2015/16 Verksamhetsplan För förskolan Sjögården i Flens kommun

2015/16

Flens Kommun 2015-08-31

Verksamhetsplan

För förskolan Sjögården i Flens kommun

1

Innehållsförteckning

Inledning ... 2

Styrdokument ... 2

Nationella mål ... 2

Färdplan Flen 2014-17 ... 2

Strategidokumentet ... 3

Nämndplan ... 3

Indikatorer ... 4

Verksamhetsplanen ... 5

1. Nuläge Var är vi? ... 5

2. Skolans och fritidshemmens/förskolans målbild på lång sikt Vart ska vi? ... 6

3. Planering av verksamhetsåret 2014/15 Hur tar vi oss dit? ... 6

Process 1: Kunskap, utveckling och lärande ... 7

Process 2: Normer, värden och inflytande ... 7

Process 3: Övergång, samverkan och omvärld ... 8

Process 4: Styrning, ledning och kommunikation ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Process 5: Organisation och resurser ... 9

Process 6: Utvecklingsarbetet ... 10

2

Inledning

Verksamhetsplaneringen i Flens kommunala förskolor, skolor och fritidshem utgår från nationella mål och kommunens strategiska plan. Färdplan Flen ligger till grund för

nämndplanen som ligger till grund för verksamhetsplanen. Nämndplanen innehåller även mål från Strategidokumentet som togs fram genom Skolprojektet 2013. Alla planer utformas utifrån det kvalitetsarbete och de utvecklingsområden som föreligger. Barn- och

utbildningsförvaltningens utvecklingsområden är de som framkommit i kvalitetsarbetet under året, vilka redovisats i rektors/chefs kvalitetsrapporter. Verksamhetsplanering är ett styrmedel för att nå målen vilka handlar om barn och elevers lärande och utveckling.

Styrdokument

Färdplan Flen 2014-17

Ett arbete med att öka skolans pedagogiska kvalité skall påbörjas, i detta arbete skall särskilt personalens kompetensutvecklingsbehov samt ekonomiska resursfrågor övervägas. Mindre barngrupper till förskolan och fritidshemmen skall prioriteras om ekonomiskt utrymme föreligger. Möjligheten att utöka rätten till barnomsorg från 15 till 20 timmar per vecka skall prövas.

Flens kommun 2019

I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet.

Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad!

Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun – Sörmlands hjärta.

De sex strategiska målen för planeringsperioden är:

1. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv

2. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar 3. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer

4. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden

5. Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen

6. Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande

3

Strategidokumentet

Målbild: 2019 har Flens kommun skolor med hög kvalitet samt hög måluppfyllelse och goda betygsresultat. Målbilden ska nås genom arbete i fyra strategiska områden:

- STRATEGI 1: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald - STRATEGI 2: En lärande organisation med fokus på mål och resultat - STRATEGI 3: En tydlig styrning och utmanande pedagogiskt ledarskap - STRATEGI 4: Samverkan och öppenhet

Utmaningen är att skapa en sammanhållande, likvärdig och utvecklingsinriktad förskola, grundskola, fritidshemsverksamhet och gymnasieskola.

Nämndplan

Förvaltningens nämndplan bygger på strategidokumentet och Färdplan Flen. Mål som nämnden och kommunfullmäktige har beslutat är därtill:

 Andelen ekologiska livsmedel ska öka inom Måltidservice

 Effektiviseringskrav

I 2014 års budget läggs ett effektiviseringskrav på samtliga nämnder. För barn- och utbildningsnämndens område innebär 0,5 % ungefär 1,6 mkr. För att lyckas med

4 effektiviseringskraven för 2014 föreslås en ny skolstruktur, personalbehov ses över och åtgärder utifrån åtgärdsplan för måltidsservice genomföras.

 Särskilda uppdrag

Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att effektivisera sina verksamheter med 1 procent räknat från nämndens nettoram både 2015 och 2016. För barn- och utbildningsnämndens område innebär det ca 3,3 mkr per år, vilket blir närmre 8 mkr under perioden 2014-2016. För att lyckas med detta ska bemanning kontinuerligt anpassas efter barn- och elevantal. Ett nytt kvalitetsledningssystem ska införas för att effektivisera processerna och minska kvalitetsbristkostnaderna.

Indikatorer

 Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet, trygghet (procent).

Egen mätning.

 Andelen barn placerade på förskoleplats på önskat datum, (procent) jmf i KKiK37

 Väntetid för den som inte fått plats på förskola på önskat datum, (antal dagar) jmf i KKiK

 Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket

 Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket75

 Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen kommunala förskolan, andel. Hämtat från Skolverket (procent), jmf riket

 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal. Hämtas från KOLADA, (antal arn/årsarbetare), jmf riket

 Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 2011, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket

 Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor, genomsnitt (poäng), hämtas från KOLADA (poäng), jmf riket

 Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning.

- Trygghet

- Undervisningens innehåll

 Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning.

- Trygghet

- Undervisningens innehåll

 Elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogrammet, andel (%)

 Elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%)79,4

 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) 80,6

 Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, andel (%)72,6

 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg,

studieförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket

 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg,

yrkesförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket

5

 Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år 2011. Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent)

- Pojkar - Flickor

 Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent).5

 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Hämtas från KOLADA, jmf riket

 Kostnad för kommunal grundskola. Hämtas från KOLADA (kr/elev), jmf riket

 Effektivitet i kommunens grundskolor. Hämtas från KOLADA (tkr/betygspoäng), jmf riket

 Kostnad kommunal gymnasieskola. Hämtas från KOLADA, (kronor/elev), jmf riket

Verksamhetsplanen

De processer som utgör Barn- och utbildningsförvaltningens huvudområde är indelade som följer:

1. Nuläge Var är vi?

Vi har nya arbetslag på samtliga avdelningar och delvis nya barngrupper. Vi har i dag tre avdelningar för 1-3 åringar och två avdelningar för 3-5 åringar. Vi arbetar med att skapa trygghet i barngrupperna.Vi har påbörjat ett arbete med barnens lärmiljöer där barnens förutsättningar och behov får styra. Detta arbete pågår både i inne- och utemiljön.

Vi utvecklar arbetet med SAFI (språkapp för inkludering), penpal och språkkartlägger alla barn på förskolan. Vi synliggör barnens lärande genom pedagogisk dokumentation. Vi har infört reflektionstid för alla arbetslag.

6

2. Skolans och fritidshemmens/förskolans målbild på lång sikt Vart ska vi?

I dagsläget har inte alla barn förståelse för varandras likheter och olikheter eller respekterar varandra utifrån ett interkulturellt perspektiv. Våren 2017 ska alla barn ha utvecklat sin förståelse för varandras likheter och olikheter och respektera varandra utifrån ett

interkulturellt perpektiv. Vi pedagoger ser varje enskilt barn utifrån likabehandlingsplanens diskrimineringsgrunder.

3. Planering av verksamhetsåret 2015/16 Hur tar vi oss dit?

7 Process 1: Kunskap, utveckling och lärande

Mål för läsåret

1. I maj 2016 har alla barn på förskolan Sjögården ökat sin språkförståelse på svenska utifrån sina egna förutsättningar för ökad delaktighet.

2. I maj 2016 är alla barn på förskolan Sjögården kartlagda, vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal, enligt språkdomäner för att säkerställa barnens språkutveckling.

3. I maj 2016 använder alla pedagoger på förskolan Sjögården lotusmodellen vid sin avdelningsplanering en gång i månaden, för att säkerställa ämnesintegrering.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Pedagogerna har läsgrupper för barnen 3-5 år för att stimulera språkutvecklingen.

 För barnen 1-3 år, använder vi oss av materialet ”Babblarna” för att stimulera språkutvecklingen.

 Under 2015/2016 genomför alla avdelningar ett mätbart språkprojekt under 3 veckor, i syfte att utveckla barnens ordförråd.

 Vi pedagoger använder oss av teckenstöd som ett hjälpmedel för kommunikation.

 Vi använder oss av IKT verktyg för att synliggöra och stimulera barnens lärande.

Dec-15, Mars och Maj 2016 Språkpiloterna träffas 1ggr/månad för att delge varandra hur arbetet går.

Maria S, Malin, Anita, Johan och Lisbeth.

Marie Mål 2  Vi kartlägger alla barn i åldrarna 1-5

år enligt språkdomäner, och TRAS för svenska som modersmål.

Dec-15, Mars och maj 2016 Maria S, Malin, Anita, Johan och Lisbeth.

Mål 3  Vi planerar vår verksamhet på avdelningen utifrån lotusmodellen som utgår ifrån Lpfö ´98.

På varje APT delger avdelningarna varandra hur de har arbetat och vad de ska arbeta vidare med.

Annika, Viktor, Susanne, Merja och Synnöve.

Process 2: Normer, värden och inflytande Mål för läsåret

1. I maj 2016 har alla barn på Sjögården ett ökat inflytande över sin vardag för att känna delaktighet.

2. I maj 2016 har föräldrarna en upplevelse av läroplanen samt upplever förskolan som öppen, inbjudande och i framkant med sitt pedagogiska arbete för att få en förståelse för förskolans uppdrag.

8 3. I maj 2016 är förskolan Sjögårdens likabehandlingsplan ett verktyg som genomsyrar

verksamheten för att pedagogerna ska skapa en samsyn kring diskrimineringsgrunderna samt diskuteras vid varje APT.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Vi erbjuder några olika aktiviteter som barnen får välja emellan.

 Genom att filma barnens inflytande på 1-3års avdelningarna.

 Genom barnintervjuer ta reda på barnens egna upplevelser om inflytande på 3-5 års avdelningarna.

Dec-15,Mars och Maj 2016 Likab.plansansvariga träffas 1 ggr/månad för att delge varandra hur arbetet går.

Dec-15, Mars och Maj 2016

Maria K, Johan, Maria S, Agnes och Kerstin.

Mål 2  VT-16 Föräldramöte där vi visar hur vi arbetar med ämnesinkludering utifrån läroplanen och

lotusmodellen.

 Vi inför månadsbrev där barnens lärande är fokus för att föräldrarna ska få en inblick i det pedagogiska arbetet.

Räkna antalet deltagare på föräldramötet samt en enkel utvärdering i slutet av mötet, tex genom ”tummen upp”,

”tummen ner”.

Enkätfrågor till

vårdnadshavare som lämnas i nov -15 och april -16.

Arbetslagsledarna, Malin och Mikaela.

Malin och Mikaela.

Månadsbrev avdelningsvis.

Mål 3  Vid varje APT behandlar vi likabehandlingsplanens mål.

Vi kartlägger barngrupperna i början av terminen utifrån målen i

likabehandlingsplanen. I slutet av terminen gör vi en ny kartläggning som utvärdering.

Maria K, Johan, Maria S, Agnes och Kerstin.

Process 3: Övergång, samverkan och omvärld Mål för läsåret

1. I maj 2016 följer förskolan Sjögården de fastställda rutiner som finns för övergångar för alla barn vid såväl avdelningsbyten som vid inskolning till förskoleklass för att skapa trygghet.

2. I maj 2016 är samarbetet mellan alla avdelningar på förskolan Sjögården utvecklat, så att både barn och personal har känslan av att vi är EN förskola.

3. I maj 2016 har alla barn på förskolan Sjögården fått en upplevelse av sin närmiljö för att få en ökad förståelse för sin omvärld.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Vid avdelningsbyte håller vi oss till den planering som finns upprättad.

 På vårterminen 2016 besöker 5- åringarna förskoleklassen. De blivande pedagogerna besöker

Dec-15, Mars och Maj 2016 Jollen/Arken/Skutan Flotten/Bojen

9

barnen på förskolan enligt planen som finns upprättad mellan förskola och förskoleklass.

Mål 2  7-mötet med tidiga turerna har mandat att planera för

personaltillsättningen för dagen.

 Under VT-16 upprättas ett faddersystem för de 3-åringar som skall flyttas över.

Dec-15, Mars och Maj 2016 Alla pedagoger på förskolan

Marie, Maria K, Susanne, Merja och Lisbeth

Mål 3  Läsåret 2015/16 ska alla barn fått en upplevelse av sin närmiljö genom kontinuerliga utflykter.

Dec-15, Mars och Maj 2016 Alla pedagoger på förskolan

Process 4: Styrning, ledning och kommunikation Mål för läsåret

1. I september 2015 har alla medarbetare en tydlig bild av förskoleområdet A:s ”nuläge”

samt en målbild i helhetsperspektiv så att en medveten ”vi-känsla” och trygghet skapas i området.

2. I december 2015 har alla avdelningar i förskoleområde A fått ett verksamhetsbesök av förskolechef för att säkerställa att feedback och kommunikation om det pedagogiska uppdraget sker på ett verksamhetsnära sätt.

3. I juni 2016 äger arbetslagsledarna och arbetslagen den största delen av det pedagogiska kvalitetsarbetet på sin egen förskola. Syftet är att skapa en god struktur, kommunikation och kvalitet, samt att utveckla det professionella ledarskapet och ett ”frirum” på alla nivåer.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1 Gemensamt APT där vi gör en tillbakablick, vart vi är och vart vi ska.

September 2015 Förskolechef Lars Andersson

Mål 2 Förskolechef besöker varje avdelning vid ett planerat tillfälle på fm. Feedback ges till varje arbetslag efteråt.

December 2015 Förskolechef

Mäl 3 Kontinuerligt stöd ges till arbetslag och arbetslagledare av förskolechef för att utveckla det pedagogiska ledarskapet samt det systematiska kvalitetsarbetet.

December 2015 Förskolachef

Arbetslagledare

Process 5: Organisation och resurser Mål för läsåret

1. I maj 2016 är sjukfrånvaron minskad från 7,71% till 5 % i förskoleområde A, så att en salutogen organisation och en hållbar utveckling skapas i området.

2. I maj 2016 är varje medarbetare i förskoleområde A väl medveten om hur kommunens

resursfördelningssystem påverkar den egna organisationen, så att alla känner ansvar för att hålla en ekonomi i balans.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1 Varje medarbetare gör sjuk, vab-och friskanmälan till arbetsgivaren.

Förskolechef genomför

December 2015 Juni 2016 Förskolechef

Förskolechef Medarbetare

10

rehab.samtal/utredningar med samtliga medarbetare med längre eller ökad sjukfrånvaro.

I december genomför en friskvårdsvecka. Skyddsombud/förskolechef

Mål 2 Förskolechef redovisar kontinuerliga budgetuppföljningar på APT och i samverkansgrupp .

Juni 2015 Förskolechef

Administratör

Process 6: Utvecklingsarbetet Mål för läsåret

1. I maj 2016 är varje förskola förskoleområde A förberedda för att kommande läsår kunna ansöka om deltagande i Grön Flagg, för att ämnesintegrera natur, miljö och hållbar utveckling i området.

2. I maj 2016 genomsyras förskoleområde A av en ”lärande organisationskultur”, där lärmiljön har ett speciellt fokus, så att varje barn och medarbetare kan utvecklas utifrån sina speciella förmågor/kompetenser.

3. I maj 2016 används ”lotusmallen”som ett levande pedagogiskt verktyg för varje

medarbetare i förskoleoråde A, så att läroplanens ämnesintegrerade arbetssätt utvecklas.

4. I maj 2016 är förskoleområde A förberett för att starta forskningscirklar i samarbete med Mdh utifrån en kulturanalys från det egna området. Syftet är att kunna knyta det

vardagliga pedagogiska arbetet till aktuell forskning och vetenskaplig grund.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1 Under vårterminen 2016 påbörjar varje förskola förberedelser för Grön Flagg, natur/teknik och giftfri förskola.

Uppföljning sker på ledningsdialog i mars via arbetslagledarna.

Förskolehef Arbetslagledare

Mål 2 Varje förskola lägger ett extra fokus på den konkreta lärmiljön med utgångspunkt från att varje barn och medarbetare är unika Professionsutvecklare ger stöd att utveckla lärmiljön på några förskolor som har extra behov.

Uppföljning av arbetssättet sker löpande samt med en analys i juni 2015.

Uppföljning i december 2015.

Förskolechef Arbetslagledare

Förskolechefer Arbetslag Mål 3 Lotusmallen som är en översiktsbild över

läroplanens samtliga mål introduceras i samtliga arbetslag under läsåret 2015-16

Uppföljning mars 2016 Utvärdering maj 2016

Förskolechef

Arbetslagledare/arbetslag Mål 4 Förskolechef sammanställer och gör en

kulturanalys utifrån en genomförd

”mångfaldsenkät” på förskoleområdet.

Förskolechef skriver en ansökan om budgetering av forskningscirklar.

Uppföljning december 2015

Uppföljning mars 2016

Förskolechef

Förskolechef