett fingeravtryck som först kunnat identifieras under 2019 med ny teknik. Annica Saat har i sitt vittnesmål förklarat hur man i dag arbetar på annat sätt – bl.a. med förstoringar, kantstrukturer och porer – innebärande
möjlighet att identifiera fingeravtryck på ett sätt som tidigare inte kunde ske.
Det aktuella fingeravtrycket har enligt dokumentationen från brottsplats-
undersökningen återfunnits på en oöppnad läskedrycksflaska av märket Smil som återfanns på golvet i vardagsrummet intill det omkullvälta blombordet. Enligt åberopat spårkort kunde tre fingeravtryck identifieras på den aktuella flaskan, varav två kunnat härledas till Nebojsa Banjeglav. Det tredje fingeravtrycket har nu kunnat härledas till Danyal Yüksel.
När det gäller fynd utanför lägenheten ska här nämnas en armbandsklocka som återfanns under en sopcontainer i ett soprum i närheten av bostadshuset där lägenheten fanns och vissa fynd i Nebojsa Banjeglavs bil.
Åklagaren har gjort gällande att den upphittade klockan är intressant eftersom polisen i januari 1996 hos Danyal Yüksel fann ett kvitto som visade att han köpt ett armbandsur på Teknikmagasinet dagen efter Nebojsa Banjeglavs död. Det finns kvar anteckningar som polisen gjorde 1996 om jämförelser mellan klockan av den typ som Danyal köpt och den som upphittades i soprummet och att de ska ha varit av samma slag. På den upphittade klockan återfanns vidare enstaka kärnförande celler som vid s.k. mitokondrieundersökningar dock visat sig varken komma från Danyal eller Nebojsa.
Av ett undersökningsprotokoll avseende Nebojsa Banjeglavs bil framgår att han lånat en s.k. bomnyckel för att komma in på gården i samband med flytten av sin bil, att nämnda nyckel inte återlämnats som avtalat den 29 december 1995 och att nyckeln återfanns i framsätet på Nebojsas bil.
Av det som dokumenterats i lägenheten och dess omgivning är det främst tre saker som åklagaren menar på något sätt kan knytas till Danyal Yüksel, nämligen lappen med telefonnummer, klocka i soprum och fingeravtryck på läskflaska.
Texten på den lapp med namn och telefonnummer som återfanns i lägenheten syftar uppenbarligen på Danyal Yüksel och han fru Jeanette. Danyal har uppgett sig sakna vetskap om lappen. Lappen säger dock egentligen inte mer än att Nebojsa
Banjeglav haft någon form av kontakt relaterad till paret, vilket även framgått av Danyals egna uppgifter och utredningen i övrigt.
Enligt tingsrätten är det vidare svårt att tillmäta den upphittade klockan något särskilt bevisvärde för att Danyal Yüksel skulle ha varit på plats den aktuella dagen.
Danyal Yüksel har förnekat kännedom om klockan och uppgett att han köpte en ny på sin lediga dag för att han behövde den. Materialet för jämförelse med den klocka som Danyal köpte dagen efter framstår vidare inte i dag som helt tillförlitligt.
Tingsrätten kan vidare inte konstatera någon koppling mellan den upphittade
klockan och lägenheten. Men framför allt har alltså analys visat att det genetiska material som har säkrats på klockan varken härrör från Danyal Yüksel eller Nebojsa Banjeglav.
Det säkrade fingeravtrycket visar att Danyal Yüksel vidrört en oöppnad läskflaska som måste ha funnits på plats i lägenheten i samband med att Nebojsa Banjeglav dödades. Att läskflaskan dessutom återfanns på en plats i lägenheten där någon form av tumult eller handgemäng troligen skett är också av betydelse. Samtidigt har fingeravtrycket inte kunnat tids- och åldersbestämmas så det går inte att utreda när avtrycket hamnade på flaskan. Den tekniska analysen i sig hindrar alltså inte att avtrycket kan ha hamnat på flaskan tidigare än den 20 december 1995.
Betydelsen av fingeravtrycket som bevis för att Danyal Yüksel varit i lägenheten när Nebojsa Banjeglav dödades kan under dessa förhållanden inte bedömas helt fristående från de uppgifter som Danyal Yüksel själv lämnat – och vad som i övrigt framkommit – om kontakterna mellan de båda och hans eventuella besök i
lägenheten före den 20 december 1995.
Danyal Yüksel har alltså uppgett
- att han kände Nebojsa Banjeglav från arbetet på Arlanda och att de båda träffades igen efter några år i samband med att han skjutsat sin fru till och från Arbetsförmedlingen,
- att de fortsatte höras och började utveckla en vänskapsrelation under hösten, - att de träffades och talade med varandra i telefon vid några tillfällen och - att han vid tre tillfällen besökte Nebojsa i dennes bostad, varav senaste
gången kort tid före Nebojsas död.
Danyal Yüksel har även uppgett att han vid något tillfälle drack kaffe hos Nebojsa och blev bjuden på läsk, vilket han avböjde genom att ställa undan den.
Åklagaren har lagt stor vikt att dessa uppgifter från Danyal Yüksel ska ha anpassats till vad som nu kommit fram i utredningen och avvika från vad han uppgav i
polisförhören 1996. Enligt åklagaren ger utredningen vidare inte något stöd för att det skulle ha utvecklats en vänskapsrelation mellan dem under hösten 1995.
När det gäller avvikelser från vad som antecknats i förhören med Danyal Yüksel kan sådana visserligen konstateras. Samtidigt kan det knappast sägas att det är en helt ny version som presenterats av Danyal Yüksel i dag. Redan i de polisförhör som hölls den 12 och 17 januari 1996 – och som kommit upp under förhöret i tingsrätten – uppgav Danyal Yüksel att han hälsat på Nebojsa Banjeglav ett par gånger under hösten när han predikat i området, att de då druckit kaffe under någon timme och att de spelat badminton tillsammans. De gamla polisförhören är vidare inte i dialogform utan utgörs av sammanfattande anteckningar av polisen och det är svårt att avgöra hur frågorna ställts.
Det är sant att det inte finns mycket i utredningen som tyder på att Danyal Yüksel och Nebojsa Banjeglav haft mer omfattande kontakter under hösten och sista tiden före Nebojsas död. Bland annat har en telefonanalys inte kunnat hitta några
kontakter mellan deras fasta hemtelefoner och mobiltelefoner under december 1995, förutom en kort uppringning den 20 december som tingsrätten behandlar senare.
Samtalstrafik avseende Danyals hemtelefon har inhämtats för perioden den 11 december 1995 till den 22 januari 1996 samt för Danyals mobiltelefon för perioden den 1 december 1995 till den 2 januari 1996. Men detta är inget som på något sätt hindrar att de kan ha haft kontakt med varandra på det sätt som Danyal Yüksel hävdar, dvs. via sina arbetstelefoner. Detta var 1995 och för många var fortfarande fasta telefoner huvudalternativet vid telefonkontakter.
Tingsrätten gör mot denna bakgrund bedömningen att Danyal Yüklsels uppgifter i dag om tidigare besök hemma hos Nebojsa Banjeglav – där hans fingeravtryck kan ha lämnats – inte visats stå i tydlig motsats till vad han sagt tidigare. Sedan är det en
annan sak att han i dag – när frågeställningarna kan ha blivit annorlunda – lämnat många ytterligare uppgifter som inte lämnades då. Visst kan de framstå som
efterhandskonstruktioner men det är vanskligt att dra helt säkra slutsatser om detta.
Och att Danyal Yüksel i dag specificerar antalet besök hos Nebojsa till tre och inte två är i sammanhanget ingen uppseendeväckande skillnad. Uppgifterna om att han och Nebojsa haft telefonkontakter kan inte heller anses vara oförenliga med åklagarens utredning.
Därtill kommer att Danyal Yüksels försvarare pekat på uppgifter som ger ett svagt men visst stöd för Danyal Yüksels påstående att han och Nebojsa Banjeglav började utveckla en vänskapsrelation under hösten 1995. I samband med förhöret med Nebojsas flickvän, Tiina Collazo, har hon konfronterats med uppgifter som är antecknade från ett förhör med henne i januari 1999. Enligt protokollet från 1999 uppgav hon att Nebojsa hade pratat om Danyal och Jeanette och att Nebojsa sagt att dessa två ville att han och Tiina skulle besöka dem. I förhörsprotokollet har även antecknats att Tiina inte haft någon större lust till detta, bl.a. för att hon visste att det fanns en speciell typ av religiös tro hos Danyal och Jeanette. Slutligen tyder även den papperslapp med Danyals och Jeanettes namn och telefonnummer som återfanns i lägenheten på att Danyal och Nebojsa kan ha haft kontakter med varandra. Tiina Collazo har också inför tingsrätten bekräftat att hon är säker att texten på lappen har Nebojsas handstil.
Tingsrättens slutsats blir att Danyal Yüksel faktiskt kan ha besökt Nebojsa
Banjeglavs lägenhet före den 20 december 1995 och att fingeravtrycket i och för sig kan ha avsatts då. Det är ändå anmärkningsvärt att detta är det enda fingeravtryck som kunnat återfinnas inne i lägenheten och som inte härrör från Nebojsa själv, dennes anhöriga eller blåljuspersonal. Vidare är platsen där flaskan med avtrycket återfanns sannolikt den plats i lägenheten där kraftigt våld riktatdes mot Nebojsa Banjeglav.
Fingeravtrycket och dess placering är därför bevis som kan få ett starkt värde tillsammans med andra omständigheter vid den fortsatta bedömningen. Som ett ensamt och isolerat bevis för att Danyal Yüksel skulle ha varit i lägenheten just den aktuella dagen har fingeravtrycket dock ett begränsat värde.
Närvaro i närheten av lägenheten
När det gäller bevisning om att Danyal Yüksel skulle ha varit i närheten av
lägenheten i samband med Nebojsa Banjeglavs död har åklagaren främst åberopat dokumentation om mastuppkoppling från Danyal Yüksels mobiltelefon, vittnesmål av två grannar och en fotokonfrontation.
Den 20 december 1995 kopplade Danyal Yüksels mobiltelefon upp fem gånger mot en mast (Mast Holmen VT) som bland annat täckte området kring Nebojsa
Banjeglavs lägenhet. Mellan masten och Nebojsa Banjeglavs bostad fanns E4 Uppsalavägen. Någon närmare utredning om vilken täckning masten hade finns inte, men riktningen från uppkopplingarna har dokumenterats.
Den första uppkopplingen skedde kl. 07.12, sedan kl. 09.19, därefter kl. 11.44 och 13.45. Dessa uppkopplingar skedde från en plats söder om Nebojsa Banjeglavs bostad men avståndet är okänt. Slutligen finns en uppkoppling nordväst om bostaden kl. 14.50.
Tingsrätten kommer att bedöma de samtal som ligger bakom uppkopplingarna i nästa avsnitt men det kan redan här konstateras att Danyal Yüksel – precis som han vidgått – befunnit sig i områdena kring Nebojsa Banjeglavs bostad förmiddagen den aktuella dagen.
Danyal Yüksels egna förklaring i dag till att han varit i området är att han passerat på motorvägen tidigt vid sjutiden på morgonen på väg till Hägersten och senare
under förmiddagen varit på återbesök hos folk i området som han predikat hos. Han har vidare uppgett att han åt frukost på McDonalds och lunch på restaurang Mamas i närheten och tittat på bil i Akallaområdet.
När det gäller utredningen till stöd för att Danyal Yüksel skulle ha varit intill Nebojsa Banjeglavs bostad tidigt på morgonen den aktuella dagen är främst
vittnesmålen från grannarna Jari Pekka och Tanisja Reijonen av intresse, liksom den fotokonfrontation som skedde i januari 1997.
Av vittnesmålen från grannarna Reijonen kan slutsatsen dras att det den aktuella dagen fanns en liten vit bil på parkeringen invid bostadshusen som inte brukade vara där och att Tanisja Reijonen mött en man vid parkeringen. Av de beskrivningar som lämnades i tidigare polisförhör av mannens utseende kan ingen annan slutsats dras än att det i och för sig skulle kunna ha varit Danyal Yüksel. Beskrivningen är dock så allmän att den inte kan anses ge någon vägledning. Den fotokonfrontation som sedan kom till stånd gjordes först drygt ett år senare, vilket minskar
tillförlitligheten. Vid konfrontationen angav Tanisja Reijonen visserligen att bilden på Danyal Yüksel liknade den man som hon sett, men hon pekade även ut en bild på en annan man som möjlig. Under förhöret med Tanisja Reijonen har även
framkommit uppgifter från tidigare polisförhör med henne som möjligen kan resa vissa frågetecken kring konfrontationens genomförande. Den f.d. polisen Dennie Sjöström som var med har under förhöret inte kunnat bringa någon klarhet kring fotokonfrontationen mer än att han förutsätter att den gått korrekt till.
Det förhållandet att det var en liten vit bil som observerades på parkeringsplatsen har enligt åklagaren betydelse eftersom Danyal Yüksel vid tidpunkten var
registrerad ägare för två bilar, bl.a. en vit Toyota Starlet. Danyal Yüksel har dock uppgett att denna bil var inköpt för hans syster och att han själv aldrig brukade den.
Enligt tingsrätten mening kan uppgiften om bil inte tillmätas någon särskild betydelse.
Enligt tingsrättens bedömning är utredningen om att Danyal Yüksel skulle ha befunnit sig på parkeringsplatsen och utanför lägenheten så svag och innehåller så många osäkerhetsfaktorer att den knappt kan tillmätas något bevisvärde alls i detta sammanhang.
Faktum kvarstår dock att Danyal Yüksel befunnit sig i ett område som omfattades av samma telefonmast som Nebojsa Banjeglavs lägenhet. Danyal Yüksel har befunnit sig i detta område under stora delar av förmiddagen och in på
eftermiddagen. Att Danyal Yüksel bevisligen befunnit sig i området är i alla fall ett förhållande som tillsammans med andra omständigheter är av betydelse vid den sammanvägda bedömning som tingsrätten ska göra av samtliga omständigheter i målet.
Telefontrafiken
I detta avsnitt analyserar tingsrätten vad som närmare kommit fram om den registrerade samtalstrafiken med telefoner den 19 och 20 december och vilka slutsatser som kan dras av den.
Samtal den 19 december 1995
Den 19 december 1995 – dvs. dagen före händelsen – har det registrerats två samtal mellan Danyal Yüksels telefon och telefonnumret 08 59082424 som tillhörde en Mats Larsson. Enligt åklagaren är samtalen intressanta eftersom numret endast med en siffra avviker från Nebojsa Banjeglavs hemnummer 08 59082484. Mellan de båda samtalen har även registrerats ett samtal mellan Danyal Yüksels fasta telefon och ett telefonnummer som kan ha varit till Arbetsförmedlingen i Märsta.
Abonnenten Mats Larsons dåvarande sambo Maria Köhler har hörts som vittne.
Hon har uppgett att hon minns situationen och att hon var hemma sjuk, att en kille ringde och frågade efter en person och att hon svarade att det inte fanns någon sådan där och att killen frågade ”är du säker på det?”. Maria Köhler har vidare berättat att killen ringde tillbaka efter en stund för att försäkra sig om att personen inte fanns där och berättade att de var barndomskompisar.
Av förhöret med Maria Köhler har vidare framgått att polisen vid ett första förhör frågade henne om hon hört namnet ”Nebbe” och att hon svarade nekande. Maria Köhler har dock vidare uppgett att när hon senare lade sig för att sova så ”ploppade namnet upp” och att detta var just detta namn som killen frågade efter.
Danyal Yüksel själv har uppgett att han inte minns men han tror han kan ha sökt en viss Nabil Haded och att han slarvat med telefonnumren.
Enligt tingsrätten framstår dessa två samtal som märkliga. En förklaring som ligger nära till hands är att Danyal Yüksel – som åklagaren menar – har haft för avsikt att ringa till Nebojsa och kanske kontrollera något. Det framstår inte som särskilt troligt att Danyal ringt ett nummer så likt Nebojsas (”Nebbes”) och frågat efter en Nabil. Vittnesmålet från Maria Köhler talar också emot det. Sammantaget är samtalen en omständighet som kan vara av stor betydelse vid den sammanvägda bedömningen.
Samtalen den 20 december 1995
Enligt presenterad telefonanalys finns följande telefonsamtal registrerade den 20 december 1995
• Kl 07:12 samtal 5 sek – Danyals mobil till Nebojsas hemtelefon
• Kl 07:22 samtal från Nebojsas hemtelefon till Tiinas hemtelefon
• Kl 07:33 samtal från Tiinas hemtelefon till Nebojsas hemtelefon
• Kl 07:55 samtal 29 sek från Tiinas hemtelefon till Nebojsas hemtelefon
• Kl 08:57 samtal 1 min 51 sek (alt. 1 min 11 sek) från Nebojsas hemtelefon till Nebojsas arbetsplats
• Kl 09:07 samtal 7 min 19 sek från Nebojsas mobiltelefon till Datortekets elevtelefon
• Kl 09:19 samtal 1 min 31 sek från Danyals mobiltelefon till Datorteket elevtelefon
• Kl 09:21 samtal 4 min 35 sek från Datorteket (Anette Erikssons tfn) till Nebojsas hemtelefon.
• Kl 09:26 samtal 28 sek från Datorteket (Anette Erikssons tfn) till Ellströms bilskola
• Kl 11:44 samtal 5 min 24 sek från Danyals mobiltelefon till Datorteket elevtelefon
• Kl 13:45 samtal 3 min 49 sek från Danyals mobiltelefon till Yüksels hemtelefon
• Kl 14:50 samtal 38 sek från Danyals mobiltelefon till Yüksels hemtelefon
När det gäller det första samtalet från Danyal Yüksels mobil till Nebojsas
hemtelefon kl. 07.12 har kontroll med operatören visat att samtalet har tagits emot av den uppringde, dvs. att någon svarat på samtalet. Vid telefonsamtalet kopplades Danyals mobiltelefon upp mot mobilmasten Holmen VT 135 grader som täckte Nebojsa Banjeglavs bostad.
Danyal Yüksel har uppgett att han inte vet om han medvetet ringt till Nebojsa Banjeglav vid detta tillfälle. Han menar att han kan ha kommit åt Nebojsa
Banjeglavs nummer och att det högst troligt har skett av misstag. Han menar att det också kan ha varit så att han ringde för att Nebojsa tog illa vid sig för att han inte ville låna ut pengar. Enligt Danyal Yüksel befann han sig troligen på motorvägen i sin bil vid detta tillfälle.
Telefonsamtalet från Nebojsas hemtelefon till flickvännen Tiina Collazos hemtelefon kl. 07.22 varade enligt telefonanalysen i 6 minuter och 44 sekunder.
Tiina Collazo har uppgett att Nebojsa Baneglav ringde till henne samt att de brukade ringa varandra på morgonen.
Telefonsamtalet från Tiina Collazos hemtelefon till Nebojsas hemtelefon kl. 07.55 varade i 29 sekunder. Tiina Collazo har uppgett att Nebojsa Banjeglav lät stressad under detta samtal. Enligt henne sade Nebojsa att han inte kunde prata och att han måste gå. Hon upplevde det som att han hade bråttom och ville avsluta samtalet.
Tiina Collazo har vidare berättat att hon och Nebojsa brukade ringa varandra när han kom till arbetet men att Nebojsa inte ringde denna morgon och att hon då försökte nå honom på telefon vid 09.30.
Telefonsamtalet från Nebojsas hemtelefon till Arbetsförmedlingen i Upplands Väsby kl. 08.57 varade i 1 minut och 51 sekunder alternativt 1 min och 11 sekunder.
Catarina Alsenhed – som hade ett arbetsmöte med Nebojsa Banjeglav kl. 09.00 – har hörts och uppgett att hon fick information av någon att Nebojsa hade ringt till Arbetsförmedlingen och sagt att han skulle komma senare. Hon säger att hon därefter ringde till Nebojsa men att ingen svarade.
Ulla-Karin Järlsäter – som arbetade med projektet Ungdomskraft – har uppgett att hon vet att Nebojsa Banjeglav ringde upp och sa att han skulle bli sen och att alla blev oroliga när han sedan inte dök upp. Ulla-Karin Järlsäter tror att Nebojsa Banjeglav ringde till växeltelefonisten på Ungdomskraft. Jan Karlsson, som också arbetade med projektet Ungdomskraft, har lämnat liknande uppgifter och förklarat att Nebojsa aldrig brukade vara sen eller inte komma till arbetet.
Telefonsamtalet från Nebojsas mobiltelefon till elevtelefonen på Datorteket kl.
09.07 varade i 7 minuter och 19 sekunder.
Thomas Dawidowski, som var elev på Datorteket, har uppgett att han vid denna tid hörde ett upprört telefonsamtal på elevtelefonen. Han säger att han minns att det var en kvinna som hade samtalet men han kan inte minnas några ord eller vad samtalet handlade om. Thomas Dawidowski har inga minnesbilder avseende samtalets längd, om samtalet var på svenska samt om kvinna var den som direkt svarade på samtalet.
I samband med förhöret med Thomas Dawidowski har åklagaren dock åberopat uppgifter ur ett förhör med honom den 11 januari 1996 där det antecknats att ”han har minne av ett inkommande samtal troligtvis på förmiddagen till en libanesisk tjej vid namn Jeanette”. Åklagaren har även läst upp uppgifter ur förhör med honom
från den 20 februari 1998, där det antecknats att ”han tillfrågas om samtalet var 2 eller 7 minuter och han säger att han bedömer samtalslängden snarare som 7 minuter än 2 minuter”. Thomas Dawidowski har uppgett att han inte har något direkt minne av dessa uppgifter, men att han ändå minns telefonsamtalet den 20 december 1995 eftersom det var hans sista dag på Datorteket.
Telefonsamtalet från Danyals mobiltelefon till elevtelefonen på Datorteket kl. 09.19 varade enligt telefonanalysen i 1 minut och 31 sekunder. Vid telefonsamtalet
kopplades Danyals mobiltelefon upp mot mobilmasten Holmen VT 135 grader.
Danyal Yüksel har uppgett att det var ett kort samtal med hans fru, att hon meddelade att hon inte hade tid och de skulle höras senare. Danyal Yüksel har uppgett att han vid samtalet befann sig vid McDonalds och att han skulle äta frukost.
Telefonsamtalet från Anette Erikssons telefon på Datorteket till Nebojsas hemtelefon kl. 09.21 varade enligt telefonanalysen i 4 minuter och 35 sekunder.
Efter detta samtal registreras inga in- eller utgående samtal från Nebojsas mobiltelefon eller hemtelefon förrän kl. 18.28 då Sebastian Lindberg ringer till 90 000 från Nebojsas hemtelefon.
Annette Eriksson – som arbetade på Datorteket – har uppgett att hon hade en telefon på sitt tjänsterum som deltagarna på Datorteket kunde använda när de behövde prata ostört. Annette Eriksson har uppgett att hon inte har haft telefonkontakt med
Nebojsa Banjeglav, men att hon kände till honom. Hon har berättat att det var ganska långt mellan elevrummet och hennes tjänsterum.
Angående den 20 december 1995 har Annette Eriksson berättat att hon minns att någon kom in och ville låna telefonen och att personen var otålig. Enligt vad Anette Eriksson har berättat har hon har ingen tydlig minnesbild av vem det var men det är
två tjejer som hon tänkt på. Den ena personen var någon som hade en koppling till ett dataföretag i Märsta genom sin pojkvän. Den andra personen var Jeanette Yüksel.
Telefonsamtalet från Anette Erikssons telefon på Datorteket till Ellströms trafikskola kl. 09.26 varade enligt telefonanalysen i 28 sekunder.
Telefonsamtalet från Danyal Yüksels mobiltelefon till elevtelefonen på Datorteket kl. 11.44 varade i 5 minuter och 24 sekunder. Vid telefonsamtalet kopplades Danyals mobiltelefon upp mot mobilmasten Holmen VT 135 grader.
Danyal Yüksel har uppgett att telefonsamtalet var till Jeanette Yüksel och att han frågade henne om hon ville äta lunch men att hon inte kunde eftersom att hon skulle ha en körlektion. Danyal Yüksel har uppgett att han vid samtalet befann sig vid Truckvägen och att han innan dess hade varit i Akalla och Häggvik.
Telefonsamtalet från Danyals mobiltelefon till Danyals hemtelefon kl. 13.45 varade i 3 minuter och 49 sekunder. Vid telefonsamtalet kopplades Danyals mobiltelefon upp mot mobilmasten Holmen VT 135 grader. Danyal Yüksel har uppgett att han, mellan det föregående samtalet och detta samtal, har varit på predikoarbete i området.
Telefonsamtalet från Danyal Yüksels mobiltelefon till hans egen hemtelefon kl.
14.50 varade i drygt en halv minut. Vid telefonsamtalet kopplades Danyals mobiltelefon upp mot mobilmasten Holmen VT 330 grader. Danyal Yüksel har uppgett att han vid telefonsamtalet var på väg hemåt.
När det gäller tingsrättens slutsatser av dessa samtal och vittnesmålen kring dem framträder sammantaget en bild som talar för att Danyal Yüksel och Nebojsa
Banjeglav hade kontakt den aktuella dagen. Även i övrigt framträder en för Danyal Yüksel besvärande bild.
Det första samtalet kl. 07.12 kan ha haft det syfte som åklagaren menar, nämligen att kontrollera om Nebojsa Banjeglav var hemma. Att Nebojsa verkade stressad vid samtalet med sin fästmö kl. 07.55 kan bero på att någon, tex. Danyal Yüksel sökt upp honom. Sedan har det under en period om ca 20 minuter strax efter kl. 09.00 – när Nebojsa skulle ha varit på arbetet – varit kontakter mellan Nebojsas
mobiltelefon och Datortekets elevtelefon, mellan Danyals mobiltelefon till Datortekets elevtelefon samt mellan Datortekets telefon på Anette Erikssons tjänsterum till Nebojsas hemtelefon. Denna kommunikation skedde också när Danyal Yüksel bevisligen befann sig i det mastområde som täckte Nebojsa
Banjeglavs bostad. Genom de vittnesmål som lämnats om telefonsamtalen – och det efterföljande samtalet till Ellströms bilskola där Jeanette Yüksel hade en bokad körlektion samma dag – framstår det som högst sannolikt att just Jeanette Yüksel var den som talade i Datortekets telefoner vid två av samtalen.
Hela denna telefontrafik tyder på att det skedde någon typ av triangel-
kommunikation mellan Danyal Yüksel, Nebojsa Banjeglav och Jeanette Yüksel.
Alternativt att Danyal Yüksel förfogade över Nebosja Banjeglavs telefoner.
Det är naturligtvis svårt att dra alltför långtgående slutsatser utan att känna till innehållet i samtalen. Men tidpunkten för samtalen i förhållande till att det blir tyst från Nebojsa Banjeglav, frekvensen av samtalen samt vittnesmålen om att den som troligen är Jeanette Yüksel lät upprörd innebär att samtalen måste bedömas som mycket besvärande för Danyal Yüksel vid den fortsatta bedömningen.
Vittnesmål om händelser kring årsskiftet 1995/96
Här bedömer tingsrätten vittnesmål om att Jeanette Yüksel till andra ska ha yttrat sig på sådant sätt som tyder på att hennes man haft med med Nebojsa Banjeglavs död att göra.
Diana Jansson – som bodde granne med makarna Yüksel – har berättat om att Jeanette Yüksel i samband med ett bastubesök i en simhall uppgett att Danyal varit i bråk med en person vilket gjort Jeanette orolig. Enligt vad Diana Jansson har sagt sig minnas handlade det om bråk med en annan man.
Pia Bergenbring – även hon granne till makarna Yüksel – har i förhöret nämnt en bilresa som hon och Jeanette Yüksel ska ha gjort kring jul 1995 för att julhandla tillsammans. Enligt vad Pia Bergenbring uppgett i förhöret ska Jeanette då ha sagt att Danyal gjort något dumt och misshandlat en kurskamrat till henne och sedan åkt hem och hämtat ett rep.
Vad först gäller uppgifterna från Pia Bergenbring har det under förhöret
framkommit att uppgifter om denna bilresa lämnats första gången under 2019, dvs.
24 år senare, och viss uppgift först vid huvudförhandlingen. Det har också framkommit att hon lidit av panikångest och att minnet kan ha kommit upp i
samband psykologbesök. Även om tingsrätten tror att vittnesmålet om bilresan i sig säkert är uppriktigt är det i denna del förbundet med sådan osäkerhet och sådana frågetecken att det måste lämnas helt utan avseende i den fortsatta bedömningen.
När det därefter gäller uppgifterna från Diana Jansson är det också mycket svårt att dra säkrare slutsatser om vad Jeanette egentligen syftat på. Mycket talar för att händelsen i bastun ägde rum efter att Danyal Yüksel suttit anhållen misstänkt för att
ha dödat Nebojsa Banjeglav och det kan vara detta som åsyftades. Vittnesmålet har därför begränsat värde i den sammanvägda bedömningen.
Det finns i övrigt vissa vaga vittnesmål om något yttrande Jeanette Yüksel ska ha gjort och om hennes möjliga sinnesstämning och beteenden kring årsskiftet
1995/96. Inget av detta har dock enligt tingsrättens mening någon särskild relevans för bedömningen av åtalet mot Danyal Yüksel.
Danyal Yüksels vårdkontakter
Åklagaren har åberopat ett urval av journalanteckningar från många år tillbaka som visar att Danyal Yüksel haft kontakt med ett stort antal läkare som sjukskrivit honom. I dessa journaler finns anteckningar om att Danyal Yüksel berättat om svårigheter att avhålla sig från våld och att han plågas av skuldkänslor över våldssituationer. Det framgår också att han blivit sjukskriven för depression och impulskontrollstörning.
Danyal Yüksel själv har medgett att han under många år ljugit för läkare och hittat på olika historier för att bli sjukskriven.
En genomgång av vad som har antecknats i journalerna visar omedelbart att Danyal Yüksel närmast systematiskt lämnat felaktiga uppgifter och hittat på olika saker i samtal med sina läkare. Han har bl.a. nämnt att han varit dömd till ett tioårigt fängelsestraff för mord och suttit på Kumlaanstalten.
När det gäller anteckningarnas betydelse i detta mål kan det hävdas att de allmänt sett undergräver Danyal Yüksels trovärdighet och att de antyder att han kan bära på dåligt samvete från tidigare våldshandlingar. Anteckningarna kan dock inte sägas ge något mer konkret stöd för åklagarens gärningspåstående och får värderas med försiktighet i den sammanvägda bedömningen. I det sammanhanget måste även
