Budget 2013 samt investeringsbudget/-plan

(1)

Mål och budget 2013

(2)

Budget 2013 samt investeringsbudget/-plan 2013-2017

Innehållsförteckning

Sid Kommunstyrelsens ordförande har ordet... P1 Ekonomiska förutsättningar budget 2013 plan 2014-2015 ... P3 – 17

Skatter och statsbidrag, tabell P4

Oförutsett, tabell P9

Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter, tabell P10

Större investeringar P12

Resultaträkning och finansieringsanalys P17

Kommunens styrmodell ... P19 Kommunstyrelse – Kommunövergripande verksamhet ... 1 - 30

Driftbudget

00 Kommunledning och revision 8

01 Informationsverksamhet 10

03 Allmän kommunadministration 10

04 Ekonomiadministration 11

06 Personaladministration 13

08 Kost- Städ servicefunktioner 16

08 Övriga servicefunktioner 19

09 Övrig gemensam verksamhet 20

11 Arbetsområden och lokaler 22

13-14Arbetsbefrämjande åtgärder 22

17 Konsumentpolitisk verksamhet 24

34 Digital infrastruktur 24

36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 25

40 Fritidsadministration 25

43 Turistverksamhet 26

62 Skolskjuts 26

69 Annan skolform 27

70-78Gemensam administration (socialnämnd) 28

89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 29

Investeringsbudget 30

Kommunstyrelse - Kultur och Fritid ... 31 - 45

Driftbudget

40 Kultur- och fritidsadministration 32

42 Idrotts- och fritidsanläggningar 35

43 Turistverksamhet 38

44 Fritidsverksamhet 39

45 Stöd till fritidsverksamhet 41

46 Kulturverksamhet 42

48 Stöd till kulturverksamhet 44

(3)

Driftbudget

88 Räddningstjänst 48

09 Övrig gemensam verksamhet 49

89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 50

Kommunstyrelse – Östra Smålands Kommunalteknikförbund ... 52

Barn- och utbildningsnämnd ... 53 - 69

Driftbudget

60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande

verksamheter 55

Förskola och fritidshem – grundskola – särskola (72, 64, 67-68) 56-63 Gymnasium – vuxenutbildning – övrig utbildning (65, 66, 695) 64

691 Musikskola 68

46 Bibliotek 68

Miljö- och byggnadsnämnd ... 71 - 76

Driftbudget

07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd 72

82 Miljöskydd 75

Socialnämnd ... 77- 94

Driftbudget

70 Gemensam administration 78

75-

76 Individ- och familjeomsorg 80

77-78Äldre- och handikappomsorg:

Äldreomsorg 84

LSS 88

Omsorgsverksamhet 89

Kommunal psykiatri 91

Finansiering ... 95 - 102

Driftbudget

Pensioner 96

Personalförsäkring 97

Kalkylerade kapitalkostnader 99

Skatteintäkter 99

Generella statsbidrag/avgifter 100

Finansiella intäkter 100

Finansiella kostnader 101

(4)

Sammanställning av nettoinvesteringar 103

Kommunstyrelse – Kommunövergripande verksamhet 104

Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 105

Kommunstyrelse – Räddningstjänst 107

Kommunstyrelse – Östra Smålands Kommunalteknikförbund 108

Barn- och utbildningsnämnd 112

Socialnämnd 113

Östra Smålands Kommunalteknikförbund Hultsfreds del ... 115 – 142

Driftbudget inkl interndebiterad verksamhet

021 Förvaltningslokaler 118

022 Lokaler o fysisk miljö skola 119

023 Förskola 120

024 Särskilda boendeformer 121

025 Kultur och fritidsanläggningar 121

082 Förbundsadministration 122

083 Fastighetsavdelning/ Utförarenhet 123

084 Gatuavdelningens utförarenhet 124

085 125 Va-avdelningens utförarenhet 125

086/871 Renhållningsavdelning 125

101 Förbundsdirektionen 126

218/811 Exploateringsverksamhet, skogsförvaltning 127 225/226 Energi och klimatrådgivning/Energieffektivisering 128

241-256 Kommunala gator och vägar 129

263 Miljöengagemang 131

275 Samhällsskyddande åtgärder 132

511 Bostadsanpassning 132

800 Arbetsområden o industrilokaler 132

812 Kommersiell service 133

862-868 Vattenförsörjning och avloppshantering 134

871 Renhållningsavdelning 135

Finansiering ÖSK 141

(5)

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Kommunfullmäktige har vid sitt junisammanträde fastställt Mål och Budget för 2013. Detta är den andra budgeten utifrån vår nya tidsplan där budgetprocessen inleds i början av året. En av fördelarna med denna tidigareläggning (förut fastställdes budgeten i november) är att kommunens nämnder och förvaltningar i ett tidigare skede kan anpassa verksamheterna inför det nya året.

Kommunens situation präglas av att vi är lite färre innevånare varje år. Detta innebär inte att vi skulle ha en sämre service jämfört om vi vore fler, men det ställer krav på organisationen att anpassa sig.

Framförallt gäller det gymnasieskolan där årskullarna fortfarande minskar några år till. Utöver demografiförändringarna som innebär minskade anslag på ca 9,5 mnkr genomförs besparingar på 6,2 mnkr. I årets budget har vi anslagit 2 mnkr som möjlig medfinansiering i infrastrukturprojekt, där varje projekt ska godkännas i fullmäktige.

Samtidigt som vi ”anpassar kostymen” arbetar vi med framtidfrågor för att skapa en attraktiv kommun, där vi blir lite bättre varje dag, där vi är en attraktiv arbetsgivare med en god kommunal service i en trygg och säker kommun och med en ekonomi i balans.

I budgeten framgår att driftkostnaderna uppgår till drygt 820 mnkr med en nettokostnadsbudget på drygt 692 mnkr. Investeringsbudgeten uppgår till ca 34 mnkr.

Jag vill tacka alla som varit delaktiga i årets budgetarbete, och med arbetet med vår styrmodell och strategikartan som ska tydliggöra vår vision, värdegrund och våra strategiska mål.

Lars Rosander kommunalråd

(6)

Budgetarbetet för 2013

Budgetarbetet för 2013 var det andra året med ny tidplan. Arbetet inleddes i november 2011 med att fastställa riktlinjer och avslutades i juni 2012 med att kommunfullmäktige fastställde budgeten. Till skillnad från budgetarbetet 2012 behövdes inget höstarbete för att fördela besparingar. En ny demografimodell togs i bruk.

Denna modell ska övergripande anpassa kommunens verksamheter efter hela invånartalets förändring. Anpassning efter demografimo- dellerna gör att besparingarna blir mindre. Nya strategikartor i styrmodellen presenterades.

Barn- och utbildningsnämnden och social- nämnden har kommit längst i målarbetet och är i stort sett klara medan det för övriga förvalt- ningar återstod en del att göra med mål och nyckeltal.

Skatter och statsbidrag

När budgeten för 2012 fastställdes i juni 2011 budgeterades summa skatter och statsbidrag för planåret 2013 till 716,0 mnkr. Efter årets arbete med budget 2013, budgeteras för 2013 summa skatter och statsbidrag till 701,8 mnkr.

Det vill säga en minskning med 14,2 mnkr.

Inkomstutjämningsbidraget minskar med 10,6 mnkr till budget 2013 jämfört med när planen för 2013 antogs i 2012 års budget. På samma sätt minskar de preliminärt beräknade skattein- täkterna med 6,7 mnkr. Det beror på att skatte- underlagsprognoserna har reviderats kraftigt under det senaste året. När planen för 2013 antogs i 2012 års budget räknade man med att skatteunderlaget skulle växa med 4,2 % 2012 och 4,4 % 2013. Ett år senare när budgeten för 2013 antas har dessa prognoser reviderats ner till 3,7 % för 2012 och 3,8 % för år 2013.

Kostnadsutjämningen beräknas bli 2,6 mnkr bättre till budget 2013 jämfört med när planen för 2013 togs i 2012 års budget. Hultsfreds kommun beräknas dock fortfarande betala en avgift till kostnadsutjämningen 2013 (0,1 mnkr).

Minskning av utjämningsbidrag i utjämnings- systemet betyder att strukturen för Hultsfreds kommun har blivit gynnsammare i förhållande till riket medan ökning är tvärtom. 1 januari 2005 infördes det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning. Sedan dess

har Hultsfreds kommuns bidrag från kostnads- utjämningen minskat varje år. 2005 fick kommunen ett bidrag på 27,7 mnkr. Istället för bidrag budgeteras som sagt 2013 en avgift på 0,1 mnkr.

Onsdagen den 27 april presenterade Utjäm- ningskommittén.08 ett förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Om förslaget genomförs innebär det omfördelning- ar mellan kommuner och mellan landsting.

På kommungruppsnivå är det förortskommuner till större städer och pendlingskommuner som får störst intäktsökningar. De kommungrupper som får lägre intäkter med förslaget är storstä- der och större städer. Kommitténs ledamöter står enade bakom förslaget och det finns inga reservationer eller särskilda yttranden till be- tänkandet.

Sedan utjämningskommittén presenterade sitt förslag har de föreslagna förändringarna skju- tits på framitden. Idag går det inte att säkert säga när det nya uppdaterade systemet kommer att införas eller vilka delar som kommer att ingå eller hur de kommer att ändras. De första preliminära beräkningarna som gjordes när kommittén presenterade sitt förslag visade att Hultsfreds kommun då skulle få ökade intäkter med cirka 16 mnkr.

Fastighetsavgiften består av tre delar, vilka är småhus, småhus på lantbruk och hyreshus.

Fastighetstaxeringarna för dessa tre sker olika år. 2011 gjordes en taxering av småhus på lantbruk och 2012 sker taxeringen av småhus och 2013 görs taxeringen av hyreshus. Taxe- ring av småhus är den del som har störst på- verkan på den totala fastighetsavgiften. Jämfört med för ett år sedan beräknas nu fastighetsavgiften öka med 0,2 mnkr.

Kostnadsutjämningen för LSS-verksamhet minskar med 0,6 mnkr jämfört med vad man trodde för ett år sedan.

Sedan budgeten för år 2013 antogs har det kommit nya skatteunderlagsprognoser. Den senaste prognosen från den 17 december säger nu att summa skatter och statsbidrag för 2013 beräknas till 706,6 mnkr. Det är 4,8 mnkr bättre än vad vi räknat med i budgeten.

(7)

Antalet invånare i Hultsfreds kommun per den 31 december, 1972-2030

Efter år 2011 är invånarantalet enligt prognos.

Antalet invånare den 31 december 2011 var 13 515, 181 färre än ett år tidigare. Befolknings- minskningen är således fortsatt stor. Invånaranta- let den 1 november är det som används vid be- räkning av inkomst- och kostnadsutjämning för det följande budgetåret. För 2013 är det således antalet den 1 november 2012 som gäller. Med ett antagande om en minskning av befolkningen med 150 invånare beräknas antalet invånare bli 13 417 den 1 november 2012. Utfallet 13 514 blev betyd- ligt bättre än budgeterat med en minskning på 53 invånare.

Befolkningsförändringar

Hultsfreds kommun står inför stora demo- grafiska förändringar. Diagrammet nedan visar de förändringar som prognostiseras för kommunens mest resurskrävande verksamheter, för- skola (0-5 år), förskoleklass 6 år, grundskola (7- 15 år), gymnasieskola (16-18 år) samt äldre- omsorgen (65 – 79, 80 – w). Förändringen är uttryckt i procent i förhållande till invånarantalet den 31 december 2010. Det mest slående är minskningen fram till 2015 av antalet invånare som bildar underlag för gymnasieskolan och de ansenliga ökningar från 2017-2018 av äldre- omsorgens kundgrupper. Åldersgruppen för grundskola minskar ytterligare något men endast fram till 2012 för att därefter vara relativt konstant. Den yngsta åldersgruppen visar på en svag och fortlöpande minskning efter att inlednings- vis öka något. Utvecklingen för kommunen totala invånarantal prognostiseras med en relativt snabb minskning i början av prognosperioden för att från 2020 och framåt minska allt lång- sammare.

(8)

Befolkningsprognos i olika åldersklasser

Procent av antalet den 31 december 2010.

Befolkningsprognos åldersklasser avse- ende barn- och utbildningsnämndens verksamheter

Antalet invånare i slutet på året

Befolkningsprognos åldersklasser avse- ende socialnämndens verksamheter Antalet invånare i slutet på året

Beräkning av resursbehov

Från 2012 års budget med plan 2013-2014 har en ny modell för beräkning av förändrade resursbe-

hov använts. Modellen bygger på förändringen av antalet invånare i vissa åldersgrupper och andelen barn/elever/brukare (”kunder”) av alla invånare i dessa grupper. Utgångspunkten är kostnadsläget för 2013. För varje åldersgrupps verksamhet har ett á-pris beräknats som kost- nadsläget 2013 dividerat med antalet kunder.

Nedan visas á-priset och andelen kunder för respektive åldersgrupp.

Verksamhet

Ålders- grupp

år

Á- pris/år

tkr

Andel kun- der % Förskola/familjedaghem,

fritidshem 1-12 52,4 57,3

Grundskola/förskoleklass 6-15 52,0 98,3

Gymnasium 16-18 89,3 97,1

Äldreomsorg yngre 65-79 148,8 4,7 Äldreomsorg äldre 80-w 272,1 34,2 Förändringar av invånarantal i respektive ålders- grupp räknas som förändring av årsmedelvärden.

Med dessa åldersgruppers förändringar från år 2012 och med beaktande av andel ”kunder” har förändringar av resursbehov i kronor beräknats.

För planperioden redovisas förändringarna i tabellen med belopp i tkr.

I tabellen framgår att mellan 2012 och 2013 visar modellens beräkningar för ingående ål- dersgrupper på ett minskat resursbehov på 6,1 mnkr och nästan enbart för verksamheter inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsom- råde. För 2014 och 2015 ytterligare minskningar

(9)

med 4,9 respektive 3,3 mnkr till en total minskning för planperioden med 14,3 mnkr. Största förändringarna gäller Gymnasiet med minskat behov för planperioden med 13,3 mnkr varav 5,2 för 2012. För Grundskolan minskar resursbehovet något under 2013, -0,3 mnkr, för att under 2014 och 2015 öka något med 0,4 mnkr per år.

För Barnomsorgen minskar resursbehovet något under hela planperioden, totalt -0,6 mnkr. När det gäller äldreomsorgen minskar resursbehovet under planperioden med 0,8 mnkr. Av detta ökar resursbehoven för den yngre gruppen äldre med 1,8 mnkr medan det minskar för den äldre gruppen med 2,6 mnkr

Vad modellen genererar för förändrade resursbehov från 2013 och fram till 2030 framgår av föl- jande diagram.

Resursförskjutningar befolkningsför- ändringar, tkr

Demografimodellen genererar minskade resursbehov till Barn- och utbildningsnämnden fram till och med 2015 med 20,0 mkr. Därefter är resursbehovet i stort sett konstant med en ackumulerad minskning på 11,3 mnkr. Barnomsorgen beräknas behöva minska resurserna i stort sett kontinuer- ligt från 2013 och fram till 2030 då resursbehovet i förhållande till 2012 minskar med 1,4 mnkr.

Resursbehovet för Grundskolan beräknas minska med 1,1 mnkr fram till 2030. Gymnasieskolans kundunderlag minskar kraftigt de närmaste åren och resursbehovet beräknas därför minska snabbt fram till 2015 med hela 13,3 mnkr för att därefter vara i stort sett konstant och i förhållande till 2012 ha ett minskat ackumulerat resursbehov till 2030 med 11,3 mnkr. Från 2016 fram till 2030 ökar således gymnasieskolan sitt resursbehov med 2,0 mnkr.

De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen. Social- nämndens resursbehov för äldreomsorgen be- räknas därför behöva ökas fram till 2030 med 27,3 mnkr. Fram till 2018 beräknas dock ett något minskat resursbehov med 1 mnkr och först därefter en relativt stor årsvis ökning. Det är för åldersgruppen 80 år och äldre som nästan hela ökningen gäller. Av ökningen fram till 2030 avser 24,1 denna grupp. För åldergruppen 65 till 79 år är de beräknade förändringarna relativt små och som mest en ökning med 3,6 mnkr 2024 i förhållande till 2012.

Modellen tar endast hänsyn till rörliga kostnader, vilket innebär att vid stora befolkningsför- ändringar som i denna prognos kommer vi även få behov av resursförskjutningar avseende fasta kostnader såsom t.ex. lokaler. Vidare är talen beräknade i reala termer.

”Generell” demografimodell

Ny modell för att anpassa storleken på kommunens verksamheter till befolkningsutvecklingen.

För 2013 års budget har antagits en befolknings- utveckling på 150 invånare motsvarande 1,1 procent. Anpassningen beräknas på verksamhet- ernas nettokostnader med vissa undantag. Dessa undantag utgörs dels av kapital- och lokalkost- nader och dels av de verksamheter som ingår i

”kund”-modellen. Med procentsats 1,1 har anpassningen för verksamheterna beräknats till 3,6 mnkr och fördelas enligt följande.

Kommunstyrelsen 1 240,3 tkr Östra Smålands Kommunalteknikförbund 528,5 tkr Barn- och utbildningsnämnd 541,0 tkr Miljö- och byggnadsnämnd 79,2 tkr Socialnämnd 1 197,3 tkr Summa 3 586,3 tkr Omvärldsanalys kommunal jämförelse Sedan 2012 års budget finns en bättre utvecklad omvärldsanalys för kommunens ekonomi än tidigare. Förutom tidigare jämförelser i kronor per invånare av kommunens verksamheter finns jämförelser med balans- och resultaträknings- poster. Vidare finns även jämförelser i kronor för hur mycket mer eller mindre Hultsfreds kommuns verksamheter skulle ha kostat om de bedrivits till samma kostnad per invånare som genomsnittet av rikets kommuner, länets kommuner eller liknande kommuner. Omvärldsana- lysen finns på kommunens hemsida,” Kommu- nala jämförelsetal och omvärldsanalys”. På

(10)

samma sida hittar du även SKL:s analys över Hultsfreds ekonomiska situation från 2011.

Beräkning budget 2013

Budgeten utgår från budget 2012. För att be- stämma ramen läggs till prisförändringar, och volymförändringar enligt våra demografimodeller. Den viktigaste prisförändringen är den årliga löneökningen. Utöver detta ska till budget 2013 besparingar göras på 5,4 mnkr varav 2,3

mnkr finns med som besparingskrav i 2012 års budget. Slutligen utökas budget 2013 med anslag på 2,8 mnkr. Den största budgetökningen är en flerårig satsning på 2,0 mnkr per år för framför- allt stöd till optiska fibernät så att fler invånare får tillgång till äkta bredband.

(11)

Finansiering

Skatter och statsbidrag med inkomst- och kost- nadsutjämning beräknas med skatteunderlag enligt senast kända prognos från SKL enligt SKL:s cirkulär 10:21. Skattesatsen är oförändrad. Invå- narantalet minskar med 150 mellan 2009-11-01 och 2010-11-01 till 13 570.

Index

KPI har antagits öka 2012 med 1,9 procent och 2013 med 2,4 procent enligt SKL:s prognos.

Motsvarande för prisbasbeloppet är 43 500 och 44 300 kronor.

Prisökning av varor och tjänster, kostna- der och intäkter

Ingen generell uppräkning av kostnader och in- täkter har gjorts för 2012, utan kostnader har indexuppräknats för indexerade avtal.

Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild prövning.

”Lönebaserade avgifter” har generellt uppräknas med 2,0 procent. Övriga avgifter har generellt uppräknats med 1,0 procent. Vatten- och avloppsavgifter samt renhållningsavgifter har satts så att kostnadstäckning bibehålls. Övriga avgifter har behandlats på motsvarande sätt som för kostnader.

För planen har för åren 2014 och 2015 generell uppräkning gjorts motsvarande uppräkning till 2013.

I den distribuerade budgeten har lönenivån per den 1 april 2012 lagts in. Utfallet för 2012 års löneökningar blev i genomsnitt cirka 3,4 procent.

Avgifter Måltidsavgifter

På grund av ökade kostnader för främst personal har måltidstaxorna för 2013 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, priset på ett månadsabonnemang mat till 3 260 kr, en ökning från 2012 med 80 kr eller 2,5 procent. För ett heldagsabonnemang är motsvarande höjning 3 kr eller 2,3 procent. Inom BUN höjs, som exempel, priset på lunch med 1 kr till 49 kr eller 2,1 procent.

Förskole- och fritidshemsavgifter

Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa för förskola och fritidshem.

Musikskoleavgifter

Samtliga musikskoleavgifter har ökat med 3% i jämförelse med föregående år.

Äldreomsorgsavgifter

Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som en lönebaserad avgift till själv- kostnadspris och har räknats upp med 2,6 procent. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet.

För personer som är inskrivna i hemsjukvården är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av re- habpersonal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembe- sök. Avgiften för dessa besök är oförändrat 150 kr. Den enskildes totala kostnad begränsas av maxtaxan.

Renhållningsavgifter

Renhållningstaxan är oförändrad.

Vatten- och avloppsavgifter

Vatten- och avloppsavgiften är generellt uppräk- nad med 2,5 %. Fördelning mellan fast och rör- lig avgift förändras till en större andel fast avgift.

Anslutningsavgifterna ökar med cirka 60 procent.

(12)

Löneökningar 2012-2015

Lönenivån är per den 1 april 2011 efter avslutade förhandlingar om 2011 års löneökningar för samtliga avtalsområden.

Lönerna har antagits öka per den 1 april för åren 2012 - 2015 med 2,7; 3,0; 3,5 och 3,5 procent.

Reserverade budgetmedel

I budgeten reserveras medel dels för oförutsedda kostnader och dels för budgetårets löneökningar.

När budgeten antogs av kommunfullmäktige i juni var inte alla löneavtal för 2012 klara. Utfal- let för 2012 års löneökningar blev cirka 3,4 pro- cent medan budgeten var 2,7 procent. Omräknat i kronor betyder att löneökningarnas påverkan på 2013 års budget blev 1,7 mnkr större än vad som ingår i den budget KF antog i juni. Med oförändrat antagande om löneökningar 2013, ökning med 3,0 procent, framgår i tabellen, ko- lumnen längst till höger, att löneökningarna 2013 för nio månader beräknas kosta 12,7 mnkr 2013. Observera att reservationen för 2013, i

kolumnen längst till vänster, avser lönekostnads- ökningen för 12månader.

(13)

Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter

Sammandrag av driftbudget, tkr Förändring från budget 2012, tkr

I tabellen ovan framgår att driftbudgeten för kommunens verksamheter netto inklusive avskrivningar för 2013 blir 692,7 mnkr. Som framgår av tabellen ovan till höger gör den förändrade demografin, minskande antal invå- nare i vissa åldersgrupper, att omfattningen av verksamheterna inom BUN och Soc minskar och därmed att kostnaderna minskar med 6,1 mnkr. Detta beräknas sedan 2012 enligt den så kallade kundmodellen. För 2013 har vi börjat

använda ytterligare en demografimodell, där vi låter kommunens årliga befolkningsminskning påverka kommunens alla verksamheter med undantag för dem som redan är påverkade av kundmodellen. För 2013 beräknades denna förändring till 1,1 procent motsvarande en befolkningsminskning med 150 personer. Räk- nat på alla kostnader utom kapitaltalkostander och hyror innebär det en anpassning/minskning av kommunen med 3,6 mnkr.

(14)

Investeringar

Ramen var från början 32,3 mnkr och planen för åren 2013 till 2015 var på 131,2 mnkr.

Efter anpassningar inte bara av budgetårets investeringar utan kanske mera av planen för

de kommande tre åren blev det för 2013 ansla- get 33,7 mnkr med en begränsning för de kommande tre åren till 93,5 mnkr.

Nettoinvesteringarna har sedan 2007 varit på en mycket högre nivå än tidigare år med undantag för 2010 som fick ett lågt utfall på grund av investeringsinkomster på 8,8 mnkr.

Investeringsbeloppet under de fem åren 2012- 2016 blir 212,4 tkr. Dessa fem års investering-

ar motsvarar 8,3 års avskrivningar räknat på 2010 års avskrivningar. Detta visar mycket tydligt hur expansiv och hög investeringsnivån är, dock 36 mnkr lägre än i planen för 2011- 2015.

(15)

Investeringar 1999-2006, mnkr

0 10 20 30 40 50 60

1999 2000

2001 2002

2003 2004

2005 2006

(16)

(17)

(18)

Årets resultat

Det budgeterade resultatet är 4,5 mnkr. För att uppnå det förutsetts att anpassningar enligt kommunens demografimodeller och besparingar enligt ovan görs.

Resultat och investeringar

Investeringsutgifterna för åren 2012-2015 ska enligt budgeten/planen uppgå till högst 93,5 mnkr. Utöver investeringarna ska 10 mnkr per år under åren 2014 och 2015 användas för att återställa Kejsarkullen deponi. En uthålligt rimlig nivå för investeringar i Hultsfreds kommun är cirka 25 mnkr per år. Blir investeringarna större än dessa 25 mnkr krävs resultat som är lika mycket större för att undvika finansiering genom lån. Detta går att avläsa tydligt i finansieringsanalysen. Budgeterat lånebehov har beräknats till 55,3 mnkr för åren 2012- 2015. Av detta är investeringarna orsaken till 35,3 mnkr. Under hösten 2012 har kommunen köpt en skogsfastighet för 14,05 mnkr och beslutat om att investera upp till 19,0 mnkr i vindkraft. Skogsfastigheten finansierar kommunen själv medan vindskraftsinvesteringen behöver lånefinansieras. Om den sista upplå- ningen räknas med skulle Hultsfreds kommuns långfristiga låneskuld vid utgången av 2015 bli 235,5 mnkr. Investeringsutgifter större än de årliga avskrivningar, cirka 25 mnkr per år,

medför ökade kostnader för avskrivningar och när kommunen finansierar dessa med lån ökar även kommunens kostnader för räntor. En ökad låneskuld medför också en ökad känslig- het för förändrade räntesatser. En procents högre ränta på ett lånebelopp av 235,5 mnkr betyder 2,4 mnkr i ökade räntekostnader per år.

Balanskravet

Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att

”Budgeten skall upprättas så att intäkterna över- stiger kostnaderna”. Budgetens resultat är 4,5 mnkr och därmed uppnås balanskravet. För åren 2014 och 2015 visar planen underskott med 3,1 mnkr respektive med 13,4 mnkr.

Finansiella mål

I kommunallagen 8 kapitel paragraf 5 skrivs även bland annat ”För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning”

Det övergripande finansiella målet är en ekonomi i balans. För att mäta det har vi tre nyckeltal. Några långsiktiga målnivåer har ännu inte föreslagits. För 2013 utgår målnivåerna från att nyckeltalet ”årets resultat” ska vara minst 4,5 mnkr.

(19)

Budgetdokumentation

Utfall löneökningar 2012, invånaranatal per den 1 november och skatteun- derlagsprognos per den 17 december I utskicket av budgetdokumentation har nämn- ders och förvaltningars kostnader uppdaterats med 2012 års löneökningar. Inga andra föränd- ringar har gjorts i dokumentationen förutom här i översikten. Den har kompletterats med en ny beräkning av skatter och statsbidrag baserad på aktuell skatteunderlagsprognos och med utfall invånarantal per den 1 november och som presenterats i en tabell nedan. Vidare har en resultaträkning beräknats, för budget och plan, med aktuella uppgifter.I jämförelse med den budget som KF antog i juni är resultatet för 2013 3,2 mnkr bättre, för 2014 3,6 mnkr sämre och för 2015 4,7 mnkr sämre. I nedan-

stående tabell kan du se vad som bidrar till förändringen

(20)

(21)

Utifrån en vision och värdegrund anger kommunfullmäktige strategiska mål i fyra olika perspektiv. Dessa bryts ned till mål för respektive nämnd och därefter till verksamhets- och enhetsmål.

Målen sammanställs i en strategikarta för varje verksamhet.

Kommunfullmäktiges strategikarta utgör grunden för alla underställda strategikartor.

Kommunen anger sina mål i fyra olika perspektiv:

- Ekonomi

- Invånare och brukare

- Verksamhet och medarbetare - Utveckling

De fyra perspektiven genomsyrar alla nämnders sätt att arbeta med mål, mätning av

måluppfyllelse och planerade aktiviteter för att nå målen. Avsikten med detta är att alla mål och aktiviteter ska sträva efter att nå kommunens vision – det nya tillstånd

kommunfullmäktige vill uppnå för kommunen. För varje mål fastställs nyckeltal som används för att mäta grad av måluppfyllelse.

(22)

(23)

Kommunstyrelse

Kommunövergripande verksamhet

Administrativa blockets verksamhet omfattar:

00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration

06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder

17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik

36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration

6 Annan skolform

70 Gemensam adm (socialnämnd) 78 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder

(24)

Sammandrag - ekonomi

Driftbudget Bokslut Budget Budget

2011 2012 2013

Kostnader

Övergripande kommungemensamt 52 700,1 29 111,7 31 708,4

Verksamhetsgemensamt 10 908,6 10 251,0 10 507,5

Administrativa kontor 26 414,2 25 758,1 24 963,3

Kost o Städ 40 341,3 43 339,2 43 685,8

Reserverat oförutsett 0,0 12 292,6 28 522,6

Summa kostnad kommun övergripande 130 364,2 120 752,6 139 387,6

Intäkter

Övergripande kommungemensamt -7 922,9 -2 815,5 -2 450,8

Verksamhetsgemensamt -2 933,2 -2 402,4 -2 413,1

Administrativa kontor -6 096,7 -5 093,7 -5 227,4

Kost o Städ -11 155,7 -10 923,6 -11 223,0

Summa intäkter kommunövergripande -28 108,5 -21 235,2 -21 314,3

Nettokostnad kommunövergripande 102 255,7 99 517,4 118 073,3

Investeringsbudget Bokslut Budget Budget

Verksamhetsgemensamt 2011 2012 2013

Utgifter 402,1 650,0 650,0

Inkomster 0,0 0,0 0,0

Nettoinvestering 402,1 650,0 650,0

(25)

Övergripande kommungemensamt

Ekonomi Kostnader Intäkter

Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget

2011 2012 2013 2011 2012 2013

Övergripande kommungemensamt 52 700,1 29 111,7 31 708,4 -7 922,9 -2 815,5 -2 450,8

Summa 52 700,1 29 111,7 31 708,4 -7 922,9 -2 815,5 -2 450,8

Under rubriken Övergripande kommungemensamt redovisas:

Kommunledning och revision: Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revision, partistöd, central planering, särskilda utredningar samt kommunstyrelsens balanseringspost (besparing).

Arbetsbefrämjande åtgärder: Näringslivsbefrämjande åtgärder, stöd till företag, inflyttning, landsbygds- och vänortsutveckling, utveckling av handeln och utbildning-arbetsliv.

Övrigt kommungemensamt: Digital infrastruktur, busstrafik m m, Campus Hultsfred, färdtjänst, kris- beredskap, kommunal information, allmänna val, överförmyndarverksamhet, konsumentverksamhet, brottsförebyggande rådet, tillgänglighetsråd och annan gemensam verksamhet.

Verksamhetsgemensamt

2011 2012 2013 2011 2012 2013

Verksamhetsgemensamt 10 908,6 10 251,0 10 507,5 -2 933,2 -2 402,4 -2 413,1

Summa 10 908,6 10 251,0 10 507,5 -2 933,2 -2 402,4 -2 413,1

Under rubriken Verksamhetsgemensamt redovisas:

Personaladministration: Rehabiliteringsåtgärder, företagshälsovård, central samverkanskommitté, facklig verksamhet, rekryteringsåtgärder, cafeteria samt övriga personaladministrativa åtgärder.

Särskilda serviceåtgärder: Central inköpsverksamhet, kontorsmaterial, central bilpool, dataverksamhet, tele, porto, kopiering, kost- och städservice samt övrigt förvaltningsgemensamt.

Övrigt: Kommunförsäkring, skolskjutsar

(26)

Administrativa kontor

2011 2012 2013 2011 2012 2013

Administrativa kontor 26 414,2 25 758,1 24 963,3 -6 096,7 -5 093,7 -5 227,4

Summa 26 414,2 25 758,1 24 963,3 -6 096,7 -5 093,7 -5 227,4

Under rubriken Administrativa kontor redovisas:

Kommunledningskontor, kommunkansli inkl juridisk enhet, utvecklingskontor, ekonomikontor inkl ställföreträdarenhet, personalkontor och IT-kontor.

Reserverat oförutsett

Ekonomi Kostnader

Bokslut Budget Budget

2011 2012 2013

Reserverat oförutsett 0,0 12 292,6 28 522,6

Summa 0,0 12 292,6 28 522,6

Under rubriken Reserverat oförutsett redovisas:

Kommunfullmäktiges budgeterade medel för särskilda ändamål samt övrigt oförutsett Kommunstyrelsens och dess arbetsutskotts anslag för oförutsett.

(27)

Medarbetarsamtal som resulterar i utvecklingspunkter God delaktighet

Brukar- eller invånarförslag God kommunal service i en trygg och säker kommun

Skriv mål här…

God omvärldsbevakning

Lite bättre varje dag

Gott ledarskap

Ekonomi Ekonomi i balans

Effektiva processer och arbetsmetoder

Advekat kompetensutveckling

Utveckling

Nöjda brukare/användare

internt och externt

Gott samarbete

Invånare och brukareVerksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Möjlighet till

utveckling/rörlighet Verksamheten

bedrivs inom budget

Skriv mål här…

Kommunkansli 2013

Skriv mål här…

God arbetsmiljö Strategikarta

(28)

Utveckling

Serviceinriktat bemötande enligt

LOTS konceptet

God kommunal service i en trygg och säker kommun

Verksamheten bedrivs inom budget

Gott samarbete

Sanering av Södra + Varta-området

Lite bättre varje dagEkonomi i balans

Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare

Väl fungerande infrastruktur

Invånare och brukareEkonomi

2013

Stolthet

Enkel, begriplig och tillgänglig information

Bevara och generera arbetstillfällen

Hög skattekraft

God delaktighet Strategikarta

Utvecklingskontor

Medarbetarsamtal som resulterar i utvecklingspunkter

Attraktiva boenden Kompetensutveckling Möjlighet till

utveckling och rörlighet

God arbetsmiljö

(29)

EkonomiUtveckling

Stor kundnöjdhet

God kommunal service i en trygg och säker kommun Invånare och brukare

Arbetsmiljö

Verksamhets- utveckling med IT

Lite bättre varje dagEkonomi i balans

Samarbete

Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Delaktighet

Verksamheten bedrivs inom budget

Utveckling och rörlighet

2013

Hög tillgänglighet till IT-verktygen

Nytta med IT Strategikarta

IT-kontor

Stolthet

Driftbudget

2011 2012 2013 2011 2012 2013

Besp 2012 utredningar Ks/Rtj 0,0 -2 327,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Besp 2013 utredningar Ks 0,0 0,0 -1 000,0 0,0 0,0 0,0

Summa 0,0 -2 327,0 -1 000,0 0,0 0,0 0,0

0019 Besparingskrav

Av utlagda besparingskrav 2012 tkr återstår utredning räddningstjänsten 2 127 tkr(ursprungligen 2 327 tkr i förhållande till 2012 års budget, ramen 2013 är minskad med 200 tkr för Rakel och därför återstår 2 2127 tkr ) och besparingskrav 2013 utredningar samverkan ABHB, ÖSK och kommunen 1 000 tkr och utredning

räddningstjänsten 1 300 tkr.

(30)

00 Kommunledning och revision

2011 2012 2013 2011 2012 2013

001 Kommunfullmäktige 665,3 12 362,4 30 574,1 -6,0 0,0 0,0

002 Revision 848,3 869,4 879,4 0,0 0,0 0,0

003 Kommunstyrelse 1 921,5 2 125,2 2 267,5 -15,4 0,0 0,0

0031 Oförutsett kommunstyrelsen 0,0 375,0 400,0 0,0 0,0 0,0

0032 Oförutsett kommunstyrelsen au 0,0 50,0 50,0 0,0 0,0 0,0

004 Särskilda utredningar 175,0 126,0 126,0 0,0 0,0 0,0

005 Kommunalt partistöd 408,8 416,1 428,3 0,0 0,0 0,0

006 Central planeringsverksamhet 39,8 47,6 47,6 0,0 -1,0 -1,0

Summa 4 058,7 16 371,7 34 772,9 -21,4 -1,0 -1,0

001 Kommunfullmäktige

Verksamhetsbeskrivning

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 § KL) och representerar kommuninvå- narna genom det mandat som fås i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare (denna mandatperiod 26). Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla.

Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Genomsnittligt antal ärenden (paragrafer) de senaste tre åren är 135.

Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 650 tkr Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, 27 423 tkr, avseende löneökningar 2012 (11 218 tkr)och för 2013 (16 205 TKR).

002 Revision

Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed.

Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten.

Revisorernas uppgifter

Enligt kommunallagen 9 kap 7 § ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig.

Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltnings- besök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrange- mang som ordnas.

Biträde erhålls från Kommunal Sektor inom PwC.

(31)

003 Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad utom i juli. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvarsnämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kost- och städhållningen vid kommunens serviceboende och skolor, kultur- och fritidsverksamhet, för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning, samt för kommunens näringslivsarbete.

Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter och ersättare som sammanträder enligt särskild tidplan utom under juli månad. Arbetsutskottet utgör krisledningsnämnd. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd.

Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, 400 tkr respektive 50 tkr.

004 Särskilda utredningar

Under rubriken ”Särskilda utredningar” placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader, kommunomfattande kostnader för adresskorrigeringar samt övergripande kostnader för införande av SITHS- kort (kort för säker identifiering/autenticering inom IT-stöd) 120 tkr.

005 Kommunalt partistöd

Kommunallagens 2 kapitel 9 § säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige.

I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige, fr.o.m. 2011 redovisas även utbildningsbidraget 500 kronor per mandat här. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85.

Kommunfullmäktige beslutade 1998-11-23 att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat behålls oförändrat partistöd.

För 2012 är grundstödet 13 80 per representerat parti (totalt åtta), mandatstödet 6 425 per mandat och utbildningsbidraget 500 kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2012 utbetalats 421,1 tkr och ramen för 2013 beräknas till 428,3 tkr.

006 Central planeringsverksamhet

Den centrala planeringsverksamheten sker inom kommunkansliet och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor litteratur, m m.

(32)

01 Informationsverksamhet

2011 2012 2013 2011 2012 2013

011 Kommunal information 220,7 210,2 210,2 -99,0 -81,6 -81,6

Summa 220,7 210,2 210,2 -99,0 -81,6 -81,6

011 Kommunal information

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter.

Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompeten- sen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar.

Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar.

03 Allmän kommunadministration

2011 2012 2013 2011 2012 2013

031 Kommunkansli 4 049,2 5 112,7 4 757,5 -1 077,9 -928,2 -664,9

033 Utvecklingskontor 6 419,2 5 011,2 4 700,6 -665,1 -456,8 -337,2

331 Infrastrukturkansli 473,5 377,7 596,9 -473,4 -377,7 -596,9

Summa 10 941,9 10 501,6 10 055,0 -2 216,4 -1 762,7 -1 599,0

031 Kommunkansli

Kommunkansliet, som är ett serviceorgan till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, övriga förvaltningar och allmänheten.

Kansliet svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden, tillgänglighetsrådet, samt tillfälliga kommittéer och utredningar och yttranden. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, föreningsarkiv, alkohollagstillstånd inklusive tillsyn, tillsyn av öl- och tobaksförsäljning. Efter en organisationsförändring ligger tjänsten som alkoholhandläggare under socialnämnden. Kansliet deltar i beredskaps- och civilförsvarsfrågor.

Oskarshamns och Högsby kommuner köper alkohollagshandläggning av kommunen, omfattande 50 respektive 10 procent av en tjänst. Juristtjänst motsvarande 40 procent av en tjänst köps av Vimmerby kommun.

(33)

Verksamhetsförändring

Fr.o.m 2013 flyttas tjänsten alkoholhandläggare till socialnämnden. Kansliet har övertagit ansvaret för beredskap- och civilförsvarsfrågor samt intern- och externstatistik av Utvecklingskontoret. Istället för att anställa en egenkommunjurist köps juristtjänster av Vimmerby kommun, motsvarande en 40 procentigtjänst.

033 Utvecklingskontor

Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, för- ändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, extern- och internstatistik, övergripande marknadsföring, information, varu- märkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan, samordning av utbildning - arbetsliv. Vidare ansvarar kontoret för kommunens centrala upphandlings- och inköpsverksamhet, utveckling av intraprenad- och entreprednadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar. Kontoret har även hand om kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade.

Verksamhetsförändring

Fr.o.m halvårsskiftet 2012 ligger ansvaret för beredskap- och civilförsvarsfrågor på kommunkansliet. Även extern- och internstatistiken hanteras numera inom kommunkansliet.

Infrastrukturprojektet

Fyra kommuner, Kinda, Vimmerby, Högsby och Hultsfred startade 2011 ett infrastrukturprojekt i samverkan.

Mönsterås kommun tillkom som ny medlem i juni 2012. Detta projekt förlängdes nyligen till utgången av 2017. Det geografiska läget samt att Kalmar län går från fem till två arbetsmarknadsregioner stärker betydelsen av en välutbyggd och fungerande infrastruktur som blir av varaktig karaktär.

Hultsfreds kommun är huvudman för projektet, en person projektanställd på femtio procent arbetar med frågor som lobbying, nätverksskapande och andra aktiviteter som kan påverka satsningar i regionen.

Till projektet hör även en styrgrupp bestående av kommunchef och kommunalråd från respektive kommun som ingår i projektet. Kostnaderna för projektet per kommun, baseras på kommunernas invånarantal 2012-06- 30.

04 Ekonomiadministration

2011 2012 2013 2011 2012 2013

041 Ekonomikontor 5 559,7 5 450,7 5 458,8 -2 317,3 -1 934,6 -2 210,4

Summa 5 559,7 5 450,7 5 458,8 -2 317,3 -1 934,6 -2 210,4

(34)

Strategikarta Ekonomikontor

Gott ledarskap Möjlighet till utveckling/rörlighet Verksamheten

bedrivs inom budget

2013

Gott samarbete

God tillgänglighet

God omvärldsbevakning

God delaktighet

Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivareEkonomi i balans

Ekonomi

God arbetsmiljö

God kompetensutveckling

Lite bättre varje dag

Utveckling

Gott bemötande

God kommunal service i en trygg och säker kommun Invånare och brukare

041 Ekonomikontor

Ekonomikontoret ansvarar under kommunstyrelsen för följande huvudsakliga arbetsuppgifter:

− Kommunens ekonomiska planering, redovisning och kontroll. Ekonomisk planering bestående av budget för kommande år med flerårsplan/prognos och investeringsplan med årsvis tidsplanering. Löpande redovisning och rapportdistribution.

− Delårsrapport en gång per år och uppföljning två gånger per år samt årsredovisning för kommunen och

”kommunkoncernen” föregått av årsbokslut. Planering och samordning av kommunkoncernens redovis- ningsprinciper och bokslut.

− All kundfakturering, ansvar för kommunens, Hultsfreds Kommunala Industri AB:s (HKIAB:), Östra Smålands kommunalteknikförbund (ÖSK) och Rock City Hultsfreds AB:s kundreskontror med krav- och inkassoverksamhet.

− Momsredovisning, ansvar för kommunens, HKIAB:s, ÖSK:s, och Rock City Hultsfreds AB:s leverantörsreskontror med betalning av leverantörsfakturor och kassaverksamhet.

− Utbildar kommunens personal i ekonomiarbete. Rådgör internt och utför utredningar inom ekonomi.

− Förvaltar kommunens informationssystem för ekonomi, leverantörsreskontra, kundfakturering och kund- reskontra samt webbaserat rapportsystem. Utvecklar kontorets system mot högre kvalitet och tillgäng- lighet för alla förvaltningar. Uppdaterar dokumentation av redovisningssystemet.

− Planerar kommunens finansiella behov med samordning för kommunkoncernen. Upphandlar och verk- ställer upplåning samt medelsplacering för kommunen och ÖSK. Löpande rapportering till kommunstyrelsen av kommunens och bolagens finansiella ställning.

− Ansvarar för kommunens och ÖSK:s övergripande försäkringsskydd.

− Hantering av kommunens stiftelser (donationsfonder) med bokslut och årsredovisning.

(35)

− Ekonomiförvaltning för HKIAB, Rock City Hultsfreds AB och projekt såsom EU-projekt omfattande redovisning, kontroll och bokslut.

− Utöver ovanstående ansvar för budget och kontroll av verksamheterna för kommunalt partistöd, annan gemensam verksamhet och stöd till företag.

− Vidare ansvarar kontoret för budget och kontroll av pensioner, arbetsgivaravgifter och personalför- säkringar.

Vid ingången av 2013 har kontoret 9,0 årsarbetare eller 9 tillsvidareanställda på heltid.

I 2013 års budget har ekonomikontorets övriga kostnader minskats med dels 171,5 tkr för ekonomikontorets räkning plus för ställföreträdarenheten 10,7 tkr, totalt 182,2 tkr. Från 2012 debiteras verksamheten för kommunförsäkringen för ekonomikontorets tjänster och från 2013 ingår detta i budgeten.

06 Personaladministration

2011 2012 2013 2011 2012 2013

060 Personalkontor 5 707,8 5 193,3 4 914,0 -687,0 -427,6 -427,9

061 Rehabiliteringsåtgärder 441,1 449,8 449,8 0,0 0,0 0,0

062 Företagshälsovård 1 147,6 1 083,0 1 121,0 0,0 0,0 0,0

063 Central samverkanskommitté 609,2 364,7 365,8 -170,7 0,0 0,0

064 Övr personaladm åtgärder 221,9 258,0 258,0 0,0 0,0 0,0

065 Facklig verksamhet 1 934,1 1 950,7 1 891,6 0,0 0,0 0,0

066 Rekryteringsåtgärder mm 158,6 40,3 40,3 0,0 0,0 0,0

068 Avgångsförmån AGF-KL -36,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

067 Cafeteria 344,6 317,0 322,0 -277,2 -317,0 -322,0

Summa 10 528,9 9 656,8 9 362,5 -1 134,9 -744,6 -749,9