Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2013 och plan 2014-2015
Ärendet
I budget för 2012 och plan 2013-2014 är nämndernas kostnader uppräknade utifrån volymförändringar och justerade för löner samt priser. Utifrån dessa
ramförändringar, prognostiserade skatteintäkter och finansnetto budgeteras kommunens årliga resultat till -0,9 miljoner kronor (reviderad budget 2012), 3,3 miljoner kronor 2013 samt 13,2 miljoner kronor 2014. Kommunledningskontorets bedömning är att kommande period innebär en viss osäkerhet beträffande det ekonomiska läget varför kommande budgetarbete bör präglas av en viss återhållsamhet.
Kommunens beräknade skatteintäkter i budget 2012 och plan 2013 – 2014 som beslutades av fullmäktige i november 2011 har utgått från den prognos vilken Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti 2011. Den senaste
prognosen från SKL presenterades i februari 2012. Däremellan har SKL kommit med ytterligare två prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2011 och februari 2012 inneburit en ökning med cirka 20 miljoner kronor årligen 2012 till 2015. På grund av den osäkerhet som råder på finansmarknaden har kommunen för år 2012 valt att ligga kvar på SKL:s augustiprognos. För perioden 2013-2015 har kommunen däremot valt att följa SKL:s februariprognos.
Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Kommunstyrelsen har kompletterat budgetprocessen med att ge samtliga nämnder i uppdrag att göra en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verksamheterna står inför under kommande perioden 2013-2015.
Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål som fullmäktige beslutat. I
budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen vad avser nuläge samt ambitioner för 2013 och 2014-2015. Av kommentarerna ska framgå verksamheternas starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra måluppfyllelsen.
Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande.
Kommunledningskontorets förslag till beslut
1 Kommunstyrelsen fastställer planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2013 samt mål och direktiv för budgetarbetet.
Bakgrund
Danderyds kommun har idag väl inarbetade rutiner för genomförande av budgetprocessen. Kommunen har en god ekonomi och goda resultat enligt både interna och externa kvalitetsredovisningar. Med få undantag har nämnderna klarat alla sina åtaganden både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Den i kommunen etablerade målmodellen har varit ett bra sätt att systematiskt få en bild av
verksamheternas status.
Budgetprocessen i kommunen påbörjas under första kvartalet året före budgetåret.
Nämndernas verksamhetsberättelser i årsredovisningen är en av de viktigaste ingående parametrarna i budgetarbetet. Bokslutet visar om verksamheterna klarat sitt uppdrag inom ramen för tilldelad budget, om inte görs en analys av eventuellt över- eller underskott. Verksamhetsberättelsen innehåller även ett avsnitt om utmaningar för framtiden.
Det är viktigt att stor hänsyn tas till föregående års bokslut och att krav ställs på analys av bokslutet för att underlätta möjligheten att resursfördelningen i budget till olika verksamhetsområden bättre svarar mot framtida behov.
Danderyds kommun följer strikt kommunallagens krav på ettårig budget och plan för två år. Fokus på år ett är ett måste då förutsättningarna snabbt kan ändras. Det krävs en flexibilitet hos verksamheterna att snabbt kunna anpassa sig och ställa om.
Förändringar kan komma dels på intäktssidan i form av förändrade skatteintäkter, ökat, minskat antal barn, elever, brukare eller på kostnadssidan framför allt genom oförutsedda händelser.
Kommunstyrelsen fastställer preliminära ramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Föregående år, liksom innevarande år, har det skett överläggningar med nämnderna inför att ramarna skulle sättas. Det är väsentligt att ramarna sätts utifrån en föregående analys.
Inför kommunstyrelsens angivande av ramar för budget 2013 och planperioden 2014-2015 får nämnderna i uppdrag att bedöma att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna kopplar till ambitionsnivåerna i inriktningsmålen. Detta innebär att ramarna för olika verksamheter både kan öka eller minska beroende på
förändrade omständigheter. Utgångsläget är att nämndernas budgetutrymme är begränsat. Om ett överskidande måste ske ska det särskilt motiveras.
Planeringsförutsättningar för budget 2013, med plan 2014-2015 Den internationella konjunkturen
Danderyds kommun är liksom övriga kommuner beroende av den nationella och globala konjunkturen. Den påverkar skatteunderlaget, lönebildningen, inflationen och arbetsmarknaden som i sin tur påverkar kommunens intäkter och kostnader.
Jämfört med övriga Europa beräknas tillväxten i Sverige ligga förhållandevis högt åren framöver. Hushållens inkomster har i ringa grad påverkats av tillbakagången i svensk ekonomi senaste halvåret. De genomsnittliga timlöneökningarna har
pressats ned kraftigt av den stigande arbetslösheten. Löneökningarna under 2010 och 2011 har legat på runt 2,5 %. Avtalen för tjänstemän och arbetare inom
industrin innebär avtalsmässiga löneökningar 2012 om 2,6 % på årsbasis. Inklusive löneglidning bedöms årskostnaden för 2012 hamna på 3,0 %.
Den uppbromsning som skett i tillväxten har bidragit till att hålla inflationen tillbaka. Fortsatt måttliga lönelyft i kombination med en relativt snabb
produktivitetstillväxt innebär att prisökningarna även i fortsättningen bör kunna begränsas.
Under åren 2014-2016 fortsätter resursutnyttjandet stiga i svensk ekonomi.
Bedömningen är att tillväxten i omvärlden ökar efter 2013 även när det gäller övriga Europa. Med undantag av 2012 antas BNP i Sverige öka snabbare än BNP på våra exportmarknader. Ett skäl ar att Sverige inte har samma statsfinansiella problem som många andra länder. Den privata sektorns överskott och en inhemsk efterfrågan ökar den svenska tillväxten. Arbetslösheten förväntas ligga på 6 % 2016, vilket är förenligt med Riksbankens mål om 2 % inflation.
2011 års resultat för Sveriges kommuner är 8,8 miljarder kronor i överskott medan landstingen visar ett underskott om 2,5 miljarder kronor. Det negativa resultatet för landstingen härrör från pensionskostnader av engångskaraktär. För kommunerna blev skatteintäkterna högre än förväntat. Enligt SKL kommer 2012 bli ett svagt år för Sveriges kommuner. År 2013 ser det ut att bli något bättre, men kommunerna kommer inte nå upp till 2-procentsmålet enligt god ekonomisk hushållning. Utan tillskott i form av statsbidrag tvingas kommuner och landsting till minskade verksamhetsvolymer och personalminskningar, när demografin kräver en ökning med 0,5 % för kommuner respektive 0,9 % för landsting.
Skatteintäkterna i Danderyds kommun
Danderyd kommuns beräknade skatteintäkter i budget 2012 och plan 2013 – 14, som beslutades av fullmäktige i november 2011, har utgått från den prognos vilken Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti 2011. Den senaste
prognosen från SKL presenterades i februari 2012. Däremellan har SKL kommit med ytterligare två prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2011 och februari 2012 inneburit en ökning med cirka 20 miljoner kronor årligen 2012 till 2015. På grund av den osäkerhet som råder på finansmarknaden har
kommunen för år 2012 valt att ligga kvar på SKL:s augustiprognos. För perioden 2013-2015 har kommunen däremot valt att följa SKL:s februariprognos.
Det finns fortfarande en osäkerhet om förslaget till justeringar i utjämningssystemet kommer behandlas av regeringen under 2012. Förslaget innebär, om det skulle införas, ökade kostnader för Danderyds kommun om totalt 28 miljoner kronor.
Effekten vid ett införande skulle för Danderyds del innebära cirka 8 miljoner kronor för år 2013.
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
BNP 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0 3,5
Sysselsättning, arbetade timmar 1,9 1,1 -0,5 0,1 1,4 1,8 1,2 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,4 7,6 7,9 8,1 7,4 6,5 6,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,0 3,1 3,2 3,6 4,0
Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,2 1,0 1,3 1,6 1,7
Konsumentpris, KPI inkl bolåneräntor 1,2 3,0 1,9 1,4 2,0 2,2 2,0
Källa: Cirkulär 12:06, Sveriges Kommuner och Landsting.
På nationell nivå kan utläsas att när BNP ökar, ökar även timlöner och KPI.
Motsatsen gäller för 2012 då BNP sjunker och därmed även timlöner och KPI.
Arbetslösheten sjunker successivt under hela perioden med undantag av 2013.
Även för sysselsättningen sker en årlig förbättring t.o.m. 2015.
Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring
% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2010–2015
SKL, jan 2012 i.u. 3,0 3,2 3,6 4,0 4,7 4,7 23,2 (2011-2016) SKL, dec 2011 2,1 2,9 3,5 3,3 4,2 4,9 i.u. 20,9 (2010-2015) Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting.
I bokslut 2011 blev skatteintäkterna 23,9 miljoner kronor högre än budgeterat på grund av slutavräkningen för 2011. Skatteunderlaget räknades upp från 2,8 % till 3,0 %. SKL:s skatteintäktsprognos från augusti 2011 ligger till grund för 2012 års budget. Den prognos som kom i januari 2012 visade på högre skatteintäkter, men med tanke på den stora ekonomiska osäkerheten medförde denna prognos ingen ändring i Danderyds kommuns skatteintäktsberäkningar.
Det eventuella överskott som kan genereras 2012 och framåt på grund av ökade skatteintäkter bör istället användas för att finansiera det stora investeringsbehov kommunen har i nuläget och ett antal år framöver.
Genom bland annat höstens budgetproposition har följande större förändringar aviserats:
Regeringens höstproposition
I regeringens budgetproposition presenterad i september 2011 finns förslag på satsningar, vilka sker dels inom ramen för kostnadsutjämningen, dels genom riktade statsbidrag. Under 2013 och 2014 beräknas statsbidragen öka till följd av riktade satsningar inom framför allt utbildnings- samt hälso- och sjukvårdsområdena.
År 2015 minskar statsbidragen med cirka 2 miljarder kronor, vilket till största delen förklaras av att beslut om vissa specialdestinerade statsbidrag bara har fattats fram till 2014. Satsningarna nedan är de som kommer kommunerna tillgodo 2012-2016, beloppen avser riket.
Tabell 3. Specificering av vissa statsbidrag år 2013
(mkr)
Den nya skollagen 32
Införandet av nationella prov i fler ämnen (årskurserna 6 och 9) 40
Utökad undervisningstid i matematik 250
Införande av betyg i åk 6 118
Lärarlegitimation 256
Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionsnedsättningar 7
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan -895
Regeringens vårproposition
Ytterligare information om eventuella satsningar i budget 2013 presenteras i regeringens vårproposition den 16 april i år.
Ekonomiska förutsättningar Bokslut 2011
Årets resultat 2011 är -48,8 miljoner kronor och resultatet avstämt mot balanskravet är 21,8 miljoner kronor. Resultatet är avsevärt sämre än budget. Avvikelsen beror främst på att fastighets- och miljölyftet utnyttjats med 32,9 miljoner kronor 2011.
År 2008 beslutade kommunfullmäktige att 65 miljoner kronor av tidigare markförsäljningar skulle utnyttjas för fastighetsunderhåll utifrån
miljöeffektiviseringar. För att utnyttja dessa medel har årets resultat belastats.
Fastighets- och miljölyftet var inte budgeterat varför avvikelsen blir markant.
Nämnderna har visat en negativ avvikelse mot budget med -4,0 miljoner kronor, exklusive produktionsstyrelsen. Investeringsnivån har inte nått upp till budgeterad nivå, trots att ett antal större investeringsprojekt genomförts under året.
Tabell 4. Resultaträkning 2011, miljoner kronor
Verksamhetens nettokostnader (mkr) Rev. Budget Bokslut Avvikelse
2011 2011 mkr
Kommunstyrelsen -53,9 -54,1 -0,2
Revision -0,9 -0,9 0,0
Överförmyndarnämnden -2,0 -1,4 0,6
Byggnadsnämnden -7,4 -7,6 -0,2
Tekniska nämnden -77,9 -80,0 -2,1
Fastighetsnämnden -11,1 -11,8 -0,7
Fastighets- och miljölyftet * -32,9 -32,9
Kultur- och fritidsnämnden -69,1 -68,2 0,9
Barn- och utbildningsnämnden -709,9 -707,3 2,5
Socialnämnden -497,0 -501,8 -4,8
Nämndernas nettokostnad drift inkl avskrivning. -1 429,1 -1 466,0 -36,9
Avgår internränta 55,6 52,4 -3,2
Delsumma -1 373,5 -1 413,6 -40,1
Produktionsorganisationens resultat -1,6 -5,3 -3,7
Pensioner, po differens -29,1 -21,7 7,4
Semesterlöneskuld inkl. po 0,0 -1,4 -1,4
Diverse intäkter 24,4 11,4 -13,0
Verksamhetens nettokostnader -1 379,8 -1 430,6 -50,8
Skatteintäkter och utjämning 1 369,5 1 392,8 23,3
Extern medelsförvaltning 15,0 4,0 -11,0
Finansnetto -10,5 -15,0 -4,5
Resultat -5,8 -48,8 -43,0
Avstämning mot balanskravet 2011 (mkr)
Redovisat resultat -5,8 -48,8 -43,0
Återföring av fastighets- o miljölyftsmedel 0 32,9 32,9
Va-verkets resultat 5,0 3,7 -1,3
Gamla pensionsutbetalningar inkl löneskatt 25,3 30,0 4,7
Externa medelsförvaltningens resultat -15,0 -4,0 11,0
Volymregleringsfond 8,0 8,0 0,0
Utfall avstämt mot balanskravet 17,5 21,8 4,3
* Ej budgeterat
Kommunen bedöms med viss tvekan ha uppnått målet om god ekonomisk hushållning 2011. Bedömningen baseras på nämndernas måluppfyllelse för sina respektive inriktningsmål avseende kostnadseffektivitet, på kommunens
ekonomiska resultat jämfört med mål samt på olika nationella jämförelser.
Jämförelser med andra kommuner ingår i bedömningen för att komplettera övriga områden där måluppfyllelse bedöms mot kommunens egna ambitionsnivåer. I bedömningen har också vägts in kommunens skattesats samt uppnådda resultat inom kommunens verksamheter.
Av nio nämnder inklusive kommunstyrelsen visar tre positiva avvikelser mot budget, fem negativa avvikelser samt en nämnd ingen avvikelse. Socialnämnden redovisar det största underskottet, - 4,8 miljoner kronor vilket motsvarar 1 % av nämndens budget. Sedan följer tekniska nämnden med ett underskott på 2,1 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,7 % av nämndens budget. Procentuellt är fastighetsnämndens underskott 6,3 % men motsvarar 0,7 miljoner kronor.
Fastighetsnämnden har haft kostnader inom ramen för fastighets- och miljölyftet, en satsning utanför budget. Överskott om sammantaget 4 miljoner redovisas av barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt
överförmyndarnämnden. Största avvikelsen kommer från barn- och utbildningsnämnden där särskilt stöd i grundskolan visar överskott.
Reviderad budget och prognos 1 för 2012
Årets första prognos innebär ett resultat om -12,2 miljoner kronor. Med hänsyn till balanskravet uppgår resultatet till 15,9 miljoner kronor. Det ska jämföras med budgeterat resultat om -0,9 miljoner kronor respektive 27,2 enligt balanskravet.
Tabell 5. Reviderad resultatbudget 2012, miljoner kronor
Resultatbudget 2012 (mkr) Rev. Budget Prognos 1 Avvikelse
2012 2012
Kommunstyrelsen -55,7 -55,7 0,0
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -3,8 -3,8 0,0
Revision -0,9 -0,9 0,0
Överförmyndarnämnden -2,1 -2,1 0,0
Byggnadsnämnden -7,7 -7,7 0,0
VA-verk och Avfall -3,8 -3,8 0,0
Teknisk nämnd, övrigt -72,9 -72,6 0,3
Fastighetsnämnden -9,3 -15,3 -6,0
Fastighets- och miljölyftet -6,6 -6,6 0,0
Kultur- och fritidsnämnden -73,6 -73,9 -0,3
Barn- och utbildningsnämnden -730,3 -729,3 1,0
Socialnämnden -514,0 -514,0 0,0
Nämndernas nettokostn. inkl avskrivn. -1 480,7 -1 485,7 -5,0
Avgår internränta 57,0 57,0 0,0
Delsumma -1 423,7 -1 428,7 -5,0
Pensioner, PO m.m. -29,3 -29,3 0,0
Realisationsvinster, exploatering 26,5 26,5 0,0
Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 5,0 0,0
Produktionens resultat -3,5 -9,9 -6,4
Verksamhetens nettokostnader -1 425,0 -1 436,3 -11,3
Skatteintäkter och utjämning 1 441,3 1 441,3 0,0
Extern medelsförvaltning 0,0 0,0 0,0
Finansnetto -17,2 -17,2 0,0
Resultat -0,9 -12,2 -11,3
Balanskravskorrigeringar 28,1 28,1 0,0
Resultat enligt balanskravet 27,2 15,9 -11,6
Resultatförändringen förklaras i sin helhet av nämndernas prognoser. Huvuddelen av nämnderna lämnar prognoser i nivå med budget. För nämnderna totalt noteras en negativ avvikelse om 5 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen avser
fastighetsnämndens prognos, vilken bygger på en ombudgetering av medel om 6,6 miljoner kronor inom fastighets- och miljölyftet från 2011.
Produktionsstyrelsen prognostiserar ett utfall om - 6,4 miljoner kronor. Den stora avvikelsen beror på ett prognostiserat underskott inom hemtjänsten.
Produktionsstyrelsen menar att införandet av den nya elektroniska
ersättningsmodellen, KTH, förklarar en stor del av det beräknade underskottet.
Resterande del bedömer den kommunala hemtjänsten främst beror på att hemtjänstchecken inte höjts motsvarande det ökade löneläget inom kommunal hemtjänst de senaste åren.
Övriga ingående poster i resultaträkningen som korrigerats i samband med reviderad budget ligger kvar oförändrade i prognos 1 för 2012. Prognosen ger indikationer på något försämrade ekonomiska förutsättningar under 2012. För året måste därför en beredskap finnas för att klara en något högre kostnadsnivå än budgeterat.
Planeringen måste även för 2013 och perioden 2014-2015 ske utifrån förutsättningar som medger ett litet utrymme till verksamhets- och
kostnadsökningar. Detta innebär att nämnderna ansvarar för att vid behov omprioritera inom sin ram. Eventuella verksamhetsförändringar som medför en utökad resurs kommer troligtvis att ställa krav på rationalisering och minskad resurs i annan verksamhet.
Gemensamma utgångspunkter i budget 2013
Följande gemensamma antaganden gäller för arbetet med budget 2013. Planen för 2014 och 2015 skall beräknas i 2013 års priser så att enbart volym-
och verksamhetsförändring påverkar respektive nämnd.
Prisökningar
Konsumentprisindex exklusive bolåneräntor ligger på cirka 1,1 % 2011-2013. Inkl bolån ligger KPI på 2,1 % för samma period. Då flera av kommunens verksamheter är bundna av avtal som är indexreglerade är 2,0 % ett rimligt avvägt antagande om inflationen 2013.
Antaganden Budget 2013
Prisökning 2,0 %
Löneökning 2,5 %
PO-pålägg 38,46 %
Internränta 2,9 %
Internhyra 1,5 %
Avtal med index Enligt nämnd
Löneökningar
Löneökningarna i riket under 2010 och 2011 har legat på runt 2,5 %. Avtalen för tjänstemän och arbetare inom industrin innebär avtalsmässiga löneökningar 2012 om 2,6 % på årsbasis. Inklusive löneglidning bedöms årskostnaden för 2012 hamna på 3,0 %.
I Danderyds kommun ökade medellönerna för månadsanställda med 2,45 % mellan 2010 och 2011. För tillsvidareanställda var ökningen 2,66 %. Löneökningen 2011 beräknad på bruttolönen 515,8 miljoner uppgick till 3,5 % eller 18 miljoner kronor inklusive löneglidning. Samma år ökade övertiden motsvarande 4 miljoner kronor.
Under året har flera nyanställningar skett vilket ökar löneglidningen. För 2012 antas lönerna öka med 2,6 % för 9 månader.
Enligt nationella beräkningar förväntas timlönerna öka med 0,1 % jämfört med 2012. Kommunledningskontoret gör bedömningen att löneuppräkningen för 2013 i planeringsförutsättningarna ska ligga kvar på samma nivå som 2012, det vill säga 2,5 %. Detta förutsätter dock att individuell lönesättning används i större
utsträckning än tidigare, vilket innebär en ökad lönespridning.
Personalomkostnadspålägget
Personalomkostnadspålägget, 38,46 %, följer SKL:s rekommendation. 2012 följde kommunen PO-pålägg enligt lönestruktur ”hög”, vilket innebär att 2-3 andelar av lönesumman ligger över taket, dvs 7,5 inkomstbasbelopp 32 600 kr/månad. Då det blev ett överskott för personalomkostnader, PO-differens 2011 har kommunen valt att återgå till det generella pålägget.
Internränta
Internräntan följer den rekommendation som lämnats av SKL vilken i sin tur baseras på förväntningar på den långa statsobligationsräntan, 2,9 %. För 2012 rekommenderades en internränta om 4,2 %. Med anledning av den kraftiga räntenedgången som skett det senaste året rekommenderas en sänkning.
Internhyra
På grund av ökade kapitalkostnader som uppstår som en konsekvens av
fastighetsverksamhetens omfattande utbyggnadsprogram beträffande nya förskole- och skolfastigheter behöver hyresintäkterna totalt öka med 16 % eller 3,6 miljoner kronor. Kommunen har tidigare tecknat hyresavtal med privata utövare där avtalen successivt kommer omförhandlas eller fasas ut. För att bibehålla
konkurrensneutraliteten mellan privata och kommunala utövare kommer
kommunen anpassa pengnivån från och med år 2014, då samtliga avtal ska vara omförhandlade.
VA-verksamheten
Avgiftsfinansierad verksamhet för VA-verket skall tillämpa en ränteberäkning som utgår från kommunens genomsnittliga ränta på sin upplåning. I budgeten kommer kommunledningskontoret att anvisa nivån motsvarande internräntan vilken
förväntas motsvara prognos för upplåningen 2013. Justering får därefter göras för faktiskt utfall 2013 vilket förslagsvis regleras i december 2013 baserat på utfall till och med november och prognos för december.
Redovisningsprinciper för datorer
From 2012 har redovisningsprinciperna för anskaffning av datorer ändrats. För att anpassa redovisningsprinciperna till rådande användning av datorer bedöms livslängden till < 3 år. Det innebär att datorinköp budgeteras och redovisas som driftkostnad fr.o.m. 2012. Större datorer med högre anskaffningsvärde, som exempelvis servrar och smartboard ska däremot fortfarande redovisas som investering.
Volymantaganden
Redovisade budgetramar förutsätter följande volymer.
Tabell 6. Volymer
Ram 2013 Budget 2012 Utfall 2011
Barnomsorg
Förskola/familjedaghem 1-2 år 632 629 644
Förskola/familjedaghem 3-5 år 1 375 1 418 1 463
Fritidshem förskoleklass 485 493 494
Fritidshem år 1-3 1452 1 427 1 383
Fritidshem år 4-6 478 454 485
Fritidshem, barn till föräldralediga 70 70 70
Skola
Förskoleklass 521 530 499
Grundskola år 1-6 3 063 2 960 2 823
Grundskola år 7-9 1 330 1 343 1 328
Gymnasieskola 1 375 1 382 1 372
Äldreomsorg
Hemtjänsttimmar 295 000 290 000 304 000
Särskilda boenden, platser 312 312 310
- Korttidsboenden 40 36 41
Summa boendeplatser inkl. korttidsboende 352 348 351
Handikappomsorg
Gruppboende vuxna, helårsplatser 57 57 51
Daglig verksamhet, helårsplatser 85 84 81
LASS, antal personer 41 40 39
Socialpsykiatri
Boende, antal vårddygn 16 16 15
Befolkningsutveckling
En uppdaterad befolkningsprognos beräknas föreligga i slutet av april 2012.
Kommunens befolkning beräknas öka under kommande år och kommer enligt senaste befolkningsprognosen (april 2011) att uppgå till 32 400 personer år 2015.
Uppdelat per åldersgrupp är prognosen enligt följande tabell. Prognosen visar att kommunens befolkning beräknas öka med totalt 3,5 % eller 1 107 personer mellan åren 2010 till 2015.
2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förändr. %
Åldersgrupper
Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos
0-5 år 2 569 2 513 2 456 2 425 2 375 2 365 -204 -7,9%
6-12 år 3 330 3 438 3 541 3 626 3 677 3 647 317 9,5%
13-15 år 1 363 1 340 1 346 1 314 1 357 1 414 51 3,7%
16-18 år 1 402 1 386 1 378 1 372 1 352 1 354 -48 -3,4%
19-64 år 16 598 16 752 16 984 17 145 17 267 17 373 775 4,7%
65-79 år 4 042 4 139 4 217 4 323 4 358 4 352 310 7,7%
80 år- 2 026 2 017 1 990 1 950 1 933 1 932 -94 -4,6%
TOTALT 31 330 31 585 31 912 32 155 32 319 32 437 1 107 3,5%
Som framgår av tabellen ovan beräknas den största procentuella ökningen ske i åldersgruppen 6-12 år samt 65-79 år. Under den kommande femårsperioden
prognostiseras en kraftig ökning av antalet barn i grundskoleåldern. Samtidigt visar prognosen en stark nedåtgående trend inom barnomsorgsåldrarna.
Prognosen bygger på ett antagande om totalt 435 färdigställda bostäder i
kommunen under prognosperioden. Detta är ungefär 250 färre än antagandet i 2010 års prognos. Antalet bostäder i flerbostadshus beräknas bli större än antalet nya småhus. Styckebyggen är fördelade proportionellt på de områden där småhus är planerade enligt prognosen. Tillskottet av flerbostadshus vid Eneby torg åren 2011- 2012 har i beräkningen delats lika mellan flerbostadshus och småhus eftersom man gör antagandet att häften av bostadstillskottet kommer att frigöras som småhus på grund av flyttkedjor.
Tabellen nedan redovisar antagandet per delområde, år och typ av bostad.
I det befintliga bostadsbeståndet antas en förtätning om 0,2 % de två första åren och 0,1 % de två följande åren. Resen av prognosperioden antas ingen förtätning i det befintliga bostadsbeståndet.
Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag
Från en normal skatteunderlagstillväxt under 2009-2011 ökar skatteunderlaget igen.
Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos i februari 2012 ökar skatteunderlaget i riket med 3,2 % 2012, 3,6 % 2013, 4,0 % 2014 och 4,7 % 2015. Det innebär för Danderyds kommun cirka 20 miljoner kronor ytterligare i skatteintäkter och statsbidrag årligen 2012 till 2015 jämfört med den prognos som gjordes i augusti 2011. Reviderad budget 2012 ligger dock kvar enligt augustiprognosen 2011.
Skatteintäkterna inklusive utjämning förväntas öka med 4,2 % 2013 och cirka 3 % åren 2014-2015. Kommunalskatteintäkterna minus inkomstutjämningen ökar med cirka 5 % under perioden, regleringsbidraget ökar successivt medan övriga poster i utjämningssystemet och fastighetsavgiften i stort är oförändrade.
Tabell 7. Skatter, utjämning och statsbidrag 2012 – 2015
Skatter, utjämning och Bokslut Rev. Budget Budget Plan
Statsbidrag (mkr) 2011 2012 2013 2014 2015
Not * ** ** **
Befolkning 1/11 året före 31 317 31 565 31 892 32 135
Utdebitering 17,2 17,35 17,35 17,35 17,35
Preliminär kommunalskatt 1 704,10 1 792,3 1 912,6 2 000,5 2 078,4
Slutavräkning 26,1
Inkomstutjämning -595 -609,5 -657,9 -685,6 -703,6
Kostnadsutjämning 208,3 224,0 226,6 224,1 217,8
LSS-utjämning -30,1 -29,4 -30,6 -30,8 -31,0
Fastighetsavgift 44,7 47,3 47,3 47,3 47,3
Regleringsavgift/-bidrag 32,1 14,6 2,0 -7,6 -18,8
Strukturbidrag 2 2,1 2,1 2,1 2,1
Nettointäkter 1 392,20 1 441,4 1 502,1 1 550,0 1 592,2
Förändring % 2,40 % 3,5 % 4,2 % 3,2 % 2,7 %
* SKL: s prognos aug 2011
**SKL: s prognos feb 2012
Verksamhetsmål
Kommunfullmäktige fastställer de övergripande målen och inriktningsmål för nämnderna. Kommunen har totalt åtta övergripande mål. Sju av dessa antogs av kommunfullmäktige i november 2007. Det åttonde målet beslutades av fullmäktige i november 2010 och reviderades i samband med budgetbeslutet i november 2011.
Danderyd skall vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i.
Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar.
Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service.
God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet.
Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv.
Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat.
Kommunen skall ha låg kommunalskatt.
Danderyds kommun ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling
Kommunen når eller överträffar sina ambitionsnivåer avseende de sju förstnämnda målen. En samlad bedömning av det nya övergripande målet ”Danderyds kommun ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling”
kommer inte att göras förrän i uppföljningen 2012.
Målet om god ekonomisk hushållning har bedömts vara uppnått 2011 med viss tvekan. Bedömningen baseras på att nämndernas kostnadseffektivitet är god, att
kommunens verksamheter uppvisar god kvalitet samt att Danderyd med något enstaka undantag har goda placeringar i nationella jämförelser, både avseende kvalitet och resultat i verksamheterna och avseende kostnadsnivå. Målen har inte nåtts när det gäller kommunens ekonomiska resultat. Den gjorda satsningen på fastighets- och miljölyftet påverkar målen avseende nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och egenfinansiering av investeringar negativt. Ur ett långsiktigt perspektiv är satsningen dock i linje med god ekonomisk hushållning, då de driftseffektiviseringar som gjorts bör medföra minskade kostnader.
Nämnderna hade 2011 totalt 56 inriktningsmål som är kopplade till kommunens åtta övergripande mål. Generellt är måluppfyllelsen god. Av de 52 inriktningsmål som bedömts per 2011-12-31 uppnås eller överträffas 47. Inriktningsmålen avseende det övergripande målet om god och hälsosam miljö bedöms först 2012.
I verksamhetsberättelserna för 2011 har alla nämnder bedömt måluppfyllelse för sina respektive inriktningsmål. Bedömningen framgår av följande tabell.
De fem inriktningsmål som inte bedöms vara uppnådda 2011 är följande:
Kommunstyrelsens mål om buller och luft
Socialnämndens mål om äldreomsorgens kvalitet i nationell jämförelse
Byggnadsnämndens mål om information, service och rådgivning
Tekniska nämndens mål om planering av underhåll och bibehållande av kommunens realkapital, gata
Tekniska nämndens mål om hamnverksamheten
Sammanfattningsvis bedöms utgångsläget vad avser kommunens verksamheter inför 2013 som gott. God måluppfyllelse avseende nämndernas inriktningsmål samt goda resultat i externa jämförelser, med några undantag, visar på en i huvudsak stabil kvalitetsnivå i verksamheterna.
Styrregler
Kommunen tillämpar en styrmodell med mål- och uppdragsstyrning. Modellen innebär att kommunfullmäktige antar övergripande inriktningsmål för kommunens utveckling de kommande åren.
Nämnderna har uppdraget att formulera ett begränsat antal inriktningsmål för sina olika verksamhetsområden. Målen skall ange hur respektive verksamhet stödjer de övergripande inriktningsmålen. Inriktningsmålen fastställs av fullmäktige.
Nämnd Antal inriktningsmål
Grön Gul Röd
Barn- och utbildningsnämnden 12 4 8
Socialnämnden 6 1 4 1
Tekniska nämnden 10 8 2
Fastighetsnämnden 4 4
Byggnadsnämnden 4 2 1 1
Kultur- och fritidsnämnden 10 10
Kommunstyrelsen 6 5 1
TOTALT per 2011-12-31 52 7 40 5
Nämnderna skall vidare inom respektive verksamhetsområde redovisa ett antal konkreta, mätbara resultatmål som anger vad nämnden räknar med att kunna uppnå med de resurser som har ställts till nämndens förfogande.
Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Ramutrymmet begränsas av finansiella restriktioner i form av exempelvis beslutade mål för kommunens ekonomi och skattesats. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål.
Vid konflikt mellan medel och mål skall nämnden i första hand söka prioritera inom anvisad ram och i andra hand motivera ytterligare medel från fullmäktige.
Nämnden kan i sitt budgetförslag även föreslå en sänkt ambitionsnivå i
verksamheten vilken skall analyseras och konsekvensbeskrivas ur ett verksamhets- och finansiellt perspektiv.
Den tredje komponenten i planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen och fullmäktige i budgetdirektiv och senare i budgetbeslutet lämnar konkreta
utrednings- eller utvecklingsuppdrag till nämnderna.
Johan Haesert Cecilia von Sydow Ingrid Katzler
kommundirektör ekonomichef controller
Mål och direktiv för budgetarbetet Övergripande mål
Kommunfullmäktige antog i november 2007 sju övergripande
inriktningsmål för kommunens ekonomi och verksamhet. Ett åttonde målet beslutades av fullmäktige i november 2010 och reviderades i samband med budgetbeslutet i november 2011.
Danderyd ska vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i.
Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar.
Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. En positiv utveckling av de kommunala kärnområdena skola, barn- och äldreomsorg skall sättas i fokus.
God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet.
Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv.
Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat.
Kommunen skall ha låg kommunalskatt.
Danderyd skall ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
Ovan redovisade mål skall vara vägledande för det nu förestående arbetet för perioden 2013-2015.
Till de övergripande målen har kopplats en rad styrdokument som exempelvis miljöprogrammet, tillgänglighetsplanen, trafikstrategi, IT- strategi m.m.
Nämndernas inriktningsmål och resultatmål
Av kommunfullmäktige beslutade inriktningsmål för nämndernas verksamhet skall gälla för budgetarbetet 2013.
Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för
inriktningsmålen vad avser nuläge samt ambitioner för 2013 och 2014-2015.
Av kommentarerna ska framgå verksamheternas starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra måluppfyllelsen.
Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande.
Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska i budgetförslaget redovisa på vilket sätt målnivåerna förankrats hos utförarna.
Respektive nämnd ansvarar för att avgifter revideras löpande i syfte att säkerställa det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Detta innebär att grundregeln för det kommunala avgiftssystemet är att priset på en kommunal vara eller tjänst skall spegla kostnaden för resursutnyttjandet och/eller vara konkurrensneutral i förhållande till andra aktörer.
Inriktningsmålet avseende kostnadseffektivitet ska bedömas för respektive verksamhetsområde.
Av budgetförslaget skall även framgå nämndens slutsatser vad avser behov av omprioriteringar inom nämndens verksamhetsområde.
Driftbudgetramar och resultatplan
Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod.
Kommunstyrelsen har kompletterat budgetprocessen med att ge samtliga nämnder i uppdrag att göra en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verksamheterna står inför under kommande
mandatperiod 2013-2015.
Tabell. Ram 2013 ordförandeförslag
(mkr) Rev Budget KF Budget Förändring Förslag Ramförslag Uppräkning Budgetram
2012 2013 enligt till ram kommun- 2013 2013
(nov 2011) nämndernas enligt styrelsens
Nämnder förslag nämnderna ordförande
Kommunstyrelsen -55,7 -54,8 -2,2 -57,0 -57,0 1,0% -57,6
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -3,8 -3,2 0,0 -3,2 -3,2 1,0% -3,2
Revision -0,9 -0,9 0,0 -0,9 -0,9 1,0% -0,9
Överförmyndarnämnden -2,1 -2,1 0,0 -2,1 -2,1 1,0% -2,1
Byggnadsnämnden -7,7 -7,7 -0,5 -8,2 -7,7 1,0% -7,8
VA-verk -3,8 -0,5 0,0 -0,5 -0,5 1,0% -0,5
Teknisk nämnd, övrigt -72,9 -81,5 -3,9 -85,4 -84,7 1,0% -85,5
Fastighetsnämnden -9,3 -27,0 -5,0 -32,0 -27,0 1,0% -27,3
Fastighets- och miljölyftet -6,6
Kultur- och fritidsnämnden -73,6 -77,2 -0,7 -77,9 -77,9 1,0% -78,7
Barn- och utbildningsnämnden -730,3 -730,8 -3,3 -734,1 -730,8 2,0% -745,3*
Socialnämnden -514,0 -525,2 0,0 -525,2 -525,2 2,0% -535,2*
Summa -1 480,7 -1 510,9 -15,5 -1 526,4 -1 517,0 -1 544,1
Avgår internränta 57,0 57,0 0,0 57,0 57,0
Nämndernas nettokostnader -1 423,7 -1 453,9 -15,5 -1 469,4 -1 517,0 -1 487,1
Uppräkning ca 1 % -14,5
Pensioner, PO mm -29,3 -30,0 -30,0
Realisationsvinster, exploatering 26,5 35,0 35,0
Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 5,0 5,0
Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0
Produktionens resultat -3,5 -2,4 -2,4
Verksamhetens nettokostnad -1 425,0 -1 460,8 -1 479,5
Skatteintäkter, utjämn & statsbidrag 1 441,3 1 483,9 1 502,1
Extern medelsförvaltning 0,0 0,0 0,0
Finansnetto -17,2 -19,8 -19,8
Årets resultat -0,9 3,3 2,8
Balanskravskorrigering 28,1 25,5 25,5
Balanskravsmässigt utfall 27,2 28,8 28,3
* Den del av ramen som betalas ut till verksamheterna räknas upp med 2 % för att kompensera för pris-och löneökningar, och med 1 % för nämnd och administration.
Av tabellen framgår följande kolumner.
Budget 2012 (enligt beslut om reviderad budget 2012)
Budget 2013 enligt beslut i kommunfullmäktige 2011-11-29
Förslag till förändringar i ram 2013 som nämnderna lämnat in 2012-02-20
Budget 2013 inklusive de förslag till förändringar som nämnderna inkommit med
Förslag till ram, kommunstyrelsens ordförande
Uppräkning 2013 för pris- och löneökningar
Nämndernas budgetramar för 2013 enligt förslag från kommunstyrelsens ordförande
Ekonomiska utgångspunkter för budgetarbetet
Budgetarbetet inför år 2013 präglas givetvis i hög grad av den allmänna ekonomiska osäkerheten i, framför allt, Europa. Den finansiella oron gör att utvecklingen framöver är svårbedömd vad gäller till exempel skatteintäkter.
Till detta kommer att årets avtalsförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter sannolikt inte kommer att vara helt klara förrän efter sommaren.
Vidare ska nämnas det förslag till förändringar av det kommunala
utjämningssystemet som den sk utjämningskommittén presenterat och som nu bereds i regeringskansliet. Allt detta gör sammanfattningsvis att ledorden i budgetarbetet är försiktighet och återhållsamhet
I samband med att 2012 års budget antogs beslutades att höja utdebiteringen med 15 öre, från 17:20 kr till 17:35 kr. Trots denna höjning har Danderyds kommun näst lägst kommunalskatt i Sverige. Ambitionen är att
utdebiteringen inte ska höjas ytterligare under innevarande mandatperioden.
Detta förutsätter dock att de av utjämningskommittén föreslagna förändringarna i skatteutjämningssystemet ej genomförs.
De förändringar som föreslås per nämnd är enligt följande
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret
Utöver budgetram 2013 enligt fullmäktiges beslut föreslår
kommunledningskontoret en utökad ram med 2,2 miljoner kronor.
Utökningen omfattas i huvudsak av ökade kapitalkostnader till följd av de stora investeringar i bland annat IT- infrastruktur som genomförts de senaste åren. Kapitalkostnader är de kostnader för internränta och avskrivningar som uppkommer under investeringens bedömda livslängd och dessa påverkar verksamhetens driftbudget. Dessa är budgeterade i 2012 års ram men inte i de preliminära ramarna för 2013 och 2014. Dessutom tillkommer ytterligare kapitalkostnader för de investeringar som görs under 2013 och 2014.
Mot bakgrund av ovanstående bedöms ramen för 2013 behöva höjas till 57 miljoner kronor.
Ordförandeförslag
Förslag till ram för nämnden 2013 är enligt kommunledningskontorets förslag. Förslaget innebär ingen utökning av verksamheten jämfört med innevarande år, utan höjningen av ramen motsvaras i princip endast av de ökade kapitalkostnader som är resultatet av framför allt de strategiska investeringar i IT-infrastruktur som genomförts de senaste åren.
Kommunstyrelsens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar.
Byggnadsnämnden Nämndens förslag
Utöver budgetram 2013 enligt fullmäktiges beslut föreslår nämnden 0,5 miljoner kronor i utökad ram. Detta motiveras med att andelen planer beställda av kommunen har ökat. Dessa planer faktureras ej, varför intäkterna varit mindre än budgeterat. Genomsnittsintäkten 2009 till 2011 har varit 1,4 miljoner kronor. Om denna tendens håller i sig bedömer nämnden att budgetramen behöver ökas med 0,5 miljoner kronor 2013.
Ordförandeförslag
Byggnadsnämndens ram föreslås vara oförändrad jämfört med
kommunfullmäktiges beslut. De av kommunen beställda planuppdragen beräknas inte öka framöver, varför nämnden förutsätts kunna rymma verksamheten inom ram.
Nämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löneökningar.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ordförandeförslag
Nämndens ram förslås tills vidare vara på samma nivå som vid kommunfullmäktiges budgetbeslut. Detta med tanke på att nämndens verksamhet startade så sent som den 1 januari 2012.
Nämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar.
Revision och Överförmyndarnämnd Ordförandeförslag
Budgetramarna för revisionen och överförmyndarnämnden räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar.
Fastighetsnämnden Nämndens förslag
Utöver budgetram 2013 enligt fullmäktiges beslut föreslår nämnden 5 miljoner kronor i utökad ram att användas till planerat underhåll avseende mark och fastigheter.
Det åldrande fastighetsbeståndet kommer att kräva ytterligare insatser vad gäller reinvesteringar, planerat underhåll samt åtgärder i form av
reparationer. Kontoret bedömer att en risk finns för att värdet på
kommunens realkapital inte kan bibehållas och att målet ändamålsenliga lokaler ej kan tillgodoses inom beslutad ram. Kontoret föreslår därför att fastighetsnämndens ram utökas med 5 miljoner kronor för 2013 (samt 2014 och 2015).
Ordförandeförslag
Kommunfullmäktiges budgetbeslut innebar att fastighetsnämndens ram utökades för 2013 jämfört med budget 2012. Den utökade ramen innehåller driftsmedel för Fribergaskolans renovering (13 miljoner kronor för 2013).
Då fastighetsnämnden har flera större och angelägna projekt att hantera framöver, framför allt då renoveringen av Fribergaskolan, föreslås ramen vara oförändrad jämfört med kommunfullmäktiges budgetbeslut.
Fastighetsnämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löneökningar.
Tekniska nämnden Nämndens förslag
Utöver budgetram 2013 enligt fullmäktiges beslut äskar nämnden 3,9 miljoner i utökad ram. Ökningen avser kostnader för vinterväghållning 3,2 miljoner kronor samt 0,7 miljoner för att kommunen i egenskap av allmän platshållare ska erlägga en avgift till VA-verket.
Beräkningen av vinterkostnaderna är ändrad. Nu används principen att budgetera utifrån mediankostnaderna se de senaste fem åren. Utfallet för vinterväghållningen 2011 är nu känt, och beräkning enligt budgetmodellen ger ett budgetbelopp på 10,2 miljoner kronor, vilket innebär att budgeten för vinterväghållning behöver öka med ytterligare 3,2 miljoner kronor 2013.
Ordförandeförslag
Förslag till ram för nämnden 2013 är enligt kommunfullmäktiges ram samt 3,2 miljoner kronor för ökade kostnader för vinterväghållning.
Nämndens äskande om 0,7 mkr i avgift till VA-verket förutsätts kunna prioriteras inom ram.
Nämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar.
Kultur- och fritidsnämnden Nämndens förslag
Utöver budgetram 2013 enligt fullmäktiges beslut äskar nämnden 0,7 miljoner kronor i utökad ram.
Ökningen avser Träffpunkt Enebyberg 0,4 miljoner kronor, Fritidsgårdar och Ungt Fokus 0,1 miljoner kronor samt Kulturskola och Kulturstöd 0,1 miljoner kronor.
För Träffpunkt Enebyberg äskas 0,4 miljoner kronor på grund av färre deltagare än tidigare budgeterat. Ramen för 2013 bygger på 5 deltagare i den inskrivna verksamheten Fritidsträffen. Prognosen för 2012 visar att två deltagare kommer att växa ur verksamheten under innevarande år.
Kontakter med socialkontoret tyder inte på att fler deltagare kommer att tillkomma. Detta leder till 0,4 miljoner kronor i minskade intäkter för verksamheten 2013.
Osäkerheter 2013:
Det finns i dagsläget en osäkerhet om hur föreningsstödet påverkas av de hyreshöjningar som en eventuell renovering och ombyggnation av Djursholms ridhus kan medföra.
Elevavgifterna inom kulturskolan uppgår till cirka 4 miljoner kronor per år.
För att kulturskolan ej ska drabbas av indirekta besparingskrav på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen behöver nämndens ram utökas med motsvarande belopp alternativt att elevavgifterna höjs.
Ordförandeförslag
Förslag till budgetram 2013 omfattar förändringar om totalt 0,7 miljoner kronor varav den största delen avser minskade intäkter för Träffpunkt Enebyberg. Nämnden ska i sitt budgetförslag noga analysera framtida volymer avseende Fritidsträffen samt ta hänsyn till framtida hyreshöjningar som är att vänta de kommande åren.
Budgetramen räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar.
Barn- och utbildningsnämnden Nämndens förslag
Utöver budgetram 2013 enligt fullmäktiges beslut äskar nämnden 19,5 miljoner kronor i utökad ram inkl. en generell uppräkning av
bruttokostnaderna med 2 %, 16, 2 miljoner kronor.
Ökningen i övrigt 3,25 miljoner kronor avser satsningar på:
Att bli en attraktiv arbetsgivare och skapa alternativa karriärvägar, 2,2 miljoner kronor.
Utvecklingsinsatser för att öka andelen förskollärare, personal med specialpedagogisk kompetens samt fritidspedagoger, 1 miljon kronor.
Fortsatt implementering av nationella reformer i skolan och den nya läroplanen i förskolan, 0,2 miljoner kronor.
Effektivisering av skolpengsadministrationen, -0,2 miljoner kronor. En besparing kommer att ske genom det nya IT-stödet för administrering av skolpeng och föräldraavgifter.
Ordförandeförslag
Barn- och utbildningsförvaltningen budgetram avseende den del som betalas ut till verksamheterna räknas upp med 2 % och för nämnd och
administration med 1 %.
Nämndens förslag till budgetram 2013 innehåller 3,25 miljoner kronor för olika utvecklingsinsatser. Barn- och utbildningsnämnden får, tillsammans med socialnämnden, en högre uppräkning för den del som betalas ut till verksamheterna än andra nämnder. De olika utförarna antas därför kunna rymma utvecklingsinsatser, framför allt avseende inrättande av
karriärtjänster, inom den höjda peng som uppräkningen innebär.
Socialnämnden Nämndens förslag
Utöver budgetram 2013 enligt fullmäktiges beslut äskar nämnden en generell uppräkning av bruttokostnaderna med 2 %, 10,5 miljoner kronor.
De långsiktiga förändringarna som påverkar socialnämndens budget är framförallt volymförändringar, lagförändringar och pris- och
löneförändringar. Den största delen av socialnämndens budget baseras på personalkostnader i form av indexregleringar i avtal. Cirka 65 procent av socialnämndens kostnader är köpt extern verksamhet. Undantaget äldrepeng och hemtjänstcheck prisuppräknas köpt extern verksamhet i avtal med prisuppräkningsklausul. Pris- och löneuppräkningar bedöms kunna bli 2-3 procent under perioden.
Om en generell prisuppräkning med 2 procent beräknas till budgetramen 2013 blir skillnaden mellan budget 2012 och ram 2013 cirka 4,2 procent.
Mellan åren 2003 och 2011 har kostnadsuppräkningen haft en median på 4,4 procent inom socialnämndens verksamheter.
Ordförandeförslag
Socialnämndens budgetram avseende den del som betalas ut till verksamheterna räknas upp med 2 % och med 1 % för nämnd och administration.
Nämnden förutsätts i sitt budgetförslag prioritera uppräkning av hemtjänstcheck och äldrepeng med ambitionen att personaltäthet och kompetensnivå ska öka.
Under innevarande år genomförs ett antal utvecklingsinsatser på socialkontoret; verksamhetsuppföljningen utvärderas och förvaltningen kommer att genomgå en organisationsöversyn. Nämnden förutsätts redogöra för resultaten av dessa utredningar i budgeten, förutsatt att utredningarna hunnit färdigställas.
Investeringsramar 2013
Investeringsverksamheten är något lägre än 2012, men omfattande i förhållande till den normalnivå om cirka 100 miljoner kronor som gällt under tidigare mandatperiod.
Tabell 1. Investeringsramar 2013
Budget KF Förändring enligt Förändring enligt Investeringsram
(mkr) 2013 nämnderna 20 februari ordf. förslag 2013
Kommunstyrelsen -3,7 -1,8 -1,8 -5,5
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0
Byggnadsnämnden -0,5 -0,3 -0,3 -0,8
VA-verk -12,0 0,0 0,0 -12,0
Fastighetsnämnden -70,2 0,0 0,0 -70,2
Teknisk nämnd, övrigt -24,7 -1,0 -1,0 -25,7
Kultur- och fritidsnämnden -12,2 0,0 0,0 -12,2
Barn- och utbildningsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0
Socialnämnden -0,2 0,0 0,0 -0,2
Produktionsstyrelsen -3,5 -5,0 -5,0 -8,5
Summa -126,9 -8,1 -8,1 -135,0
Den totala avvikelsen mot kommunfullmäktiges budget uppgår till 8,1 miljoner kronor.
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret
Kommunledningskontoret har föreslagit en utökad investeringsbudget om 1,8 miljoner kronor, vilken motsvaras av de projekt för vilka motsvarande driftskostnadsökning som begärs.
Planerade investeringar för 2013 är införande av beslutsstödssystem, årliga investeringar i IT-infrastruktur, nytt intranät med medföljande investeringar samt plattform för e-tjänster. Kostnaderna för nämnda investeringar och därmed behovet av investeringsram beräknas bli 5,5 miljoner kronor. Dessa investeringar är att betrakta som strategiska och kommunövergripande då de är en förutsättning för övriga förvaltningars utveckling av IT-stöd och e- tjänster.
Byggnadsnämnden Nämndens förslag
Nämnden har föreslagit en utökad investeringsbudget om 0,3 miljoner kronor 2013 för utbyte av kontorets 10 år gamla mätbil.
Fastighetsnämnden Nämndens förslag
Nämnden begär ingen utökad investeringsram i förhållande till fullmäktiges beslut om 70,2 miljoner kronor.
Teknisk nämnd Nämndens förslag
Nämnden har föreslagit en utökad investeringsbudget om 1 miljon kronor.
Långsiktigt anser nämnden att det är viktigt att medel finns för
reinvesteringar enligt underhållsplanen. Eventuella beslut om ytterligare utbyggnad av båtplatser medför behov av ökade investeringsmedel. Skärpta miljökrav för båtlivet kan också initiera behov av investeringar för
båtbottentvättar och latrintömningsstationer. Tekniska kontoret bedömer att budgetramen 2013 minst bör utökas med 0,5 -1,0 miljoner kronor.
Kultur- och fritidsnämnden Nämndens förslag
Nämnden begär ingen utökad investeringsram i förhållande till fullmäktiges beslut om 12,2 miljoner kronor.
Produktionsstyrelsen Kontorets förslag
Kontoret har föreslagit en utökad investeringsbudget om 5 miljoner kronor för 2013. Medlen avser:
Trådlösa nätverk till samtliga F-6 skolor, 3,5 miljoner kronor.
Det är ännu inte klart i vilken takt som detta ska/bör ske. Alternativt kan de 3,5 miljoner kronorna delas upp på 2013 och 2014.
Nyinvesteringar/utbyten av inventarier, 1,5 miljoner kronor.
De 3,5 miljoner kronor som Produktionsstyrelsen fått i ram för nyinvesteringar/utbyten av inventarier är troligtvis i lägsta laget 2013. Fribergaskolan och Danderyds gymnasium annonserat att de har stora behov av att byta ut gamla inventarier.
Ordförandeförslag investeringar 2013
Nämndernas respektive investeringsramar för 2013 är i detta skede att betrakta som preliminära. I slutet av maj kommer ett
investeringsseminarium att hållas med kommunstyrelsens arbetsutskott,
nämndernas presidier och berörda tjänstemän. Detta seminarium är en viktig del av arbetet med 2013 års investeringsbudget.
Kommunstyrelsen föreslås besluta i enlighet med ordförandens förslag om preliminära investeringsramar enligt tabell 1. Investeringsramar 2013.
Uppdrag
Gemensamma uppdrag som gäller alla nämnder
Nämnderna skall redovisa en utförligare analys av verksamhet, måluppfyllelse och kostnader inom ett av sina verksamhetsområden.
Nämnderna skall i budgetarbetet särskilt beakta förslag till administrativa effektiviseringar och redovisa dessa.
Nämnderna skall lämna en redogörelse för pågående projekt/utredningar om samverkan med andra kommuner.
Respektive nämnd ska i budgeten redovisa relevanta nyckeltal och kostnadsjämförelser med jämförbara kommuner.
Nämnderna ska i budgeten redovisa eventuella förslag avseende inrättande av nya tjänster inom respektive förvaltning.
Nämndspecifika uppdrag Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden skall i sitt budgetförslag redovisa en uppdaterad bedömning av behovet av platser i förskolor och grundskolor i kommunen och dess olika delar.
Nämnden skall i sitt budgetförslag redovisa sin bedömning av konsekvenser i verksamheterna inom barnomsorg och skola av föreslagen
penguppräkning.
Kultur- och fritidsnämnden
Nämnden ska redovisa en analys avseende de avgifter som förekommer inom nämndens verksamhetsområden, vari jämförelser med andra
kommuner bör göras. Vid behov ska nämnden lämna förslag på förändringar av avgiftsnivåer.
Kultur- och fritidsnämnden ska i sitt budgetförslag uppdatera den nulägesbild av samtliga anläggningar som nämnden ansvarar för som nämnden redovisade i budgetarbetet för 2012.
Nämnden ska vidare noga analysera framtida volymer avseende
Fritidsträffen inom Träffpunkt Enebyberg, samt eventuella konsekvenser för verksamhetens fortsatta inriktning.
