• No results found

Innehåll. Celldifferentiering. Cellernas storlekar. Cellmembranet. Cellmembranets uppbyggnad. Celler, bakterier och virus

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Innehåll. Celldifferentiering. Cellernas storlekar. Cellmembranet. Cellmembranets uppbyggnad. Celler, bakterier och virus"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Celler, bakterier och virus

ANNELIE AUGUSTINSSON 2020-02-04

Innehåll

•Celler

•Cellmembranet: cellförbindelser, transportmekanismer, passiv och aktiv transport, membranpotentialen och aktionspotentialen

•Cellorganeller

-Cellkärnan, DNA och celldelning

-Proteinsyntesen: cellkärnan, ribosomen, granulärt endoplasmatiskt retikulum och Golgiapparaten -Mitokondrien och ATP-produktionen

•Cellskada och celldöd

•Bakterier och virus

Små sfäriska blodceller

Äggcell Långsträckt nervcell

Cellernas storlekar Celldifferentiering

Cellmembranet

Extracellulärt vätskerum (ECV)

Intracellulärt vätskerum (ICV)

Cellmembranets uppbyggnad

• Fosfolipider

• Kolesterol

• Proteiner

• Kolhydrater

(2)

Jonkanaler

Membranreceptor Fosfolipider

Kolesterol

Cellmembranet Receptorer

Bild 3.3 Sand et al. Människokroppen

Cellmembran

Fettlösligt hormon Intracellulär receptor

Biologiskt svar

Biologiskt svar

Sekundär budbärare Enzym

Icke fettlösligt hormon

Receptor i cellmembranet

Enzym

Substrat

Enzym Aktivt centrum

Produkt

Transport genom cellmembranet

Passiv transport

Sker utan tillskott av energi och är beroende av koncentrationen av ämnen.

Aktiv transport

Kräver tillskott av energi och är helt oberoende av koncentrationen av ämnen.

Passiva transporter

Diffusion

Transport av ämnen genom cellmembranet tills koncentrationen är lika på båda sidor om membranet.

Diffusion genom cellmembran

Diffusion genom cellmembranet kan ske:

•genom lipidskiktet

•genom vattenfyllda proteinkanaler (jonkanaler)

•med hjälp av transportproteiner

(3)

Passiva transporter

Diffusion

Transport av ämnen genom cellmembranet tills koncentrationen är lika på båda sidor om membranet.

Osmos (osmotisk diffusion)

Transport av vatten genom cellmembranet.

Diffusion

Transport av ämnen genom cellmembranet tills koncentrationen är lika på båda sidor om membranet.

Osmos (osmotisk diffusion)

Transport av vatten genom cellmembranet.

Filtration

Transport av vätska genom cellmembranet från ett vätskerum med högre hydrostatiskt tryck till ett vätskerum med lägre hydrostatiskt tryck.

Passiva transporter

Aktiv transport: Na/K-pumpen

ECV

1. ICV 2.

3. 4.

Na+

K+

ATP ADP

P

P Na+

K+

Na+

Transport av stora molekyler

Endocytos = in i cellen Exocytos = ut ur cellen

• Pinocytos= ”celldrickande”

• Fagocytos= ”cellätande”

ICV

ECV

Cellmembranet

Membranpotential = elektrisk spänning över cellmembranet Polarisering = skillnad i elektrisk laddning mellan cellens insida

och cellens utsida Aktionspotential = elektrisk impuls

Vilomembranpotential

Elektronneutral

Elektronneutral

ECV

ICV

Cellmembran

(4)

Vilomembranpotential

ECV Na+

K+

ICV

Cellmembran med:

kanalprotein för diffusion av Na+ transportprotein för transport av Na+och K+(Na/K-pump) kanalprotein för diffusion av K+

K+-diffusion via ”motorvägar” och Na+-diffusion via ”skogsstigar”.

Na/K-pump återställer koncentrationsskillnaden.

Aktionspotential

1. Receptorstyrda Na+-kanaler öppnas när en signalsubstans binds till receptorn.

Depolariseringen påbörjas.

Signalsubstans Receptorstyrd Na+-kanal ECV

ICV

Aktionspotential

2. Spänningsstyrda Na+-kanaler öppnas när tröskelvärdet uppnås.

Depolariseringen fortsätter.

Aktionspotentialen har startat.

Spänningsstyrd Na+-kanal ECV

ICV

Aktionspotential

3. Spänningsstyrda Na+-kanaler stängs och spänningsstyrda K+-kanaler öppnas.

Repolarisationen påbörjas.

Spänningsstyrd K+-kanal

ECV

ICV

Aktionspotential

4. När membranpotentialen åter är nära vilovärdet stängs de spänningsstyrda K+-kanalerna. Lite för många K+brukar diffundera ut ur cellen så en lätt hyperpolarisering uppstår.

Na/K-pumparna pumpar ut Na+ och in K+ och vilomembranpotentialen Na/K-pump

ECV

ICV

Cellens strukturer

Peroxisom Lysosomer

Golgi- apparat Mitokondrier

Nukleol

Cellkärna Granulärt

Slätt endo- endo-

plasmatiskt plasmatiskt

retikulum retikulum

(5)

Cellkärnan (nucleus)

I alla celler som kan dela sig (föröka sig) finns cellkärnor.

Cellkärnorna innehåller genetisk information, arvsmassa, det vill säga DNA (deoxyribonukleinsyra), som lagras och överförs från generation till generation.

Vanligtvis ligger DNA-molekylen i en enda röra inuti cellkärnan.

Vid celldelning sker dock en noggrann sortering och paketering i kromosomer inför replikation av DNA.

Cellkärnan innehåller 46 linjära kromosomer (23 kromosompar).

22 par kallas autosomala kromosomer eller autosomer.

Par nr 23 kallas könskromosomer.

Cellkärnan (nucleus)

Celldelning

Mitos Meios

hos man

Meios hos kvinna 46

46

46 46

46

46

23 23

23 23 23 23

46

46

23

23

Proteinsyntesen

I cellkärnanfinns ”receptet” = DNA

Informationen överförs via transkription = ”receptet” (DNA) kopieras

Kopian = mRNA

På ribosomen syntetiseras det linjära proteinet via translation av mRNA

I ER och i Golgiapparaten modifieras (veckas) och transporteras proteinet

ATP = adenosintrifosfat

Användning av ATP

P P

Adenosin P

P P Energi

P

Adenosin

ATP ADP + Energi + P

Användning av ATP: Na/K-pumpen

ECV

1. ICV 2.

3. 4.

Na+

ATP ADP

P

Na+ K+

Na+

(6)

Mitokondrierna är cellens energifabriker. De producerar värme (70 – 90%) och ATP (10 – 30%), som är den, för cellen, viktigaste formen av lagrad energi.

ATP-produktionen

P P

Adenosin P

PP P

Adenosin

I cytosolen

Anaerob process

I mitokondrien

Aerob process

1 glukosmolekyl 2 ATP 2 pyruvat

2 ATP

34 ATP

Proteiner Kolhydrater Fett

Monosackarider Glycerol Fettsyror

Glykolys

Acetyl-CoA

Citronsyra- cykeln

Elektrontransportkedjan Oxidativ fosforylering Aminosyror

NH3

CYTOSOL Glykolys

Anaerob process

1 glukosmolekyl 2 pyruvat + 2 ATP

MITOKONDRIE

Acetyl-CoA Citronsyracykeln

Aerob process

Elektrontransportkedjan Oxidativ fosforylering

2 ATP

Vatten Koldioxid

34 ATP Värme

Cellskada

All organisk sjukdom beror på någon form av cellskada.

Celler exponeras för förändringar i den lokala omgivningen hela tiden.

När dessa omgivande förändringar ligger utanför den acceptabla normala nivån kallas de patologiska.

Cellers adaption vid skada

En frisk cell har alltid en struktur som är noga anpassad för organismens behov.

För att upprätthålla funktionell och strukturell balans måste cellerna i kroppens olika vävnader ständigt anpassa sig till olika typer av belastningar.

Vid lättare belastning kan cellen genomgå en adaption (tillvänjning) som gör att den kan fortsätta att leva även om belastningen kvarstår.

Cellers adaption vid skada

Förändringar i cellernas storlek

Atrofi Minskning i cellernas storlek Hypertrofi Ökning i cellernas storlek

Förändringar i antal celler

Hyperplasi Ökning i cellernas antal Förändringar under celldifferentieringen Metaplasi Förändring till annan celltyp Dysplasi Felaktig utveckling / abnorm förändring Neoplasi Okontrollerad celltillväxt / tumörbildning

(7)

Atrofi

Hypertrofi

Normal

Hyperplasi

Metaplasi Dysplasi

Adaption och cellskada

Vid lättare belastning kan cellen genomgå en adaption (tillvänjning) som gör att den kan fortsätta att leva även om belastningen kvarstår.

Med cellskada menas ett tillstånd där belastningen har lett till en förändring i cellen som försvagar eller upphäver en eller flera av dess funktioner.

En reversibel skada av cellen går tillbaka när den utlösande orsaken är borta.

En irreversibel (permanent) skada går inte tillbaka även om den skadliga påverkan försvinner, vilket leder till celldöd.

Cellskada

Obalans på elektrolyter kan orsaka att cellen sväller.

Detta kan i sin tur även orsaka att:

Mitokondrier sväller upp ATP-produktionen minskar och mjölksyra- produktionen ökar

pH sjunker inuti cellen Mjölksyran försämrar cellernas metabolism ytterligare

Lysosomer sväller upp (och går sönder)

Det toxiska enzymet hydrolytiskt lysosomalt enzym läcker ut i cytoplasman Granulärt endoplasmatiskt retikulum

sväller upp

Ribosomerna lossnar, vilket leder till försämrad proteinsyntes Cellkontakten till intilliggande celler

förloras

Kommunikationen mellan cellerna försämras (upphör)

Orsaker till cellskada

Hypoxi och anoxi På grund av abnormal respirations- och/eller cirkulationsfunktion

Kemiska ämnen och toxiner Toxicitet på grund av olika substanser, t ex tung- metaller, lösningsmedel eller droger Infektiösa ämnen Infektioner av virus, bakterier, parasiter, svamp

och andra organismer

Immunologiska reaktioner Inflammation eller immunologiska reaktioner, autoimmunitet

Genetiska förändringar Ärftligt betingade förändringar på cellnivå

Nutritionsfaktorer Förändringar i metabolismen

Fysisk påverkan T ex mekaniskt trauma och köld- eller värmeskada Åldrande Celldegeneration, nedsatt adaptionsförmåga, m m

Respons på cellskada

Organismen försöker alltid begränsa och laga cellskador.

Oavsett orsaken till cellskadan startar två processer:

Inflammation för att stoppa/begränsa skadan

Reparation för att återställa vävnaden så gott det går

Orsaker till inflammation

Mikroorganismer Infektioner av virus, bakterier, parasiter, svamp eller andra organismer Nekrotisk vävnad Död vävnad

Främmande ämnen Kemiska, elektriska eller joniserande (strålning) ämnen

Immunreaktioner Antigen-antikroppsreaktioner, inklusive autoimmuna reaktioner

Fysiska faktorer Mekaniska eller termiska trauman

(8)

Celldöd

När en cell inte längre har någon funktion kvar har celldöd inträffat.

När en cell dör frigörs enzymer från lysosomer, vilket leder till självförstörelse av cellen, så kallad autolys.

Två sätt som en cell dör genom:

•Nekros = beror på en permanent cellskada

•Apoptos = (programmerad celldöd), beror inte på en skadlig påverkan

Patogena (mikro)organismer

Rike Patogena organismer Celltyp

Djur Maskar

Leddjur

Eukaryoter Eukaryoter

Protister Protozoer

Svampar

Eukaryoter Eukaryoter

Prokaryoter Bakterier Prokaryoter

Virus Acellulära

Prioner Acellulära

Morfologi bakterier

Kulformade bakterier Stavformade bakterier

Spiralformade eller böjda bakterier kock diplokock

stafylokock

streptokock

baciller

streptobacill

vibrio spirill / spiroket

Eukryot cell vs. prokaryot cell

Mitokondrier Cellkärna

ER

Golgiapparat

Lysosomer

Cellvägg Plasma- membran

Cytoplasma med ribosomer

Cirkulär kromosom Plasmid

Grampositiv vs. gramnegativ bakterie

Grampositiv bakterie Gramnegativ bakterie Tjockt lager av peptidoglykan i

cellväggen

Tunt lager av peptidoglykan i cellväggen

Plasmamembran Plasmamembran och yttre membran

Periplasmatiskt rum Teikonsyror Lipopolysackarider (LPS) Hydrofil (vattenlöslig) Hydrofob (icke-vattenlöslig)

Eukryot cell vs. prokaryot cell vs. virus

Mitokondrier Cellkärna

ER

Golgiapparat

Lysosomer

Virus

(9)

Morfologi virus

Månghörningformat höljevirus

Naket månghörningsformat

virus med proteinutskott Månghörningformat

höljevirus med proteinutskott

Spiralformat höljevirus Naket

månghörningformat virus

Nakna virus vs. höljevirus

Nakna virus är mer tåliga än höljevirus.

•Tål uttorkning och lågt pH

•Har lättare att överföras peroralt och som indirekt smitta

Höljevirus är mindre tåliga än nakna virus.

•Kräver mer fukt för överlevnad

•Överförs ofta i vätskor som aerosoler, blod, slem, saliv, sperma och organtransplantat, det vill säga som droppsmitta, blodburen smitta med mera.

Indelning avseende nukleinsyrainnehåll

Cellkärna DNA-virus

RNA-virus

Retrovirus

Humanpatogena organismers egenskaper Eukaryota celler – prokaryota celler – virus

Eukaryota celler Prokaryota celler Virus

Nukleinsyra DNA och RNA DNA och RNA DNA eller RNA (inte båda)

Kärnmembran Ja Nej Nej

Cellvägg Nej

(endast svampar)

Ja Nej

Självständig metabolism

Ja Ja Nej

Självständig reproduktion

Ja Ja Nej

Antibiotika- behandling

Nej Ja Nej

References

Related documents

Niklas Dahrén.

c= Koncentrationen partiklar, vilket innebär substansmängden partiklar som finns inom en viss volym av en lösning (mäts i mol/dm 3 ).. n=

Eftersom det utifrån glukosstimuleringsresultaten inte går att utläsa om insulinet utsöndrats av levande celler eller läckt ut från döende, eller redan döda, celler

Vad finns det för kopplingar mellan cellerna, vad har kopplingarna för

Den andra gruppen har beskrivit att impulser går till olika delar i hjärnan, vilket enligt min uppfattning innebär att även denna grupp har beskrivit att hjärnan är

Innan GLUT4 lagras i cytoplasman så transporteras proteinet i olika steg genom flera delar i cellen, även dessa transporter är beroende av Rab-proteiner.. Så när man

• Ibland äter de inte bara döda organismer – ibland tar de näring från levande.. växter och djur, då kan de orsaka

• Nästa gång som vi blir utsatta för just denna bakterie/virus skapar kroppen direkt rätt antikroppar och förstör bakterien/viruset innan det hinner få fästa i kroppen (d.v.s.