Är framtida arbetskraft till
sjukvården Lean-anpassad?
En kvantitativ studie om hur kulturell kontext kan
påverka förekommande verksamhetsstrategier
Författare: Emelie Axell Klara Bergkvist Handledare: Gert-Olof Boström
Student
Handelshögskolan Vårterminen 2014 Examensarbete. 30 hp
II
III
Sammanfattning
Denna uppsats ämnar förklara och skapa förståelse för förutsättningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvården anammat för att utveckla och förändra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som länge styrt sjukvårdens arbetssätt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som är behövlig för att ihärdigt lyckas med Lean Healthcare.
De svårigheter som påvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan från befintlig forskning härledas till en kollision mellan den organisationskultur som förespråkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur där Lean implementeras. Denna kollision påvisas genom en avsaknad av ihärdighet inom organisationerna som implementerat Lean då befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsätter sig de arbetsprocesser och det arbetssättet som förespråkas inom Lean-filosofin. Då många sjukhus i Sverige redan implementerat, eller är under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare ämnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som förespråkas inom sjukvården.
Utifrån en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt genomfördes en kvantitativ studie där arbetssättet och lärandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvårdsprogrammen vid Umeå universitet. Arbetssättet och lärandet undersöktes för att kunna urskilja värderingar och beteenden som kunde härledas till att förutsäga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvården.
Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktärsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stärkas vilket främst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, så som beslutstagande och förmågan att ta an en ledarroll. Samarbete inom team anses därför kritiskt för att skapa en enhetlig organisationskultur som genererar en enhetlig arbetsprestation, vilket skapar möjligheter som vidmakthåller Lean Healthcare långsiktigt inom sjukvården.
IV
V
Tack!
Vi vill framföra ett tack till varandra och alla som har stöttat oss – tillsammans är vi starka!
VI
VII
Innehållsförteckning
I. Figur och tabellförteckning ... IX
1. Inledning ... 1 1.1 Studiens bakgrund ... 1 1.2 Problembakgrund ... 2 1.3 Problemdiskussion ... 4 1.4 Syfte ... 6 2. Teoretisk metod ... 7 2.1 Förförståelse ... 7
2.2 Vetenskapligt synsätt och perspektiv ... 8
2.3 Kunskapssyn ... 9
2.4 Forskningsstrategi ... 10
2.4.1 Kvantitativa fördelar ... 11
2.4.2 Kvantitativa nackdelar ... 11
2.5 Angreppssätt ... 12
2.5.1 Det deduktiva angreppssättet ... 12
2.6 Insamling av sekundärkällor ... 13
2.6.1 Kritik mot sekundärkällor ... 14
2.7 Val av teorier ... 15
3. Teoretisk bakgrund ... 18
3.1 Lean-‐filosofin ... 18
3.1.1 Lean-‐husets kärna ... 18
3.1.2 Ständigt effektiviseringsarbete ... 19
3.1.3 Verktyg för en värdeskapande process ... 19
3.1.4 Verktyg för effektiviserade arbetsprocesser inom sjukvården ... 20
3.2 Sammanställning karaktärsdrag inom Lean-‐filosofin ... 21
4. Teoretisk referensram ... 22
4.1 Kulturens påverkan ... 22
4.1.1 Nationalkultur ... 22
4.1.2 Svensk nationalkultur kontra japansk nationalkultur ... 25
4.2 Organisationskultur ... 26
4.2.1 Organisationskultur utifrån tre nivåer ... 27
4.2.2 Olika typer av organisationskulturer ... 28
4.2.3 Nationalkultur inom organisationskultur ... 29
4.3 Organisationskultur inom sjukvården ... 31
4.3.1 Traditionell sjukvård ... 31
4.3.2 Sjukvårdens fyra påverkande enheter ... 32
4.4 Lean Healthcare ... 33
4.4.1 Lean Healthcare -‐ historik ... 33
4.4.2 Lean Healthcare – arbetsmetoder ... 33
4.4.3 Lean Healthcare – organisationskultur och ledarskap ... 35
4.4. En delad organisationskultur ... 36
4.5 Arbetssätt och lärande inom Lean Healthcare ... 36
4.5.1 Ledarskap ... 36
4.5.2 Medarbetares egenskaper ... 39
4.5.3 Teamarbete ... 40
VIII
5. Praktisk Metod ... 44
5.1 Undersökningsmetod ... 44
5.2 Population och urval ... 44
5.2.1 Urvalsmetodik ... 45
5.3 Val av verktyg för datainsamling ... 46
5.4 Enkätutformning ... 47
5.4.1 Kodningsmetodik ... 48
5.4.2 Utformning av frågor ... 49
5.4.3 Variablernas skalenivå ... 52
5.5 Genomförande pilotstudie ... 53
5.6 Genomförande av enkätundersökning ... 53
5.7 Access och Bortfall ... 54
5.7.1 Bearbetning av enkäterna ... 55
5.7.2 Analys av enkäterna ... 56
6. Empiri ... 57 6.1 Respondenterna ... 57 6.1.2 Bortfall studieinriktning ... 57 6.1.3 Bortfall könsfördelning ... 57 6.1.4 Bortfall åldersfördelning ... 58 6.1.5 Bortfall härkomst ... 58 6.2 Kulturella karaktärsdrag ... 58
6.2.1 Förhållningssätt till maktdistans ... 59
6.2.2 Förhållningssätt till osäkerhetsundvikande ... 60
6.2.3 Förhållningssätt till individualism ... 61
6.2.4 Förhållningssätt till femininitet ... 61
6.2.5 Förhållningssätt kortsiktig inriktning ... 62
6.2.6 Samband mellan olika dimensioner ... 63
6.3 Uppfattning om sjukvården ... 64
6.3.1 Subkulturers existens ... 64
6.3.2 Förekomsten av hierarkier ... 65
6.4 Kompabilitet med Lean Healthcare ... 65
6.4.1 Arbetsmetoder kompatibla med Lean Healthcare ... 65
6.4.2 Ledarroller och beslutstagande ... 67
6.4.3 Teamarbete ... 69
7. Analys och diskussion ... 71
7.1 Analys av bortfall ... 71
7.2 Maktdistansens inverkan på framtida arbetskraft ... 71
7.2.1 Hur inställningen till låg maktdistans påverkar arbetsmetoder inom Lean Healthcare ... 72
7.3 Individualismens inverkan på framtida arbetskraft ... 73
7.3.1 Hur inställningen till individualismen kontra kollektivismen påverkar de arbetsmetoder som förespråkas inom Lean Healthcare ... 74
7.4 Osäkerhetsundvikandets inverkan på framtida arbetskraft ... 76
7.4.1 Hur inställningen till osäkerhetsundvikande påverkar de arbetsmetoder som förespråkas inom Lean Healthcare ... 76
7.4 Femininitets kontra maskulinitets inverkan på framtida arbetskraft ... 77
7.4.1 Hur inställningen till femininitet kontra maskulinitet påverkar de arbetsmetoder som förespråkas inom Lean Healthcare ... 77
7.5 Förhållningssätt till en kortsiktig inriktning ... 78
7.5.1 Hur inställningen till kortsiktig inriktningen kontra långsiktig inriktning påverkar de arbetsmetoder som förespråkas inom Lean Healthcare ... 78
IX
7.7 Arbetssätt och lärande inom Lean Healthcare utan direkt anknytning till
kulturella dimensioner ... 80
7.7.1 Visuella verktyg ... 80
7.7.2 Problemidentifikation ... 80
7.7.3 Analyseringsförmåga ... 81
7.8 Uppfattning om sjukvården ... 81
7.8.1 Subkulturers existens ... 81 7.8.2 Hierarkiers existens ... 82 8. Slutsats ... 83 8.1 Problemformuleringens besvarande ... 83 8.2 Rekommendationer ... 85 8.3 Studiens bidrag ... 85 8.3.1 Teoretiskt bidrag ... 85 8.3.2 Praktiskt bidrag ... 86 8.4 Framtida forskning ... 87
9. Sanningskriterier samt etiska och samhälleliga aspekter ... 88
9.1 Sanningskriterier ... 88
9.2 Etiska och samhälleliga aspekter ... 90
10. Källförteckning ... 93
I. Figur och tabellförteckning
Figur 1. Lean-huset s. 17
Figur 2. Lean som ett isberg s. 20
Figur 3. Sammanställning Lean-filosofin s. 20
Figur 4. En jämförelse mellan nationalkulturer enligt Hofstede s. 24
Figur 5. Competing values framework s. 28
Figur 6. Styrning inom sjukvården s. 31
Figur 7. Lean-verktyg i sjukvården s. 33
Figur 8. Figur inför kommande analys s. 42
Figur 9. Förhållningssätt till maktdistans s. 58
Figur 10. Förhållningssätt till individualism s. 59 Figur 11. Förhållningssätt till osäkerhetsundvikande s. 60
Figur 12. Förhållningssätt till femininitet s. 61
Figur 13. Förhållningssätt till kortsiktig inriktning s. 62
Figur 14. Subkulturers existens s. 63
Figur 15. Förekomsten av hierarkier s. 64
Figur 16. Visuell inlärning s. 65
Figur 17. Standardiserat arbetssätt s. 65
Figur 18. Problemidentifiering s. 66
Figur 19. Vilja till att analysera s. 66
Figur 20. Vilja till att inta ledarroll s. 67
Figur 21. Ledare som bollplank s. 67
Figur 22. Tycker om att ta beslut s. 68
Figur 23. Teamarbete s. 68
X
Tabell 1. Lean-filosofins fem principer s. 19
Tabell 2. Enkätfrågor kopplade till nationalkultur s. 48 Tabell 3. Enkätfrågor kopplade till nationalkultur inom organisationer s. 49 Tabell 4. Enkätfrågor kopplade till uppfattningar om sjukvården s. 50 Tabell 5. Enkätfrågor kopplade till arbetssättet inom Lean Healthcare s. 50
Tabell 6. Fördelning av studieinriktning s. 56
Tabell 7. Könsfördelning s. 57
Tabell 8. Åldersfördelning s. 57
Tabell 9. Korrelationer kulturella dimensioner s. 63 Appendix 1- Enkätundersökning
1
1. Inledning
1.1 Studiens bakgrund
I takt med den ökade globaliseringen och en hårdare konkurrens på marknaden försöker allt fler företag ständigt finna nya lösningar för effektivisering (Dagens Industri, 2014; Västerbottens-Kuriren, 2014; MSD, 2014). Jakten på nya effektiviseringsmetoder återfinns därför i allt fler debatter där förbättrade ledtider, bättre allokering av resurser och större engagemang bland de anställda anses främja effektiviteten.
Flera företag motiveras av tydliga möjligheter till effektiviseringar samt långsiktiga mål och ambitioner (Nilsson, 2014). En metod för effektivisering som blivit allt vanligare bland organisationer är Lean (Klefsjö et al., 2010). Exempelvis har Lean blivit en frekvent använd företagsfilosofi av flera svenska myndigheter där målet är snabbare och bättre service genom att anställda ska ta större eget initiativ (Wierup, 2014).
Lean, som har sitt ursprung i Japan, blev ett framgångskoncept i mitten av 1900-talet i samband med utvecklingen av Toyotas produktionssystem där Lean ansågs vara en utvecklad version av Henry Fords tankegångar kring effektivitetsförbättringar för bilindustrin (Womack et al., 1990, s. 58). Förutom att innefatta en mängd verktyg som ämnade förbättra produktionsledet förespråkade Lean ett fokus på medarbetarna och deras sätt att arbete varpå konceptet allt mer i media och inom organisationer idag benämns som en filosofi.
I förhoppning om att effektivisera produktionen inom bilindustrin tog Lean sin utgångspunkt i resurser och främst identifiering och eliminering av resurser inom produktionsledet som i slutändan inte tillförde något värde för kunden (Liker, 2009, s. 25). Med visualiserade mätinstrument, strukturerade arbetslag och ett standardiserat arbetssätt ansågs Lean vara svaret på en effektivare framtid där färre resurser skapade mer värde (Liker, 2009, s. 24). Implementeringen av Lean inom Toyota visade snabbt på effektivitetsförbättringar och konkurrensfördelar varpå arbetssättet spreds världen över till liknade industrier genom boken The machine that changed the world (Lean Enterprise Institute, 2014). Allt fler företagsledare inom andra branscher började därmed applicera och implementera Lean inom deras verksamheter varpå filosofin i slutet av 1990-talet hade implementerats i flera branscher världen över (Womak och Jones, 1996 s. 15; Klefsjö et al., 2010). Då flera framgångshistorier uppmärksammades kring Lean spred sig filosofin till Sverige och idag återfinns Lean både inom den privata och offentliga sfären där uppgifter om hur de anammat Lean-filosofin bland annat finns från polisförbundet (2012) och Lean Forum Bygg (2014).
Trots alla lovord kring effektivisering anses implementeringen av Lean i många företag vara misslyckad då företagen inte lyckats upprätthålla filosofin ihärdigt och enhetligt inom organisationen (Kristjuhan, 2010, s. 6; Ivarsson et al., 2013, s .5). Ett tydligt bevis på denna avsaknad av ihärdighet är en undersökning som studerat implementering av Lean i 50 organisationer i olika branscher med verksamhet i Sverige (Ivarsson et al., 2013, s. 11). Denna undersökning visade att de organisationer som lyckats med en ihärdig implementering utav Lean lyckas uppnå ett resultat per anställd som är två till tre gånger högre än för organisationer som inte implementerat Lean (Ivarsson et al.,
2
2013, s. 72). Ivarsson et al. (2013, s. 66-67) framhäver hur det är uthållighet i Lean satsningen, delaktighet och målstyrning, ständiga förbättringar samt en integration av Lean i befintlig kultur som gör att organisationer lyckas med Lean-filosofin. Misslyckande med att upprätthålla Lean på lång sikt är dock vanligt förkommande där dessa misslyckanden visas i att organisationer inte lyckats levandegöra konceptet kontinuerligt inom hela organisationen och över tid (Ivarsson et al., 2013, s. 66-67). Ivarsson et al. (2013, s. 67) visar att en integration av Lean med befintlig kultur ofta är den faktor som gör att många organisationer misslyckas att på lång sikt sprida filosofin inom hela organisationen. Misslyckandet med Lean ses som ett resultat av att befintlig organisationskultur inom vissa områden motsätter sig den kultur och det arbetssätt som återfinns inom ursprungskonceptet till Lean (Kristjuhan, 2010, s. 6; Sim och Chiang, 2012, s. 106-107).
Kulturaspekten inom Lean utgör därför en utgångspunkt för denna uppsats där studien ämnar skildra och förklara hur karaktärsdragen inom Lean som filosofi och därmed en typ av organisationskultur kan härledas till ett beteende som grundar sig inom nationella värderingar. Sambandet mellan nationalkultur och organisationskultur har utifrån flera tidigare undersökningar påvisats vara positivt när forskare tidigare kartlagt (tagit bort text) nationalkultur och organisationskultur (Schein, 1992, s. 12; Cooke och Rosseau, 1988, s. 247; Scheffknecht, 2011, s. 77). Förenade föreställningar, riktlinjer och värderingar inom ett visst samhälle anses därmed prägla det gemensamma beteendet inom en viss organisation som dessutom styr olika organisationers framgång (Schein, 1992, s. 16).
Anledningen Toyotas framgång beträffande implementeringen av Lean var enligt Liker (2009, s. 23) på grund av att de började tillämpa en djupare affärsbaserad organisationskultur som grundades på människorna inom organisationen. Att organisationskulturen berörs vid en implementering av Lean är därför ett faktum eftersom en implementering av Lean påverkar hur hela organisationer tänker och handlar.
1.2 Problembakgrund
För att organisationer ska lyckas med en implementering av Lean krävs en kompatibilitet och förståelse mellan Lean-filosofin och den existerande företagskulturen (Swedish Production System, 2008). Genom att studera Lean och dess spridning inom olika organisationer kan det identifieras en risk för kollision mellan de antaganden kring arbetssätt och processer som Lean innefattar och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur (Oudhuis och Olsson, 2011, s. 25). Denna kollision kan anses vara ett resultat av att nya idéer och föreställningar sprids och appliceras utan fördjupad förståelse om ursprunget.
Utifrån en granskning av Lean kan liknelser identifieras i Lean-filosofin med den Japanska nationalkulturen, vilket kan antas bero på att Lean härstammar från Japan. Till skillnad från den svenska kollektiva individualismen som den svenska kulturen kännetecknas av karaktäriseras Japan mer av kollektivism (Hofstede, 2001, s. 215) Svenska karaktärsdrag inom den individualistiska kollektivismen påvisas inom organisationskultur genom en "jämlikhetspassion" där beslut tas utifrån mindre centraliserade enheter med få utnämnda organisationshierarkier (Hofstede et al., 2011, s. 371; Trompenaars, 1995, s. 144; Carlzon, 2008, s. 143). Dessa karaktärsdrag kan ses
3
i jämförelse med karaktärsdrag inom den japanska kollektivismen som återspeglas i hur beslut tas utifrån högre hierarkier där perfektion och auktoritetstro anses vara centrala faktorer för framgång (Bjerke, 1998, s. 252; Hofstede et al., 2011 s. 371).
Enligt Hofstede et al. (2011 s. 22) grundar sig kulturell kontext på det kollektiva sättet individer i organisationer tänker, känner och handlar. Eftersom kultur är den intersubjektiva aspekten på livet, där inlärda normer, grundantaganden och värderingar speglar människors handlande, är det naturligt att länder på två skilda kontinenter med skiljt levnadssätt även har olika kulturella synpunkter och därmed andra förutsättningar inför skapandet av en enhetlig organisationskultur (Bjerke, 1998, s. 44).
De uppmärksammade skillnaderna mellan den svenska kulturen och den japanska kulturen kan anses försvåra en implementering av Lean i Sverige eftersom Lean i sin ursprungsform strider mot vissa fundament som finns inom svensk kultur. För att anpassas till västvärlden har Lean-filosofin därför kommit att utvecklats till en "mjukare" version där organisationer lägger fokus på att förstärka och utveckla den gemensamma kunskapen inom organisationen för att kunna effektivisera varje produktionsled utifrån bästa förmåga (Sederblad, 2013, s. 319). Oavsett om organisationer applicerar hela Lean-filosofin eller inte så krävs en omstrukturering och förändring av verksamhetsstrategin vilket med stor sannolikhet kommer beröra de anställdas syn på det arbetssätt och därmed även den företagskultur som försöker förändras inom organisationen (Ivarsson et al., 2013, s. 68).
Sett till de branscher i Sverige som implementerat Lean och därmed genomgått en organisationsförändring kan det konstateras att de organisationer som är mest omdebatterade är tjänsterelaterade. Debatten grundar sig i att tjänsterelaterade branscher, där människor ofta står i fokus, har svårare att standardisera sitt arbetssätt till skillnad från organisationer inom tillverkningsindustrin som ursprungsfilosofin Lean var utformat för (Kollberg et al., 2006, s. 22). En bransch som tydligt demonstrerar svårigheterna med implementeringen av Lean inom tjänsteindustrin och som samtidigt ständigt är i behov av effektivisering är den svenska sjukvården.
Den svenska sjukvården och dess komplexa verksamhet med ständigt tillkommande reformer kan anses vara ett av de äldsta hälsosystemen i världen (Alharbi et al., 2012, s. 294). Som ett resultat av dess komplexa verksamhet präglas kulturen inom sjukvården av att vara konservativ och mekanisk vilket gör den svår att förändra (Alharbi et al., 2012, s. 300; Bergman 1998, s. 104). Trots sjukvårdens svårigheter med att förändras anses sjukvården vara i behov av en förändring för att kunna möta allt fler patienters krav på bättre tillgänglighet och kontinuitet (Wahlberg, 2014). Från att sjukvården varit byråkratiskt uppbyggd med strikta regler och hierarkier har behovet av effektivisering lett till att nya managementstilar så som Lean har introducerats (Hedegaard och Ahl, 2013, s. 152).
Den kultur som Lean-filosofin förespråkar innefattar likheter med den organisationsstruktur som förekommer inom sjukvården världen över, med hierarkier, kollektivism och stark auktoritetstro (Sylvan, 2013). Om Lean däremot är lämpligt i den svenska sjukvården råder det delade meningar om, där organisationsstrukturen i många fall går emot den kultur som genomsyrar det svenska samhället med färre hierarkier och mindre auktoriteter (Modig och Åhlström, 2013).
4
I enlighet med Lean beskriver Modig och Åhlström (2013) att kunden bör stå i fokus även inom sjukvården men på ett flertal sjukvårdsenheter där Lean redan har implementeras möts konceptet av motstånd enligt Bertholds (2010, s. 1560-1561). I flera debattartiklar anses Lean utgöra ett hot mot sjukvården där de mjuka delarna, bemötandet och behandlingen av patienter, glöms bort i jakten på förkortade behandlings- och väntetider. Ett exempel på denna debatt är Zarembas (2013) artikelserie i Dagens Nyheter där han går till angrepp mot att nya managementkoncept, såsom Lean, leder till att patienter behandlas fel, skickas hem och i värsta fall dör som resultat av pressade uppföljningssystem som vill minimera avvikelser och slöseri. Anhede och Lord (2009, s. 3) framhäver att när implementering av Lean-konceptet misslyckas eller feltolkas inom sjukvården grundar sig misslyckandet på ett missförstånd angående förståelsen av Lean. Istället för att se Lean som en kulturförändring och filosofi uppfattas Lean endast som en samling verktyg (Anhede och Lord 2009, s. 3; Modig och Ålhström, 2013). Lean inom sjukvården går under namnet Lean Healthcare och är tänkt att leda till en flödeseffektivitet som inom sjukvården skulle leda till större fokus på patienternas specifika behov, istället för verksamhetens enskilda enheter (Modig och Åhlström, 2013). De sjukhus och avdelningar som idag använder sig av Lean Healthcare har därför inte bara lyckats minska behandlings- och väntetiderna utan har även förbättrat kvaliteten då medarbetarna upplever en markant förbättrad arbetsmiljö med bättre flyt och större lugn (Modig och Åhlström, 2013; Rogner och Svarts, 2012, s. 18).
1.3 Problemdiskussion
Sjukvårdens behov av förändring och utveckling kan härledas till flera olika faktorer (Axelsson, 2000, s. 52; Wahlberg, 2014). En av dessa faktorer är enligt McKee och Healy (2002, s. 38) att befolkningstillväxten ständigt ökar, vilket visar sig i att vi blir fler som lever längre, med långvariga sjukdomar som ställer högre krav på sjukvårdens tjänster. Med knappa resurser läggs därför större fokus på hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan minskas (McKee & Healy, 2002, s. 37). Andra faktorer som visar på att sjukvården i behov av utveckling är dess komplexa verksamhet där resurseffektiviseringen hela tiden brottas med långa väntetider, missnöjda kunder, ineffektiva processer, överarbetad personal och kvalitetsproblem (Modig och Åhlström, 2013). Denna problematik stärks ytterligare i en undersökning utförd av Euro Health Consumer Index där väntetider och behandlingsresultat studerades (Björnberg, 2013, s. 33). I 2013-års undersökning hamnade Sverige på 11:e plats bland de 35 europeiska länder som undersökningen behandlade (Björnberg, 2013, s. 33).
Ytterligare bevis på att sjukvårdens arbetssätt och verksamhetsstrategi bör förändras är sjukvårdens återkommande höga felfrekvenser (Anhede och Lord, 2009, s. 5) I en jämförelse mellan sjukvården och andra branscher i Sverige där andra branschers felfrekvenser förekommer på promillenivå påvisar sjukvården betydligt större felfrekvens (Anhede och Lord, 2009, s. 6). Bland annat ställs 10 % av operationerna in, minst 10 % av medicineringarna på en vårdavdelning är felaktiga och 40 % av patienterna kan inte tas om hand vid den tidpunkt de blivit inkallade till (Anhede och Lord, 2009, s. 6). För att förbättra sjukvården framhävs därför Lean Healthcare vara lösningen (Anhede och Lord, 2009 s. 4)
5
Då Lean-filosofin grundar sig i ett förändrat arbetssätt är medarbetarna en viktig faktor för att lyckas implementera och upprätthålla filosofin inom sjukvården. Rosedahl et al. (2014) och Olofsson (2014) framhäver att den största utmaningen för sjukvården bortsett från effektiviseringssvårigheterna är att hitta rätt personal. Bristen på personal inom sjukvården är synlig inom hela landet vilket har lett till att det i 15 av de 21 landsting i Sverige finns sjukhus som står med tomma sjukhussängar på grund av personalbrist (Rosdahl et al, 2014; Iversen och Lagercrantz, 2014). Personalförsörjningen är därför kritiskt avgörande för att lyckas förändra och effektivisera den svenska sjukvården (Sandström, 2014; Nordström, 2014). Kunskap och specialisering hos läkare och sjuksköterskor måste säkerställas samtidigt som bättre förutsättningar för anställda och bättre utbildning för framtida arbertkraft måste finnas för att locka fler till att arbeta inom sjukvården (Olofsson, 2014).
För att underlätta implementering av Lean i ett långsiktigt perspektiv bör de personer som i framtiden kommer att sättas in i förändringsprocessen tas i beaktan. En infallsvinkel som är viktig och som behöver kompletteras inom forskningen av Lean inom sjukvården är därför hur framtida arbetskraft förhåller sig till sjukvårdens komplexa verksamhet och det arbetssätt Lean Healthcare förespråkar. För att en implementering av Lean Healthcare ska lyckas krävs ett tålamod inom hela organisationen då målet är att få Lean Healthcare till att bli en filosofi som alla accepterar och strävar efter att uppnå (Sylvan, 2013). Om forskningen kring Lean inom sjukvården ska kunna påvisa effektivitet krävs därför specifika fall som berör förutsättningar för implementeringen av Lean Healthcare där konceptet Lean eller snarare filosofin praktiskt måste kunna påvisa kompabilitet med det komplexa organisationssystem som sjukvården historiskt applicerat (Marodin och Saurin, 2013, s. 6674).
Ballé och Régnier (2007, s. 13) framhäver hur personalen inom sjukvården måste utveckla en förståelse för de kvalitetsförbättringar som Lean för med sig innan de kan behandla patienter. Det är därför viktigt för sjukvården att ha kunskap angående framtida arbetskrafts beteende och lärande för att därefter kunna underlätta tillämpningen av det arbetssätt och den kultur som Lean och sjukvården förespråkar. Genom att specialiseringen av de som arbetar inom sjukvården blir allt viktigare betonas även betydelsen av teamarbete där användandet av de gemensamma resurserna ska ske på ett effektivt sätt (Nordström, 2014). Ett exempel på effektivt utnyttjande av gemensamma resurser är att läkare inte utför de uppgifter som tilldelats en undersköterska utan istället ser till organisationens helhet, jobbar i ett team och kommunicerar med alla inblandade parter.
Framtida arbetskraft till sjukvården som idag växer upp i Sverige under svenska förhållanden kan anses ha karaktärsdrag som kan skilja sig från den organisationskultur som förekommer inom det svenska sjukvårdssystemet, där hierarkier och maktauktoritet fortfarande är aktuellt och mer eller mindre framträdande (Sylvan, 2013). De karaktärsdrag som återfinns hos framtida arbetskraft till sjukvården kan därför anses påverkas av den omgivning och den kultur de är uppväxta i. Ytterligare en försvårande faktor som kan påverka framtida arbetskraft tidigt i deras karriär är sjukvårdens effektivitetssvårigheter och omstrukturering till Lean, där den etablerade arbetskraften måste acceptera och tillämpa detta nya arbetssätt för att på så sätt få Lean Healthcare till att bli en filosofi som genomsyrar hela organisationskulturen (Sylvan, 2013; Nordström,
6
2014; Ballé och Régnier, 2007, s. 12). Problemformuleringen som kommer att ligga till grund för denna studies fortsatta arbete är därför:
Vilka egenskaper bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod?
1.4 Syfte
Huvudsyftet med denna studie är att identifiera karaktärsdrag hos framtida arbetskraft till sjukvården som kan påverka deras beteende i förhållande till den organisationskultur som idag existerar inom Lean Healthcare och sjukvården Genom att studera framtida arbetskrafts arbetssätt och lärande ämnar resultatet kartlägga vilka karaktärsdrag som är kompatibla med Lean Healthcare och vilka egenskaper som behöver främjas för att underlätta en integrering mellan ny arbetskraft och sjukvården. Huvudsyftet bidrar därmed med kunskap till forskningen som urskiljer svårigheterna med en ihärdig implementering av Lean, vilket flera forskare visat att det finns behov av (Marodin och Saurin, 2013, s. 6674; Alharbi et al., 2012 s. 300; Modig och Åhlström, 2013).
Det praktiska syftet med studien blir att förse den svenska sjukvården med information och kunskap om hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som Lean Healthcare förespråkar, med ständiga möten, uppföljning, och ett delvis standardiserat arbetssätt. Med utökad förståelse kring hur framtida arbetskraft idag påverkas av den nationella kulturen och den föreställning som finns gällande sjukvårdens organisationskultur underlättas framtida rekryteringsarbete vid en integrering av ny arbetskraft. Implementeringen av Lean att underlättas därmed om sjukvården erhåller utökad kunskap angående vilka beteenden sjukvården kan förvänta sig av framtida arbetskraft.
7
2. Teoretisk metod
Syftet med detta kapitel är att beskriva vår nuvarande ställning och uppfattning om verkligheten inför kommande studie. Vi vill därmed klargöra vissa aspekter för att skapa ytterligare förståelse för våra föreställningar och val, vilka skapar en central utgångspunkt inför kommande insamling av teori, undersökning och analys.
2.1 Förförståelse
När forskare formulerar problem finns alltid en förförståelse som påverkar synen på problemet, både medvetet och omedvetet (Bjereld, 2002, s. 14). Bjereld (2002, s. 14) framhäver därmed hur en studie gynnas av att forskarens förförståelse upplyses för läsaren, då forskning utan förförståelse inte är möjlig.
Vi, författarna, läser sista terminen på Civilekonomprogrammet och ämnar ta en examen inom management. Med en inriktning mot management har flertal kurser som berört olika managementkoncept studerats där ett intresse för de ämnen som behandlar organisationsförändringar bidragit till en förförståelse för olika begrepp och teorier inom managementområdet.
Båda författarna har bott och studerat utomlands i flera länder varpå en förståelse för olika kulturer och de kulturkrockar som kan uppstå när individer och företag möts över landsgränser skapats. Vi har även genom vårt resande upplevt att arbetssätt i olika kulturer kan variera. En förståelse för att det tar tid att anpassa sig till ett nytt arbetssätt har därför skapats, i synnerhet när det innebär ett arbetssätt som inte stämmer överens med den egna kulturen och sina egna värderingar.
En förförståelse och kunskap om hur företagskultur inom samma geografiska område kan variera har erhållits genom arbetslivserfarenheter som varit både varierande och breda där arbetslivserfarenheterna innefattat allt ifrån arbete inom pappersindustrin till konsultbranschen. Med denna erfarenhet har författarna en god uppfattning om hur kultur kan påverka människors beteende och anpassningsförmåga, vilket stärker förståelsen för den frågeställning studien ämnar undersöka.
Under vår uppväxt i Sverige har vi, författarna, kommit i kontakt med sjukvården flertal gånger och därmed upplevt svårigheter inom sjukvården där långa väntetider har varit en bidragande faktor till uppfattningen om att sjukvården behöver effektiviseras. Uppfattningen kring sjukvården och dess kultur innebär att vi som författare har en subjektiv syn på studieobjektet. Att som författare har en subjektiv syn kan påverka litteratursökningen då det finns risk att litteraturen tolkas utifrån författarnas referensramar och förförståelse och därmed misstolkar de teorier och diskussioner vi finner i litteraturen.
Med denna förförståelse och subjektiva syn kan resultatet komma att påverkas då teorier väljs utifrån tidigare kunskap. Under studiens gång kommer problemet angripas utifrån olika perspektiv genom noggranna val av teorier, för att motverka att resultatet endast utgår ifrån författarnas preferenser. För att motverka feltolkning belyser Ejvegård (2003, s. 19) och Paulsson (1999, s 48) vikten av att sträva efter objektivitet när en studie genomförs, vilket kommer eftersträvas genomgående i denna studie. För att kunna genomföra en objektiv studie med mindre risk av författarnas påverkan diskuteras de val som görs under studiens arbete. Samtidigt görs en noggrann
8
granskning av metodval samt användandet av etablerade teorier och tidigare studier varpå den subjektiva synen bör minimeras.
2.2 Vetenskapligt synsätt och perspektiv
Vetenskap och kunskap kan tolkas på olika sätt där kunskap inom vetenskaplig verksamhet kan delas in i olika områden. Vetenskaplig filosofi kan därför delas in i tre områden: naturfilosofi (ontologi), kunskapsfilosofi (epistemologi) och värdefilosofi (etik) (Patel och Davidsson, 2011, s. 81). I detta avsnitt kommer naturfilosofi, ontologi, beskrivas vilket behandlar förståelse för människan, samhället och universums sanna ursprung (Patel och Davidsson, 2011, s. 81).
För att beskriva hur verkligheten är konstruerad krävs vissa antaganden för att kunna konstatera vad som är verkligt då verkligheten beror på vem som studerar den (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011, s. 39). Att beskriva vad som ligger till grund för verkligheten och dess konstruktion benämns ontologi och kan huvudsakligen delas upp i objektivism och konstruktivism. Denna studie ämnar undersöka vad framtida arbetskraft till sjukvården har för arbetssätt och lärande. Arbetssättet och lärandet kommer att undersökas oberoende av sociala företeelser och sociala aktörer varpå studien kommer utgå ifrån ett objektivt synsätt. Att ha ett objektivt synsätt innebär att föreställningar uppfattas som opåverkbara och att föreställningarna existerar innan de observeras och analyseras, vilket innebär att föreställningarna är givna och inget kunskapssökaren kan påverka (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011, s. 40).
Bryman och Bell (2005, s. 33) visar att kultur utifrån det objektiva synsättet anses vara någonting som den enskilda människan inte kan påverka eftersom kultur är gemensamma konstruktioner av värderingar och vanor. Holme och Solvang (1986, s. 37) visar däremot att människan har egna intressen med en egen personlighet som påverkas av yttre företeelser utifrån den politiska, sociala och kulturella miljön vilket innebär att det inte är möjligt att vara fullt objektiv. I alla samhällsvetenskapliga arbeten kommer egna värderingar och åsikter spela in när forskaren hanterar hur metodval och resultat ska presenteras (Holme och Solvang, 1986, s. 37 ). För att en studie ska anses tillförlitlig bör forskaren sträva efter begränsad objektivitet vilket resulterar i att studien blir relevant för en större grupp eller utifrån ett samhällsperspektiv och inte bara intressant för forskaren (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011, s. 59).
För att studier ska anses vara relevanta bör de ha en avsikt där resultaten ska vara väl underbyggda med noggranna metodval (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011, s. 59). Forskare bör även sträva efter neutralitet vilket innebär att inte medvetet undanhålla information eller förstärka gynnsam fakta (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011, s. 59). Det ställningstagande som denna uppsats utgår ifrån är i linje med Eriksson och Wiedersheim-Paul varpå ett antagande om att människor har olika värderingar förekommer. För att inte låta värderingar påverka studien kommer en begränsad objektivitet eftersträvas där val av teorier görs utifrån flera perspektiv.
Syftet med denna studie är att identifiera karaktärsdrag hos framtida arbetskraft till sjukvården som kan påverka deras beteende i förhållande till den organisationskultur som idag existerar inom sjukvården. Studien syftar därmed att bidra till befintlig forskning kring implementeringssvårigheterna av Lean samtidigt som studien syftar till att ge ökad förståelse och kunskap till sjukvården. Det perspektiv studien antar är därför väl förankrat med sjukvården. Då fakta uppfattas olika är det sannolikt att läsaren
9
uppfattar en studie annorlunda än forskaren om inte perspektivet klargörs varpå det är viktigt att upplysa läsaren om studiens perspektiv (Bjereld et al., 2002, s. 17). Relevant fakta för sjukvården och dess arbetssätt kommer bemötas av framtida arbetskrafts sätt att lära och arbeta för att se om deras värderingar är enhetliga med de metoder och arbetssätt som förespråkas av Lean Healthcare och idag används inom svensk sjukvård.
2.3 Kunskapssyn
Uppsatsen ämnar observera och generera ett resultat som skildrar faktorers förhållanden mellan framtida arbetskraft till sjukvården och organisationskultur inom sjukvården. Utgångspunkten för studien tas därför från olika teorier och faktorer som berör kulturella skillnader, Lean-filosofin, Lean Healthcare och den svenska sjukvården. För att uppnå ett rättvisande resultat kommer tidigare forskning inom dessa ämnen undersökas för att skapa en sanningsenlig utgångspunkt. För att kunna studera valda teorier och begrepp krävs det att författarna definierar vad som betraktas som kunskap inom de områden som studeras, vilket innebär att en epistemologisk frågeställning om vad kunskap är ställs (Bryman och Bell, 2005, s. 29).
Kunskap kan antingen utgå från en positivistisk kunskapssyn eller en hermeneutisk kunskapssyn (Taylor och Bogdan, 1998, s. 3; Patel och Tabelius, 1987, s. 29, 32; Patel och Davidsson, 2011, s. 26, 28). Beroende på olika frågeställningar och de svar forskare ämnar finna antas antingen den positivistiska eller hermeneutiska kunskapssynen (Taylor och Bogdan, 1998, s. 4; Patel och Davisson, 2011, s. 25). Den positivistiska kunskapssynen grundar sig i att forskaren på ett objektivt sätt ämnar förutsäga framtida händelser som grundar sig i en logisk analys av insamlad data (Patel och Tabelius, 1987, s. 31). Empirisk data som samlas in inom den positivistiska kunskapssynen grundar sig därför ofta i en kvantitativ datainsamling där data inhämtas genom exempelvis enkätundersökningar och förteckningar för att kunna analyseras med hjälp av statistiska metoder (Taylor och Bogdan, 1998, s. 4).
Denna uppsats ämnar ge kunskap utifrån kvantifierad data kring egenskaper och karaktärsdrag hos undersökningsobjektet framtida arbetskraft till sjukvården. Denna studie förklarar därmed innebörden av det sociala fenomen som studeras, vilket är hur framtida arbetskraft till sjukvården kommer att passa in i sjukvården med hänsyn till den kultur de är uppväxta i och den filosofi och det arbetssätt sjukvården idag applicerar. Genom att ställa en frågeställning som ämnar besvara och förklara en populations beteende skapas en utgångspunkt där den positivistiska kunskapssynen att föredra (Wallén, 1996, s. 27).
Om studien hade ämnat förstå studieobjektet, framtida arbetskraft till sjukvården, genom deras handlingar istället för dess påverkan av externa faktorer som kultur och arbetssätt hade en hermeneutisk kunskapssyn varit mer lämplig eftersom forskare då tolkar innebörden av handlingar (Wallén, 1996, s. 33). Inom hermeneutiken ämnar forskare förstå grundbetingelserna för den mänskliga existensen varpå en kvalitativ forskningsmetod är att föredra (Patel och Davidsson, 2011, s. 28). Den hermeneutiska kunskapssynen härstammar från ett subjektivt antagande om vad kunskap är varpå forskaren analyserar undersökningsobjektet utifrån sig en subjektiv förförståelse (Patel och Davidsson, 2011, s. 29).
Skillnaden mellan den hermeneutiska och positivistiska kunskapssynen yttrar sig i att forskaren inom den hermeneutiska metodiken försöker förstå sig på helheten till
10
skillnad från den positivistiska kunskapssynen som undersöker hur enskilda fragment bildar ett sammanhang, (Patel och Davidsson, 2011, s. 29; Patel och Tabelius, 1987, s. 33). Trots valet att utgå från en positivistisk kunskapssyn ämnar studien förklara en helhet, dock inte utifrån ett motiv som inom hermeneutiken visar sig i språk, handlingar eller gester (Patel och Tabelius, 1997, s. 32). Trots att ett beteende uppdagas genom en viss handling kommer denna studie inte djupare analysera hur detta beteende uppdagas, utan studien ämnar snarare förklara varför värderingar visar sig i ett visst beteende, varpå den positivistiska kunskapssynen är mer lämplig för denna studies forskningsfråga.
Då studien undersöker kulturella dimensioners enskilda påverkan på ett visst beteende passar den positivistiska kunskapssynen studiens syfte då olika delar undersöks för att förutsäga ett framtida utfall. Detta exemplifieras ytterligare då studien grundar sig på svårigheter kring hur framtida arbetskraft till sjukvården, som är uppvuxen i en svensk kultur, ska anpassa sig till ett arbetssätt som har sitt ursprung i en japansk kultur. Svårigheterna mellan skilda kulturer och arbetssätt har delats upp genom att studera faktorer utifrån olika teorier och perspektiv. Delarna undersöks var för sig i en enkätundersökning för att sedan kunna analysera och jämföra delarnas likheter. Därefter dra slutsatser som ett bidrag till befintlig forskning kring implementeringssvårigheterna som identifierats kring Lean.
2.4 Forskningsstrategi
Denna studie kommer ställa olika variabler mot varandra för att undersöka hur den framtida arbetskraftens arbetssätt och lärande kan förväntas bemötas av den svenska sjukvården. Ny teori kommer därför inte genereras vilket utmärks av en kvalitativ undersökning enligt Kvale och Brinkmann (2009, s. 15). Viktigt att poängtera är att undersökningsmetodiken inte endast ska väljas för att vissa egenskaper uppfylls, så som kunskapssyn och ontologisk ståndpunkt, eftersom inte alla egenskaper behöver vara uppfyllda för att välja en viss metod (Bryman och Bell, 2005, s. 40). Alternativet till en kvalitativ undersökning benämns kvantitativ och utmärks genom att vara av naturvetenskaplig karaktär med en positivistisk kunskapssyn, innehålla en deduktiv ansats samt utgå från en uppfattning om att yttre faktorer inte påverkar den sociala verkligheten (Bryman och Bell, 2005, s. 40).
Trots att egenskaperna för denna studie stämmer in på en kvantitativ undersökning betyder det inte att det är anledning nog att välja att utföra en kvantitativ undersökning eftersom olika undersökningar kan innehålla olika ställningstaganden och olika metoder kan kombineras (Bryman och Bell, 2005, s. 40). Valet att använda en kvantitativ undersökningsmetod är medvetet då studien avser innehålla mätningar för att finna mindre tydliga skillnader mellan människor, kunna beräkna eventuella samband och för att kunna utläsa relationer mellan olika begrepp.
Det medvetna valet av att använda en kvantitativ metod istället för en kvalitativ metod stärks då Bjereld et al. (2002, s. 115) framhäver hur den kvalitativa metoden behandlar förståelsen av en företeelse genom att studera företeelsens egenskaper eller kvaliteter. Då studien intar ett sjukvårdsperspektiv är det intressant att skapa en förståelse för kompatibiliteten mellan framtida arbetskraft och Lean Healthcare för att ytterligare förenkla integreringen av framtida arbetskraft och därmed den långsiktiga implementeringen av Lean Healthcare. Om sjukvården får en djupare förståelse för de värderingar och det beteende framtida arbetskraft till sjukvården besitter är det troligt att
11
lärandeprocessen underlättas. Olsson och Sörensen (2011, s. 106) visar hur en kvalitativ undersökning är lämplig när forskaren vill förstå en person i förhållande till denne persons livsvärld och i ett sammanhang i omvärlden. Då denna studie ämnar ge en bred bild av egenskaper snarare än att förstå egenskaperna är den kvantitativa metoden mer lämplig. Däremot skulle en kvalitativ metod vara intressant för vidare forskning för att skapa en djupare förståelse för de egenskaper som kommer identifieras i denna studie. 2.4.1 Kvantitativa fördelar
Det finns flera fördelar med att använda en kvantitativ metod i en undersökning där fördelar även kan ses inom den ekonomiska aspekten och tidsaspekten. Detta eftersom det både är billigare och mindre tidskrävande att använda en enkät som mätinstrument (Ejvegård, 2003, s. 53). Dessutom skapas en bredare bild av verkligheten genom en kvantitativ metod eftersom fler respondenter kan nås till skillnad om en kvalitativ metod skulle användas (Ejlertsson, 2005, s. 11). Studien ämnar undersöka en bred bild av verkligen genom att förklara hur framtida arbetskraft lever och lär idag, vilket bäst kan uppnås genom en kvantitativ undersökning. Enligt Ejvegård (2009, s. 39) kan forskare genom en kvantitativ metod utföra objektiva och mer precisa jämförelser tack vare att hårddata används. Hårddata innebär en kvantifiering av insamlad data där denna kvantifiering ofta är konstruerad genom siffror (Ejvegård, 2009, s. 38). Hårddatan för denna studie utgörs genom att det i enkätundersökningen kommer ställas frågor som sedan kommer utvärderas genom kvantifierad data, siffror, för att enklare kunna tolka resultatet objektivt. Genom denna kvantifiering av data kan statistiska analyser sedan genomföras med statistikprogram för att kunna påvisa eventuella signifikanta samband. När en stor grupp människor ska undersökas är enkäter den mest lämpade metodiken inom den kvantitativa metoden, speciellt när det handlar om att kartlägga människors attityder, beteenden och åsikter (Ejvegård, 2009, s. 55). Då studien avser undersöka hur framtida arbetskraft till sjukvårdens sätt att arbeta och lära ser ut passar enkäter denna undersökning enligt Ejvegårds (2009, s. 55) inställning till vetenskapliga tekniker. 2.4.2 Kvantitativa nackdelar
Trots de fördelar som finns genom att använda en enkätundersökning som mätinstrument för att besvara problemformulering vill vi även belysa de nackdelar som medföljer. Ejlertsson (2005, s. 12-13) framhäver att de största nackdelarna är riskerna för stort bortfall, att frågorna är förenklade för att öka svarsfrekvensen samt avsaknaden av möjligheten att ställa kompletterande frågor. För att minimera bortfallet kommer enkätundersökningen delas ut fysiskt och samlas in direkt efter respondenterna besvarat enkäten. Risken med att frågorna utgår från en förenklad bild av verkligheten ämnas minimeras genom att lägga stor vikt vid utformningen av frågor samt se till att frågorna är väl grundande i teorier. Den risk som identifierats vara störst för denna studie är att det inte finns tillfälle att ställa kompletterande frågor i efterhand. Det är inte förrän data har kvantifierats som det går att upptäcka om tillräckligt många och framförallt adekvata frågor har ställts för att kunna analysera data och få svar på forskningsfrågan. För att minimera riskerna av att inte kunna mäta det studien ämnar mäta då inte kompletterande frågor kan ställas är arbetet med utformning av enkäten frågor mycket viktig. En pilotundersökning kommer även användas för att stärka att enkäten mäter det studien ämnar undersöka, vilket kommer att diskuteras mer utförligt i avsnittet praktisk metod.
12
2.5 Angreppssätt
Det finns tre olika angreppssätt att tillämpa vid genomförandet av en uppsats, det deduktiva, det induktiva och det abduktiva (Saunders et al., 2012, s. 143-145; Patel och Davidsson, 2011, s. 23). Dessa tre typer av angreppssätt används på olika sätt för att kunna skapa förståelse av ett fenomen genom att kombinera teori med verklig observation (Patel och Davidsson, 2011, s. 23).
Denna uppsats inleds med en teoretisk utgångspunkt som beskriver nationalkultur, organisationskultur, den kultur och det arbetssätt Lean och Lean Healthcare förespråkar samt en teoretisk studie av den företagskultur som förekommer inom sjukvården. Utifrån teori kommer det sedan undersökas vilka komponenter som kan återfinnas hos framtida arbetskraft till sjukvården. Genom att utgå från teorier som grundats från liknande studier inom ämnet antar denna studie en deduktiv ansats. Exempelvis grundar sig denna studie utifrån teorier kring nationalkultur, så som Culture’s Consequences av Hofstede (2001), för att undersöka hur dessa teorier kan förklara en verklighet och appliceras i en annan kontext så som sjukvården.
Om studien istället hade antagit en process där observationer görs för att förklara ett visst beteende för att sedan finna teorier som kan förklara dessa beteenden hade ett induktivt angreppssätt varit mer lämpligt. Det induktiva arbetssättet härleds utifrån enskilda fall som kan relateras till befintliga teorier (Patel och Davidsson, s. 25).
Då avgränsningen av denna studie sker inom ett visst område kan studiens empiri anses vara typisk för en speciell situation, varpå ett induktivt angreppssätt är att föredra enligt de särdrag som Patel och Davidsson (2011, s. 23) identifierar. Däremot ämnar studien förklara ett visst beteende objektivt varpå det deduktiva angreppsättet är att föredra (Patel och Davidsson, 2011, s. 23).
Det abduktiva angreppssättet beskriver hur de induktiva och deduktiva metoderna kombineras och kan därmed anses vara till fördel för komplexa forskningsområden där befintliga teorier som forskare utgått ifrån inte är tillräckliga för att relatera teori till verklighet (Patel och Davidsson, 2011, s. 24). För att djupare analysera och förklara studieobjekts beteende skulle denna metod vara fördelaktig då insamlad empiri ofta kan härledas till andra förklarande variabler. Däremot är det abduktiva angreppssättet inte lämpligt för denna studie då det inte finns möjlighet att genomföra detta utifrån den tidsbegränsning som finns för denna uppsats, varpå det deduktiva angreppssättet kommer användas. Förutom denna tidsbegränsning grundas även detta beslut utifrån Patel och Tabelius (1996, s. 48) förklaringar till att det abduktiva angreppssättet kräver ingående erfarenhet av både teorier och liknande situationer vilket vi som författare inte anses ha utifrån den förförståelse som ligger till grund för denna uppsats.
2.5.1 Det deduktiva angreppssättet
Det deduktiva angreppssättet används i denna studie för att se hur verklighet, kultur och arbetssätt hos studieobjektet stämmer överens med de teorier som analyserats i begynnelsen av denna uppsats. Enligt Saunders et al. (2012, s. 145) ska den teoretiska delen ligga till grund för en hypotesgenerering som författaren tar fram för att genomföra en undersökning som resulterar i att hypotesen antingen accepteras alternativt förkastas. Patel och Davidsson (2011, s. 12-13) förklarar däremot att ett deduktivt angreppssätt även kan genomföras utan hypotesgenerering genom en
13
deskriptiv undersökning som avser att studera ett bestämt ämnesområde för att skildra förhållanden.
Att en undersökning är deskriptiv innebär att undersökningen beskriver flera egenskaper hos en grupp människor vid ett visst tillfälle (Patel och Davidsson, 2011, s. 12-13). Valet av att använda en deskriptiv undersökning görs för att beskriva hur studieobjektet förhåller sig till Lean Healthcare och vilka egenskaper och värderingar studieobjektet besitter under en specifik tid, för vår uppsats studietiden. En deskriptiv undersökning ämnar därför systematisera kunskap från teorier till modeller för att beskriva ett visst fenomen (Patel och Davidsson, 2011, s. 12). Då studien ämnar förklara ett fenomen som tidigare undersökningar inte berört utifrån samma population och teoretiska bakgrund kan det antas finna en ofullständighet i den teori som berör det studieobjekt som ska undersökas. Studien kan därför anses vara av explorativ karaktär då studien utforskar ett outforskat område (Patel och Davidsson, 2011, s. 12). Explorativa undersökningar utgör däremot omfattande och grundläggande kunskap om områden som vidare ska utvecklas (Patel och Tabelius, 1996, s. 54) vilket inte stämmer in på denna studies syfte som ämnar direkt applicera framtagen information på sjukvårdsstudenter.
Då studien avser urskilja skillnader och likheter mellan kultur och arbetssätt utifrån tidigare forskning och därefter beskriva verklighetsförhållanden stämmer Patel och Davidssons (2011, s. 24) syn på ett deduktivt arbetssätt överens med den metodik studien utgår från. En viktig del av den deduktiva ansatsen som Saunders et al. (2012, s. 146) framhäver är hur studieobjektet måste vara kvantifierbart eftersom forskaren tydligt måste kunna mäta det som ska studeras, vilket denna studie kommer göra.
Patel och Davidsson (2003, s. 23) visar även hur forskaren agerar mer objektivt i ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten tas utifrån befintlig teori, vilket är viktigt då egna slutsatser ska dras om andras levnadssätt då resultaten inte får påverkas av subjektiva uppfattningar.
2.6 Insamling av sekundärkällor
För att finna relevant forskning till denna uppsats har Umeå universitetsbiblioteks sökmotorer så som Business Source Premier (EBSCO) samt Google Scholar använts. I första hand har Google Scholar använts för att enklare hitta artiklar som varit väl citerade för att sedan använda universitetsbibliotekets sökmotor för att få tillgång till de vetenskapliga artiklar som behövdes. De sökordord som främst använts är Lean, Lean production, Lean Healthcare, culture, national culture, corporate culture, leadership och teamwork. Artiklar har även hittats genom relevanta artiklars referenslista för att finna vidare information inom området. När sökningen inleddes uppdagades det snabbt att det fanns relevant litteratur inom de områden studien ämnar undersöka. Både äldre och nyare forskning kring Lean samt nationalkultur och organisationskultur fanns där flertal forskare har förankrat sina resultat utifrån gedigna datainsamlingsmetoder. Under insamlingen av sekundärdata uppdagades även flera uttalanden gällande sjukvårdens effektiviseringsarbete som publicerats i artiklar och diskuterats i debatter. Trots avsaknaden av vetenskaplig förankring nyttjades informationen i uppsatsens inledning för att uppmärksamma ämnets aktualitet samt påvisa dess förekomst inom samhällets olika medier. Med argumentation kring informationen som finns inom ämnet samt att ämnet anses vara relevant togs ett val av att genomföra denna studie.
14
För att finna trovärdiga källor utgår studien främst från teorier och vetenskapliga artiklar som refererar till flera forskare för att finna primärkällor till de utlåtanden vi valt att använda som sekundärdata. Vi har även undersökt hur många gånger artiklarna vi använt oss av blivit citerade för att ytterligare säkerställa relevansen. De referenser vi valt att inkludera i vår teoretiska referensram har även varit "Peer Review", vilket innebär att flera forskare granskat studien, för att ytterligare säkerställa trovärdigheten i våra källor. Där vi valt att använda böcker är när primärkällan är en bok och artiklar inom valt ämne refererar till denna bok.
2.6.1 Kritik mot sekundärkällor
För att säkerställa att denna studie grundar sig i sanna påståenden och sann fakta är det viktigt att vara kritisk vid insamling av sekundärkällor. Källkritik förklaras av Leth och Thurén (2000, s. 18) vara en historievetenskap för att skilja på källor som bidrar till välgrundad kunskap från de som inte gör det där välgrundat kunskap innebär att ge kunskap om verkligheten.
Ett tillvägagångssätt som kommer användas för att säkerställa de artiklar som kommer användas i studien är att undersöka syftet till varför artiklarna är skrivna, detta för att vara medvetna om hur resultatet kan ha vinklats och om information undanhållits. För att säkerställa resultat och utlåtanden kommer även flertal källor användas för att kontrollera att resultaten samstämmer. Ejvegård (2009, s. 75) framhäver hur dagens IT-samhälle med ökad tillgänglighet till information ökar kravet på att vara kritisk vid inhämtande av information eftersom mycket information kan vara feltolkad eller falsk. Ejvegård (2009, s. 71-73) tar främst upp fyra kriterier som bör beaktas vid en kritisk granskning av artiklar: äkthetskravet, oberoendekravet, färskhetskravet och samtidighetskravet.
Vid insamling av data är det viktigt att säkerställa att materialet är äkta för att uppfylla äkthetskravet (Ejevård, 2009, s. 71). Denna studie uppfyller äkthetskravet genom att de artiklar som kommer användas är "Peer Review" och är väl citerade. Dessutom kommer flera artiklar som kommit fram till samma resultat användas och jämföras. Leth och Thurén (2000, s. 24) framhäver svårigheterna med äkthetskravet när flertal källor används från internet där förfalskningar är svårare att upptäcka, vilket ökar kravet på att använda artiklar som är ”Peer Review”.
För att en källa ska vara oberoende och objektiv är det mest lämpligt att som författare använda sig av primärkällor då sekundärkällor kan ha feltolkat det tidigare publicerade resultaten (Leth och Thurén, 2000, s. 23). För att uppfylla färskhetskravet är det även viktigt att de valda källorna är nyare i tiden och har nyare iakttagelser (Ejvegård, 2009, s. 71-72). Dock stämmer det inte alltid att nyare artiklar är bättre än äldre varför det är angeläget för författaren att inte utesluta äldre artiklar endast på grund av färskhetskravet (Ejvegård, 2009, s. 72). Denna studie kommer använda både nyare källor, för att finna det som är relevant idag, och äldre källor för att säkerställa att fakta inte glömts bort samt för att använda den källa som först uttryckte de teorier och begrepp som är lämpliga för studien.
För att uppfylla samtidighetskravet förklarar Ejvegård (2009, s. 73) att en källa är mer trovärdig om författaren har levt i den tid som en händelse skildras. Eftersom valt ämne visat på aktualitet finns flera artiklar som beskriver och analyserar den verklighet studien ämnar undersöka varpå uppsatsen uppfyller samtidighetskravet. Viktigt att
15
poängtera är dock att författares och forskares minnen inte alltid stämmer överens så trots att kravet uppfylls kan data vara felaktig (Ejvegård, 2009, s. 73). Trots att studien uppfyller samtidighetskravet i artikelsökningen kan alltså information vara felaktig. För att korrigera denna felaktighet kommer studien se till fler variabler vid granskning, exempelvis att flertal forskare har kommit fram till samma resultat, varpå felaktig information i studien minimeras.
Wallén (1996, s. 85) visar hur flera krav ställs när forskare använder sig av sekundärkällor för att säkerställa kvaliteten på den information som inhämtas. De krav Wallén (1996, s. 85) tar fram behandlar hur forskaren bör ta reda på vilket sammanhang studien är skriven, upphovsmannens egen roll, tillämpningsområde för studien och dess generaliserbarhet, syftet med studien samt villkor för revidering och arkivering. I denna studie har hänsyn tagits till dessa krav med medvetenhet till att uppfyllelsen av alla inte är fullt möjliga. De insamlade källorna kan undanhålla information som inte gör det möjligt att veta hela dess sammanhang och syfte och därmed vilka felkällor som finns med. De åtgärder som är möjliga för att minimera felaktigheter har använts, vilket bland annat är att se hur väl citerade artiklarna är samt använt oss av fler källor och därmed inte endast litat på en forskares resultat. Där endast en forskare används kommer den källan granskas genom vad andra forskare anser om dess trovärdighet för att säkerställa en rättvisande bild av denna studie.
Denna uppsats utgår ifrån ämnets diskuterade aktualitet i dagspress varpå diskussioner stundtals grundar sig på information från publiceringar som saknar vetenskaplig förankring, exempelvis artiklar från Dagens Nyheter och Läkartidningen. Informationens avsaknad av vetenskaplig förankring bör kritiseras eftersom informationen möjligtvis kan vara vinklad för ändamålet likt Walléns (1996, s. 85) diskussion kring hur forskaren bör undersöka varför viss information publicerats. För att motverka att information som inte är sanningsenlig utgör grunden för den studie som denna uppsats ämnar förverkliga utgår inte enkätens frågeställningar från denna information utan grundar sig på vetenskapliga teorier som blivit granskade.
Denna studie kommer alltså genomgående varit kritisk till användningen av källor för att skapa en trovärdig studie med få felaktigheter. När studien skrivs är författarna även kritiska för att inte låta egna värderingar och åsikter påverka resultatet där det är en fördel att vara två författare som kan granska varandra.
2.7 Val av teorier
Litteratursökningen inleddes med att studera Lean som påvisas vara en effektiviseringsmetod som grundar sig på ett helhetstänk, en filosofi, som förespråkar ett visst arbetssätt inom en organisationskultur. Då Lean-filosofin yttrar sig inom en viss typ av kultur gjordes ett val av att vidare studera begreppet kultur. Lean som härstammar från Japan påvisade dimensioner inom den japanska nationalkulturen som inte återfanns inom den svenska nationalkulturen. Genom djupare granskning av kulturella dimensioner återfanns hur en viss organisationskultur uppdagades tack vare en viss nationalkultur varpå teorier kring både nationalkultur och organisationskultur var av intresse för denna studie. För att få ökad förståelse för den kultur som återfinns inom sjukvården valdes teorier som beskriver sjukvårdens organisationskultur samt den kultur som förekommer inom Lean Healthcare.
16
Implementering av Lean misslyckas ofta på lång sikt där bristen på ihärdighet ofta anses vara orsaken. För att lyckas med att förändra en organisationskultur till att närma sig Lean-filosofin krävs det att hela organisationen har en medvetenhet kring det arbetssätt och tankegångar som förespråkas. Teamarbete och medarbetarnas beroende av varandra är därför centrala delar inom Lean. Teorier som berör teamarbete anses därför vara intressant att studera. Vid en implementering av Lean är även ledarskapet av stor vikt. Detta resulterar i att det är betydelsefullt att studera vilka typer av ledaregenskaper som anses vara viktiga för en långsiktig och lyckad implementering av Lean Healthcare. Taras et al. (2011, s. 196) beskriver i en modell hur arbetsprestation påverkas av olika faktorer såsom känslor, uppfattningar och beteenden men att arbetsprestation alltid utgår ifrån värderingar som härstammar från nationalkulturer. Det är därför av intresse och högst relevant att denna studie behandlar teorier angående nationalkultur, där Hofstedes modell kring nationalkultur till stor del kommer användas. Crotts och Erdmann (2000, s. 1391) beskriver Hofstedes modell kring nationalkultur vara relevant att använda för att undersöka kulturer men belyser att tre faktorer bör tas i beaktan vid användandet av Hofstedes modell. Den första faktorn är att alla individer i en grupp inte är homogena och innehar därför inte samma värderingar, den andra faktorn att beakta är att personers värderingar och beteende inte enbart beror på den kulturella uppväxten vilket blir synligt i den tredje faktorn som bör beaktas, där kulturella mått skapats utifrån en konstruktion av variabler vilket resulterar i värden som inte kan garanteras vara exakta (Crotts och Erdmann, 2000, s. 1391). De risker Crotts och Erdmann (2000, s. 1391) uppmärksammat är viktiga att ta hänsyn till vid analys av studiens resultat då dessa faktorer kan påverka studiens trovärdighet.
Flertal teorier angående organisationskultur kommer att behandlas då organisationskultur påverkar medarbetarnas beteende och därmed arbetssätt. Beteende är iakttagbart och påverkas av nationalkultur varpå det är relevant att studera i denna studie. Flera teorier angående organisationskultur härstammar från äldre forskning men är fortfarande relevant varpå de kommer tas med i denna studie tillsammans med nyare forskning för att tillsammans skapa en korrekt bild forskningen kring organisationskultur.
Denna uppsats grundas därmed i en teoretisk granskning av nationalkultur, organisationskultur, den kultur och det arbetssätt Lean och Lean Healthcare förespråkar samt den företagskultur som förekommer inom sjukvården. Därefter undersöks karaktärsdrag som anses gynna en ihärdig implementering av Lean Healthcare för att kunna identifiera de egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft till sjukvården för att lyckas med Lean Healthcare på lång sikt. Utifrån tidigare teorier ämnar studien påvisa förklaringar och sammanhang på olika nivåer inom Lean-filosofin vilket är i enighet med Wallén (1996, s. 108) som förklarar att övergripande teori på både mikro- och makronivå är avgörande för att utöka förståelse av ny kunskap. Genom att se till tidigare forskning som berör Lean-filosofin avser studien kartlägga karaktärsdrag som kommer att återspeglas i den figur som kommer att utgöra stommen för den enkätundersökning som kommer genomföras. Resultatet av enkätundersökningen kommer sedan att analyseras för att kunna dra slutsatser gällande den framtida arbetskraftens förhållande till Lean Healthcare. Studiens resultat belyser därmed framtida arbetskrafts arbetssätt och lärande för att underlätta integreringen av ny personal med ett befintligt arbetssätt och en befintlig Lean-filosofi som återspeglas inom Lean Healthcare.
17
