Företagarens försäkringsskydd

(1)

Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation

företagarens försäkringsskydd

Företagarens försäkringsskydd

din guide genom försäkringsdjungeln

(2)

Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar konsultation, information och utbildning avseende dessa försäkringar. Avtalsförsäkringarna har sin grund i kollek- tivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO respektive Svenskt Näringsliv och PTK.

Information och utbildning ges i form av regionala konferenser, kurser och företagsanpassad information. Även konsultation avseende egna företagares personliga försäkringsskydd lämnas.

Kontakta Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation vid

• tecknande av avtalsförsäkringar

• frågor om lag- och avtalsbundna försäkringar

• jämförelse mellan olika försäkringslösningar

• information om försäkringar i det egna företaget

• genomgång och hjälp till egna företagare vid köp av försäkringsskydd

• behov av kontaktperson gentemot de försäkringsbolag som har uppdraget att sköta avtalsförsäkringarna

• övertalighetsproblem och alternativa försäkringslösningar

• anordnande och genomförande av intern försäkringsutbildning.

Förutom denna skrift ger vi ut ”Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal” och ”Avtalsförsäkringar – en praktisk vägledning”.

Alla tre skrifterna kan kostnadsfritt beställas från vår hemsida

www.svensktnaringsliv.se/finfo. Exempel på annan information som finns på hemsidan är ”Fakta om företagets sociala kostnader” samt den inter- aktiva hjälpredan ”Praktisk försäkringshantering”.

Vi har gedigen erfarenhet av och kunskap om social- och avtalsförsäkringar samt individuella försäkringar. Kontakta gärna någon av våra regionala konsulter. Adresser och telefonnummer finner du i slutet av skriften.

Välkommen

Välkommen till

Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation.

Du har alltid nära till oss.

(3)

Innehåll

förkortningar 8

inledning 9

allmänt om försäkringar

översikt 10

det lagstadgade skyddet 11

Företagets avgifter Anställdas avgifter

avtalsbundna försäkringar 13

Kollektivavtal Premier för arbetare Premier för tjänstemän

individuella försäkringar 15

Företagets köp

privata försäkringar 16

Individuell- eller gruppförsäkring

vem är företagare

allmänt 17

Bolagsformen avgör

”Sambo”

Företagare, VD

försäkringslösningar för företagare 18

Företagets köp

”Företagares egen försäkring”

ITP och TGL

Sjuk Olycksfall Pension Liv Sjukavbrott Sjukvård Kompanjon

sjukdom

Sjuklön Sjukpenning, SGI

Innehåll

4

(4)

Innehåll

Aktivitets-/Sjukersättning Möjlighet att komplettera

AGS ITP

ITP sjukpension

Karenstid Högsta nivå Överförsäkring Hälsoprövning Premie Avdragsrätt

sammanfattning 27

olycksfall

LAF - Lagen om arbetsskadeförsäkring Vad är en arbetsskada?

Ersättning

Möjlighet att komplettera

TFA – Trygghetsförsäkring vid arbetsskada Inkomstersättning

Livränta Kostnader Ideella ersättningar

Flera olycksfallsförsäkringar Medicinsk- och ekonomisk invaliditet Premie

Självrisk Avdragsrätt

sammanfattning 33

ålderspension

Övergångsregler Garantiregel

”Tak”

Avgift Inkomstpension

5

(5)

Innehåll 6

Delningstal Premiepension Pensionsålder Garantipension

allmänt om tjänstepensioner 36

Tjänstepension

Så här kan pensionen tryggas

Förmånsbestämd eller premiebestämd pension

Alla företagare kan inte teckna tjänstepensionsförsäkring Möjlighet att komplettera

avtalsbundna tjänstepensioner 38

Avtalspension SAF-LO ITP

Alternativ ITP

individuella tjänstepensioner 40

Tjänstepensionsförsäkring Avdragsgill pension Traditionell försäkring Fondförsäkring

IPS – individuellt pensionssparande

sammanfattning 42

dödsfall

Omställningspension Förlängd omställningspension Änkepension

Barnpension

Möjlighet att komplettera

Efterlevandepension kontra livförsäkring

Efterlevandepension ITP-planen Familjepension ITPK-valet Familjeskydd Återbetalningsskydd Avtalspension SAF-LO Livförsäkring

Efterlevandepension Utbetalningstid

(6)

Premiebefrielse - pension Riskförsäkring

Livförsäkring med sparande Premie

Premiebefrielse - liv

sammanfattning – efterlevandepension 49

sammanfattning – livförsäkring 50

gruppförsäkring 51

Liv Sjukdom Olycksfall Barn till  år Övriga produkter Medförsäkrad

hälsoprövning 52

Hälsoprövning Läkarutlåtande

avdragsregler 53

Huvudregel Kompletteringsregel

Sjuk- och efterlevandepension Aktiv näringsverksamhet

Löne- och avkastningsskatt

arbetslöshet 55

Grundbelopp

Inkomstrelaterad ersättning När är en företagare arbetslös?

Vilande företag

Arbetslös från deltidsanställning Arbetslöshetskassor för företagare

ansvarförsäkring för vd och styrelse 57

några råd och tips 58

sammanställning – försäkringsskydd för företagare 60

kontaktlista 61

svenskt näringsliv försäkringsinformation – våra försäkringskonsulter 62

Innehåll 7

(7)

AFA-försäkringar En gemensam benämning för AGB, AGS, TGL och TFA

AFL Lagen om allmän försäkring

AGB Avgångsbidrag

AGE Avgångsersättning (för tjänstemän)

AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ALF Lagen om arbetslöshetsförsäkring

ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän

ITPK ITP-kompletterande ålderspension

LAF Lagen om arbetsskadeförsäkring

LIP Lagen om inkomstgrundad ålderspension

SGI Sjukpenninggrundande inkomst

STP Särskild tilläggspension (t o m )

TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL Tjänstegrupplivförsäkring

AFA En gemensam organisation för försäkringsgivarna:

• AFA Livförsäkring (försäkringsgivare för AGB och TGL)

• AFA Sjukförsäkring (försäkringsgivare för AGS)

• AFA Trygghetsförsäkring (försäkringsgivare för TFA) Alecta Försäkringsbolaget Alecta, ömsesidigt

Collectum Administrationsbolag för kollektivavtalade försäkringar Svenskt Näringsliv-PTK

FK Försäkringskassan

Fora Fora utför försäkringstjänster inom ramen för kollektivavtalade försäkringar

FPG Försäkringsbolaget Pensionsgaranti

LO Landsorganisationen i Sverige

PPM Premiepensionsmyndigheten

PRI Pensionsregistreringsinstitutet

PTK Förhandlings- och samverkansrådet PTK (f d privattjänstemannakartellen) SAF Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges Industriförbund lades ner  mars .

Näringslivets nya företrädare heter nu Svenskt Näringsliv.

  Prisbasbelopp (pbb) – inkomsttak för sjukpenning och aktivitets-/sjukersättning samt garantipension

  Inkomstbasbelopp (ibb) – taket för pensionsgrundande inkomst (PGI) och allmän pensionsavgift, extra pensionsrätt vid barnår

  Förhöjt prisbasbelopp (fbb) – vid beräkning av pensionspoäng

Förkortningar

försäkringsförmåner, lagar

försäkringsbolag, organisationer

basbelopp år 2006

Förkortningar 8

(8)

privata avtal individuella lag allmänt Inledning

Företagare har i regel ett sämre försäkringsskydd än anställda i ett företag.

Det drabbar indirekt också familjen.

Företagare tänker kanske oftast i första hand på att spara för sin pension, så att de kan behålla en ekonomisk standard även som pensionär. Vad många inte tänker på är att det kan inträffa situationer under den aktiva tiden, som man också gör klokt i att försäkra sig mot. Det kan handla om långvarig sjukdom, olycksfall, dödsfall, eller det kan inträffa något som gör att man inte längre kan bedriva verksamheten utan blir arbetslös.

Det är viktigt att känna till det lagstadgade skyddet som alla omfattas av, men det är också viktigt att känna till hur man som företagare kan komplet- tera skyddet. När försäkringsbehovet skall utredas måste en mängd olika förhållanden beaktas, såsom lön, ålder, familjesituation, om företaget är kollektivavtalsbundet eller ej, bolagsform etc.

Syftet med denna skrift är att ge kunskap om de försäkringar som finns på marknaden och göra det lättare att bedöma försäkringsrådgivarens erbju- danden om skydd för företagaren och hans/hennes familj.

Skriften ersätter inte en individuell utredning av försäkringsbehovet. Avsikten är att den skall inspirera till att låta göra en sådan och då kan den här över- sikten över försäkringsskyddet vara till stor nytta.

Boken avslutas med några goda råd till dig som vill se över ditt försäkrings- skydd.

Inledning

9

Svenskt Näringslivs försäkringskonsulter står gärna till tjänst med objektiv information och råd om företagarens personliga försäkringsskydd.

(9)

Ett försäkringsskydd kan ses som en ”pyramid” med ett grundskydd i botten i form av det lagstadgade skyddet som gäller för alla. Ovanpå det kommer kompletterande försäkringar, t ex avtalsförsäkringar för anställda inom den privata sektorn. Företag som har ett kollektivavtal – via ett hängavtal med ett fackförbund eller som medlemsföretag i Svenskt Näringsliv – är normalt skyldiga att teckna avtals- försäkringar för sina anställda.

Som komplettering till det lagstadgade skyddet kan företagaren genom företaget köpa antingen en avtalsbunden försäkring eller en individuell försäkringslösning eller en kombination av båda.

Högst upp i pyramiden ligger de privata försäkringarna som den anställde eller företagaren själv köper som komplement. På den privata sidan kan man köpa gruppförsäkringar och/eller individuella försäkringar.

Översikt

privat eget köp

företagets köp avtal individuella

lag

10 Allmänt om försäkringar

arbetsgivaravgift

(10)

Allmänt om försäkringar 11

Det lagstadgade skyddet gäller för alla svenska medborgare och även för utländska medborgare som arbetar eller bor i Sverige. Samtliga är försäkrade enligt lagen oavsett om man är företagare eller anställd.

Som företagare omfattas man av det lagstadgade skyddet och i det ingår

• sjuklön/sjukpenning

• sjukersättning

• arbetsskadeförsäkring

• ålderspension

• efterlevandepension.

Administrationen sköts av försäkringskassan. Den högsta lönen som försäkras in i allmän försäkring är

 prisbasbelopp, d v s   kr år  vad gäller sjukdom. Beträffande ålderspensionen är högsta lön , inkomstbasbelopp, d v s   kr år .

företagets avgifter

Företaget måste enligt lag betala arbetsgivaravgifter för de anställda. Ett aktiebolag måste betala in arbetsgivaravgifter även för företagaren, eftersom han i AB betraktas som anställd. Avgiften beräknas på kontant lön samt skattepliktiga kostnadsersättningar och förmåner. Arbetsgivaravgiften för år  är ,%

av bruttolönen. Här finns inget tak på lönen utan avgiften betalas på hela utbetalda lönen. Avgiften betalas in varje månad och är en avdragsgill kostnad för företaget.

Egenföretagaren (enskild firma, handelsbolag) betalar en något lägre ”egenavgift” ,% av bruttolönen.

Avgiften kan sänkas ytterligare om företagaren väljer  eller  dagars karens i sjukförsäkringen.

Utöver arbetsgivaravgift eller egenavgift betalar företaget särskild löneskatt (,%) på pensionskostnaderna, d v s på pensionspremierna, för anställda och företagare. Löneskatten betalas enligt de sedvanliga rutinerna för F-skatt. Löneskatten är avdragsgill vid inkomsttaxeringen.

En företagare (och anställd), som fortsätter att arbeta efter  år, betalar ingen arbetsgivaravgift fr o m ingången av det kalenderår han fyller  år. Däremot gäller för födda - särskild löneskatt på

,% samt en ålderspensionsavgift på ,%, totalt ,%. För de som är födda  och tidigare uttas enbart särskild löneskatt på ,%.

anställdas avgifter

Oavsett om man är anställd eller företagare, får alla betala en pensionsavgift uppgående till % på utbetald lön upp till , inkomstbasbelopp (  kr). Denna avgift dras i samband med att arbetsgivaren gör avdrag för preliminär skatt.

Dessutom tillkommer arbetslöshetsförsäkringen. Den är dock inte obligatorisk. Det krävs att man varit medlem i en a-kassa i  månader för att erhålla en inkomstrelaterad ersättning. Den som inte tillhör en a-kassa kan få ett grundbelopp vid arbetslöshet uppgående till max  kr/arbetsdag. A-kassa för anställda administreras i första hand av fackförbunden. Det finns också a-kassor för företagare. Den försäkrade betalar in en avgift till a-kassan. Denna avgift utgör dock endast en mindre del av den totala kostnaden för försäkringen. I övrigt finansieras den via statliga medel, som till största delen utgörs av arbetsgivaravgifter.

Det lagstadgade skyddet

egenavgift

särskild löneskatt

efter 65 år

pensionsavgift

a-kassa arbetsgivaravgifter

(11)

i procent av bruttolön

För personer som är födda 1938-1940 betalas pensionsavgift och särskild löneskatt 26,37%. För arbetstagare och egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare betalas istället särskild löneskatt om 24,26%.

* Egenföretagare har möjlighet att sänka sin sjukförsäkringsavgift genom val av *) 3 eller **) 30 dagars karenstid.

Egenavgiften är då 28,96 resp. 28,09% på lönedelar upp till 7,5, prisbasbelopp. På lönedelar därutöver betalas 30,71%.

Arbetsgivaravgifter och Egenavgifter – anställda och företagare

Ålderspension 10,21

Sjukförsäkring / **) 6,99/ *) 7,86 9,61

Föräldraförsäkring 2,20

Efterlevandepension 1,70

Arbetsskadeförsäkring 0,68

Arbetsmarknadsavgift 1,91

Allmän löneavgift 4,40

totalt 30,71

Ålderspension 10,21

Sjukförsäkring 8,64

Föräldraförsäkring 2,20

Efterlevandepension 1,70

Arbetsskadeförsäkring 0,68

Arbetsmarknadsavgift 4,45

Allmän löneavgift 4,40

totalt 32,28

egenföretagare – ej aktiebolag

nedsättning av arbetsgivaravgifterna

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna respektive egenavgifterna får arbetsgivaren varje månad göra ett avdrag motsvarande 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 3 090 kr per månad respektive högst 9 000 kr per år för egenföretagare. Om flera arbetsgivare ingår i en koncern skall de i detta fall anses som en arbetsgivare. Ytterligare nedsättningar finns inom vissa regionala områden. Länsstyrelsen kan ge mera information.

allmän pensionsavgift för anställda

Den anställde erlägger en egenavgift till pensionssystemet om 7 %. Avgifterna inkluderas i inkomstskatten och betalas inte på lönedelar över 359 100 kr.

anställda och företagare i aktiebolag

(12)

Cirka tre miljoner anställda inom den privata arbetsmarknaden omfattas av avtalsförsäkringar.

Avtalsförsäkringarna har förhandlats på central nivå mellan Svenskt Näringsliv – LO och Svenskt Näringsliv – PTK.

En företagare som har anställda är i regel skyldig att teckna avtalsförsäkringar antingen i enlighet med det kollektivavtal som företaget tecknat med ett fackförbund (”hängavtal”) eller genom att företaget är medlem i Svenskt Näringsliv. I kollektivavtalen finns reglerat vilka försäkringar som företaget måste teckna för de anställda. VD och ”företagare” omfattas inte av kollektivavtalen. Se vidare avsnitt

”Vem är företagare” sid .

Det är företaget som betalar premier för de anställdas försäkringar. Det är också företaget som måste göra en försäkringsanmälan/-anslutning direkt hos det/de berörda försäkringsbolag som handhar avtalsförsäkringarna. Svenskt Näringslivs försäkringskonsulter hjälper gärna till med det.

Ett företag som inte är bundet av kollektivavtal kan för sina anställda teckna avtalsförsäkringar på frivillig väg eller välja individuella lösningar som försäkringsbolagen erbjuder.

VD och ”företagare” kan också ansluta sig till vissa avtalsförsäkringar. Se vidare avsnitt ”Försäkrings- lösningar för företagare”, sid . Utöver avtalsbundna försäkringar finns individuella försäkringar, som handhas av försäkringsbolagen, t ex försäkringar som rör sjukdom, olycksfall, pension, efterlevande etc. Dessutom kan företaget teckna försäkringar för sjukavbrott, sjukvård, kompanjonsavtal m m.

Avtalsbundna försäkringar

kollektivavtal

premier

översikt

grupp individuell

lag

Sjuklön/sjukförsäkring Sjukersättning Arbetsskadeförsäkring

Ålderspension Efterlevandepension etc

Tjänstemän

tfa tgl itp trr

Arbetare

tfa tgl ags

Avtalspension

Omställnings- försäkring

(13)

för arbetare

För arbetare finns ”AFA-försäkringarna, Omställningsförsäkring och Avtalspension SAF-LO”, försäkringsavtalet omfattar följande försäkringar

• AGS-avtalsgruppsjukförsäkring – sjukdom

• TGL-tjänstegruppslivförsäkring – dödsfall

• TFA-trygghetsförsäkring vid arbetsskada – arbetsskada i arbetet och färd till och från arbetet

• Avtalspension SAF-LO – pensionsförsäkring

• Omställningsförsäkring (Omställningsstöd och AGB) vid uppsägning p g a arbetsbrist.

Försäkringsavtalet omfattar samtliga fem försäkringar, arbetsgivaren kan inte teckna vissa av dem utan det är ett s k ”obrutet” paket där samtliga fem ingår.

för tjänstemän

För tjänstemän gäller följande avtalsförsäkringar

• ITP-industrins och handelns tilläggspension – ersättning vid sjukdom, pensionering, dödsfall etc

• TGL-tjänstegrupplivförsäkring – dödsfall

• TFA-trygghetsförsäkring vid arbetsskada – arbetsskada i arbetet och färd till och från arbetet

• TRR Trygghetsrådet – stöd vid arbetsbrist,

TRRs verksamhet bygger på ett ”Omställningsavtal” mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

premier arbetare

premier tjänstemän

* Avgift för företag utanför Svenskt Näringsliv 0,15-0,32. Hängavtalsföretag betalar 0,3%.

** Tas ut från 21 år.

rabatt

I samband med avvecklingen av den pensionsplan som gällde för arbetare t o m 1995, STP-planen, kom Svenskt Näringsliv och LO överens om att eventuellt överskott, efter att nödvändigt kapital för att betala den förmånsbestämda STPn avskilts inom AMF Pension, ska återbetalas till arbetsgivarna.

Det överskott som nu finns används för år 2006 till att betala Avtalspension SAF-LO med premiebefrielseförsäkring åt de arbetsgivare som 2005-12-31 hade avtal med Fora om dessa försäkringar.

Arbetsgivaren måste före utgången av år 2007 ha lämnat slutliga löneuppgifter gällande år 2006 till Fora för att rabatten ska gälla.

Omställningsförsäkring 0,15 *

AGS 1,44

TFA 0,26

TGL 0,37

Avtalspension SAF-LO

– pensionspremie 3,50 **

– premiebefrielseförsäkring 0,65

total bruttopremie 6,37

rabatt gällande arbetsgivare med Fora-avtal 2005-12-31, se nedan. -4,15

total nettopremie 2,22

premier – arbetare

(14)

företagets köp På tjänstemannasidan administreras ITP-planen av Collectum. Collectum sköter också administration

av det ITPK-val som tjänstemannen gör från  års ålder. ITP-premien är individuell och styrs av faktorer som lön, ålder och tidigare intjänad pension. TGL för tjänstemannen kan tecknas hos ett flertal bolag.

Svenskt Näringsliv och PTK har träffat en överenskommelse om ny tjänstepension för tjänstemän.

De nya reglerna träder i kraft  juli . I korthet kan sägas att den nya planen är helt avgiftsbestämd och tjänas in från  års ålder. Företag som efter  april  blir bundna av kollektivavtal kan efter godkännande av parterna tillämpa den nya planen för samtliga tjänstemän. För mer information se boken Försäkringar på arbetsmarknaden.

TFA, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, är den enda avtalsförsäkring som är gemensam för arbetare och tjänstemän. TFA tecknas hos Fora även för tjänstemän och premien uttas via Fora. Även företagare och VD omfattas av TFA. TRR Trygghetsrådets premie uttas via Fora. För år  är premien för hängavtalsföretag , % och för medlemsföretag i Svenskt Näringsliv ,%. Medlemskap i Svenskt Näringsliv ger alltså en rabatt med , %.

Observera att för företag med löner under ca   kr är den genomsnittliga ITP-kostnaden normalt -%. Premierna för avtalsförsäkringarna är en avdragsgill kostnad för företaget.

individuella försäkringar

Utöver de avtalsbundna systemen finns indivuella system, som handhas av försäkringsbolagen, t ex försäkringar som rör sjukdom, olycksfall, pension, efterlevande etc. Dessutom kan företaget teckna försäkringar för sjukavbrott, sjukvård, kompanjonsavtal m m.

Kostnaden för tjänstepensioner m m avgörs helt av vilken försäkringslösning man väljer. Vad man även bör tänka på är högsta sjukersättningsnivå, avdragsregler för pension, skatteregler etc.

avdragsgill kostnad

* Prognos för 2006, stora avvikelser förekommer. Kostnaden ligger normalt mellan 5 och 20%.

** Ca 50 kr per månad och anställd (600 kr/år) vilket motsvarar ca 0,2% på tjänstemännens lönesumma.

*** Hängavtalsföretag betalar 0,7%.

pensionskostnader

Arbetsgivare skall erlägga särskild löneskatt om 24,26% på pensionskostnaderna för sina anställda. Detta innebär bl a att löneskatt betalas för pensionspremier. Kostnaden motsvarar ca 1 % på lönesumman för arbetare.

Arbetsgivaren som har rabatt enligt ovan betalar ingen löneskatt.

Kostnaden för tjänstemän motsvarar ca 3% av lönesumman.

Den särskilda löneskatten ska betalas enligt sedvanliga rutiner för företagets F-skatt. Löneskatten är avdragsgill för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen.

ITP ca 12,7 *

TGL ca 0,2 **

TFA (AFA-försäkring) 0,01

TRR 0,3 ***

totalt ca 13,2

premier – tjänstemän

ny itp-plan

(15)

Högst upp i pyramiden finns den privata delen, som var och en betalar själv. Här kan man komplettera det försäkringsskydd som företaget köpt d v s den del som följer av lag och kollektiva/individuella avtal.

Det finns då två olika lösningar.

Man kan antingen köpa individuella försäkringar på marknaden – t ex avseende sjukdom, olycksfall, pension, liv etc – eller ansluta sig till en ”gruppförsäkring”. Det senare alternativet blir i allmänhet billigare. I en gruppförsäkring brukar ingå en livförsäkring kopplad med ett förtidskapital (ett kapital som utbetalas vid sjukersättning) sjukförsäkring, olycksfall, fritid och barnförsäkring (både sjuk- och olycksfallförsäkring). Övriga produkter kan även ingå som ett fristående förtidskapital, sjuk- och olycksfall (invaliditetsersättning), sjukvårdsförsäkring.

Till en gruppförsäkring kan man exempelvis ansluta sig via medlemskap i en branschorganisation, ett fackförbund eller genom en bank. Om makan/maken eller sambon har en gruppförsäkring via sin arbetsgivare finns det också en möjlighet att låta medförsäkra sig. Se vidare i avsnittet ”Grupp- försäkringar” sid .

Privata försäkringar

privata försäkringar

grupp

Livförsäkring Sjukförsäkring Olycksfallsförsäkring

Barnförsäkring Pensionsförsäkring

individuella

Livförsäkring Sjukförsäkring Olycksfallsförsäkring – heltid

Pensionsförsäkring

individuell eller gruppförsäkring

(16)

Vem är företagare? 17

bolagsformen avgör allmänt

Det kan tyckas självklart vem som är företagare och vem som är anställd, men så är det inte alltid.

Aktiebolagslagen har en definition och inkomstskattelagen en annan. Dessutom har kollektivavtalen och försäkringsavtalen ytterligare en definition.

Vem som är företagare är en viktig fråga eftersom de allra flesta företag inom den privata sektorn med anställda har kollektivavtal och därmed även avtalsförsäkringar. Enligt villkoren i avtalsförsäkringarna är det bolagsformen som avgör vem som är företagare. Företagare är i

• enskild firma (EF), ägaren och verksam make

• handelsbolag (HB), samtliga ägare och verksamma makar

• kommanditbolag (KB), komplementären och verksam make

• aktiebolag (AB), aktieägare som äger en tredjedel eller mer av aktierna sammanräknat med

”annan” aktieägare som make, förälder och barn till honom (ägaren) och verksamma makar.

En företagare eller VD i AB omfattas inte av kollektivavtalen och därmed inte heller av avtals- försäkringarna. Det är dock möjligt att välja en helt individuell lösning hos privata försäkringsbolag eller ansluta sig till vissa avtalsbundna försäkringar (t ex AGS, TGL, Avtalspension SAF-LO, ITP i något av de berörda bolagen). Företagare och VD kan däremot aldrig omfattas av TRR eller Omställningsförsäkringen.

Företagare som tecknat avtalsförsäkringar för anställda måste tänka på att den som äger över en tredjedel av aktierna i bolaget enligt försäkringsvillkoren betraktas som företagare. Äger man under en tredjedel betraktas man som anställd och omfattas av avtalsförsäkringarna. Undantag kan sökas hos Försäkringsnämnden hos Fora resp ITPG-nämnden hos Collectum beroende på vad man har för befattning i företaget.

Om företagarens sambo arbetar i företaget betraktas hon/han som anställd. Om företaget har kollektivavtal försäkras sambon in i avtalsförsäkringarna som arbetare eller tjänsteman, beroende på arbets- uppgifter. Sambon kan dock söka undantag hos Försäkringsnämnden för ”AFA-försäkringarna , Omställningsförsäkring och Avtalspension SAF-LO” eller ITPG-nämnden avseende ITP-planen.

Vem är företagare?

företagare, vd

”sambo”

”företagare” – enligt försäkringsvillkoren

ef ägaren själv

hb samtliga delägare

kb komplementären

ab företagare som själv eller tillsammans med make, barn och föräldrar äger minst 1/3 av aktierna

samt i företaget verksam make till företagaren.

(17)

Försäkringslösningar för företagare 18

Företagare som vill låta företaget köpa ett kompletterande skydd kan välja mellan flera alternativ

• Företagares egen försäkring hos Fora

• ITP-planen hos Alecta

• TGL hos Fora eller Alecta, LF, Skandia, SEB/SEB Trygg Liv, Folksam och Bliwa

• Individuella försäkringslösningar hos valfritt försäkringsbolag.

De olika försäkringsskydden kan kombineras, även avtalsbundna och individuella. Livs- och familjesituation samt behov av försäkringsskydd får avgöra vad man skall välja. En mängd olika faktorer kan påverka valet såsom lön, tidigare anställning, familjesituation, hälsa, bolagsform, kollektivavtal etc.

Försäkringslösningar för företagare

företagets köp

möjligheter

avtalsbundna system individuella system

Sjuk Olycksfall

Pension Efterlevande

A-kassa

Sjukavbrott Sjukvård Kompanjon

fora

TFA AGS TGL Avtalspension

SAF-LO

collectum

ITP TGL

tgl bolag

Alecta LF Skandia Folksam SEB/SEB Trygg Liv

Bliwa

Möjlighet att kombinera systemen

(18)

Avtalsbundna försäkringar

”företagarens egen försäkring”

Har företaget tecknat försäkringsavtal hos Fora, omfattas även företagaren av TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) helt kostnadsfritt om företaget har anställda eller till en kostnad för företaget om

 kr/år om det inte finns anställda.

Om företaget har ett försäkringsavtal med Fora kan företagaren dessutom teckna ”Företagarens egen försäkring”, som innehåller tre produkter. Företagare kan välja att teckna en eller flera av dessa produkter

• AGS-sjukförsäkring, som gäller vid sjukdom

• TGL-tjänstegrupplivförsäkring, som gäller vid dödsfall

• Avtalspension SAF-LO, som gäller vid pensionering och även vid dödsfall beroende på om man aktivt valt familjeskydd och/eller återbetalningsskydd.

Företagare i aktiebolag kan teckna ITP-försäkring även om han/hon inte har tjänstemän anställda.

I ITP-planen ingår ersättning vid långvarig sjukdom, pension, dödsfall. Högsta lön som försäkras in här är  inkomstbasbelopp.

Företagare kan även teckna en TGL-tjänstegrupplivförsäkring hos ett flertal bolag. Vad gäller Alecta så måste företagaren ha ITP-planen för sina tjänstemän för att själv kunna teckna försäkringen.

Det är ingen skillnad på försäkringsvillkoren för TGL mellan försäkringsbolagen, det enda som skiljer är administration och premiebetalning.

itp och tgl

(19)

pension

liv

sjukavbrott

sjukvård

kompanjon

På marknaden finns försäkringsbolag som tillhandahåller

• sjukförsäkring

• olycksfallsförsäkring

• pensionsförsäkring

• livförsäkring

• samt specialprodukter som sjukvårds-, sjukavbrotts- och kompanjonförsäkring etc.

Försäkringskassans ersättning vid sjukpenningtid är % och vid sjukersättning % av inkomsten.

En individuell sjukförsäkring kan höja ersättningsnivån upp till % av inkomsten vid både sjukpenningtid och sjukersättningstid. Se vidare under avsnitt ”Sjukdom” sid .

En individuell olycksfallsförsäkring gäller vanligen dygnet runt. Ersättningen utgår i form av dels ett skattefritt engångsbelopp (ideell ersättning), dels ersättningar för olika kostnader samt för rehabilitering.

Det är viktigt att skyddet täcker både arbetstid och fritid om man inte har en TFA-försäkring. Om både TFA och heltidsolycksfallsförsäkring finns betalas ersättning från båda om man råkar ut för ett olycksfall på arbetstid. Se vidare ”Flera olycksfallsförsäkringar” sid .

Den nya ålderspensionen ger för de flesta ca % av lönen i pension från  år. Genom att teckna en pensionsförsäkring kan man höja sin pension från  år eller pensionera sig tidigare, dock inte före  år.

Dessutom kan make/a, sambo och barn skyddas om man skulle avlida.

En livförsäkring är ett bra komplement till grundskyddet enligt lag. Den ger familjen ett skattefritt engångsbelopp, som gör det möjligt att t ex lösa lån, betala kostnader i samband med dödsfallet eller spara ett litet kapital som reserv för framtida behov.

Om ägaren eller en anställd nyckelperson skulle drabbas av olycksfall eller långvarig sjukdom kan det innebära att företagets intäkter minskar, medan de fasta kostnaderna (löner, hyra, räntor, telefon etc) kvarstår. Med en sjukavbrottsförsäkring kan man ordna ett skydd för rörelsen som bidrar till att täcka dessa kostnader. Försäkringen täcker de fasta kostnaderna som belastar rörelsen och/eller de merkostnader som kan uppstå om man t ex måste anlita en ersättare (lön, sociala avgifter etc).

Försäkringen har en månads karens och ersättningen betalas ut i max  månader efter karenstiden.

Premien är avdragsgill och beräknas utifrån den försäkrades ålder, karenstid och rörelsens fasta kostnader.

Försäkringen ger dig tillgång till en kvalificerad vård och ditt företag minimerar risken för ekonomisk skada p g a din frånvaro.

Försäkringen täcker alla kostnader för nödvändig sjukvård/operation samt innebär att man får snabb vård. Man får också tillgång till den bästa specialistvården. Denna försäkring kan tecknas för alla eller för nyckelpersoner i företaget. Beroende av hur försäkringen är tecknad får endast ca -% av premien dras av i verksamheten. Förmånsbeskattning för den enskilde sker i samma storleksordning.

Den som driver ett aktiebolag eller handelsbolag kan ha en eller flera kompanjoner. Om så är fallet bör man som företagare fundera på att skriva dels ett kompanjonavtal dels teckna en kompanjonförsäkring.

Avtalet reglerar rättigheter och skyldigheter mellan delägarna. Utfallande försäkringsbelopp från en kompanjonförsäkring kan användas för att ”lösa ut” den avlidne kompanjonens familj ur företaget.

Försäkringen kan även falla ut om en kompanjon t ex på grund av sjukdom måste dra sig tillbaka.

Individuella försäkringar

sjukdom

olycksfall

(20)

Sjukdom 21

Vid sjukdom finns lagstadgade försäkringar såsom sjuklön, sjukförsäkring och sjukersättning.

Egenföretagare eller uppdragstagare omfattas dock inte av sjuklönereglerna. För dem gäller endast sjukförsäkringen och sjukersättningen.

Däremot betraktas företagare i aktiebolag, som uppbär lön från bolaget, som arbetstagare och omfattas därmed av sjuklönelagen de första  kalenderdagarna.

Som egenföretagare i ett handelsbolag eller enskild firma kan man sänka sin sjukförsäkringsavgift (i egenavgiften) genom att i stället för en karensdag välja  eller  dagars karenstid. Ju längre karenstid, desto lägre sjukförsäkringsavgift.

Observera att om du som företagare en gång har valt hög karenstid och vill ändra till en kortare så måste du dels vara frisk och dels under  år. Däremot kan “ny företagare” över  år välja karenstid.

Sjukanmälan ska göras till försäkringskassan som då även betalar ut sjukpenningen.

Sjuklönelagen gäller för anställda – och företagare i aktiebolag – som har tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning omfattande minst en månad.

Sjuklön utbetalas under de  första kalenderdagarna i varje sjukperiod. Endast arbetsdagar ersätts med % av lönen. För den första sjukdagen, ”karensdagen”, utgår dock ingen ersättning.

Observera att det inte finns något ”tak” för ersättningsnivån, utan sjuklön utbetalas med % av hela lönen. Vad som ingår i underlaget för beräkning av sjuklönen regleras i kollektivavtalen.

Antalet karensdagar begränsas till  under en -månadersperiod.

Sjukpenningen beräknas med hänsyn till årsinkomsten av förvärvsarbete, d v s den lön/skatterättsliga nettointäkt man förväntas få under de kommande  månaderna, d v s den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är  x månadslönen. För rätt till

Det lagstadgade skyddet vid sjukdom

sjuklön

sjukpenning

dag 1 14 65 år

lön 80%sjuklön fråndag2 80%sjukpenning

64 % * sjukersättning 10 pbb

sjukdom – lag

karensdag0kr

• Max 7,5 pbb

• 1/4, 1/2, 3/4, 1/1

* Den högsta lön som ligger till grund för sjukersättning är 7,5 prisbasbelopp.

(21)

sjukpenning krävs att den försäkrade lider av en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst en fjärdedel.

Lägsta SGI är % av prisbasbeloppet och den högsta  pbb. Varken skattepliktiga förmåner eller semestertillägget ingår i SGI.

I stället för att betala ut sjukpenning kan försäkringskassan i vissa fall ersätta merkostnader i samband med resor till och från arbetet.

Om arbetsoförmågan visar sig bli mer bestående eller varaktig fram till pensioneringen kan försäkrings- kassan besluta om sjukersättning. Den kan vara tidsbegränsad eller tills vidare, då med % av ett inkomstunderlag som beräknas på de tre bästa årens bruttoinkomster under en viss given ramtid.

För personer mellan - år kallas ersättningen för aktivitetsersättning istället för sjukersättning.

Aktivitetsersättningen beviljas under en begränsad tid, max  år.

Vilket av alternativen som passar bäst beror på många faktorer, som lön, tidigare pensionsplan, hälso- prövning, premiens storlek, försäkringsbelopp etc.

aktivitets-/

sjukersättning

Sjukdom 22

möjlighet att komplettera

Av ovanstående framgår att det finns ett visst behov av att i varje fall skydda sig mot den inkomstförlust som uppstår vid långvarig sjukdom och olycksfall. Här kan man som företagare nu välja att komplettera det lagstadgade skyddet med

• AGS hos AFA/Fora

• ITP hos Alecta

• Individuell sjukförsäkring.

(22)

Sjukdom 23

ags

Företagare som tecknat försäkringsavtal med Fora kan även teckna ”Företagarens egen försäkring”, som innefattar bl a AGS-avtalsgruppsjukförsäkring.

För att få ersättning från AGS räcker det med att man, när försäkringen tecknas, är arbetsför till minst

% sedan minst en vecka tillbaka. Försäkringen tecknas via Fora.

Premien är fast och baseras på inkomsten.Den är avdragsgill i aktiebolaget. Som enskild närings- idkare får man göra avdrag efter det att man gjort räntefördelning och avsättning till periodiserings- respektive expansionsmedelfond.

All ersättning från AGS är skattepliktig. För företagare utgör ersättningen ca % av inkomsten och utgår i form av en dagsersättning från :e sjukdagen t o m den :e sjukdagen. Tillsammans med sjukpenningen ger AGS normalt ca % av inkomsten. Därefter upphör AGS men återkommer sedan om sjukersättning beviljas. Försäkringskassans beslut skickas in till AFA och man får då en månadsersättning från AGS vilken betalas ut längst till  års ålder. Tillsammans med ersättningen från försäkringskassan ger det som regel ca % av inkomsten upp till , prisbasbelopp.

AGS månadsersättning bestäms av den årsinkomst som anmälts till försäkringskassan (SGI) och ger % av den försäkrades tidigare inkomst upp till , prisbasbelopp.

Avtalsbundna försäkringar

ersättning

dag 1 14 360 65 år

lön 80%sjuklön 80%sjukpenning

80 % sjukpenning

64 % * sjukersättning

ca 15 % ags månadsers.

ca 10 % ags dagers.

10 pbb

sjukdom – ags

karensdag0kr

• 14 dagars karens

• Premie beroende på inkomst

• Ingen hälsoprövning.

Arbetsför minst 25 % samt utfört arbete i minst en vecka

• Avdragsrätt

(23)

itp

ITP-planen innehåller förmåner som utgår i olika situationer, som långvarig sjukdom, ålderspen- sionering, dödsfall etc. ITP-försäkringen ses som en helhet, man kan inte teckna sig för en eller några delar av försäkringen. Den högsta lönen som försäkras in i ITP-planen är  inkomstbasbelopp.

Hälsoprövningen i ITP-planen kräver att man vid tecknandet är ”fullt arbetsför” för den omfattning som anställningen avser. Premien är avdragsgill.

Vid långvarig sjukdom betalas sjukpension från ITP som ett tillskott till de förmåner som utbetalas från försäkringskassan enligt lagstadgad försäkring.

Observera att efter karenstiden – normalt  dagar – och vid minst % arbetsoförmåga är företaget helt premiebefriat och betalar inga premier till ITP-försäkringen.

ersättningsnivå

premiebefrielse

Sjukdom 24

itp sjukpension

dag 1 14 90 R 65 år

lön 80%sjuklön

80 % sjukpenning

64 % * sjukersättning 15 % itp-pension 10 pbb

sjukdom – itp

karensdag0kr

• Karenstid • Riskpremie • Hälsoprövning ”fullt arbetsför” • Avdragsrätt

360 10%

itp-pension

* När nämnda karensregel om 105 dagar är uppfylld utbetalas ersättning från ITP med 10%, 65% resp 32,5% av lön.

lönedelar inom under

intervallet sjukpenningtid

t o m dag 90 * dag 91 - 360 dag 361 -

- 10 prisbasbelopp 0 % 10 % 0%

10 - 20 inkomstbasbelopp 0 % 65 % 65%

20 - 30 inkomstbasbelopp 0 % 32,5 % 32,5%

under tid med aktivitets-/sjukersättning

- 7,5 prisbasbelopp 15%

7,5 - 20 inkomstbasbelopp 65 %

20 - 30 inkomstbasbelopp 32,5 %

(24)

Sjukdom 25

Den individuella sjukförsäkringen kompenserar förlust av inkomst vid långvarig arbetsoförmåga pga

sjukdom eller olycksfall. Den brukar normalt ingå i en tjänstepensionsplan för företagare.

I en individuell sjukförsäkring kan karenstiden variera från en månad, tre månader,  månader och eller med en så kallad rörlig karens (R-karens). Den rörliga karensen innebär att ersättning börjar betalas ut när den försäkrade erhåller sjukersättning normalt vid minst % arbetsoförmåga.*

Ersättningen vid sjukdom får aldrig vara högre än normalt % av inkomsten inklusive sjukpenning enligt Finansinspektionens rekommendation.

För egna företagare kan särskilda maximiregler gälla vid startskedet. Eftersom företagare förutsätts ta ut en relativt sett lägre lön i företaget vid startskedet (s k konsolidering) får de teckna mer än %

av den sjukpenninggrundande inkomsten (ända upp till % av SGI hos vissa bolag).

Om du som företagare har tecknat flera sjukförsäkringar och på så sätt ska ha ut ett högre belopp än

% av din arbetsinkomst, kan försäkringsbolaget innehålla en del av ersättningen.

Ersättning från sjukförsäkringen ges i regel om man har % arbetsoförmåga p g a sjukdom eller olycksfallsskada och betalas ut med ett belopp i månaden som avtalats i förhand fram till pensionsåldern.

Individuella försäkringar

överförsäkring karenstid

högsta ersättningsnivå

dag 1 14 360 65 år

lön 80%sjuklön 80%sjukpenning

64 % * sjukersättning 10 pbb

sjukdom – individuell

karensdag0kr

individuell sjukförsäkring

• 90 % av inkomsten

• 1, 3, 12 mån eller rörlig karens (R)

• Försäkringsbelopp, karenstid, ålder och kön styr premiens storlek

• Hälsoprövning

• Avdragsrätt om P-klassad 80 %

sjukpenning

(25)

Sjukdom 26

hälsoprövning

premie

avdragsrätt

* Observera att villkoren kan variera mellan bolagen.

När man tecknar sjukförsäkring måste man lämna en hälsodeklaration och i vissa fall även genomgå en läkarundersökning. Som regel ingår ”optionsrätt”, vilket innebär att man har rätt att inom vissa ramar höja ersättningsbeloppet utan hälsoprövning. Se vidare avsnitt ”Hälsoprövning” sid .

Premien baseras på karenstid, ålder och lön – ju kortare karenstid, ju högre ålder och ju högre försäkringsbelopp, desto högre premie. Premien omräknas varje år. Kvinnor betalar högre premie än män, då de statistiskt sett oftare är sjuka. Vissa bolag tillämpar dock gemensamma premiegrunder.

Man kan välja mellan en individuell- eller en gruppsjukförsäkring. Den individuella kan tecknas antingen som P-försäkring (skattepliktigt belopp) eller K-försäkring (skattefritt belopp). Gruppsjuk- försäkringen är en K-försäkring.

Premien för sjukförsäkringen i AGS och ITP är avdragsgill. I en individuell sjukförsäkring är premien avdragsgill om försäkringen är P-klassad. Se vidare avsnitt ”Avdragsregler” sid .

(26)

Sjukdom 27

Sammanfattning

Sjukdom

individuell sjuk itp/alecta ags/fora

ersättning

karens

premie

premiebefrielse

hälsoprövning

avdragsrätt

Upp till 90 % av inkomsten

1, 3 och 12 månader eller rörlig karens (R)

Baseras på försäkringsbelopp, karenstid och ålder

3 månader, normalt vid minst 25 % sjukskrivning *

Hälsoprövning

Ja, om P-klassad

Under sjukpenningtid ger ITP 10%

av lön upp till 10 prisbasbelopp mellan dag 91 till 360. Vid lön <7,5 pbb ger ITP-sjukpension ersättning vid sjukersättning med 15 % av pensions- medförande lön. Högre ersättning gäller för löner >7,5 pbb

Sjukersättningstid (alt 90/105 dagar)

Ingår i riskpremie

3 månader, minst 25 % sjukskrivning

Fullt arbetsför

Ja

10 % av inkomst dag 15-360 och 15 % av inkomsten vid sjuk- ersättning (max 3 459 kr/mån)

14 dagar

Fast premie som baseras på inkomsten

Efter 14 dagars sjukskrivning

Arbetsför till minst 25 % samt utfört arbete i minst en vecka

Ja

* Observera att villkoren kan variera mellan bolagen.

(27)

dödsfall

Olycksfall 28

Med olycksfallsskada menas en kroppsskada som drabbar någon ofrivilligt genom en plötslig yttre händelse.

laf – lagen om arbetsskadeförsäkring

Lagen om arbetsskadeförsäkringen är en lagstadgad försäkring och omfattar alla som arbetar i Sverige.

Försäkringen utgör grunden i försäkringsskyddet vid arbetsskada.

Arbetsskada är en

• skada på grund av olycksfall i arbetet

• skada vid färd till eller från arbetet (färdolycksfall)

• arbetssjukdom, dvs skadlig inverkan i arbetsmiljön som med hög sannolikhet orsakat sjukdomen

• skada framkallad genom smitta i arbetet (t ex gulsot).

Om man råkar ut för ett olycksfall betraktas skadan som en vanlig sjukdom och sjuklön respektive sjukpenning betalas ut. För att försäkringskassan skall pröva skadan erfordras att man får en inkomst- förlust, t ex på grund av att man måste byta arbete eller omplaceras med lägre lön, eller att man beviljas sjukersättning som ger en inkomstförlust. Om inget av det som nämnts ovan inträffar betraktas skadan som vilken vanlig sjukdom som helst.

Skadan kan även prövas som arbetsskada, då försäkringskassan betalar ut ersättning för kostnader för t ex särskilda hjälpmedel och tandvård.

Försäkringen ger ett skydd om man skadas i arbetet eller på väg till och från arbetet. Vid en godkänd arbetsskada ger försäkringen ersättning för förlorad inkomst, s k livränta och för vissa kostnader som t ex för tandskador, särskilda hjälpmedel och sjukvård utom riket. Högsta inkomsten som försäkras i LAF är , prisbasbelopp.

Vid dödsfall på grund av arbetsskada betalas begravningshjälp med % av prisbasbeloppet samt livränta till efterlevande. Livräntans storlek är % av den avlidnes inkomst (livränteunderlag) om inga barn finns. Om det finns barn upp till  års ålder minskas livräntan till den vuxne efterlevande då barnen också får livränta. Om barn till den avlidne är berättigad till livränta, är livräntan för den

Det lagstadgade skyddet

vad är en arbetsskada?

prövning

ersättning

Arbetstid

olycksfall – i arbete och fritid

heltidsolycksfall

gruppförsäkring

tfa laf

gruppförsäkring

(28)

Olycksfall 29

vuxne % av livränteunderlaget. Livränta betalas ut för samma tid som omställningspension och förlängd omställningspension samt barnpension.

Man bör komplettera det lagstadgade försäkringsskyddet vid olycksfall. Det ger enbart skydd för skador som orsakats i samband med arbetet och ersätter enbart för vissa kostnader.

möjlighet att komplettera

För företagare finns följande kompletterande alternativ

• TFA – försäkringen som tecknas via Fora

• Individuell olycksfallsförsäkring – som gäller dygnet runt och som tillhandahålls av försäkringsbolagen

• Gruppolycksfallsförsäkring (privat).

(29)

Olycksfall 30

tfa – trygghetsförsäkring vid arbetsskada

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ses som en komplettering till det lagstadgade skyddet i LAF. Till skillnad mot LAF betalar TFA ut ideella ersättningar. TFA är en ”ansvarsförsäkring” av s k no fault-karaktär, vilket innebär att den anställde inte kan föra skadeståndstalan gentemot företaget.

Försäkringen betalar ut ersättning enligt i huvudsak skadeståndsrättsliga regler.

Företagare som tecknat försäkringsavtal om ”AFA-försäkringarna, Omställningsförsäkring och Avtalspension SAF-LO” för sina anställda omfattas automatiskt av TFA-försäkringen.

Det är vanligt att företagare som inte har anställda ändå tecknar ett försäkringsavtal, ett s k beredskapsavtal. För en minimipremie om  kr/år som betalas av företaget omfattas då också företagaren av TFA-försäkringen. Om man tecknat ett beredskapsavtal och senare anställer en person som arbetare omfattas denne av samtliga försäkringar för arbetare. Anställer man en tjänsteman omfattas denne enbart av TFA.

inkomstersättning

Vid arbetsolycka som medfört sjukskrivning i mer än  dagar, lämnas ersättning för inkomstförlust.

Ersättningen täcker i de flesta fall hela inkomstförlusten under sjukskrivningstiden, d v s redan från

:a sjukdagen (karensdagen).

Vid arbetssjukdomar och färdolycksfall utges normalt ingen ersättning för inkomstförlust från TFA.

Om arbetssjukdom vållats av arbetsgivare eller arbetstagare genom vårdslöshet enligt skadestånds- lagen, kan den skadade få full ersättning för inkomstförlust. Det åligger den skadade att visa att sådan vårdslöshet förelegat.

livränta

I de fall då LAF betalar ut livränta täcker den inkomster upp till , prisbasbelopp. En företagare som haft högre inkomst får kompletterande livränta från TFA på lönedelar över , prisbasblopp.

Avtalsbundna försäkringar

beredskapsavtal

inkomstersättning

tfa livränta

olycksfall – i arbete

laf tfa

Under akut Vissa kostnader Arbetsolycksfall Arbetssjukdom

sjukdomstid Kostnader Kostnader

Full inkomstersättning Färdolycksfall (sjuk mer än 14 dagar) Kostnader

Sveda och värk Sveda och värk

Vid invaliditet Livränta < 7,5 pbb Livränta > 7,5 pbb

Särskild arbets- Framtida merkostnader

skadeersättning Invaliditetsersättning

Vid rehabilitering Vissa kostnader

Vid dödsfall Begravningshjälp Begravningskostnader

Efterlevandelivränta Förlust av underhåll

Anhörigs psykiska besvär

(30)

Olycksfall 31

kostnader

Vad gäller kostnader för akut tid finns en självrisk på  kronor. Då TFA inte gör utbetalningar under

 kronor innebär det att man måste ha en total kostnad på minst  kronor. TFA ersätter i dessa fall läkar- och sjukvårdskostnader, ersättning för skadade glasögon (om intyg finns från sjukvårdsinrätt- ning) proteser m m. Blir man sjukskriven i minst  dagar kan man även få ersättning för merkostnader som skadan medfört, t ex skadade kläder, hemhjälp etc. Om skadan medför nödvändiga framtida merkostnader ger TFA ersättning i form av livränta eller engångsbelopp. Ersättningen lämnas för kostnader som inte täcks av försäkringskassan eller från annat håll och är skattefri. TFA kan även betala ut ersätt- ning för framtida merkostnader som läkarvård, hemhjälp etc, då vanligtvis i form av ett engångs- belopp. Kostnader för nära anhörigs sjukbesök, resor etc, kan ersättas till den skadade.

ideella ersättningar

Vid arbetsolycksfall och färdolycksfall under den akuta sjukdomstiden kan TFA utbetala ersättning för sveda och värk. En ideell ersättning som ”plåster på såren” för att man råkat ut för ett olycksfall utges normalt efter det att man varit sjukskriven  dagar och ersätter för sjukhusvård och vård i hemmet fr o m första sjukdagen. Ersättningen baseras på skadans art, läkningstid, etc och är befriad från inkomstskatt.

Invaliditetsersättningen utgår för fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadig- varande men) och i svårare skador för särskilda olägenheter. Lyte är ett kroppsfel som kan sägas vara vanställande och som kan observeras mer direkt av andra personer, t ex ärr, hälta eller förlust av en arm, fot, ett öga etc. Men omfattar fler olägenheter och används sammanfattande om besvär i livs- föringen, som förlust eller nedsättning av syn, hörsel, lukt eller smak, kroppsfel som inte är vanstäl- lande, smärtor vid vissa rörelser etc. Ersättningen är skattefri och beräknas enligt skadeståndsrättsliga regler. Man beaktar dels den medicinska invaliditetsgraden, dels personens ålder. Som exempel ger en

% medicinsk invaliditetsgrad för en -åring    kr och för en -åring ca   kr.

Vid svårare skador med särskilt hög anspänning lämnas ersättning för särskilda olägenheter.

Ersättningen beräknas enligt skadeståndsrättsliga regler. I huvudsak grundades ersättningens storlek på graden av anspänning i arbetet.

Vid dödsfall utges ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler för bl a begravningskostnader (efter samordning med LAF) och förlust av underhåll till efterlevande, den efterlevande ska ha möjlighet att i princip få en bibehållen standard. Fr o m  finns inga garanterade belopp. Efterlevande kan också få ersättning vid psykiska besvär som grundar sig på dödsfallet. Även person som stått den avlidne särskilt nära kan få ersättning för personskada, t ex psykisk chock eller andra besvär om denna är en följd av dödsfallet.

Ideella ersättningar kan sökas under en period av  år efter det att en skada erkänts som arbetsskada.

För övriga ersättningar från TFA gäller en preskriptionstid av  år. Den som drabbats av en arbetssjukdom har i vissa fall rätt till ersättning från TFA även om sjukdomen visar sig först när anställningen upphört.

De livräntor som utges från TFA är värdesäkrade enligt lagen om ändring av skadeståndslivräntor.

Livräntorna räknas om enligt förändringarna i prisbasbeloppet den 1 januari varje år.

lyte och men – bestående lidande

särskilda olägenheter

dödsfall kostnader

sveda och värk – övergående lidande

preskriptionstid

värdesäkring

(31)

premie

självrisk avdragsrätt

Olycksfall 32

individuell olycksfallsförsäkring

Olycksfallsförsäkringen täcker endast olycksfall, inte risken att bli långvarigt sjuk. Vanligtvis gäller den individuella olycksfallsförsäkringen dygnet runt medan gruppolycksfallsförsäkringen vanligen endast gäller vid olycksfall som inträffar på fritiden.

Ersättningen för kostnader och ”sveda och värk” kan bara betalas ut från en försäkring. Resterande delar, som de ideella ersättningarna, betalas ut från varje försäkring.

Vissa olycksfallsförsäkringar, som TFA, är kopplade enbart till arbete, medan andra gäller enbart fritid, som gruppolycksfallsförsäkringen. Den innehåller i stort sett samma typ av ersättningar som TFA. Se vidare avsnitt ”Gruppförsäkring” sid .

invaliditetskapital

I en individuell olycksfallsförsäkring ligger tyngdpunkten på ett invaliditetskapital, som betalas ut i form av ett engångsbelopp när invaliditetsgraden fastställts definitivt. I den här försäkringen ingår både medicinsk- och ekonomisk invaliditet. Högsta kapital som kan försäkras är  prisbasbelopp.

Den medicinska invaliditeten baseras på en bestående nedsättning av kroppsfunktionen.

Invaliditeten graderas efter olika handikapp i s k invaliditetsgrader som tagits fram i samråd med läkare inom olika medicinska specialområden.

Den ekonomiska invaliditeten bedöms efter i hur hög grad förmågan av att arbeta har försämrats på grund av olyckan. I praktiken jämför man med reglerna för sjukersättning och utgår vid

bedömningen från om skadan medfört minst halv sjukersättning från lagstadgad försäkring.

Man kan också få ersättning för kostnader i samband med läkar- och tandläkarvård samt för resor, i den mån kostnaderna inte täcks av den lagstadgade försäkringen. Leder olyckan till ett dödsfall utgår i stället ett dödsfallskapital.

Premien är normalt inte åldersberoende utan baseras på det invaliditetskapital som tecknats. Vissa riskfyllda yrken medför en förhöjning av premien.

En viss självrisk kan ingå i den här typen av olycksfallsförsäkring.

Försäkringen betraktas som en K-försäkring och är därmed inte avdragsgill.

Individuella försäkringar

flera olycksfalls- försäkringar

medicinsk- och ekonomisk invaliditet

olycksfall – heltid

• Invaliditetskapital 20 pbb – medicinsk eller ekonomisk

• Sveda och värk

exempel

• Läkemedelskostnader

• Tandvårdskostnader, erforderliga belopp

• Resor, erforderliga belopp

• Merkostnader, max 3,5 pbb

• Rehabiliteringskostnader

(Dödssfall 1 pbb)

premie ca 900 kr/år

(32)

Olycksfall 33

Sammanfattning

Olycksfall

laf tfa individuell

olycksfall

gruppolycksfall

när gäller riskklass

förmåner

premie

avdragsrätt

Arbetstid Ingen

Livränta upp till 7,5 pbb vid nytt arbete, sjukersättning

Kostnader

• tandvård

• särskilda hjälpmedel

• vård utom riket Dödsfall

• begravningshjälp 30 % av pbb

• efterlevandelivränta Arbetsgivaravgift

Ja

Arbetstid Ingen

Livränta över 7,5 pbb vid nytt arbete, sjukersättning.

Full inkomstersättning vid arbetsolycksfall.

Ideella ersättningar enligt skadeståndsrättsliga regler Kostnader/merkostnader

Dödsfall

• begravningshjälp

• förlust av underhåll

• psykiska besvär 0 eller 250 kr/år

Ja

Heltid

Tilläggspremie för vissa yrken

Invaliditetskapital 20-100 pbb vid medicinsk eller ekonomisk invaliditet

Kostnader/merkostnader

Dödsfall 1-100 pbb

Individuell, baseras på yrke och ersättningsnivå Nej

Fritid eller heltid Ingen

20 pbb + 20 pbb i invaliditetstillägg

Kostnader/merkostnader

Dödsfall 0,5 pbb

Fast premie 20-30 kr/mån

Nej