GRUNDEXAMEN INOM LABORATORIEBRANSCHEN, LABORANT 2009

GRUNDEXAMEN INOM LABORATORIEBRANSCHEN,

LABORANT 2009

grunder för

yrkesinriktad

Pärm: Pramedia Oy

Layout: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho Ombrytning: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho Färdigställning:

ISBN 978-952-13-4084-0 (häft.) ISBN 978-952-13-4085-7 (pdf) Oy Fram Ab, Vasa 2009

inLeDninG 7

1

1.1 Målen för grundexamen inom laboratoriebranschen 8

1.2 Uppbyggnaden av grundexamen inom laboratoriebranschen 10

1.3 nyckelkompetenser för livslångt lärande 13

1.4 Behörighet för fortsatta studier 16

2

2.1 Uppgörandet av läroplan och dess innehåll 17

2.1.1 Den gemensamma delen av läroplanen 18

2.1.2 Den examensspecifika delen av läroplanen 18

2.1.3 Personlig studieplan 19

3

3.1 Allmänt om systemet med fristående examina 20

3.2 Anordnande av fristående examina 20

3.3 Avläggande av fristående examina 20

3.4 Grunderna för fristående examina 21

3.5 Personlig tillämpning i fristående examen 21

3.6 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen 22

3.7 Betyg 23

3.8 Utbildning som förbereder för fristående examen 23

4

GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen 24

4.1 examensdelar som är obligatoriska för alla 24

4.1.1 Grundläggande arbeten i laboratorier 24

4.1.2 Organisk och kromatografisk analytik 29

4.1.3 Bioanalytik 33

4.1.4 Mätningar och instrumentanalytik 37

4.2 examensdelar som är valbara för alla 41

4.2.1 Biotekniska tillämpningar 41

4.2.2 Livsmedelsanalytik 44

4.2.3 Instrumentanalytiska tillämpningar 48

4.2.4 Industriella processer 52

4.2.5 Miljöanalytik 56

4.2.6 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina 60

4.2.7 Examensdel från yrkesexamina 60

4.2.8 Examensdel från specialyrkesexamina 61

4.2.9 Examensdel från yrkeshögskolestudier 61

4.2.10 Examensdelar som erbjuds lokalt 61

4.3 Andra valbara examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen 62

4.3.1 Företagsamhet 62

4.3.2 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter 67 4.3.3 Examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen 70 4.3.4 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 70

4.3.5 Gymnasiestudier 70

4.4 examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen

(examensdelar som breddar grundexamen) 71

4.4.1 Företagsverksamhet 71

4.4.2 Examensdelar från yrkesinriktade examina

(yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen) 75 4.4.3 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt 77 4.5 Lärdomsprov i den grundläggande yrkesutbildningen 77

5

MåL OCh BeDÖMninG i Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen 78

5.1 Obligatoriska examensdelar 78

5.1.1 Modersmålet 78

5.1.1.1 Modersmålet, svenska 78

5.1.1.2 Modersmålet, finska 81

5.1.1.3 Modersmålet, samiska 81

5.1.1.4 Modersmålet, teckenspråket 84

5.1.1.5 Modersmålet, det egna modersmålet för studeranden med

ett främmande språk som modersmål 86

5.1.1.6 Modersmålet, svenska som andraspråk 88

5.1.1.7 Modersmålet, finska som andraspråk 90

5.1.1.8 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga 91

5.1.1.9 Modersmålet, romani 93

5.1.2 Det andra inhemska språket 94

5.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska 94

5.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska 96

5.1.3 Främmande språk 98

5.1.3.1 Främmande språk, A-språk 98

5.1.3.2 Främmande språk, B-språk 100

5.1.4 Matematik 101

5.1.5 Fysik och kemi 103

5.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 105

5.1.7 Gymnastik 107

5.1.8 Hälsokunskap 108

5.1.9 Konst och kultur 110

5.2 Valfria examensdelar 112

5.2.1 Valfria tilläggsdelar till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen 112

5.2.2 Miljökunskap 112

5.2.3 Informations- och kommunikationsteknik 114

5.2.4 Etik 116

5.2.5 Kulturkännedom 118

5.2.6 Psykologi 119

5.2.7 Företagsverksamhet 122

7

7.1 Syfte och mål för bedömningen 127

7.2 information om bedömningen 127

7.3 identifiering och erkännande av den studerandes kunnande 127

7.4 Bedömning av inlärning och kunnande 129

7.5 Beslut om vitsord 132

7.6 Förvaring av bedömningsmaterialet 133

7.7 ny bedömning och höjning av vitsord 133

7.8 Rättelse av bedömning 133

7.9 Betyg 133

7.10 Bedömning vid specialundervisning 137

7.11 Bedömningen av invandrarstuderande och studerande från olika språk- och kulturgrupper 138

8

8.1 Studiehandledning och personlig studieplan 139

8.2 inlärning i arbetet och arbetarskydd 141

8.3 Yrkesinriktad specialundervisning 142

8.4 Undervisning för invandrare och studerande från olika språk- och kulturgrupper 144

8.5 Läroavtalsutbildning 147

8.6 Samarbetet mellan läroanstalt och hem 147

8.7 Studerandevård 148

9

9.1 Beskrivning av laboratoriebranschen och dess värdegrund 150 9.2 examensspecifika krav på hälsotillståndet i den grundläggande yrkesutbildningen 151 9.3 Krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och allmänna bedömningskriterier 152

En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som grundläggande yrkesutbildning eller som fristående examen. I dessa examensgrunder ingår grunderna både för läroplanen och för fristående examen och därför har begreppen förenhetligats. Examensgrunderna är en föreskrift som styr både anordnarna av utbildning och anordnarna av fristående examen. I den elektroniska formen av dokumentet går det vid behov att skilja på de delar som gäller grundläggande yrkesutbildning (läroplansbaserad utbildning) och de delar som gäller utbildning för fristående examen. Kapitlen 1 och 4 samt beskrivningen av branschen och branschens värdegrund i kapitel 9 är gemensamma. Kapitlen 2, 5, 6, 7 och 8 gäller endast grundexamina inom den grundläggande yrkesutbildningen och kapitel 3 endast grundexamina som avläggs som fristående examina.

Begreppet examensdel motsvarar det tidigare begreppet studiehelhet i den läro- plansbaserade utbildningen. Examen byggs upp av yrkesinriktade examensdelar och i den grundläggande yrkesutbildningen även av examensdelar som kompletterar yrkes- kompetensen (gemensamma studier) och fritt valbara examensdelar. I examen ska man dessutom individuellt kunna ta in fler examensdelar när det är nödvändigt med tanke på behov i arbetslivet, som fördjupning av examinandens yrkeskompetens eller det behövs för att svara mot lokala krav på yrkesskicklighet.

I examensgrunderna har målen för examen och utbildningsprogrammen el- ler kompetensområdena fastställts, liksom även uppbyggnaden av examen, kraven på yrkesskicklighet eller målen i examensdelarna, föremålen för bedömning och bedöm- ningskriterierna för de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och för de yrkesinriktade examensdelarnas del även olika sätt att påvisa yrkesskicklighet. Därtill innehåller grunderna övriga bestämmelser om den grundläggande yrkesutbildningen och de fristående examina.

Kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna och målen för de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) har fastställts som inlärningsresultat (kunskaper, färdigheter, kompetens/behörighet). Utgående från detta har föremålen för bedömning beskrivits som behärskandet av arbetsprocessen, be- härskandet av arbetsmetoder, -redskap och material samt behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet och behärskandet av nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Utgående från examensgrunderna godkänner utbildningsanordnaren en läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen. Vid anordnande av förberedande utbildning för fristående examen beslutar utbildningsanordnaren om utbildningens innehåll och ordnande enligt examensgrunderna.

inLeDninG

1.1 MåLen FÖR GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen

De som har avlagt grundexamen inom laboratoriebranschen ska ha en yrkeskun- nighet som omfattar problemlösning, initiativförmåga, flexibilitet, förmåga att kon- tinuerligt lära sig nya saker samt ett säkert och miljöansvarigt arbetssätt. Det ökande teamarbetet förutsätter såväl samarbetsförmåga som förmåga att arbeta och söka information självständigt. Att ta ansvar för det egna arbetet är mycket viktigt.

Av dem som avlägger grundexamen inom laboratoriebranschen förväntas en bred yrkeskunnighet och ständig utveckling av den. De är pålitliga, kvalitetsmedvet- na, initiativrika samt serviceinriktade och samarbetsvilliga. Att följa författningar, avtal och tidtabeller ingår i laborantens yrkesetik. Laboranterna kan också arbeta enligt anvisningar på ett främmande språk och söka information ur källor på främ- mande språk. Grundexamen inom laboratoriebranschen ger färdigheter att arbeta ergonomiskt riktigt och att upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga.

Kvalitets- och miljösystemen och resultatansvaret utgör en väsentlig del av laboratorieverksamheten och därför är alla skyldiga att följa upp både kvaliteten och ekonomin i det egna arbetet. Detta kräver kvalitetstänkande och ekonomiskt tänkande samt kunnande. Kvalitetssystemen kräver att arbetsgången och resultaten dokumenteras noggrant, vilket betyder att arbetstagaren måste vara omsorgsfull. För att få tillförlitliga resultat måste arbetstagaren ha tålamod att upprepa analyserna flera gånger. Målet är ändå att inga fel ska göras och att resultatet ska bli rätt första gången.

De som har avlagt grundexamen och utbildningsprogrammet inom labora- toriebranschen kan som laboranter utföra arbetsuppgifter som hänför sig till kvali- tetskontroll, produktutveckling, forskning och industriella processer i laboratorier inom olika industribranscher, i forskningsanstalter och inom den offentliga sektorn.

De kan på ett ändamålsenligt sätt göra kemiska, fysikaliska, biokemiska, mikrobio- logiska och sensoriska analyser av olika prov. De kan välja rätta kemikalier, instru- ment och apparater för sitt arbete och använda och underhålla instrumenten och apparaturen enligt anvisningar. De kan arbeta enligt laboratoriets kvalitets- och mil- jösystem under beaktande av resultatansvaret. De följer instruktionerna för arbetet,

MåLen FÖR OCh UPPBYGGnADen AV GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen, LABORAnT

1

verksamheten och arbetssäkerheten. De utnyttjar IT i sitt arbete. De kan bedöma resultatens tillförlitlighet och utvärdera de egna prestationerna. De kan utveckla sina yrkesfärdigheter och arbetsprestationer med hjälp av goda baskunskaper i matema- tik och naturvetenskaperna.

Dessutom ska man enligt examensgrunderna i läroplansbaserad utbildning stödja de studerandes utveckling till goda och harmoniska människor och samhälls- medlemmar samt ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, fritidsintressen och en allsidig personlighetsutveckling samt stödja livslångt lärande. (L 630/98,5 §).

1.2 UPPBYGGnADen AV GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen

fortsätter på sidan 12

GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen, LABORAnT, 120 SV GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen, LABORAnT

i GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninG i FRiSTåenDe eXAMen

4. Yrkesinriktade examensdelar, 90 sv 4. examensdelar

I examensdelarna ingår inlärning i arbetet minst 20 sv, företagsamhet minst 5 sv och ett lärdomsprov om minst 2 sv.

4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla, 70 sv 4.1.1 Grundläggande arbeten i laboratorier, 25 sv 4.1.2 Organisk och kromatografisk analytik, 15 sv 4.1.3 Bioanalytik, 15 sv

4.1.4 Mätningar och instrumentanalytik, 15 sv

4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla 4.1.1 Grundläggande arbeten i laboratorier 4.1.2 Organisk och kromatografisk analytik 4.1.3 Bioanalytik

4.1.4 Mätningar och instrumentanalytik 4.2 Examensdelar som är valbara för alla

Sammanlagt 20 sv bör väljas av punkterna 4.2–4.3 4.2.1 Biotekniska tillämpningar, 10 sv

4.2.2 Livsmedelsanalytik, 10 sv

4.2.3 Instrumentanalytiska tillämpningar, 10 sv 4.2.4 Industriella processer, 10 sv

4.2.5 Miljöanalytik, 10 sv

4.2.6 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina, 5–10 sv 4.2.7 Examensdel från yrkesexamen

4.2.8 Examensdel från specialyrkesexamen 4.2.9 Examensdel från yrkeshögskolestudier 4.2.10 Examensdelar som erbjuds lokalt, 5–10 sv

4.2 Examensdelar som är valbara för alla Två delar bör väljas.

4.2.1 Biotekniska tillämpningar 4.2.2 Livsmedelsanalytik

4.2.3 Instrumentanalytiska tillämpningar 4.2.4 Industriella processer

4.2.5 Miljöanalytik

4.2.6 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina 4.2.7 Examensdel från yrkesexamen

4.2.8 Examensdel från specialyrkesexamen

4.3 Andra valbara examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 0–10 sv 4.3.1 Företagsamhet, 10 sv

4.3.2 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter, 2 sv

4.3.3 Examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen, 5–10 sv

4.3.4 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), 0–10 sv 4.3.5 Gymnasiestudier, 0–10 sv

4.4 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen (examensdelar som breddar grundexamen) 4.4.1 Företagsverksamhet, 10 sv

4.4.2 Examensdelar från yrkesinriktade examina

(yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen)

4.4.3 Examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen som individuellt fördjupar yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt

4.4 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen (examensdelar som breddar grundexamen) 4.4.1 Företagsverksamhet

4.4.2 Examensdelar från yrkesinriktade examina

(yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen)

GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen, LABORAnT, 120 SV GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen, LABORAnT

i GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninG i FRiSTåenDe eXAMen

4. Yrkesinriktade examensdelar, 90 sv 4. examensdelar

I examensdelarna ingår inlärning i arbetet minst 20 sv, företagsamhet minst 5 sv och ett lärdomsprov om minst 2 sv.

4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla, 70 sv 4.1.1 Grundläggande arbeten i laboratorier, 25 sv 4.1.2 Organisk och kromatografisk analytik, 15 sv 4.1.3 Bioanalytik, 15 sv

4.1.4 Mätningar och instrumentanalytik, 15 sv

4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla 4.1.1 Grundläggande arbeten i laboratorier 4.1.2 Organisk och kromatografisk analytik 4.1.3 Bioanalytik

4.1.4 Mätningar och instrumentanalytik 4.2 Examensdelar som är valbara för alla

Sammanlagt 20 sv bör väljas av punkterna 4.2–4.3 4.2.1 Biotekniska tillämpningar, 10 sv

4.2.2 Livsmedelsanalytik, 10 sv

4.2.3 Instrumentanalytiska tillämpningar, 10 sv 4.2.4 Industriella processer, 10 sv

4.2.5 Miljöanalytik, 10 sv

4.2.6 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina, 5–10 sv 4.2.7 Examensdel från yrkesexamen

4.2.8 Examensdel från specialyrkesexamen 4.2.9 Examensdel från yrkeshögskolestudier 4.2.10 Examensdelar som erbjuds lokalt, 5–10 sv

4.2 Examensdelar som är valbara för alla Två delar bör väljas.

4.2.1 Biotekniska tillämpningar 4.2.2 Livsmedelsanalytik

4.2.3 Instrumentanalytiska tillämpningar 4.2.4 Industriella processer

4.2.5 Miljöanalytik

4.2.6 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina 4.2.7 Examensdel från yrkesexamen

4.2.8 Examensdel från specialyrkesexamen

4.3 Andra valbara examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 0–10 sv 4.3.1 Företagsamhet, 10 sv

4.3.2 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter, 2 sv

4.3.3 Examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen, 5–10 sv

4.3.4 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), 0–10 sv 4.3.5 Gymnasiestudier, 0–10 sv

4.4 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen (examensdelar som breddar grundexamen) 4.4.1 Företagsverksamhet, 10 sv

4.4.2 Examensdelar från yrkesinriktade examina

(yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen)

4.4.3 Examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen som individuellt fördjupar yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt

4.4 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen (examensdelar som breddar grundexamen) 4.4.1 Företagsverksamhet

4.4.2 Examensdelar från yrkesinriktade examina

(yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen)

Principerna för uppbyggnaden av en yrkesinriktad grundexamen

De yrkesinriktade grundexamina består av yrkesinriktade examensdelar, som kan vara antingen obligatoriska eller valbara. I examina som avläggs som grundläggande utbildning ingår dessutom obligatoriska och valfria examensdelar som komplet- terar yrkeskompetensen (gemensamma studier) samt fritt valbara examensdelar. I examen ska man dessutom individuellt kunna ta in fler examensdelar som breddar den avlagda examen, om det är nödvändigt med tanke på behov i arbetslivet, som fördjupning av examinandens yrkeskompetens eller då det behövs för att svara mot lokala krav på yrkesskicklighet. De examensspecifika bestämmelserna om valfrihet har angetts ovan i schemat över uppbyggnaden av grundexamen inom laboratorie- branschen.

i GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninG

5. examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), 20 sv

5.1 Obligatoriska examensdelar Obligatoriska Valfria

5.1.1 Modersmål

5.1.2 Det andra inhemska språket

5.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska 5.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska 5.1.3 Främmande språk

5.1.4 Matematik 5.1.5 Fysik och kemi

5.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 5.1.7 Gymnastik

5.1.8 Hälsokunskap 5.1.9 Konst och kultur

4 sv 2 sv 1 sv 2 sv 3 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv

0–3 0–3

0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 5.2 Valfria examensdelar

5.2.1 Valfria tilläggsstudier i obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen.

Se ovan punkterna 5.1.1–5.1.9 5.2.2 Miljökunskap

5.2.3. Informations- och kommunikationsteknik 5.2.4. Etik

5.2.5. Kulturkännedom 5.2.6. Psykologi 5.2.7 Företagsverksamhet

0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3

17 sv 3 sv

I utbildning där undervisningsspråket är finska är omfattningen av det andra inhemska språket 1 sv, varvid omfattningen av de obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen är 16 sv och omfattningen av de valfria är 4 sv.

Omfattningen på de obligatoriska studierna i gymnastik och hälsokunskap är 1 sv vardera.

Utbildningsanordnaren kan dock besluta om en annan fördelning mellan gymnastik och hälsokunskap, men den sammantagna omfattningen bör vara två studieveckor.

6. Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv I examensdelarna ingår minst 1,5 sv studiehandledning

Den studerande eller examinanden kan i den yrkesinriktade grundexamen även välja examensdelar från andra yrkesinriktade examina.

Den studerande kan för att stärka sin behörighet för fortsatta studier välja att avlägga gymnasiestudier och till och med avlägga studentexamen. Dessa studier kan ersätta examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), andra valbara examensdelar och fritt valbara examensdelar.

För att underlätta valen och erkännande av kunnande har motsvarigheten för studier som avlagts eller ska avläggas i gymnasiet fastställts i kapitel 5, Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier). Fastställandet av mot- svarigheten främjar också samarbetet mellan utbildningsanordnare och tillgodogö- randet av gemensamt studieutbud.

I utbildning som leder till examen och som anordnas i enlighet med lagen om yrkesutbildning är det primära målet att hela examen avläggs. Dessutom kan den studerande avlägga en grundexamen genom att i sänder avlägga en eller flera examensdelar för en mera inriktad yrkeskompetens, om det är ändamålsenligt med tanke på den studerandes studiefärdigheter eller livs- eller arbetssituation. De stude- rande bör då ges flexibla möjligheter att avlägga hela examen senare. I sådana fall gör utbildningsanordnarna, i mån av möjlighet i samarbete med arbetsplatsen, upp en plan för den studerande eller examinanden över hur hela examen kan avläggas.

1.3 nYCKeLKOMPeTenSeR FÖR LiVSLånGT LÄRAnDe

Med nyckelkompetenser för livslångt lärande avses kompetens som behövs vid fort- gående inlärning, för att kunna möta framtiden och nya situationer samt för att klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. De utgör en viktig del av yrkes- kompetensen och beskriver individens intellektuella spänst och förmåga att klara sig i olika situationer. Nyckelkompetenserna ger ökad allmänbildning och medborgar- färdigheter som behövs inom alla branscher. Med hjälp av dem kan de studerande eller examinanderna följa med förändringarna i samhället och arbetslivet och fung- era under föränderliga förhållanden. De har också en stor betydelse för individens livskvalitet och personlighetsutveckling.

I nyckelkompetenserna för livslångt lärande ingår, förutom de gemensamma betoningarna och den för alla branscher gemensamma baskompetensen i de före- gående läroplansgrunder, temaområden från den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Dessutom innefattar de Europaparlamentets och rådets rekommenda- tioner 2005/0221 (COD) om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattas i målen för examensde- larna som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) och kraven på

yrkeskunnande i de yrkesinriktade examensdelarna samt i bedömningskriterierna för dem. Föremål för bedömning när det gäller de nyckelkompetenser för livslångt lärande som bedöms särskilt är följande: lärande och problemlösning, interaktion och samarbete, yrkesetik samt hälsa, säkerhet och funktionsförmåga.

Nyckelkompetenser för livslångt lärande är 1. Lärande och problemlösning

2. Interaktion och samarbete 3. Yrkesetik

4. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga 5. Initiativförmåga och företagsamhet 6. Hållbar utveckling

7. Estetik

8. Kommunikation och mediekunskap 9. Matematik och naturvetenskaper 10. Teknologi och informationsteknik 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer.

Beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande

Lärande och problemlösning

De studerande eller examinanderna planerar sin verksamhet och utvecklar sig själv och sitt arbete. De utvärderar sitt eget kunnande. De löser problemsituationer i sitt arbete samt gör val och fattar beslut. De fungerar smidigt, innovativt och på ett ny- skapande sätt i sitt arbete. De skaffar information samt strukturerar, bedömer och tillämpar informationen.

interaktion och samarbete

De studerande eller examinanderna fungerar på ett ändamålsenligt sätt i olika in- teraktionssituationer och framför sina synpunkter tydligt, konstruktivt och förtro- endeingivande. De fungerar samarbetsinriktat med olika slags människor och som medlemmar i arbetsgrupper samt bemöter människor jämlikt. De följer allmänt omfattade etikettregler och förfaringssätt. De utnyttjar den respons de får i sitt ar- bete.

Yrkesetik

De studerande eller examinanderna fungerar i enlighet med yrkets värdegrund i sitt arbete. De engagerar sig i sitt arbete och fungerar ansvarsfullt genom att iaktta ingångna avtal och etiken inom det egna yrket.

hälsa, säkerhet och funktionsförmåga

De studerande eller examinanderna fungerar tryggt och ansvarsfullt under arbetsti- den och fritiden samt i trafiken och upprätthåller sunda levnadsvanor och sin funk- tions- och arbetsförmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och tillgodogör sig av den hälsomotion som behövs inom den egna branschen samt förebygger faror och häl- sorisker som anknyter till arbetet och arbetsmiljön.

initiativförmåga och företagsamhet

De studerande eller examinanderna bidrar med sin verksamhet till att målen upp- nås. De fungerar initiativrikt och kundkoncentrerat som arbetstagare och/eller fö- retagare. De planerar sin verksamhet och arbetar för att uppnå målsättningarna. De fungerar ekonomiskt och resultatrikt och är självstyrda. De dimensionerar sitt eget arbete utgående från målsättningarna.

hållbar utveckling

De studerande eller examinanderna verkar i sitt yrke enligt den hållbara utveck- lingens ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer. De iakttar centrala författningar, bestämmelser och avtal som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifter inom branschen.

estetik

De studerande eller examinanderna beaktar i sin verksamhet de estetiska faktorerna inom sin egen bransch. De främjar eller upprätthåller trivseln och annan estetik i sin arbetsmiljö.

Kommunikation och mediekunskap

De studerande eller examinanderna kommunicerar mångsidigt och interaktivt på ett sätt som lämpar sig för situationen och utnyttjar sina språkkunskaper. De stu- derande eller examinanderna identifierar, tolkar och bedömer kritiskt olika medie- produkter. De kan använda media och kommunikationsteknologi samt producera mediematerial.

Matematik och naturvetenskaper

De studerande eller examinanderna använder elementära räkneoperationer för att lösa räkneuppgifter som behövs i arbetslivet och vardagen. De använder t.ex. form- ler, grafer, figurer och statistik för att lösa yrkesuppgifter och -problem. De stude- rande eller examinanderna tillämpar i sitt arbete metoder och arbetssätt som bygger på lagbundenheter i fysik och kemi.

Teknologi och informationsteknik

De studerande eller examinanderna drar mångsidigt nytta av teknologier som an- vänds i yrket. De beaktar teknikens fördelar, begränsningar och risker i sitt arbete.

De använder datateknik mångsidigt i sitt yrke och som medborgare.

Aktivt medborgarskap och olika kulturer

De studerande eller examinanderna deltar på ett konstruktivt sätt i organisationens verksamhet och beslutsfattning. De handlar i enlighet med sina rättigheter och skyl- digheter både i arbetet och i vardagslivet. De iakttar lagarna om jämställdhet och li- kabehandling. De agerar sakligt och enligt arbetslivets krav när de möter människor med annan kulturbakgrund i hemlandet och i internationella funktioner.

1.4 BehÖRiGheT FÖR FORTSATTA STUDieR

Enligt 4 § i lagen om yrkesutbildning ger yrkesinriktade grundexamina behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor.

VeRKSTÄLLAnDe AV eXAMenSGRUnDeRnA inOM Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen

2.1 UPPGÖRAnDeT AV LÄROPLAn OCh DeSS innehåLL

Enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998, 14 §) ska utbildningsanordnaren för utbildningen godkänna en läroplan, som bör basera sig på dessa examensgrunder.

Läroplanen ska beskriva de åtgärder som vidtas för att de mål som ställs upp för ut- bildningen (L 630/1998, 5 §) uppnås. Läroplanen ska godkännas särskilt för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning och vid behov för undervisning på något annat språk. Utbildningsanordnarens läroplan är ett offentligt dokument. Läropla- nen reglerar och styr den utbildning som utbildningsanordnaren ordnar och även annan verksamhet som anknyter till undervisningen. För att garantera den stude- randes rättsskydd ska läroplanen ge tillräcklig information om de examensdelar och de studier som ingår i examen samt om bedömningen och studiearrangemangen.

Läroplanen ska göras upp så att den ger de studerande möjligheter att individuellt välja yrkesinriktade studier samt möjligheter att genomföra gymnasiestudier och avlägga studentexamen. Läroplanen utgör också grunden för intern och extern ut- värdering och ger möjlighet att bedöma effekterna av den utbildning som utbild- ningsanordnaren genomför.

Utbildningsanordnaren anvisar i sin läroplan de resurser som behövs för ut- bildningen. I läroplanen säkerställer utbildningsanordnaren att de studerande kan uppnå de mål som uppställts för utbildningen och får, oberoende av hur utbildning- en arrangeras, tillräckligt med undervisning och handledning, under läroanstaltens alla arbetsdagar och även under tiden för inlärning i arbetet och yrkesprov.

Läroplanen innehåller en del som är gemensam för alla utbildningsanordna- rens utbildningsområden och examina och delar som differentieras enligt examen.

2

2.1.1 Den gemensamma delen av läroplanen

I den gemensamma delen av läroplanen anges principer och förfaringssätt som är gemensamma för alla grundexamina samt utbildningsanordnarens centrala värde- ringar.

Den gemensamma delen av läroplanen ska åtminstone innehålla

ordnande av utbildningen som grundläggande yrkesutbildning, som utbild-

Š

ning på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter eller som läro- avtalsutbildning (L 630/1998, 3 §, 15 §, 17 §).

undervisningsformerna såsom när-, distans-, flerforms- (L 630/1998, 15 §)

Š

och nätstudier.

tillvägagångssätt vid avläggande av en eller flera examensdelar samt de stude-

Š

randes möjligheter att komplettera sina studier och avlägga en hel examen utbud av studier i samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet

Š

(L 630/1998, 14 §, 10 §)

verksamhet i anslutning till undervisningen som stärker förmågan till samver-

Š

kan och erbjuder en möjlighet att dryfta värderingar och lära känna kulturar- vet (F 811/1998, 9 §)

gemensamma förfaringssätt vid bedömningen av de studerande (L 601/2005,

Š

25 a §) i enlighet med kapitel 7

genomförande av övriga bestämmelser i enlighet med kapitel 8

Š

en personalutvecklingsplan.

Š

I utbildningsanordnarens läroplan ska ingå en åtgärdsplan som främjar jämlikhet, likabehandling och hållbar utveckling i utbildningen. Utbildningsanordnaren ska vid ordnandet av utbildningen även beakta vilka krav andra författningar ställer på utbildning.

2.1.2 Den examensspecifika delen av läroplanen

I den examensspecifika delen av läroplanen bestäms om ordnande av yrkesinriktade examensdelar och examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensam- ma studier) i samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. Dessutom beskrivs utbildningens uppläggning och de lärmiljöer och undervisningsmetoder med vars hjälp de studerande ska uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen för examen.

I den examensspecifika delen bestäms också vilka studier som utbildningsan- ordnaren erbjuder från andra examina samt den studerandes möjligheter att avlägga fler än en examen. I denna del fastställs också en plan för bedömningen av de yr- kesinriktade examensdelarna och de examensdelar som kompletterar yrkeskompe- tensen (gemensamma studier), vilken innefattar yrkesprov och annan bedömning av kunnandet.

Läroplanens examensspecifika del ska åtminstone innehålla

uppbyggnaden av examen av obligatoriska och valfria yrkesinriktade examens-

Š

delar och av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen studiernas framskridande, tidsplanering och studiearrangemang

Š

utbudet av fritt valbara examensdelar

Š

en plan för hur examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen

Š

(examensdelar som breddar grundexamen) ordnas

en plan för bedömning av examensdelar och metoder att bedöma kunnandet

Š

en plan för bedömning av de yrkesinriktade examensdelarna, i vilken en av

Š

yrkesprovsorganet godkänd plan för genomförandet och bedömningen av yr- kesprov ingår

examensdelar som erbjuds lokalt, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för

Š

bedömning och bedömningskriterier samt målen, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna för de valbara tilläggsstudierna i obligatoriska exa- mensdelar som kompletterar yrkeskompetensen.

2.1.3 Personlig studieplan

I lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 §) bestäms om de studerandes möjlig- heter till individuella studieval och i förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 3 §, 4 §, 12 a §) föreskrivs om informationen om studierna, studiehandledningen och erkännande av kunnande. För att den studerandes individuella valfrihet ska förverkligas, ska utbildningsanordnaren utgående från den studerandes individuella utgångspunkter göra upp en personlig studieplan (PSP), som kontinuerligt uppda- teras under utbildningens gång.

3.1 ALLMÄnT OM SYSTeMeT MeD FRiSTåenDe eXAMinA

Systemet med fristående examina erbjuder vuxna ett flexibelt sätt att påvisa, förnya och upprätthålla sin yrkeskunskap eller också skaffa sig ett nytt yrke vid byte av ar- betsuppgifter. Vid en fristående examen kan yrkeskompetensen erkännas nationellt och kvalitativt oberoende av om kunnandet har förvärvats genom arbetserfarenhet, studier eller på annat sätt. I systemet med fristående examina samarbetar arbets- givare, arbetstagare och undervisningssektorn intensivt när det gäller att utveckla examensstrukturen, utarbeta examensgrunder, planera och ordna examenstillfällen samt bedöma examensprestationer.

Yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina kan av- läggas som fristående examina. I grunderna för fristående examen har yrkeskom- petensen fastställts så som krav på den yrkeskompetens som behövs i arbetslivet.

Examina består av delar som motsvarar självständiga arbetshelheter.

3.2 AnORDnAnDe AV FRiSTåenDe eXAMinA

De av Utbildningsstyrelsen tillsatta examenskommissionerna, som består av repre- sentanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutö- vare, ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfär- dar examensbevis. Examenskommissionerna ingår avtal om att anordna fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina får inte anordnas utan giltigt avtal med examens- kommissionen.

3.3 AVLÄGGAnDe AV FRiSTåenDe eXAMinA

Fristående examina avläggs genom att examinanderna i praktiska uppgifter vid examenstillfällen påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje

AVLÄGGAnDe AV GRUnDeXAMen SOM FRiSTåenDe eXAMen

3

sentanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. I branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare beaktas även denna part vid valet av bedömare. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Exa- mensbetyg kan utfärdas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord.

3.4 GRUnDeRnA FÖR FRiSTåenDe eXAMinA

I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet.

En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. De krav på yrkesskicklighet som beskrivs i examensdelarna koncentrerar sig på behärskandet av de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkes- praxis inom den aktuella branschen. De inkluderar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter.

Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskick- lighet. Föremålen för bedömning anger de områden för kunnande som man vid bedömningen fäster särskild uppmärksamhet vid. Definitionen av föremålen un- derlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som fastställts i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation.

Sätten att påvisa yrkesskicklighet i examensgrunderna innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innefatta bl.a. di- rektiv för hur en examensprestation vid behov kan kompletteras, så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.

3.5 PeRSOnLiG TiLLÄMPninG i FRiSTåenDe eXAMen

Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen, avläggandet av examen och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet när det gäller fristående examen och utbildning som förbereder för denna. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering.

3.6 BeDÖMninG AV YRKeSSKiCKLiGheTen i FRiSTåenDe eXAMen

Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de har det kunnande som i examensgrunderna förutsätts i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedöm- ningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Be- dömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedöm- ningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillför- litligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om en examinand företer tillförlitliga utredningar över tidigare visat kunnande, gör bedömarna en utvärdering över hur väl kunnandet motsvarar kraven på yrkesskicklighet, enligt grunderna för den fristående examen.

Bedömarna förelägger dokumentationen examenskommissionen och föreslår erkän- nande av kunnandet som en del av gällande fristående examen.

Ifall examinanden redan tidigare, i grundläggande yrkesutbildning eller som en fristående examen påvisat sin yrkesskicklighet i någon del av denna examen bör den tidigare examen eller examensdelen föreslås erkännas som en del av den fristå- ende examen. För erkännande av tidigare inhämtat och påvisat kunnande kan ingen fast tidsgränd fastställas men kunnandets aktualitet bör eventuellt granskas. Det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat och tillförlitligt dokumenterat kunnande görs av examenskommissionen. Vid behov kan examinanden förutsättas visa att kunnandet motsvarar de krav på yrkesskicklighet som examen ställer.

Bedömning av yrkesskickligheten är en process där insamling av bedömnings- material och dokumentering av bedömningen spelar en viktig roll. Representan- terna för arbetslivet och lärarrepresentanterna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedöm- ningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet till att själv bedöma sina prestationer. Examensanordnaren gör upp ett bedömningsprotokoll över avläggandet av den aktuella examensdelen och protokollet undertecknas av be- dömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons om prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskom- missionen.

Bedömare

De som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensanordnaren kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen.

Rättelse av bedömning

Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning hos den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring i examenskommissionens beslut angående rättelse av bedömning.

3.7 BeTYG

Examenskommissionen utfärdar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Intyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildnings- anordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en föreskrift om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen.

Betyget för en eller flera examensdelar ges på examinandens begäran. Exa- mensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensan- ordnaren.

En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen god- känt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examens- betyg. Examensanordnaren skaffar och undertecknar yrkesbeviset, som är avgiftsbe- lagt för examinanden.

3.8 UTBiLDninG SOM FÖRBeReDeR FÖR FRiSTåenDe eXAMen

Det går inte att ställa förhandsvillkor i fråga om utbildning för dem som deltar i fri- stående examina. I regel avläggs examina emellertid i samband med den förberedan- de utbildningen. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av den förberedande utbildningen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska som en del av utbildningen ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga en fristående examen.

4.1 eXAMenSDeLAR SOM ÄR OBLiGATORiSKA FÖR ALLA 4.1.1 Grundläggande arbeten i laboratorier

Krav på yrkesskicklighet

Den studerande eller examinanden kan planera sitt arbete och hålla arbetstiderna

Š

hämta de instrument och apparater som behövs i arbetet

Š

välja kemikalier för sitt arbete och söka information om säker användning

Š

göra lösningsberäkningar och bereda de behövliga lösningarna och i sitt arbete

Š

använda laboratoriets mätutrustning

använda och ställa in laboratoriets basapparater, såsom våg, pH- och konduk-

Š

tansmätare, uppvärmningsapparater eller titreringsapparater samt hålla dem i funktionsdugligt skick

ta ett prov och behandla det samt göra en kvalitativ eller kvantitativ analys av

Š

provet som grundar sig på gavimetri eller titrimetri

följa arbetarskyddsanvisningarna och sörja för ordning och renlighet i arbets-

Š

miljön samt utföra instrumentvård efter arbetet beakta laboratoriets kvalitetskrav

Š

hantera och förstöra kemikalier

Š

beräkna resultatet utifrån mätningar och bedöma om resultatet är riktigt

Š

göra upp den rapport över arbetet som krävs

Š

utvärdera sitt arbete med avseende på företagsverksamhetens lönsamhet

Š

vid behov kontakta företag inom laboratoriebranschen

Š

använda dator och de vanligaste färdiga dataprogrammen, såsom ordbehand-

Š

lings- och kalkylprogram, vid upprätthållandet av laboratoriekvaliteten handla vid olycksfalls- och risksituationer.

Š

YRKeSinRiKTADe eXAMenSDeLAR, KRAV På

YRKeSSKiCKLiGheT OCh BeDÖMninG FÖR GRUnDeXAMen inOM LABORATORieBRAnSChen

4

Bedömning

I tabellen har bedömningskriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för bedömning sammanställts. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör före- målen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.

FÖReMåL FÖR BeDÖMninG

BeDÖMninGSKRiTeRieR 1. Behärskande av

arbetsprocessen nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden Planering av labo-

ratoriearbetet och behärskande av arbetshelheten

planerar sitt arbete och behöver i detta emellanåt handledning samt håller arbetstiderna

planerar sitt arbete och hål- ler arbetstiderna

gör upp en genomförbar arbetsplan och håller ar- betstiderna

utför arbetsmomenten och behöver emellanåt hand- ledning samt arbetar under handledning enligt de upp- ställda kvalitetskraven

utför obehindrat arbetsmo- menten i tur och ordning enligt den givna tidtabellen samt följer instruktionerna och arbetar enligt de upp- ställda kvalitetskraven

utför systematiskt och obe- hindrat arbetsmomenten i tur och ordning och anpas- sar sitt arbete efter den öv- riga verksamheten i arbets- miljön och efter de givna tidtabellerna samt följer de givna instruktionerna och arbetar enligt de uppställda kvalitetskraven

Utvärdering av den egna arbetsprestatio- nen (noggrannhet, lönsamhet, miljövän- lighet, resultatets tillförlitlighet)

utvärderar sitt arbete, var- vid han/hon behöver hand- ledning.

utvärderar sitt arbete och finner då sådant som even- tuellt behöver utvecklas.

utvärderar självständigt sitt arbete och finner då sådant som eventuellt behöver ut- vecklas samt kommer med korrigeringsförslag.

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 2. Behärskande

av arbetsmetoder, arbetsredskap och material

nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden

Behärskande av

arbetssätt hämtar arbetsredskapen och kemikalierna och använ- der dem rätt men behöver emellanåt handledning samt städar arbetsplatsen och rengör redskapen efter arbetet

hämtar och använder arbetsredskapen och kemi- kalierna på ett ekonomiskt och riktigt sätt samt städar arbetsplatsen och rengör redskapen efter arbetet

väljer de ändamålsenliga arbetsredskapen och ke- mikalierna samt använder dem självständigt och på ett ekonomiskt och riktigt sätt samt städar arbetsplatsen och rengör redskapen efter arbetet

Beredning av lös-

ningar beräknar lösningarnas kon- centrationer enligt en mo- dell samt bereder lösningar under handledning

beräknar de behövliga lös- ningarnas koncentrationer och bereder de behövliga lösningarna med riktig nog- grannhet

beräknar obehindrat olika lösningars koncentrationer samt bereder de behövliga lösningarna med riktig nog- grannhet

Provtagning och

analys tar ett prov och utför en rutinmässig analys, varvid han/hon emellanåt behöver handledning

tar ett prov och behandlar det samt utför en rutinmäs- sig analys självständigt

tar ett prov och behandlar det samt utför den krävda analysen obehindrat även i avvikande situationer Att använda och

kalibrera basappara- terna samt hålla dem i funktionsdugligt skick

ställer in och använder de basapparater som behövs i arbetet på ett säkert sätt, men arbetet kräver hand- ledning

ställer in och använder de basapparater som behövs i arbetet på ett säkert sätt och håller dem i funktions- dugligt skick, men för att arbetet ska bli noggrant utfört krävs emellanåt handledning

ställer in och använder basapparaterna på ett säkert sätt och enligt kvalitetssys- temet och håller dem själv- ständigt i funktionsdugligt skick, utan att det behövs någon särskild uppmaning till det

Beräkning och be-

handling av resultat beräknar och rapporterar resultaten med hjälp av datateknik och behöver då emellanåt handledning.

beräknar och rapporterar resultaten med hjälp av datateknik samt bedömer om resultatet är riktigt.

beräknar och rapporterar resultaten med riktig nog- grannhet och i de rätta enheterna med hjälp av datateknik samt bedömer om resultatet är riktigt med hjälp av statistiska mått (t.ex. medelvärde, standard- avvikelse).

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 3. Behärskande av

den kunskap som ligger till grund för arbetet

nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden

Val och användning av kemikalier samt beräkningar av substansmängder på basis av reaktions- likheter

identifierar de vanligaste grundämnena och för- eningarna utifrån den kemiska formeln eller det engelska namnet, namnger och skriver delvis under handledning formler för oorganiska föreningar samt tolkar de vanligaste reaktionslikheterna och beräknar med hjälp av dem substansmängder, varvid han/hon emellanåt behöver handledning

väljer kemikalier utifrån formeln eller det engelska namnet, beaktar i sitt ar- bete grundämnenas och föreningarnas egenskaper, använder dem på ett säkert sätt, namnger och skriver formlerna för de vanligaste oorganiska föreningarna samt skriver och tolkar de vanligaste reaktionslikheter- na och beräknar med hjälp av dem substansmängder nästan självständigt

väljer kemikalier utifrån formeln eller det engelska namnet, beaktar i sitt ar- bete grundämnenas och föreningarnas egenskaper, använder dem självständigt och säkert, namnger och skriver formlerna för olika oorganiska föreningar samt skriver och tolkar olika reaktionslikheter och beräk- nar med hjälp av dem sub- stansmängder självständigt

Utförande av titrimetriska, gravime- triska eller kvalitativa analyser

känner till principer för de analysmetoder som an- vänds och hur apparaterna fungerar så att han/hon kan utföra arbetet, men behöver emellanåt handledning

känner till grunderna för de analysmetoder som an- vänds och hur apparaterna fungerar så att han/hon kan utföra arbetet nästan själv- ständigt

känner till grunderna för de analysmetoder som an- vänds och hur apparaterna fungerar så att han/hon kan handla även vid störningar Arbete i enlighet med

laboratoriets kvalitets- system

(t.ex. ISO, GLP)

arbetar enligt kvalitetssys- temet under beaktande av principerna i det kvalitets- system som används på arbetsplatsen, men behöver emellanåt handledning

arbetar nästan självständigt enligt kvalitetssystemet och under beaktande av princi- perna i det kvalitetssystem som används på arbetsplat- sen

arbetar självständigt enligt kvalitetssystemet och under beaktande av principerna i det kvalitetssystem som an- vänds på arbetsplatsen och de faktorer som inverkar på laboratoriekvaliteten samt kvalitetstermerna Kännedom om

aktörerna och samar- betspartnerna inom laboratoriebranschen

söker under handledning information om de mest typiska samarbetspartnerna inom laboratoriebranschen (t.ex. kemikalieleverantö- rerna).

söker information och berättar om formerna för samarbetet med några av branschens aktörer samt typiska samarbetspartner inom laboratoriebranschen.

söker information och berättar om formerna för samarbetet med de vikti- gaste av branschens aktörer samt typiska samarbetspart- ner inom laboratoriebran- schen.

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 4. nyckelkompe-

tenser för livslångt lärande

nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden Lärande och problem-

lösning bedömer de egna arbetssät- ten och sin inlärningsför- måga samt skaffar arbetsre- laterad information, varvid han/hon emellanåt behöver handledning

bedömer realistiskt de egna arbetssätten och sin inlär- ningsförmåga samt skaffar information enligt anvis- ningar

bedömer realistiskt och mångsidigt de egna arbets- sätten och sin inlärnings- förmåga samt skaffar infor- mation självständigt Interaktion och

samarbete tar sakligt emot respons samt interagerar med olika människor

tar sakligt emot respons, ändrar sitt handlande uti- från den samt interagerar obehindrat med olika män- niskor i arbetslaget

tar sakligt emot respons, ändrar sitt handlande uti- från den samt beaktar i sitt arbete föregående och föl- jande arbetsmoment samt arbetstagare

Yrkesetik utför de uppgifter som han/

hon har ansvar för, men behöver emellanåt hand- ledning

utför omsorgsfullt de upp- gifter som han/hon har ansvar för samt ber vid behov om råd

handlar ansvarsfullt, samar- betsvilligt och initiativrikt i arbetslaget samt ber vid behov om råd

Hälsa, säkerhet och

funktionsförmåga följer arbetarskyddsanvis- ningarna, söker informa- tion i skyddsinformations- bladen för de kemikalier som han/hon använder

behandlar och förstör ke- mikalier rätt och säkert, arbetar snyggt, följer arbe- tarskyddsanvisningarna, söker information i skydds- informationsbladen för de kemikalier som han/hon använder

behandlar och förstör kemi- kalier rätt och säkert, arbe- tar snyggt och tar hänsyn till arbetskamraterna, följer arbetarskyddsanvisning- arna, söker information i skyddsinformationsbladen för de kemikalier som han/

hon använder ger vid behov första hjälpen

enligt målen i kursen Fhj1.

arbetar i regel ergonomiskt riktigt och ger vid behov första hjälpen enligt målen i kursen Fhj1.

använder säkra, lämpligt belastande och varierande arbetsställningar och ger vid behov första hjälpen enligt målen i kursen Fhj1.

Sätt att visa yrkesskickligheten

De studerande eller examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att göra en titrimetrisk, gravimetrisk eller kvalitativ analys i ett laboratorium eller på en annan plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar förhållandena i ett laborato- rium. De tar ett prov och behandlar det samt gör lösningsberäkningarna och bere- der de behövliga lösningarna. Därefter gör de den analys av provet som krävs och använder då de apparater och arbetsredskap som behövs i arbetet. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskicklighe- ten motsvarar kraven på yrkesskicklighet.

Genom yrkesprov påvisas åtminstone

behärskande av arbetsprocessen i dess helhet

Š

behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material i dess helhet

Š

behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet:

Š

behärskandet av principen i analysmetoden och apparaternas funktion –

nyckelkompetenser för livslångt lärande:

Š

lärande och problemlösning –

interaktion och samarbete –

yrkesetik –

hälsa, säkerhet och funktionsförmåga i fråga om arbetarskydd och an- –

vändning av skyddsinformationsbladen.

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

4.1.2 Organisk och kromatografisk analytik

Krav på yrkesskicklighet

Den studerande eller examinanden kan

planera sitt arbete inom den tid som finns tillgänglig

Š

hämta de behövliga kemikalierna och redskapen samt montera den utrustning

Š

som behövs

genomföra ett arbete inom organisk kemi, följa med hur det framskrider och

Š

vid behov justera reaktionen

följa arbetarskyddsanvisningarna och anvisningarna om användning av ana-

Š

lysapparaterna

arbeta enligt laboratoriets kvalitetskrav

Š

hantera avfallet och städa upp arbetsplatsen

Š

ta ett prov och behandla det samt utföra en kromatografisk analys

Š

beräkna de krävda resultaten, bedöma om resultaten är riktiga och om den

Š

undersökta föreningen är ren samt rapportera resultaten.

Bedömning

I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika ni- våer av kunnande sammanställts. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 1. Behärskande av

arbetsprocessen nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden Planering av ett ar-

bete i organisk kemi och behärskande av arbetshelheten

planerar sitt arbete och behöver då emellanåt hand- ledning samt håller arbets- tiderna

planerar sitt arbete och hål- ler arbetstiderna

gör upp en genomförbar arbetsplan och håller ar- betstiderna

utför arbetsmomenten och behöver emellanåt hand- ledning samt arbetar under handledning enligt de upp- ställda kvalitetskraven

utför obehindrat arbetsmo- menten i tur och ordning enligt den givna tidtabellen samt följer instruktionerna och arbetar enligt de upp- ställda kvalitetskraven

utför systematiskt och obe- hindrat arbetsmomenten i tur och ordning och anpas- sar sitt arbete efter den öv- riga verksamheten i arbets- miljön och efter de givna tidtabellerna samt följer de givna instruktionerna och arbetar enligt de uppställda kvalitetskraven

Utvärdering av den egna arbetspresta- tionen

utvärderar sitt arbete, var- vid han/hon behöver hand- ledning.

utvärderar sitt arbete och det egna arbetets inverkan i hela arbetsprocessen samt finner då sådant som even- tuellt behöver utvecklas.

utvärderar självständigt sitt arbete och det egna arbetets betydelse i hela arbetspro- cessen och finner då sådant som eventuellt behöver utvecklas samt kommer med korrigeringsförslag.

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninGen BeDÖMninGSKRiTeRieR 2. Behärskande

av arbetsmetoder, arbetsredskap och material

nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden

Behärskande av de arbetsredskap, kemikalier och arbetsmetoder som används i organisk kemi

hämtar och använder de vanligaste arbetsredskapen och kemikalierna, sätter ihop apparater och utför arbetet, varvid han/hon emellanåt behöver hand- ledning

hämtar och använder ar- betsredskap och kemikalier på ett ekonomiskt sätt, sät- ter ihop apparaterna enligt anvisningar, följer med hur arbetet framskrider och utför arbetet, men behöver handledning i icke-rutin- mässiga situationer

hämtar och använder än- damålsenliga arbetsredskap och kemikalier på ett eko- nomiskt sätt samt sätter ihop apparaterna enligt anvisningar, följer med hur arbetet framskrider och justerar reaktionsförloppet, utför arbetet självständigt även i icke-rutinmässiga situationer

Provtagning och

behandling av provet tar ett prov men behöver handledning vid behand- lingen av provet

tar ett prov och behandlar provet nästan självständigt

tar ett representativt prov och behandlar provet med riktiga arbetssätt

Behärskande av kro-

matografisk analys utför en kromatografisk analys, men behöver emel- lanåt handledning

utför en kromatografisk analys självständigt, men behöver emellanåt hand- ledning när det gäller nog- grannheten

utför en kromatografisk analys obehindrat och med den noggrannhet som krävs

Beräkning och be- handling av resultat samt bedömning av föreningens renhet

beräknar resultaten och be- dömer föreningens renhet samt rapporterar resultaten, men behöver emellanåt handledning vid beräk- ningen och bedömningen av renheten.

beräknar resultaten och be- dömer föreningens renhet samt rapporterar resultaten enligt anvisningen, bedö- mer resultatens korrekthet.

beräknar resultaten och be- dömer föreningens renhet samt rapporterar resultaten enligt kvalitetskraven, be- dömer på eget initiativ om resultaten är korrekta och tillförlitliga.

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 3. Behärskande av

den kunskap som ligger till grund för arbetet

nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden

Arbete med organiska

föreningar identifierar de vanligaste föreningsgrupperna i orga- nisk kemi och känner till deras egenskaper så att han/

hon behandlar dem säkert i sitt arbete men behöver emellanåt handledning

namnger och skriver struk- turformlerna för de vanli- gaste organiska förening- arna och känner till fören- ingsgruppernas egenskaper så att han/hon behandlar dem säkert i sitt arbete

namnger och skriver de vanligaste organiska fören- ingarnas strukturformler och den reaktionslikhet som beskriver arbetet samt beaktar dem i sitt arbete Behärskande av

arbetena samt de redskap och ap- parater som används inom organisk kemi

behärskar den terminologi som används i arbetet så att han/hon förstår arbetsin- struktionerna

behärskar sitt arbete så att han/hon använder de rätta termerna vid diskussioner om principerna i arbetet samt arbetsmomenten

behärskar sitt arbete så att han/hon motiverar de olika arbetsmomenten och avsikten med dem och använder de rätta termerna vid diskussioner om arbets- momenten

använder de rätta namnen på behövliga redskap, och när apparater används vet han/hon i stort sett hur de fungerar

använder de rätta namnen på redskapen, och vid an- vändning av apparater vet han/hon hur de fungerar, och kan hålla dem funk- tionsdugliga, även med hjälp av en bruksanvisning på ett främmande språk

använder de rätta namnen på redskapen, och vid an- vändning av apparater vet han/hon hur de fungerar och kan hålla dem funk- tionsdugliga, även med hjälp av en bruksanvisning på ett främmande språk, och handlar ändamålsenligt vid störningar

Utförande av en kro-

matografisk analys behärskar den typ av kro- matografi som används samt dess separationsprin- cip i huvuddrag så att han/

hon genomför analysen under handledning.

behärskar de vanligaste ty- perna av kromatografi samt deras separationsprincip så att han/hon genomför analysen.

behärskar de vanligaste typerna av kromatografi, deras separationsprinciper och användningsobjekt så att han/hon genomför ana- lysen självständigt.

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 4. nyckelkompe-

tenser för livslångt lärande

nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden Lärande och problem-

lösning bedömer de egna arbetssät- ten och sitt kunnande samt söker information även i litteratur på främmande språk, varvid han/hon emellanåt behöver hand- ledning

bedömer de egna arbets- sätten och sitt kunnande självständigt samt söker in- formation även i litteratur på främmande språk nästan självständigt

bedömer de egna arbets- sätten och sitt kunnande självständigt även under arbetets gång samt söker självständigt information även i litteratur på främ- mande språk

Interaktion och

samarbete tar sakligt emot respons samt interagerar med olika människor

tar sakligt emot respons, ändrar sitt handlande uti- från den samt interagerar obehindrat med olika män- niskor i arbetslaget

tar sakligt emot respons, ändrar sitt handlande uti- från den samt beaktar i sitt arbete föregående och föl- jande arbetsmoment samt arbetstagare

Yrkesetik utför de uppgifter som han/

hon har ansvar för, men behöver emellanåt hand- ledning

utför omsorgsfullt de upp- gifter som han/hon har ansvar för samt ber vid behov om råd

handlar ansvarsfullt, samar- betsvilligt och initiativrikt i arbetslaget samt ber vid behov om råd

Hälsa, säkerhet och

funktionsförmåga följer arbetarskyddsanvis- ningarna, söker informa- tion i skyddsinformations- bladen för de kemikalier som han/hon använder

behandlar kemikalierna rätt och säkert, arbetar snyggt och följer arbetarskyddsan- visningarna, söker informa- tion i skyddsinformations- bladen för de kemikalier som han/hon använder

behandlar kemikalier rätt och säkert, arbetar snyggt och tar hänsyn till arbets- kamraterna samt följer arbetarskyddsanvisning- arna, söker information i skyddsinformationsbladen för de kemikalier som han/

hon använder behöver emellanåt handled-

ning för att kunna arbeta ergonomiskt riktigt.

arbetar i regel ergonomiskt riktigt.

använder säkra, lämpligt belastande och varierande arbetsställningar.

Sätt att visa yrkesskickligheten

Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att göra en or- ganisk syntes eller analys samt en karakterisering av produkten kromatografiskt (el- ler genom att göra något annat kromatografiskt arbete) i ett laboratorium eller på

en annan plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar förhållandena i ett laboratorium. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet.

Genom yrkesprov påvisas åtminstone

behärskande av arbetsprocessen i dess helhet

Š

behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material i dess helhet

Š

behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Š

behärskande av arbetsprincipen –

kännedom om redskap och apparater –

nyckelkompetenser för livslångt lärande i dess helhet.

Š

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

4.1.3 Bioanalytik

Krav på yrkesskicklighet

Den studerande eller examinanden kan

planera sitt arbete inom den tid som finns tillgänglig

Š

ta, behandla och förvara olika biologiska prov

Š

bereda och sterilisera de behövliga lösningarna och näringssubstraten samt ste-

Š

rilisera de redskap som behövs

göra mikrobiologiska, biokemiska eller gentekniska analyser av celler, celldelar

Š

eller av föreningar som celler bildat

göra kvalitativa och kvantitativa undersökningar

Š

använda de apparater som behövs i arbetet (exempelvis autoklav, elektrofores,

Š

fluorometer/spektrometer, mikroskop eller centrifug) och underhålla dem arbeta enligt kvalitetskraven

Š

beräkna och meddela resultaten på ett korrekt sätt

Š

göra upp en rapport över sitt arbete och bedöma resultatet

Š

förstöra biologiska avfall och kemikalier på ett säkert sätt.

Š

Bedömning

I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika ni- våer av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör fö- remålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 1. Behärskande av

arbetsprocessen nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden Planering av arbetet

i mikrobiologi, bio- teknik och genteknik och behärskande av arbetshelheten

planerar sitt arbete, men behöver emellanåt hand- ledning, och håller arbets- tiderna

planerar sitt arbete och hål- ler arbetstiderna

gör upp en genomförbar arbetsplan och håller ar- betstiderna

utför arbetsmomenten men behöver emellanåt hand- ledning samt arbetar under handledning enligt de upp- ställda kvalitetskraven

utför obehindrat arbetsmo- menten i tur och ordning enligt den givna tidtabellen samt följer instruktionerna och arbetar enligt de upp- ställda kvalitetskraven

utför systematiskt och obe- hindrat arbetsmomenten i tur och ordning och anpas- sar sitt arbete efter den öv- riga verksamheten i arbets- miljön och efter de givna tidtabellerna samt följer de givna instruktionerna och arbetar enligt de uppställda kvalitetskraven

Utvärdering av den egna arbetspresta- tionen

utvärderar sitt arbete, var- vid han/hon behöver hand- ledning.

utvärderar sitt arbete och finner då sådant som even- tuellt behöver utvecklas.

utvärderar självständigt sitt arbete och finner då sådant som eventuellt behöver ut- vecklas samt kommer med korrigeringsförslag.

FÖReMåL FÖR

BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR 2. Behärskande

av arbetsmetoder, arbetsredskap och material

nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande eller examinanden

Val och användning av arbetsredskap och material

väljer och vid behov steri- liserar arbetsredskapen och materialen samt använder dem rätt, men behöver emellanåt handledning

väljer och vid behov sterili- serar de rätta arbetsredska- pen och materialen samt använder dem rätt

väljer och vid behov sterili- serar de rätta och ändamåls- enliga arbetsredskapen och materialen samt använder dem rätt och obehindrat