Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 och plan 2016-2017
Ärendet
I budget för 2014 och plan 2015-2016 är nämndernas kostnader uppräknade utifrån volymförändringar och justerade för löner samt priser. Utifrån dessa ramförändringar, prognostiserade skatteintäkter och finansnetto budgeteras kommunens årliga resultat till noll (reviderad budget 2014), 1,5 mnkr 2015 samt 8,6 mnkr 2016. Kommunledningskontorets bedömning är att kom- mande period innebär en viss osäkerhet beträffande det ekonomiska läget varför kommande budgetarbete bör präglas av en återhållsamhet.
Kommunens beräknade skatteintäkter i budget 2014 och plan 2015 – 2016, som beslutades av fullmäktige i november 2013, har utgått från den prognos som Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti 2013. Den sen- aste prognosen från SKL presenterades i april 2014. Däremellan har SKL kommit med ytterligare två prognoser. För kommunen har skatteprognoser- na mellan augusti 2013 och april 2014 inneburit ökade intäkter med cirka 15 mnkr för 2015.
Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budget- direktiv för nästkommande budget- och planperiod. Samtliga nämnder gör en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verk- samheterna står inför under den kommande budgetperioden.
Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive mål- nivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål som fullmäktige beslu- tat. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyl- lelsen för inriktningsmålen vad avser nuläge samt ambitioner för 2015 och 2016-2017. Av kommentarerna ska framgå verksamheternas starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra målupp- fyllelsen.
Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetproces- sen. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande.
Kommunledningskontorets förslag till beslut
1 Kommunstyrelsen fastställer planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 samt mål och direktiv för budgetarbetet.
Bakgrund
Danderyds kommun har idag väl inarbetade rutiner för genomförande av budgetprocessen. Kommunen har en god ekonomi och goda resultat enligt både interna och externa kvalitetsredovisningar. Med få undantag har nämnderna klarat alla sina åtaganden både ekonomiskt och verksamhets- mässigt. Den i kommunen etablerade målmodellen är ett bra sätt att syste- matiskt få en bild av verksamheternas status.
Budgetprocessen i kommunen påbörjas under första kvartalet året före bud- getåret. Nämndernas verksamhetsberättelser i årsredovisningen är en av de viktigaste ingående parametrarna i budgetarbetet. Bokslutet visar om verk- samheterna klarat sitt uppdrag inom ramen för tilldelad budget, om inte görs en analys av eventuellt över- eller underskott. Verksamhetsberättelsen inne- håller även ett avsnitt om utmaningar för framtiden.
Det är viktigt att stor hänsyn tas till föregående års bokslut och att krav ställs på analys av bokslutet för att underlätta möjligheten att resursfördel- ningen i budget till olika verksamhetsområden bättre svarar mot framtida behov.
Danderyds kommun följer strikt kommunallagens krav på ettårig budget och plan för två år. Fokus på år ett är ett måste då förutsättningarna snabbt kan ändras. Det krävs en flexibilitet hos verksamheterna att snabbt kunna an- passa sig och ställa om. Förändringar kan komma dels på intäktssidan i form av förändrade skatteintäkter, ökat/minskat antal barn, elever eller brukare, dels på kostnadssidan genom oförutsedda händelser.
Kommunstyrelsen fastställer preliminära ramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Föregående år, liksom inneva- rande år, har kommunstyrelsens arbetsutskott haft överläggningar med nämndernas presidier inför att ramarna skulle sättas. Det är väsentligt att ramarna sätts utifrån en föregående analys.
Inför kommunstyrelsens angivande av ramar för budget 2015 och planperi- oden 2016-2017 får nämnderna i uppdrag att bedöma att de av kommun- fullmäktige beslutade ramarna kopplar till ambitionsnivåerna i inriktnings- målen. Detta innebär att ramarna för olika verksamheter både kan öka eller minska beroende på förändrade omständigheter. Utgångsläget är att nämn- dernas budgetutrymme är begränsat. Om ett överskridande måste ske ska det särskilt motiveras.
Planeringsförutsättningar för budget 2015, med plan 2016-2017
Den ekonomiska utvecklingen i riket
Danderyds kommun är, liksom övriga kommuner, beroende av den nation- ella och globala konjunkturen. Den påverkar skatteunderlaget, lönebildning- en, inflationen och arbetsmarknaden som i sin tur påverkar kommunens in- täkter och kostnader.
Sveriges kommuner och landsting SKL har i sin april-prognos 2014 gjort följande bedömning av nyckeltalen i svensk ekonomi framöver.
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring
2013 2014 2015 2016 2017
BNP* 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5
Sysselsättning, timmar* 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9
Arbetslöshet, nivå 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6
Timlön, nationalräkenskaperna 2,2 2,9 3,2 3,4 3,7
Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7
Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 1,5 1,8 1,8
Konsumentpris, KPI 0,0 -0,2 1,9 2,9 2,9
Realt skatteunderlag** 1,6 1,8 2,1 2,4 1,8
*Kalenderkorrigerad utveckling.
** Korrigerat för regeländringar.
Källa: Cirkulär 14:17, Sveriges Kommuner och Landsting.
Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat).
Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller till- baka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (det vill säga KPI exklusive hus- hållens räntekostnader) håller sig strax över 0 procent.
Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs.
efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent i år.
Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning.
Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas lång- sammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 pro- cent. År 2017 – ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans
– har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflat- ionen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent.
Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring
2013 2014 2015 2016 2017 2013–2017
SKL, feb 2014 3,5 3,1 4,3 5,2 4,8 22,8
SKL, april 2014 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 23,9
Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting.
Jämfört med SKL:s februariprognos avseende skatteunderlagets tillväxt be- döms 2014 något bättre, från 3,1 procent till 3,4 procent. Prognosen för 2015 och 2016 ser relativt stabil ut jämfört med föregående prognoser. Från och med 2017 förväntas en mindre nedgång.
Skatteintäkterna i Danderyds kommun
Danderyds kommuns beräknade skatteintäkter i budget 2014 och plan 2015 – 16, som beslutades av kommunfullmäktige i november 2013, har utgått från den prognos vilken Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i au- gusti 2013. Den senaste prognosen från SKL presenterades i april 2014.
Däremellan har SKL kommit med ytterligare tre prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2013 och april 2014 inneburit en ök- ning av intäkterna med cirka 0,2 mnkr för 2014, 15,0 mnkr för 2015 och 5,3 mnkr för 2016.
Regeringens budgetproposition
I regeringens budgetproposition för perioden 2014 – 2017, presenterad i september 2013, finns förslag på satsningar vilka sker dels inom ramen för kostnadsutjämningen, dels genom riktade statsbidrag.
År 2015 minskar statsbidragen med cirka 2 miljarder kronor, vilket till största delen förklaras av att beslut om vissa specialdestinerade statsbidrag bara har fattats fram till 2014. Satsningarna nedan är de som kommer kom- munerna tillgodo 2014-2017, beloppen avser riket.
Nedan sammanfattas några av de större satsningarna.
• Besparingarna i gymnasieskolan dras tillbaka för åren 2014–2015 och uppgår till 470 mnkr 2016.
• I det generella statsbidraget kompenseras kommunerna med 210 mnkr för införandet av jobbstimulans för dem som har ekonomiskt bistånd.
• Flyktingersättningen föreslås bli en prestationsbaserad ersättning och omfattar ökade medel med 365 mnkr.
• Det nya förslaget till utjämningssystem införs från 1 januari 2014.
• Inom skolområdet föreslås flera förändringar bland annat fler karriärs- tjänster, fler matematiklektioner, fortbildning inom läsning och skrivning m.m.
• Kompensation med 1 576 mnkr för en sänkning av skatten för pension- ärer.
Tabell 4. Allmänna bidrag till kommuner
(mnkr) 2014 2015 2016 2017
Totalt enligt budgetproposition 2013 (vårens prop) 60 062 59 499 59 498 59 498
Tillskott/Indragningar
Kompensation sänkt inkomstutjämningsavgift 850 850 850 850
Regleringar enligt finansieringsprincipen
Utökad undervisningstid i matematik 245 490
Nya gymnasiesärskolan –17
Nationella minoritetsspråk 5 9 9
Ungdomar utanför gymnasieskolan 5 10 10 10
Införande aktivitetskrav Komvux 14 30 30 30
Medborgarskapsceremonier 5 5 5 5
Jobbstimulans ekonomiskt bistånd 320 210 210 210
Övriga regleringar
Högre krav nya gymnasieskolan 1 360 1 930 1 460 1 460
Höjt grundavdrag för pensionärer 1 576 1 576 1 576 1 576
Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark o Sverige –10 –10 –10 –10
Totalt 64 181 64 104 63 882 64 110
Beskrivning av satsningar i regeringens höstproposition (beloppen avser riket):
Barn- och utbildning Gymnasiereformen 2011
Regeringen har tidigare bedömt att det är möjligt att lägga omfattande be- sparingar på gymnasiereformen eftersom den på sikt har ansetts förbättra förutsättningarna för bättre genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupperna.
Regeringen gör nu i enlighet med SKL:s uppfattning bedömningen att re- formen inte leder till några lägre kostnader. Därför kommer inte indragning- ar som tidigare aviserats för år 2014, 1 360 mnkr och för år 2015, 1 930 mnkr att sättas i verket. För år 2016 och framåt minskas besparingen från hittills aviserade 1 930 mnkr till 470 mnkr.
Fler karriärtjänster införs
Lärare ska ha möjlighet att göra karriär. Ett särskilt statsbidrag utgår för förstelärare och lektorer med 5 000 kronor per månad respektive 10 000
kronor per månad. För att utöka den påbörjade karriärstegsreformen för lä- rare föreslår regeringen att det avsätts 377 mnkr år 2014 och därefter 554 mnkr år 2015, 504 mnkr år 2016 och 589 mnkr årligen från år 2017.
Sommarskolan återinförs
Statsbidrag införs för anordnande av undervisning under skolloven, så kal- lad ”sommarskola” med 78 mnkr år 2014 och därefter 78 mnkr åren 2015–2016.
Utökad undervisningstid också för skolår 1–5
För att stärka nyanlända invandrares skolresultat utökas försöksverksamhet- en med utökad undervisningstid i svenska från att enbart omfatta årskurs 6–9 till nu även årskurs 1–5 och för dessa årskurser avsätts 45 mnkr år 2014.
Detta är alltså utöver det som tidigare aviserats för årskurs 6–9. Därefter avsätts 90 mnkr åren 2015–2016.
”Läslyftet” införs
För att genomföra en kompetensutvecklingsinsats inom läs- och skrivut- veckling för i första hand lärare som arbetar med svenska avsätts 15 mnkr år 2014. Därefter 56 mnkr år 2015, 93 mnkr år 2016 och 46 mnkr år 2017.
Läxhjälp – tidsbegränsat
Ett tidsbegränsat statsbidrag för huvudmännen gällande läxhjälp införs med 12 mnkr år 2014. Därefter 24 mnkr år 2015–2016 och 12 mnkr år 2017.
Undervisningstiden utökas för matematiken
För utökad undervisningstid i matematik i årskurs 4–6 avsätts 245 mnkr från och med hösten 2016, 490 mnkr årligen från år 2017. Tidigare aviserade ökning av undervisningstiden och därtill hörande medel gäller för årskurs 1–3.
Ett fjärde tekniskt år permanentas
För permanentande av det fjärde tekniska året på gymnasieskolan exklusive studiehjälp avsätts 39 mnkr från och med höstterminen 2015, 95 mnkr år 2016 och 122 mnkr år 2017.
Fler speciallärare utbildas
För en utökning av antalet utbildningsplatser på speciallärarutbildningen med 100 utbildningsplatser från år 2015 avsätts 10 mnkr årligen från år 2015.
Läraryrket och lärarutbildning Fler karriärtjänster
Regeringen vill kraftigt öka antalet förstelärare, vilket betyder sammantaget 15 000 förstelärare hösten 2014 respektive 17 000 förestelärare fr.o.m. hös- ten 2016. Regeringen föreslår att det avsätts 377 mnkr för den förstärkta satsningen på karriärtjänster under 2014 och beräknat 554 mnkr för 2015,
504 mnkr för 2016 och därefter 589 mnkr årligen från 2017, det vill säga totalt 2 024 mnkr under 2014–2017.
Läslyftet – fortbildning i läs- och skrivutveckling
En fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 mnkr 2014–2018. Läslyftet riktar sig framförallt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling.
Lärarlyftet II
Fortbildningssatsningen Lärarlyftet II, som är en satsning i huvudsak inrik- tad på att lärare med examen ska kunna komplettera sin utbildning för att bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar, förlängs till 2016. Regeringen föreslår att sammanlagt 331 mnkr avsätts för 2014 och beräknar 228 mnkr 2015 och 75 mnkr 2016 för detta ändamål.
Matematiklyftet
Sedan tidigare är Matematiklyftet aviserad. Den är en ämnesdidaktisk fort- bildningssatsning för matematiklärare, vilken är avsedd att pågå t.o.m. 2016.
För satsningen beräknas totalt 650 mnkr avsättas.
Rektorslyftet
Fortbildningssatsningen Rektorslyftet förlängs med ett år för att stärka rek- torerna i deras roll att leda och utveckla skolan. I enlighet med tidigare avi- sering i budgetpropositionen för 2013 föreslås 20 mnkr avsättas för sats- ningen för 2014. Regeringen beräknar nu även 15 mnkr för 2015.
Satsningar på förskolans personal
Under 2012–2014 genomförs en redan aviserad utbildningssatsning där re- geringen inom ramen för avsatta medel satsar totalt 120 mnkr. Förskollärare kan gå på kurser som avser barn i behov av särskilt stöd. Förskollärare och förskolechefer kan gå på kurser avseende uppföljning och utvärdering.
Fortsatt hantering av legitimationen för lärare och förskollärare
Skolverket tillförs extra resurser 2014–2016 för att fullfölja arbetet med att införa lärarlegitimationer. Totalt föreslås 146 mnkr för 2014 och beräknas 50 mnkr för 2015 samt 15 mnkr för 2016. Vidare avser regeringen att åter- komma till riksdagen med förslag om att genomförd introduktionsperiod för lärare och förskollärare framöver inte ska krävas för att erhålla legitimation.
Speciallärarutbildningen
Regeringen föreslår att resurser motsvarande 100 utbildningsplatser för spe- ciallärarutbildning utökas fr.o.m. 2015. För de nya platserna beräknar rege- ringen 10 mnkr årligen fr.o.m. 2015.
Minska lärares administrativa börda
Regeringen har beslutat om en proposition som innebär att lärarnas admi- nistrativa börda minskas. Förslaget innebär att det statliga kravet på skrift-
liga individuella utvecklingsplaner tas bort helt för årskurs 6–9 och att det minskas från två gånger till en gång/läsår för årskurs 1–5. Regeringen före- slår att 5 mnkr avsätts för detta ändamål för 2014 och beräknar
10 mnkr för 2015.
Waldorfpedagogik
Regeringen föreslår att 10 mnkr avsätts för 2014 för utbildning av lärare och förskollärare med Waldorfinriktning och beräknar 10 mnkr årligen därefter.
Äldreomsorg
Föreskrifter för demensvård dröjer
Som Socialstyrelsen meddelade den 10 september har föreskrifterna för de- mensvård som skulle börja gälla den 1.1.2014 skjutits upp till 2015. Någon ekonomisk reglering för ökade administrationskostnader i enlighet med finansieringsprincipen finns därför inte med i propositionen.
Ny satsning för att förbättra vården för personer med långvarig eller kro- nisk sjukdom
Regeringen avser att ta fram en strategi som ska visa inriktningen på hur vården kan utvecklas för att bli mer effektiv, i högre grad involvera patien- terna och öka deras tillgång till information. Strategin syftar även till att främja en mer ändamålsenlig organisering av vården. I satsningen ingår bl.a.
att utveckla gemensamma mått på patientrelaterade utfall och patientnöjd- het. Därutöver avser regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska fö- reslå en ändamålsenlig organisering av vården för långvarigt eller kroniskt sjuka patienter. Regeringen satsar 50 mnkr under 2014 och ytterligare 100 mnkr 2015 samt 150 mnkr för 2016 respektive 2017.
Individ- och familjeomsorg
Fritidspeng införs som stöd till barn i ekonomiskt utsatta familjer
Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Avsikten är att fritidspengen ska rikta sig till barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre. Fritidspengen ska uppgå till högst 3 000 kronor per barn och år och ska täcka utgifter för deltagande i kontinuerliga fritidsaktiviteter.
Pengen gäller för barn i årskurs fyra till nio. 41 mnkr anslås för 2014 och 81 mnkr fr.o.m. 2015. Regeringen avser att föreslå att fritidspengen införs den 1 juli 2014.
Fortsatt satsning på barn- och ungdomsvården
Regeringen kommer även fortsättningsvis att prioritera de särskilda sats- ningar som påbörjats för att kvalitetsutveckla den sociala barn- och ung- domsvården. Man lyfter särskilt fram satsning på huvudmännens arbete med kompetensutveckling och att oerfarna handläggare måste få stöd och hand- ledning samt att det krävs en satsning på specialistutbildning. Regeringen avser att avsätta 60 mnkr per år för att stödja huvudmännens arbete med kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagandet I förslaget ingår tre delar:
• Grundersättningen som en kommun får för att sluta en överenskommelse om mottagande av flyktingar, halveras från tio till fem prisbasbelopp. För år 2014 innebär det 222 000 kronor istället för 444 000 kronor.
• 15 000 kronor i extra ersättning per person som tas emot i kommunen och som anvisats från anläggningsboende eller som kvotflykting
• 5 000 till 15 000 enligt en trappstegsmodell som extra ersättning per mot- tagen person i de kommuner som haft högre mottagande än medianvärdet för riket under föregående år.
Den prestationsbaserade ersättningen omfattar ökade utgifter på 365 mnkr 2014, 356 mnkr 2015, 349 mnkr 2016 och 345 mnkr 2017. Merparten finan- sieras med medel som avsattes i 2013 års budgetproposition samt med minskade utgifter för sänkt grundersättning.
Ersättning för anhöriga syskon till ensamkommande barn
En förändring från början på 2014 aviseras som innebär att kommuner får statlig ersättning för anhöriga syskon till ensamkommande barn. Hittills har i huvudsak anhöriga föräldrar till ensamkommande barn omfattats av den statliga ersättningen till kommuner.
Miljö och energi
Miljökrav vid offentlig upphandling
Regeringen avser att samla det nuvarande stödet till vägledning och inform- ation om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling i Kon- kurrensverket. Dessutom bedömer regeringen att denna verksamhet bör stärkas ytterligare, varför Konkurrensverkets anslag från 2015 utökas per- manent med 35 mnkr.
Ytterligare information om förändringar i nuvarande förslag för åren 2015 och framåt presenterades i regeringens vårproposition.
Vårpropositionen
Den ekonomiska vårpropositionen presenterad av regeringen i april 2014 syftar till att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt. Normalt presenteras inga nya reformer utan det sker i samband med budgetproposit- ionen på hösten. Vårpropositionen innehåller undantag från detta genom följande satsningar:
• För att barngrupperna ska kunna ha lämplig storlek tillför regeringen 125 mnkr per år under perioden 2015–2017 som riktat statsbidrag.
• Ett lågstadielyft aviseras om 2 miljarder per år för att satsa på högre kva- litet i elevernas utbildning.
• En utredning har tillsatts för att föreslå en tioårig grundskola från år 2017.
• Utökad undervisningstid för nyanlända elever beräknas kosta 240 mnkr per år.
• En särskild ersättning införs för sfi till nyanlända, som beräknas kosta 50 mnkr.
• Specialinriktade utbildningssatsningar görs också på området skola, vård och omsorg.
Ytterligare information finns i SKL:s Cirkulär 14:15
Ekonomiska förutsättningar
Bokslut 2013
Årets resultat 2013 är 15,0 mnkr och resultatet avstämt mot balanskravet är 17,8 mnkr. Resultatet är 11,3 mnkr bättre än budget. Avvikelsen beror främst på högre skatteintäkter och återbetalning av kollektiva sjukförsäk- ringspremier från AFA.
Nämnderna redovisar ett resultat som är 63,2 mnkr bättre än budget, vilket är 4,2 procent av totala budgetramen 1 515,2 mnkr. Det innebär att nämn- derna hållit sig inom tilldelade ramar. Samtliga nio nämnder inklusive kommunstyrelsen visar positiva avvikelser mot budget.
Investeringsnivån har inte nått upp till budgeterad nivå, trots att ett antal större investeringsprojekt genomförts under året. Avvikelsen blev 169,9 mnkr, varav merparten är ombudgeterade 2014.
Tabell 5. Resultaträkning 2013
Verksamheten 2013 (mnkr) Rev Budget Bokslut Avvikelse
2013 2013 mnkr
Kommunstyrelsen -59,4 -53,6 5,9
Revision -0,9 -0,9 0,0
Överförmyndarnämnden -2,4 -2,0 0,4
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -4,6 -4,1 0,5
Byggnadsnämnden -8,0 -6,7 1,3
VA-verksamhet + Avfall -7,7 0,0 7,7
Tekniska nämnden -84,8 -81,8 3,0
Fastighetsnämnden -28,4 -27,5 0,9
Kultur- och fritidsnämnden -78,9 -76,5 2,4
Barn- och utbildningsnämnden -761,9 -751,0 10,9
Socialnämnden -535,2 -504,9 30,3
Nämndernas nettokostn drift inkl avskrivn. -1 572,2 -1 509,0 63,2
Avgår internränta 57,0 40,8 -16,2
Delsumma -1 515,2 -1 468,2 47,0
Pensioner, PO m.m. -30 -30,3 -0,3
Semesterlöneskuld inkl PO 0,0 -6,5 -6,5
Realisationsvinster, exploatering 50,0 12,0 -38,0
Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 2,9 -2,1
Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0
Återbetalning AFA premie 2007 och 2008 0,0 18,2 18,2
Produktionens resultat -5,7 -20,4 -14,7
Verksamhetens nettokostnader -1 495,9 -1 492,3 3,6
Skatteintäkter och utjämning 1 519,4 1 521,1 1,7
Extern medelsförvaltning 0,0 3,7 3,7
Finansnetto -19,8 -17,6 2,2
Resultat 3,7 15,0 11,3
Balanskravskorrigeringar 32,7 2,8 -29,9
Resiltat enligt balanskravet 36,4 17,8 -18,6
Kommunen bedöms ha uppnått målet om god ekonomisk hushållning 2013.
Bedömningen baseras på nämndernas måluppfyllelse för sina respektive inriktningsmål avseende kostnadseffektivitet, på kommunens ekonomiska resultat jämfört med mål samt på olika nationella jämförelser. Jämförelser med andra kommuner ingår i bedömningen för att komplettera övriga områ- den där måluppfyllelse bedöms mot kommunens egna ambitionsnivåer. I bedömningen har också vägts in kommunens skattesats samt uppnådda re- sultat för de finansiella målen.
Reviderad budget och prognos 1 för 2014
Årets första prognos innebär ett resultat om 0,5 mnkr. Med hänsyn till ba- lanskravet uppgår resultatet till 22,9 mnkr. Det ska jämföras med budgeterat nollresultat respektive 26,4 mnkr enligt balanskravet.
Tabell 6. Reviderad resultatbudget 2014
(mnkr) Rev. Budget Prognos 1 Avvikelse
Kommunstyrelsen -62,9 -62,9 0,0
Valnämnden -1,0 -1,0 0,0
Revision -0,9 -0,9 0,0
Överförmyndarnämnden -2,4 -2,4 0,0
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -5,7 -5,7 0,0
Byggnadsnämnden -9,1 -9,1 0,0
VA-verk och Avfall -5,6 -5,6 0,0
Teknisk nämnd, övrigt -89,3 -89,3 0,0
Fastighetsnämnden -32,9 -32,9 0,0
Kultur- och fritidsnämnden -80,7 -80,7 0,0
Barn- och utbildningsnämnden -766,6 -770,0 -3,4
Socialnämnden -555,1 -555,1 0,0
Nämndernas nettokostn. inkl avskrivn. -1 612,2 -1 615,6 -3,4
Avgår internränta 57,0 57,0 0,0
Delsumma -1 555,2 -1 558,6 -3,4
Pensioner, PO-diff m.m. -30,0 -30,0 0,0
Realisationsvinster, exploatering 50,0 50,0 0,0
Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 9,0 4,0
Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0
Produktionens resultat -7,1 -7,1 0,0
Verksamhetens nettokostnader
före avskrivningar -1 537,3 -1 536,7 0,6
Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag 1 548,3 1 548,3 0,0
Extern medelsförvaltning 4,2 4,2 0,0
Finansnetto -15,2 -15,3 -0,1
Resultat 0,0 0,5 0,5
Balanskravskorrigeringar 26,4 22,4 -4,0
Resultat enligt balanskravet 26,4 22,9 -3,5
Prognos för skatteintäkter och utjämning uppgick till 1 553,3 mnkr i kom- munfullmäktiges budgetbeslut. Samtidigt gjorde kommunledningskontoret i budgeten ett avdrag på 7 mnkr enligt beräknade effekter av det nya utjäm- ningssystemet. Det medförde att prognosen för de totala skatteintäkterna beräknades till 1 546,3 mnkr i fullmäktiges budget. I ny prognos från Sveri- ges kommuner och landsting, SKL, 19 december 2013 uppgår skattintäkter och utjämning till 1 548,3 mnkr, inkl. nya utjämningsförslaget. Det innebär en ökning med 2 mnkr jämfört med tidigare. SKL:s nästa prognos presente- ras i slutet av april.
Planeringen måste även för 2015 och perioden 2016-2017 ske utifrån förut- sättningar som medger ett begränsat utrymme till verksamhets- och kost- nadsökningar. Detta innebär att nämnderna ansvarar för att vid behov om- prioritera inom respektive ram. Eventuella verksamhetsförändringar som medför utökade resurser kommer troligtvis att ställa krav på rationalisering- ar och minskade resurser i annan verksamhet.
Gemensamma utgångspunkter i budget 2015
Följande gemensamma antaganden gäller för arbetet med budget 2015. Pla- nen för 2016 och 2017 skall beräknas i 2015 års priser så att enbart volym- och verksamhetsförändringar påverkar respektive nämnd.
Antaganden Budget 2015
Prisökning 2,0 %
Interna kostnader KLK 2,0 %
Löneökningar 2,5 %
PO-pålägg 38,46 %
Internränta 3,2 %
Internhyra 1,5 %
Avtal med index enligt nämnd
Prisökningar
Konsumentprisindex inklusive bolåneräntor ligger i snitt på cirka 1,7 % 2014-2017. Då flera av kommunens verksamheter är bundna av avtal som är indexreglerade är 2,0 % ett rimligt avvägt antagande om inflationen 2015.
Interna kostnader – ny internprismodell
Kommunstyrelsen har under våren 2014 genomfört en översyn av kommu- nens interna prislista, det vill säga den prislista som gäller tjänster utförda av kommunledningskontoret. Resultatet är förslag på ny prissättningsmodell med tydligt beskrivna principer för hur uppdelningen av de centrala funkt- ionerna kan finansieras. Syftet är att säkerställa att kommunens förvaltning- ar och verksamheter ska bära en rättvis del av kommunens gemensamma kostnader. Förslaget beskriver de strategiska funktioner som bör finansieras via budgetanslag såväl som de tjänster vilka köps av förvaltningar och verk- samheter. Förslaget omfattar även hur kommunledningskontorets avdel- ningar finansierar sitt nyttjande av gemensamma tjänster genom anslag. Ut- gångspunkten i förslaget är att transaktionskostnaderna ska hållas nere. Det ska också finnas incitament för att inte överkonsumera eller vilja välja bort tjänster som det finns behov av.
Förslaget innebär en rampåverkan 2015 med ett ökat anslag för kommunsty- relsen med 5,7 mnkr, det vill säga den anslagsfinansierade verksamheten av kommunledningskontoret. Nämndernas ramar justeras ned med motsva- rande belopp. Även barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden er- håller sänkt ram för peng- och checkfinansierad verksamhet. För produkt- ionsstyrelsen kommer den nya internprislistan leda till sänkta kostnader.
Förändring av peng- och check nivåer
Inför budget 2015 ingår förslag på förändringar i internprislistan och att produktionsstyrelsens tidigare ianspråktagande av fondmedel avseende 1-1- satsningar i skolan inkluderas i pengen. Det innebär för barn- och utbild- ningsnämnden att pengnivån ökar med totalt 1,8 mnkr. Från och med 2016 kommer kostnaderna för ny- och ombyggnationer av förskolor och skolor belasta pengen med 6,9 mnkr.
2015 2016
Internprislistan - 2,3 -2,3
Inkludering av tidigare fondmedel
avseende 1-1 införande +4,1 +4,1
Inkludering av hyresökningar för
förskolor/skolor pga nybyggnation +6,9 Total peng-justering +1,8 +8,7
För socialnämnden innebär förändringen av internprislistan en sänkning av checken med 0,8 mnkr
2015 2016
Internprislistan -0,8 -0,8
Total check-justering -0,8 -0,8
Löneökningar
Antaganden beträffande löneökningar i budget grundar sig normalt på löne- ökningar föregående år, lönerörelsen innevarande år samt SKL:s prognos för timlöner.
För Danderyds kommun kommer det krävas ytterligare analyser och strate- giska beslut inför framtida löneöversyner. Kommunledningskontoret har under våren 2014 inrättat en lönestrategisk grupp bestående av representan- ter från ledningsgruppen samt adjungerande ekonomer och PA-konsulter.
Gruppens målsättning är att genom kartläggning av lönestrukturer och löne- nivåer i kommunen och med hänsyn till rekryteringsbehov bättre kunna av- göra framtida lönenivåer. Avsikten är även att integrera den årliga löneöver- synen med budgetarbetet. Inför budget 2015-2016 kommer gruppen få i uppdrag att komma med förslag till satsningar utöver den uppskrivning av nämndernas ramar med 1 respektive 2 % som finns i planeringsförutsätt- ningarna. Direktivet till nämnderna om löneuppräkningen för 2015 ligger kvar på samma nivå som 2014, det vill säga 2,5 %. Satsningar som löne- lönestrategiska gruppen kommer fram till ligger utöver det generella påsla- get om 2,5 %.
Personalomkostnadspålägget
Personalomkostnadspålägget, 38,46 %, följer SKL:s nuvarande rekommen- dation för 2015.
Internränta
Internräntan följer den rekommendation som lämnats av SKL, vilken i sin tur baseras på förväntningar på den långa statsobligationsräntan. För 2015 föreslås en internränta om 3,2 procent. 2014 ligger den rekommenderade internräntan på 2,5 procent.
Internhyra
På grund av ökade kapitalkostnader som uppstår som en konsekvens av fas- tighetsverksamhetens omfattande utbyggnadsprogram beträffande nya för- skole- och skolfastigheter behöver hyresintäkterna 2015 totalt öka med cirka 3,3 mnkr utöver de 3,6 mnkr som ligger i fastighetsnämndens ram 2014.
Kommunen har tidigare tecknat hyresavtal med privata utövare där avtalen successivt kommer omförhandlas eller fasas ut. För att bibehålla konkur- rensneutraliteten mellan privata och kommunala utövare kommer kommu- nen att anpassa pengnivån från och med år 2016, då samtliga avtal ska vara omförhandlade.
Kommunledningskontoret har i uppdrag att se över kommunens hyresmo- dell. Då uppdraget inte är slutfört måste det ges möjlighet till tillfälliga lös- ningar inom ett par problemområden vilka beskrivs nedan. Översynen av hyresmodellen kommer inkludera frågeställningarna avseende tomställning av lokaler/delar av lokaler.
När elev- och barnantal ökar och det uppstår brist på lokaler svarar barn- och utbildningsnämnden för uppsättning och avvecklingskostnader för pa- viljonger, vilket är den lösning som vanligtvis väljs. Om däremot antal ele-
ver och barn minskar är det fortsatt utförarens ansvar att finansiera lokaler- na. Någon möjlighet till vakanshållning av delfastighet t ex en förskoleav- delning ges inte. I första hand ska dock tekniska kontoret pröva möjligheten att hyra ut till annan hyresgäst. I slutänden kan det dock bli utföraren som trots allt står med lokaler utöver det behov som finns. Barn- och utbild- ningsnämnden föreslås därför svara för kostnaden för de lokaler som kan betraktas som strategiska ur ett långsiktigt perspektiv, dvs. när befolknings- prognosen visar att antalet barn i en nära framtid kommer öka igen. Nämn- den ska således utifrån lokalförsörjningsperspektivet avgöra betydelsen av att lokalerna tillsvidare behålls. Inför budget 2015 bedöms lokaler motsva- rande 1,5 mnkr tillskjutas barn- och utbildningsnämnden för finansiering av tomställda lokaler. För att medlen ska kunna tas i anspråk krävs beslutsun- derlag enligt ovan.
VA-verksamhet och Avfall
Avgiftsfinansierad verksamhet för VA-verket skall tillämpa en ränteberäk- ning som utgår från kommunens genomsnittliga ränta på sin upplåning. I budgeten kommer kommunledningskontoret att anvisa en nivå motsvarande internräntan vilken förväntas motsvara prognos för upplåningen 2015. Juste- ring får därefter göras för faktiskt utfall 2014 vilket förslagsvis regleras i december 2014 baserat på utfall till och med november och prognos för de- cember.
Upphandling
En upphandling är ofta ett resurskrävande projekt både utifrån verksamhet- ens perspektiv men även för den centrala upphandlingsenheten. Upphand- lingsenheten har ansvar för att kvalitetssäkra kommunens upphandlingspro- cesser. Det är av stor vikt att upphandlingsenheten kommer in tidigt i pro- cessen, dvs. redan i behovsstadiet. I den av fullmäktige beslutade ansvars och rollfördelningen framgår att ”I verksamhetsplanen skall framgå vilka upphandlingar som planeras för verksamhetsåret”. Nämnderna ska i förslag till verksamhetsplan för 2015 och 2016 ange vilka större upphandlingar som plan- eras eller är tänkbara under perioden.
Införande av läsplattor
Kommunstyrelsen beslutade i april 2014 om att kommunfullmäktige och kommunens nämnder huvudsakligen ska övergå till digital distribution av nämndhandlingar med start 2015.
Projektplan och projektbudget kommer att redovisas i samband med upprät- tande av kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2015. Centrala kostnader omfattas av licenser och systemförvaltning. Under införandeåret förslås även support och utbildning belasta central förvaltning. Läsplattor bekostas däremot av respektive nämnd. Nämnderna bör därmed budgetera för läsplat- tor 2015, eller det år som blir aktuellt för införande.
Volymantaganden
Redovisade budgetramar förutsätter följande volymer.
Tabell 7. Volymer
Ram 2015 Budget Utfall
2014 2013
Barnomsorg
Förskola/familjedaghem 1-2 år 531 575 594
Förskola/familjedaghem 3-5 år 1 301 1 352 1 368
Fritidshem förskoleklass 473 480 507
Fritidshem år 1-3 1 471 1 482 1 532
Fritidshem år 4-6 527 506 567
Fritidshem, barn till föräldralediga 70 70 70
Skola
Förskoleklass 483 491 502
Grundskola år 1-6 3 232 3 179 3 073
Grundskola år 7-9 1 384 1 331 1 322
Gymnasieskola 1 321 1 345 1 382
Äldreomsorg
Hemtjänsttimmar 270 000 250 000 239 047
Särskilda boenden, platser 327 325 320
- Korttidsboenden 30 23 23
Summa boendeplatser inkl. korttidsboende 357 348 343
Funktionsnedsättning
Gruppboende vuxna, helårsplatser 60 58 55
Daglig verksamhet, helårsplatser 92 92 86
LASS, antal personer 42 41 36
Socialpsykiatri
Boende, antal vårddygn 17 18 16
Befolkningsutveckling
En ny befolkningsprognos blev klar i mitten av april 2014.
Kommunens befolkning beräknas öka under kommande år och kommer enligt senaste befolkningsprognosen att uppgå till 34 027 personer år 2018.
Uppdelat per åldersgrupp är prognosen enligt följande tabell. Prognosen visar att kommunens befolkning beräknas öka med totalt 5,6 procent eller 1 805 personer mellan åren 2013 till 2018.
2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förändring Åldrar utfall prognos prognos prognos prognos prognos 2013-2018 %
0-6 2 852 2 762 2 674 2 634 2 667 2 697 -155 -5,4
7-15 4 481 4 572 4 659 4 731 4 778 4 793 312 7,0
16-24 3 752 3 787 3 807 3 810 3 954 4 041 289 7,7
25-44 6 771 6 824 6 859 6 903 7 138 7 298 527 7,8
45-64 7 952 8 030 8 156 8 261 8 479 8 632 680 8,6
65-74 3 332 3 356 3 314 3 295 3 232 3 166 -166 -5,0
75-w 3 082 3 087 3 128 3 182 3 285 3 401 319 10,3
Totalt 32 222 32 417 32 597 32 816 33 531 34 027 1 805 5,6
Som framgår av tabellen ovan beräknas den största procentuella ökningen ske i åldersgruppen 7-64 år samt 75-w år. Under den kommande femårspe- rioden prognostiseras en kraftig ökning av antalet barn i grundskoleåldern.
Samtidigt visar prognosen en stark nedåtgående trend inom barnomsorgs- åldrarna de närmaste åren.
Prognosen bygger på ett antagande om totalt 943 färdigställda bostäder i kommunen under prognosperioden. Antalet bostäder i flerbostadshus beräk- nas bli många gånger större än antalet nya småhus. Styckebyggen är förde- lade på de områden där småhus är planerade enligt prognosen.
Utöver de siffror som presenteras tillkommer ett stort antal bostäder i sär- skilt boende för äldre år 2017. Eftersom dessa ännu inte har fått en geogra- fisk placering i planeringen har de inte inkluderats i underlaget som befolk- ningsprognosen bygger på.
Tabellen nedan redovisar antagandet per delområde, år och typ av bostad.
I det befintliga bostadsbeståndet antas en förtätning om 0,2 procent under 2014 följt av 0,1 procent för året därefter. Resten av prognosperioden antas ingen förtätning ske i det befintliga bostadsbeståndet.
Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag
Skatteintäkterna inklusive utjämning och statsbidrag förväntas sammantaget öka med 2,9 % 2015, 2,8 % 2016 samt 2,9 % 2017.
Tabell 8. Skatter, utjämning och statsbidrag 2013 – 2017
Skatter, utjämning och Bokslut Rev. Budget Budget Plan Plan
Statsbidrag (mnkr) 2013 2014 2015 2016 2017
Not * ** ** **
Befolkning 1/11 året före 32 016 32 222 32 417 32 597 32 816
Utdebitering 17,20 17,35 17,35 17,35 17,35
Preliminär kommunalskatt 1 919,4 1 934,0 2 029,5 2 128,9 2 225,8
Slutavräkning -7,0 -1,2
Inkomstutjämning -666,2 -617,8 -657,8 -692,6 -724,8
Kostnadsutjämning 239,6 204,1 199,1 188,7 181,6
LSS-utjämning -30,0 -32,4 -31,4 -31,5 -31,7
Fastighetsavgift 48,6 48,2 50,5 50,5 50,5
Regleringsavgift/-bidrag 14,6 7,5 3,0 -6,5 -15,7
Strukturbidrag 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Införandebidrag 0,0 6,0 0,0 0,0 0,0
Nettointäkter 1 521,1 1 548,3 1 592,9 1 637,5 1 685,6
Förändring % 5,2% 1,8% 2,9% 2,8% 2,9%
* SKL: s prognos dec 2013
**SKL: s prognos feb 2014
Arbetet med resultatstyrning i budgetarbetet
Övergripande styrning
Kommunen tillämpar en styrmodell med mål- och uppdragsstyrning. Mo- dellen utgår från åtta övergripande mål som beslutas av kommunfullmäk- tige. De övergripande målen anger kommunens huvudsakliga inriktning för de kommande åren:
• Danderyd ska vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i.
• Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar.
• Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. En posi- tiv utveckling av de kommunala kärnområdena skola, barn- och äldreomsorg skall sättas i fokus.
• God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet.
• Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fri- tids- och kulturliv.
• Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott närings- livsklimat.
• Kommunen skall ha låg kommunalskatt.
• Danderyd skall ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
I bokslutet för 2013 framgår att kommunen når eller överträffar sina ambit- ionsnivåer avseende samtliga övergripande mål.
Sammanfattningsvis bedöms utgångsläget vad avser kommunens verksam- heter inför 2015 som gott. God måluppfyllelse avseende nämndernas inrikt- ningsmål samt goda resultat i externa jämförelser, med några undantag, vi- sar på en i huvudsak stabil kvalitetsnivå i verksamheterna. De mål där måluppfyllelsen inte är tillfredsställande tenderar att vara återkommande.
Utöver dessa mål finns en rad styrdokument som vägleder verksamheten till uppfyllande av de övergripande målen. Exempel på styrdokument är miljö- program, tillgänglighetsplan, trafikstrategi, IT-strategi m.m.
Nämndernas inriktningsmål och resultatmål
Nämnderna har uppdraget att utifrån de övergripande målen formulera och till kommunfullmäktige föreslå ett begränsat antal inriktningsmål för sina olika verksamhetsområden. Målen skall ange hur respektive verksamhet arbetar för att förverkliga de övergripande målen. Inriktningsmålen fastställs av fullmäktige.
Nämnderna skall vidare inom respektive verksamhetsområde ta fram ett antal resultatmål som konkretiserar hur nämndens verksamheter bidrar till uppfyllelse av kommunens inriktningsmål utifrån tillgängliga resurser.
Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive mål- nivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen avseende nuläge samt ambitioner för 2015 och 2016-2017. Av budgetför- slaget ska även framgå verksamheternas starka och svaga sidor, samt vilka åtgärder som planeras för att förbättra måluppfyllelsen.
Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möj- liga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. Social- nämnden och barn- och utbildningsnämnden ska i budgetförslaget redovisa på vilket sätt målnivåerna kommuniceras till berörda.
Nyheter inför budgetåret 2015
Förändrad bedömning av måluppfyllelse
Bedömningsskalan av i vilken grad målen har uppfyllts förändras från bud- get 2015. Hittills har följande tre nivåer av måluppfyllnad funnits i kommu- nens målmodell: ”förväntad/budgeterad nivå uppnås ej” (rött), ”förvän- tad/budgeterad nivå uppnås” (gult), samt ”förväntad/budgeterad nivå över- träffas” (grönt. Bedömningsnivån ”förväntad/budgeterad nivå överträffas”
har medfört en del tolkningsproblem. Att mål överträffar budgeterad mål- nivå är i sig inget negativt, men när samma mål återkommande bedöms överträffa budgeterad nivå tenderar fokus att läggas på hur målet är formule- rat och målsatt snarare än det faktiska resultatet i sig. Med syfte att ägna större fokus på resultatet ändras därför nivåerna av måluppfyllelse från bud- get 2015 till: ”målet är uppfyllt” (grönt), ”målet är delvis uppfyllt” (gult) samt ”målet är ej uppfyllt” (rött). Den nya innebörden av färgmarkeringarna kommer bättre överensstämma med hur andra organisationer arbetar, vilket kommer att underlätta externa resultatjämförelser.
Tydligare mål
För att resultatstyrningen ska utgöra ett stöd i det dagliga arbetet och tydligt visa i vilken riktning vi vill utveckla kommunen, med en röd tråd från kommunens övergripande målstruktur ned till styrningen längst ute i verk- samheten, behöver innehållet i målmodellen bli tydligare. Från de övergri- pande målens mer visionära utformning ska målformuleringarna vid varje
steg av målnedbrytning från inriktningsmål till resultatmål och vidare ut i organisationen bli mer specifika/konkreta och mätbara. Målen behöver vara kända och accepterade av de som på olika sätt berörs av dem, vilket förut- sätter att de är realistiska utifrån den verklighet vi befinner oss i men också utifrån den utveckling vi vill verka för. För att tydliggöra den planerade ut- vecklingen är det viktigt att ambitionsnivåer tidssätts, så att det tydligt går att följa upp att vi är på rätt väg. De nyckeltal och bedömningsgrunder som ska ligga till grund för bedömning av målets uppfyllnad ska vara kända och dokumenterade redan när målet beslutas i samband med budget.
Alla nämnder behöver med anledning av detta se över sina mål och målfor- muleringar i framarbetandet av budgetförslag till 2015 (med plan 2016- 2017).
Stärkt fokus i arbetet med miljömålen
Två av de fyra obligatoriska inriktningsmålen som är kopplade till det över- gripande målet ”Danderyds kommun verkar för en god och hälsosam miljö”
tas bort från budget 2015, plan 2016-17. Inriktningsmålen ”Danderyd främ- jar en hållbar resursanvändning” och ”Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster” är fortsatt obligatoriska för samtliga nämnder och styrel- ser att arbeta utifrån. Inriktningsmålen ”Danderyd har en god utomhus- miljö” och ”Danderyd har en god inomhusmiljö” kommer däremot från budget 2015 inte längre vara obligatoriska.
I arbetet med planering av nämndernas miljömålarbete kommer från budget 2015 ett större fokus läggas på varje nämnds miljöpåverkan. Miljömålen ska kopplas till kommunens övergripande miljömål ”Danderyds kommun verkar för en god och hälsosam miljö” och stödjas av kommunens miljöprogram.
Varje nämnd ska utöver de två obligatoriska inriktningsmålen utgå ifrån sin miljöpåverkan och bygga sitt miljöarbete med nämndspecifika inriktnings- och resultatmål och lämpliga nyckeltal.
Syftet med förändringen är att samtliga nämnder ska ha så relevanta inrikt- ningsmål, resultatmål och nyckeltal som möjligt att svara upp mot och där- med förstärka det interna miljöarbetet.
Mål och medel
Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för re- spektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen.
Ramutrymmet begränsas av finansiella restriktioner i form av exempelvis beslutade mål för kommunens ekonomi och skattesats. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till för- ändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resul- tatmål. Vid konflikt mellan medel och mål skall nämnden i första hand söka prioritera inom anvisad ram.
Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har i budgetdirektiven och se- nare i budgetbeslutet möjlighet att lämna konkreta utrednings- eller utveckl- ingsuppdrag till nämnderna.
Åsa Heribertson Cecilia von Sydow
kommundirektör ekonomichef
Direktiv för budgetarbetet
Driftbudgetramar och resultatplan
Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budgetdi- rektiv för nästkommande budget- och planperiod. Kommunstyrelsen har kompletterat budgetprocessen med att ge samtliga nämnder i uppdrag att göra en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verksamheterna står inför under kommande planperiod 2015-2017.
Tabell 1. Ram 2014 ordförandeförslag
(mnkr) Rev Budget KF Budget Förändring Förslag Ramförslag Uppräkning Budgetram
2014 2015 enligt till ram kommun- 2015 2015
(nov 2013) nämndernas enligt styrelsens
Nämnder förslag nämnderna ordförande
Kommunstyrelsen -62,9 -66,4 -0,1 -66,5 -66,5 1% -72,8
-Lönestrategiska satsningar inom b udget 2015 -6,0
Valnämnden -1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0% 0,0
Revision -0,9 -0,9 0,0 -0,9 -0,9 1% -0,9
Överförmyndarnämnden -2,4 -2,4 0,0 -2,4 -2,4 1% -2,4
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -5,7 -5,2 -0,3 -5,5 -5,6 1% -5,7
Byggnadsnämnden -9,1 -8,8 0,0 -8,8 -8,8 1% -9,1
VA-verksamhet och Avfall -5,6 -2,0 2,0 0,0 0,0 0% 0,0
Teknisk nämnd, övrigt -89,3 -92,2 0,0 -92,2 -92,2 1% -92,6
Fastighetsnämnden -32,9 -32,5 0,0 -32,5 -32,5 1% -32,8
- Hyreskomp. till FN (utöver de 6,9 mnkr som ligger i ram) 0,0 0,0 0,0
Kultur- och fritidsnämnden -80,7 -82,7 -0,2 -82,9 -82,9 1% -82,8
Barn- och utbildningsnämnden -766,6 -766,3 -11,2 -777,5 -772,2 2% -784,2
Socialnämnden -555,1 -571,1 -11,3 -582,4 -561,5 2% -570,5
Summa -1 612,2 -1 630,5 -21,1 -1 651,7 -1 625,6 -1 660,0
Avgår internränta 57,0 57,0 0,0 57,0 57,0 57,0
Nämndernas nettokostnader -1 555,2 -1 573,5 -21,1 -1 594,7 -1 568,6 -1 603,0
Uppräkning ca 1 % -15,8
Pensioner, PO-diff m.m. -30,0 -30,0 -30,0
Realisationsvinster, exploatering 50,0 50,0 50,0
Försäljn. av anläggningstillgångar 5,0 5,0 5,0
Produktionens resultat -7,1 0,0 -2,9
Verksamhetens nettokostnad -1 537,3 -1 564,3 -1 580,9
Skatteintäkter, utjämning & statsbidrag 1 548,3 1 584,9 1 592,9
Nytt utjämningsförslag -7,0 0,0
Extern medelsförvaltning 4,2 3,9 3,9
Finansnetto -15,2 -16,0 -16,0
Årets resultat 0,0 1,5 0,0
Balanskravskorrigering 26,4 23,1 21,1
Resultat enligt balanskravet 26,4 24,6 21,1
Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden: den del av ramen som betalas ut till verksamheterna räknas upp med 2 % för att kompensera för pris-och löneökningar, och med 1 % för nämnd och administration.
Av tabellen framgår följande kolumner.
• Budget 2014 (enligt beslut om reviderad budget 2014)
• Budget 2015 enligt beslut i kommunfullmäktige 2013-11-27
• Förslag till förändringar i ram 2015 som nämnderna lämnat in
2014-02-21
• Budget 2015 inklusive de förslag till förändringar som nämn- derna inkommit med
• Förslag till ram, kommunstyrelsens ordförande
• Uppräkning 2015 för pris- och löneökningar
• Nämndernas budgetramar för 2015 enligt förslag från kom- munstyrelsens ordförande
De förändringar som föreslås per nämnd är enligt följande
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret
Budgetram 2015 enligt kommunfullmäktiges beslut uppgår till 66,4 mnkr.
Kommunledningskontoret föreslår en höjning av budgetramen till 66,5 mnkr, det vill säga en utökning med 0,1 mnkr. Orsaken till äskandet är att ramen har korrigerats efter nya beräkningar. I det nya förslaget är hänsyn tagen till händelser som inte fanns tillgängliga i november 2013.
Ordförandeförslag
Förslag till ram för kommunstyrelsen 2015 är enligt kommunledningskon- torets förslag. Förslaget innebär ingen utökning av verksamheten jämfört med innevarande år. Däremot görs en justering på grund av den nya intern- prislistan. Det innebär kostnader om 5,7 mnkr som tidigare legat på nämn- derna nu kommer att belasta kommunstyrelsen.
Lönestrategiska satsningar inom budget 2015
Utöver kommunstyrelsens ram ligger ett uppdrag till den lönestrategiska gruppen att komma med förslag till lönesatsningar inom ramen för 6 mnkr.
I detta arbete ska jämförelser med andra kommuner göras. Analysen ska särskilt fokusera kommunens attraktivitet vid nyrekrytering av lärare och personal i skola och förskola.
Kommunstyrelsens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löneökningar.
Byggnadsnämnden Nämndens förslag
Byggnadsnämndens ram förslås ligga kvar på samma nivå som kommun- fullmäktiges budgetbeslut, 8,8 mnkr.
Efter nya plan- och bygglagens införande i maj 2011 ställs större krav på arbetsinsatser från byggnadsinspektörer, vilket innebär att en resursförstärk- ning kan bli nödvändig. En översyn och eventuell förändring av taxan kan delvis täcka ökade kostnader.
Utmaningar och osäkerheter
Större bygglovärenden som förväntas behandlas de närmaste åren är exem- pelvis Mörby Centrum och Kv. Sjukhuset.
Inom bygglov är det viktigt att korta handläggningstiderna, öka service och tillgänglighet på ett sådant sätt att målen uppnås och att kundnöjdheten ökar.
Upphandling, förberedelser och implementering av nytt ärendehanteringssy- stem kommer att kräva omfattande arbetsinsatser.
Kostnader för mikrofilmning och arkivering av handlingar kommer att öka på grund av att nödvändiga insatser görs under 2014 för att avsluta och arki- vera gamla ärenden.
Kontoret ser en ökad efterfrågan på 3d-data för exempelvis illustrationer och analyser. För att möta denna efterfrågan är det viktigt att fortsätta att ta tillvara ny teknik.
Ordförandeförslag
Byggnadsnämndens ram föreslås vara oförändrad jämfört med kommun- fullmäktiges beslut för 2015.
Nämndens ram har förstärkts med ytterligare 0,2 mnkr för ökade kostnader enligt den nya internprislistan. Fördelning av dessa överlåts till miljö- och stadsbyggnadskontoret i budgetarbetet 2015 då kostnadsökningen även på- verkar miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Nämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löne- ökningar.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens förslag
Budgetram 2015 enligt kommunfullmäktiges beslut uppgår till 5,2 mnkr.
Nämnden föreslår att ramen för 2015 utökas med 0,3 mnkr till 5,5 mnkr.
Äskandet består i sin helhet av kompensation som nämnden erhöll 2014 men som behövs även 2015. Kompensationen består av två delar, dels årliga avgifter på 65 tkr, till Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund och Svealands kustvattenvårdsförbund dels en förstärkning på driftssidan med 250 tkr på grund av föräldraledig personal.
Utmaningar och osäkerheter
Nämnden har fastställt en behovsutredning för 2014-2016 baserad på upp- skattningar av tidsåtgång för arbetsuppgifter under nämndens ansvarsom- råde. Behovsutredningen ska uppdateras årligen. Uppföljning av handlägg- ningstider visar den faktiska tidsåtgången.
Det är svårt att förutse tidsåtgången för handläggning av bullerärenden rö- rande Roslagsbanan. Bland annat har Länsstyrelsen ännu inte fattat beslut i
