Samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures

Samverkan kring

hållbar stadsutveckling

inom Mistra Urban

Futures

D

enna rapport syftar till att ge en överblick av aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov inom området hållbar stads-utveckling som kommunerna i Göteborgsregionens kommunal-förbund (GR) står inför och där Mistra Urban Futures verksamhet kan utgöra ett stöd. Ambitionen är även att spegla de erfarenhe-ter och nytta som kommunernas engagemang och delaktighet i centrumet hittills har gett, samt förväntningar inför fortsatt arbete.

Rapporten syftar till att vara ett kunskaps- och beslutsunderlag för GR:s fortsatta medverkan i Mistra Urban Futures.

Rapporten är baserad på minnesanteckningar från nätverksträf-far med GR:s Mistra Urban Futures nätverk samt kompletteringar från nätverkets kontaktpersoner. Materialet ger således ingen heltäckande bild av de utmaningar och det kunskapsbehov som fi nns inom området hållbar stadsutveckling i Göteborgsregionen. Förhoppningen är dock att belysa några av dessa samt spegla hur en transdisciplinär forsknings- och praktikutveckling inom ra-men för Mistra Urban Futures har möjlighet att öka kommunernas förutsättningar att ta sig an dessa utmaningar.

Ett stort tack till alla er som medverkat i framtagningen av rap-porten!

Lisa Ström

samordnare Mistra Urban Futures 2012-09-05

Innehållsförteckning

Inledning

5

Mistra Urban Futures 5

Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan 6

Mistra Urban Futures nätverket 6

Medverkan 2011-2012

7

Medverkan i Mistra Urban Futures 2011-2012 7

Utveckling av nya projekt 7

Kommunernas erfarenheter och nytta av medverkan 10

Aktuellt

12

Aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov 12

Kärnan växer 12

Förbättrade kommunikationer skapar tillgång? 12

Dialogprocesser i planeringen 13

Utveckling av stadskärnor 15

Transformering av befi ntliga områden 16

Handelns utveckling 17

Samverkan och styrning 18

Kulturens och grönskans betydelse 19

Socialt hållbar stadsutveckling 19

Fortsatt medverkan

20

Fortsatt medverkan i Mistra Urban Futures 20

Mistra Urban Futures

Inledning

Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling som ska ta fram verkningsfull och relevant kunskap i samverkan mellan praktik och akademi.

I det arbetet fi nns fem plattformar; Göteborg, Manchester (Storbritan-nien), Kisumu (Kenya), Shanghai (Kina) och Kapstaden (Sydafrika). Centrumet ska bygga på samverkan mellan näringsliv, intresseorga-nisationer, allmänhet och myndigheter och förverkligas genom de sju konsortieparterna (Göteborgsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Länsstyrelsen, IVL svenska miljö-institutet, Göteborgs universitet och Chalmers) samt Mistra och Sidas beslut om stöd.

Centrumet har haft en uppbyggnadsfas som pågått 2010-2011. Nu star-tar första verksamhetsperioden 2012-2015.

Den strategiska planen har fastslagit att Mistra Urban Futures uppdrag för de kommande fyra åren är att leverera nya kunskaper, ansatser, verktyg och arenor för att kunna skapa urbana miljöer som är rättvisa, gröna och täta. Med detta menas städer som är inkluderande, berikande, resurssnåla, klimatanpassade, hälsosamma, effektiva och goda att leva i. Under våren 2012 har centrumets organisation och verksamhet för-stärkts och den internationella verksamheten och samarbetet med de fyra internationella plattformarna har fördjupats. De fem pilotprojektens resultat redovisades under våren 2012.

Nya projekt pågår och fl er kommer att starta under året. Läs mer på www.mistraurbanfutures.se där du bland annat kan ladda ned Mistra Urban Futures årsrapport.

För Göteborgsregionens kommunalförbund GR innebär en medver-kan i Mistra Urban Futures att vi stärker bilden av Göteborgsregionen internationellt i strävan efter en mer hållbar stads- och regionutveckling. Vi skapar även lokal nytta och mervärden genom en ökad analys och kunskapsproduktion i pågående arbete och processer. Flera strategiska frågor som är väsentliga inom GR:s verksamhet de kommande åren så som regionförstoring och satsningar på trafi kinfrastruktur, men också det livslånga lärandet och en fungerande arbetsmarknad, har en direkt koppling till Mistra Urban Futures prioriterade områden rättvisa, gröna och täta städer. Genom att bli bättre på att samverka kan ny kunskap tas fram som leder till kloka beslut som kan forma stadsutvecklingen i en mer hållbar riktning och göra skillnad för miljö och människors liv i städer världen över.

Göteborgsregionens kommunalförbunds

(GR) medverkan

Mistra Urban Futures nätverket

Gemensam kunskapsproduktion är ett måste för att kunna möta fram-tidens krav på förändring. Praktiska erfarenheter och kunskaper från kommunerna är därför en viktig del för att vi ska hitta goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och samhällsproblem i städer.

Nätverkets syfte och uppgift är:

• att bevaka nyttan av GR:s engagemang i Mistra Urban Futures genom att medverka i framtida arbete med att ta fram nya kunskaper, ansatser och verktyg som ökar förutsättningarna för en hållbar stads- utveckling

• att sprida inbjudningar och övrigt material till berörda personer i medlemskommunerna

• att uppmärksamma intressanta referensprojekt, verksamheter och projektidéer i medlemskommunerna

• att förankra resultat och sprida kunskap i medlemskommunerna

• att bidra till årlig uppföljning av utmaningar och kunskapsbehov kring hållbar stadsutveckling i medlemskommunerna samt erfaren heter av medlemskommunernas medverkan i Mistra Urban Futures projekt.

Nätverket träffas 6 gånger per år.

Upplägget i rapporten är att kort redogöra för:

• Kommunernas erfarenhet och nytta av medverkan i Mistra Urban Futures

• Kommunernas aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov inom området hållbar stadsutveckling

Medverkan 2011-2012

Under året som gått så avrapporterades och redovisades de fem pi-lotprojekt som pågått under centrumets uppbyggandsfas 2010-2011. Pilotprojekten har presenterats vid två event (26 januari och 1 mars) då en bred inbjudan gick ut till politiker och tjänstemän. Under våren 2012 arrangerades även fem kortare lunchseminarier på stadsmuseet, ett för varje pilotprojekt. Läs mer om pilotprojekten i Mistra Urban Futures årsrapport för 2011 eller på centrumets webbplats www.mistraurbanfu-tures.se.

I april 2011 bjöd centret in till att komma med nya projektidéer. Några av dessa valdes ut och har utvecklats vidare i dialog med centrumet. Under de dialogmöten som genomfördes i kommunerna våren och som-maren 2011 samlades ytterligare idéer in och dessa har föranlett ett antal ytterligare initiativ initierade tillsammans med övriga konsortieparter. Nedan redogörs för på vilket sätt kommunerna i Göteborgsregionen del-tar i projektutvecklingen på Mistra Urban Futures Göteborgsplattform. Dessutom beskrivs kommunernas erfarenheter och behållning av att delta i centrumets projekt och andra aktiviteter.

Det pågår även en uppbyggnad och projektutveckling inom centrumets övriga fyra plattformar Manchester (Storbritannien), Kisumu (Kenya), Shanghai (Kina) och Kapstaden (Sydafrika). Under 2012-2015 kommer samarbetet och utbytet mellan samtliga plattformar att stärkas genom etablering av den internationella arenan Urban Futures Arena som syftar till att stötta kunskapsutbyte och lärande mellan plattformarna.

Utveckling av nya projekt

Under våren 2012 har projektet Klimatomställningen och det goda livet startat under ledning av John Holmberg (Chalmers) och Berit Mattsson (Västra Götalandsregionen). I projektet medverkar även tjänstemän från Trafi kverket, Göteborg stad och Västra Götalandsregionen tillsammans med forskare från KTH, Chalmers och Göteborgs Universitet. Projektet ställer frågan om huruvida klimatomställning kan vara gynnsamt för människors välbefi nnande. Det syftar till att analysera detta genom att identifi era målkonfl ikter och möjligheter där styrmedel och planering kan stödja både en hög livskvalitet och låg klimatpåverkan och består av fyra delprojekt; Klimatscenarier, Radikala styrmedel, Nya beslutsun-derlag och Nya vanor/livsmönster.

Städer är betydelsefulla för socioekonomisk utveckling, och deras dy-namik berör hela befolkningens vardag. Projektet Städer som värdenät-verk som startat under våren har fokus på ekonomiska drivkrafter, bland annat fastighetsekonomiska värden, som påverkar stadsomvandling. I projektet medverkar bland andra Jan Jörnmark (Göteborgs Universitet), Karl Palmås (Chalmers) och Joakim Forsemalm (Radar) tillsammans med Magnus Ersman (Fastighetsägarna), Ylva Löf (GR), Björn Mark-lund (Partille) och Tinna Harling (Tjörn).

Medverkan i Mistra Urban Futures

2011-2012

Det pågår även en utveckling av projektet Hållbar förtätning som handlar om att defi niera vad täthet betyder i olika sammanhang. Hur kan täthet bygga urbana kvaliteter och hur ska dessa vägas mot varandra? Metoder ska tas fram och omsättas i praktiken i tre delprojekt; byggda miljöer, urbana kulturer och urban grönska. Projektet drivs för närvarande av Anna-Johanna Klasander (White) och Jaan-Henrik Kain (Chalmers). Trafi kverket, Göteborgs Universitet och IVL arbetar med att utveckla delprojektet Urban grönska. I delprojektet Urbana Kul-turer medverkar Göteborgs Universitet och kulturförvaltningen i Göteborg stad. Alingsås är även intresserade av att ta del av kunskap som tas fram delprojektet Urbana kulturer. I delprojektet Byggda miljöer medverkar i dagsläget fastighets-kontoret och stadsbyggnadsfastighets-kontoret i Göteborg stad, Härryda, Chalmers, Läns-styrelsen och Centrum för Management i Byggsektorn (CMB).

Urban Tillgång (Urban Access) är ett projekt som syftar till att utveckla detta synsätt i en interaktiv process mellan forskare och praktiker. Begreppen tillgäng-lighet och tillgång ska analyseras som mål och strategi för hållbar stadsutveck-ling. Under hösten anordnas fl era workshops och en idéskrift ska tas fram. Målet är att bland annat utveckla en tankesmedja. Arbetet ska ge input till trafi kstra-tegier som utvecklas i Göteborgsregionen.I projektet medverkar för närvarande Trafi kverket, Göteborg stad, GR och Kungsbacka.

Under året har Anders Sandoff från handelshögskolan och Elin Andersson från IVL och Jessica Algehed från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) arbetat med att utveckla en fortsättning av pilotprojektet Affärsdriven hållbar utveck-ling under arbetsnamnet Affärsorienterad hållbar stadsutveckutveck-ling. Projektet ska fokusera på företagsamheten som drivkraft för en hållbar utveckling och har som syfte att i bred dialog systematisera den kunskap och erfarenheter som fi nns inom området. Vilka hinder och möjligheter kan sägas vara generella och hur kan en modell för att bedöma och förverkliga affärsidéer för en hållbar stadsutveck-ling se ut?

Projektet kommer framöver vidareutveckla tre delprojekt; Affärsmodeller, Soci-alt entreprenörskap och Innovationsplattform för stadsutveckling. I delprojekten medverkar i dagsläget Västra Götalandsregionen, Älvstranden Utveckling AB, MölnDala Fastighets AB och IVL.

På initiativ av centrumets offentliga konsortieparter Göteborgsregionens kommu-nalförbund, Västra Götalandsregionen, Göteborg stad och Länsstyrelsen i Västra Götaland har en process pågått under våren 2012 för att utveckla projekt inom området Kunskap och arbetssätt för en rättvis och socialt hållbar stad. Projektet har två övergripande syften. Det första syftet handlar om att kartlägga och ana-lysera hur globalisering, urbaniseringstakt och kraven på nya former för sam-hällsstyrning motverkar eller främjar politiska visioner som syftar till att minska klyftor och ojämlikheter och skapa en rättvis och socialt hållbar stadsutveckling. Det andra syftet är att identifi era förhållningssätt och åtgärder som främjar en mer jämlik och rättvis socialt hållbar stadsutveckling.

Under hösten kommer inriktning och delprojekt utvecklas vidare i en projekt-grupp som består av forskare från Göteborgs Universitet (globala studier och förvaltningshögskolan) och tjänstemän från Göteborgs stad, Västra Götalands-regionen och Länsstyrelsen. Ett samarbete med Malmö Stad ska utvecklas inom projektet och det kommer vara möjligt för fl er kommuner att delta i

referens-grupper och tankesmedjor. Kommande delprojekt kan komma att handla om de sociala hållbarhetsfrågorna i den fysiska planeringen (översiktsplan, bostadsför-sörjning, trafi kplan, grönplan m.m.). Arbetet skulle kunna innebära utveckling av sociala konsekvensanalyser och effektuppföljning.

Under året har en förstudie om medborgardialog i Gråbo tagits fram på ini-tiativ av Lerums kommun och Chalmers. Studien handlar om Lerums kom-muns arbete med medborgardialog i Gråbo. Dialogen pågår i syfte att inspirera invånarna i orten att ställa om till hållbara livsmönster och medverka till att utveckla Gråbo till en hållbar tätort. Förstudien är framtagen av Lisa Åhlström (Chalmers arkitektur) och Lisa kommer med fi nansiering från Mistra Urban Futures, Chalmers och kommunen bedriva följeforskning i Gråbo om planering i dialog under de kommande två åren.

Under våren har ett initiativ tagits av delegationen för hållbara städer att tillsammans med Mistra Urban Futures studera dialog i stadsbyggandet. Ambi-tionen är att under hösten påbörja ett arbete med att göra en kunskapsöversikt för att kartlägga kunskap, metoder och erfarenheter av att arbeta med medbor-gardialog i stadsbyggandets tidiga skeden samt kartlägga forskning över vad dialogprocesser gett för resultat. Bland GR-kommunerna fi nns ett stort intresse för projektet.

Inom ramen för Mistra Urban Futures pågår även formativ utvärdering av 3 K (Kvillebäcken, Nya Krokslätt och Kongahälla) samt löpande utvärdering av Centrala Älvstaden i Göteborg av Sara Broström GU (KFI i väst förvaltnings-högskolan), Joakim Åhström (Centrum för urbana och regional studier, forskar-skolan Offentlig verksamhet i utveckling vid Örebro universitet).

Husvärden som utvecklar Nya Krokslätt i Mölndal, Conny Overland (Han-delshögskolan vid Göteborgs Universitet) och Anders Hansson (Mistra Urban Futures) har startat ett arbete med att ta fram en förstudie om belåningsvärden. Förstudien syftar till att studera hur synen på investeringars belåningsutrymme kan skilja sig åt mellan parter. Särskilt fokuseras hur sådana skillnader i synsätt kan påverka förutsättningarna för att erhålla lånefi nansiering vid investeringar i fastigheter för lägre energiförbrukning – investeringar som skulle bidra till en minskad naturresursförbrukning och till att mildra kommande klimatföränd-ringar.

Under perioden 2010-2012 pågår två projekt som med stöttning av Mistra Urban Futures fått medel beviljade av forskningsrådet Formas. Dessa är CluE: gemensamt lärande för urban energieffektivitet där bland annat Alingsås och Kungälv medverkar tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP),

Göteborgs Universitet och handelshögskolan i Göteborg samt Mellanplats – Hur kan medborgarinitiativ samspela med organiserat deltagande i stadsplane-ringen? Det senare är ett samarbete mellan Chalmers, Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), Göteborgs Universitet och Göteborg stad S2020. En löpande del i Urban Futures verksamhet är även öppna seminarier, före-läsningar och konferenser för olika berörda målgrupper och intressenter. GR sprider information till medlemskommuner genom befi ntliga nätverk, förbunds-styrelsen samt politiska styrgrupper.

Kommunernas erfarenheter

och nytta av medverkan

Flera kommuner inom GR medverkade i de olika pilotprojekten som pågick 2010-2011 och vars resultat presenterades under året. De piloter som lyfts fram som särskilt intressanta är pilotprojektet om Flernivå-styrning och Affärdriven hållbar stadsutveckling.

I pilotprojektet Affärsdriven hållbar stadsutveckling medverkade Le-rum, Partille och Mölndal och fokuserade på samverkan mellan det of-fentliga och privata. I det fortsatta projektet om Affärsorenterad hållbar stadsutveckling tycker kommunerna att det vore intressant att fortsätta fokusera på affärsnyttan som drivkraft. Vilken nytta har en företagare för att sträva efter en hållbar stadsstruktur? Dessutom vore det givande att vidareutveckla frågeställningar kring samspelet mellan det offentliga och privata, eftersom båda behövs för att bidra till en hållbar stadsut-veckling.

Alingsås har goda erfarenheter av medverkan i ClueE (Collaborative Learning for Urban Energy Effi ciency); gemensamt lärande för urban energieffektivitet. Inom projektet har de fl esta möten med forskarna varit i Alingsås, vilket har gjort det lättare att engagera tjänstemän och politiker. Forskarna har haft intervjuer, workshops och dialog med kom-munen för att få ihop material till en strategi för energieffektivisering i urban miljö. En annan fördel är att det har funnits en enkel beskrivning av projektet på svenska som är lätt att kommunicera. Det gör det enk-lare att förmedla vad projektet handlar om till kollegor. Projektresultatet kommer att redovisas under hösten.

GR:s Mistra Urban Futures nätverk fyller i sig en funktion genom att ge en bra inblick i hur man jobbar i de olika kommunerna och under nät-verksträffarna uppstår många intressanta diskussioner. De dialogmöten som genomfördes under 2011 var givande och genomförs gärna igen. Kontaktpersonerna upplever dock att det är svårt att hinna med att för-ankra allt politiskt. Det vore därför värdefullt att anordna fl er seminarier för tjänstemän och politiker för att dela med sig av den kunskap och erfarenhet som kommer fram nu under projekten som sätts igång. I Lerum pågår ett förändringsarbete av samhällsbyggandet. Ledstjärnan är kommunens vision om att bli en ledande miljökommun, vilket till-sammans med kommunens klimatstrategi ställer krav på en utveckling mot en hållbar kommun. Viktiga målpunkter är 2025 och 2050.

I kommunens tre centra, Lerum, Floda och Gråbo pågår förnyelsearbe-ten som har till syfte att förtäta boendet och att utveckla resande, servi-ce, handel, kultur, mm. Dessa arbeten har pågått längre än kommunens vision funnits, men på grund av denna vrids nu arbetet successivt över mot visionens målbilder, det vill säga att bygga för den hållbara kom-munen. Detta är en omsvängning som kommunen står mitt uppe i och som gör Lerum beroende av samarbete inom forskning och utveckling. Därför fi nns idag etablerade kontakter med Chalmers, konsultföretaget ÅF, stiftelsen Tällber, och Mistra Urban Futures.

Utvecklingsarbetet berör hela kommunen, men särskild kraft har riktats till en av kommundelarna, Gråbo. Skälet är att Lerum har bedömt det vara effektivt att kraftsamla kring en mindre del av kommunen, och låta den gå före. Gråbo kom att pekas ut, vilket skedde hösten 2010, då kommunen seden fl era år arbetat med utveckling av nytt centrum och med förnyelse av skolorna i Gråbo - arbeten som initierats av att Gråbo tidigare varit socialt problematiskt. De satsningar som gjorts i Gråbo har vänt den utvecklingen. Därför valdes Gråbo att bli pilot i kommunens visionsarbete.

De tyngsta komponenterna i arbetet i Gråbo är att tre nya skolor har byggts (två helt nya, och en ombyggd) vilka nu startat hösttermingen 2012. Skolorna har en uttalad roll i att stödja hållbar utveckling i Gråbo och i Lerums kommun. Ett nytt centrum är under uppbyggnad. Det pågår dessutom utveckling av medborgardialog och medskapande utvecklas i Gråbo som ett sätt att utveckla demokrati och människors deltagande i hållbar utveckling.

Under hösten 2011 har Chalmers deltagit i utvecklingsarbetet i Gråbo genom att en masterkurs i arkitektur förlagts dit, och att studenterna tecknat bilder av ett framtida hållbart Gråbo. Resultat av Chalmers arbe-tet förvaltas och tas till vara i bland annat pågående medborgardialog, och i den medskapandegrupp som är under uppbyggnad.

I synnerhet demokratiarbetet i Gråbo är centralt, men svårt. Därför fi nns en följeforskning knuten till arbetet, som löpande ska ge återkopplingar till Lerums kommun för att successivt kunna anpassa processen. Am-bitionen är att forskningen ska följa hur resultat från medborgardialog, vilken förs av kommunfullmäktige, förs över till kommunstyrelsen och görs till verksamhet t ex via medskapandegrupper.

Lerum har gjort bedömningen att just denna koppling - att omsätta resultat av medborgardialog till verksamhet - är så grundläggande för visionsarbetet att den behöver forskningsstöd.

Gråboarbetet är framöver dessutom i behov av forskningsstöd inom skolans roll i hållbarhetsarbetet, utveckling av förutsättningar för hållbar livsstil, som är ett av de övergripande målen för arbetet i Gråbo. Lerum är i behov av input i form av forskningsresultat för att lyckas. Detta sker allmänt genom att Lerum följer Mistra Urban Futures resultat vilket kommunen kommer att göra även framgent. Kommunen kom-mer också att försöka att bredda deltagandet. Lerum är också i behov av att möta forskningen mer specifi kt, det vill säga där kommunen kan få direkt forskningsstöd i det de ändå gör. Följeforskningen i Gråbo är ett utmärkt exempel och kommunen ser gärna fl er sådana kopplingar. Kommunen är även beredd att med personal delta i andra forsknings-projekt. Sådana satsningar ger inte direkt utdelningen i den egna verksamheten och är därför svårare att få till, men även detta är dock intressant.

Aktuellt

Aktuella frågor, utmaningar

och kunskapsbehov

Under året har kontaktpersonerna i nätverket lyft aktuella frågor där det kan vara intressant att utveckla ett nära samarbete med forskning för att ta fram kunskap och att lösa utmaningar inom området hållbar stadsut-veckling. I nedanstående avsnitt redogörs för några av dessa. Detta är således ingen heltäckande bild av alla frågor och utmaningar som kom-munerna i Göteborgsregionen står inför, men ger en bild av vad som är aktuellt att fokusera på i utvecklingen av kunskapsproduktion inom Mistra Urban Futures.

Kärnan växer

Göteborgsregionens kärna växer och målet är att etablera 40 000 arbets-platser och 30 000 boende år 2020. För att realisera målet arbetar Gö-teborg stad med projektet Centrala Älvstaden. Under året har en vision för Älvstaden tagits fram med mål och strategier för hur det runt fem kvadratkilometer stora området kring älven ska utvecklas. Visionen utgör ett beslutsunderlag för fortsatt arbete och innehåller bland annat ledorden öppen för världen- inkluderande, grön och dynamisk.

För att möjliggöra en uthållig tillväxt av regionen och dess kärna pågår en av de största infrastruktursatsningarna i vår tid, det så kallade Väst-svenska paketet. Satsningarna har stor bäring på stadsutvecklingsfrågor och innehåller förutom Västlänken- en tågtunnel under Göteborg, en ny Göta Älvbro och Marieholmstunneln en rad olika satsningar på kollek-tivtrafi k och kommunikation för att möjliggöra en omställning till mer hållbara resvanor. Paketet fi nansieras till hälften av staten och till hälf-ten av bidrag från Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborg stad samt intäkter från trängselskatten som införs 1 januari 2013.

Inom Göteborg stad pågår även fl er projekt med koppling till hållbar stadsutveckling, bland annat framtagande av ett miljöprogram. Dess-utom samverkar fl era förvaltningar, bolag och stadsdelar med att ta fram en ny grönplan och en ny trafi kstrategi för storgöteborg. Arbetet bedrivs i nära samverkan med utbyggnadsplaneringen av bostäder.

Göteborg stad har ett tydligt fokus på socialt hållbar stadsutveckling och det står även formulerat i budgeten att samtliga beslut ska fattas utifrån ett barnperspektiv.

Hur kan staden arbeta framöver för att inkludera den sociala dimensio-nen i ovanstående projekt i syfte att uppnå visiodimensio-nen om det goda livet? Hur påverkas regionen som helhet av dessa satsningar?

Förbättrade

kommunika-tioner skapar tillgång?

Utgångspunkten för arbetet med att förbättra kommunikationerna i regionen är visionen om det goda livet. Västsvenska paketet är ett viktigt steg i förverkligandet av K2020 där Göteborgsregionens mål är att minst 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafi k år 2025.

Sats-ningarna inom Västsvenska paketet påverkar stadsmiljön för de som bor i centrala Göteborg men även stadsmiljön i tätorterna kring kärnan samt de personer som varje dag pendlar in över kommungränsen från närliggande kranskommuner. Under året sker en intensiv utbyggnad av knutpunkter, bussfi ler, perronger och pendelparkeringar i de fem över-gripande pendlingsstråk som leder in till centrala Göteborg inför den förväntade ökningen av kollektivtrafi kresenärer i samband med införan-det av trängselskatten.

Ett annat större infrastrukturprojekt som inte är fi nansierat av Västsven-ska paketet är Bana väg i väst. Satsningen innebär en utbyggnad av dub-belspår och fyrfi lig motorväg mellan Göteborg och Trollhättan. Utmed sträckan utvecklas fem nya stationer i Ale och en ny station i Lödöse (läs mer under rubriken stationssamhällen). I Nödinge vill Ale kom-mun testa ett pilotprojekt i form av en eldriven buss som matar trafi k till pendeltågen med minimalt buller och avgaser till följd.

Ett hållbart resande i regionen kräver inte bara satsningar på infrastruk-tur. För att nå målen om minskad trängsel och negativ miljöpåverkan, ökad framkomlighet och förbättrad stadsmiljö krävs att fl er väljer bussen, tåget eller cykeln till jobbet. Att förändra resvanor är en stor utmaning. Likaså att utveckla tillgången till jobb, skola, vänner, matva-ror, förskola etc. i lokalsamhällena för att vid lämpliga tillfällen minska behovet av resande. I stort sett alla kommuner inom GR medverkar i ett nystartat nätverk för hållbart resande där de inom ramen för Västsven-ska paketet arbetar med att Västsven-skapa Nya Vägvanor i regionen, det vill säga påverka resvanor i syfte att öka kollektivtrafi k, cykel och gång. Kungs-backa ska medverka i den tredje etappen av Uthållig kommun som har fokus på näringsliv och fysisk planering. Utmaningen som kommunen ska fokusera på inom ramen för projektet är bilsnål planering i en le-vande småstad.

Hur påverkar regionförstoring och pendling välbefi nnandet? Hur kan kommunen öka förutsättningarna för medborgare att öka tillgången till sina behov utan behov av motoriserade transporter med

Dialogprocesser i

planeringen

Medborgardialog är en fråga som både kranskommunerna i regionen samt stadsdelar inom Göteborg stad arbetar med. Dialoger i planpro-cesser syftar ofta till att öka medborgarnas delaktighet i stadsutveck-lingen både vad gäller infrastrukturplanering och stadsbyggnadsprojekt. Nedan följer några exempel från kommunerna inom GR.

Lerums kommun påbörjade våren 2012 arbetet med ny översiktsplan. Arbetet drivs så att under 2012 kommer fullmäktige att lägga fast målbilden för ett framtida hållbart Lerum 2050. Detta görs via medbor-gardialog under hösten 2012. Våren 2013 påbörjar kommunstyrelsen arbetet med ny översiktsplan i enlighet med den inriktning som kom-munfullmäktige bestämmer via medborgardialog. Översiktsplanepro-cessen är ett annorlunda sätt för Lerums kommun att arbete jämfört med tidigare. Lerums kommun kommer därför att även inom denna söka samarbete för att lyckas.

I Ale har kommunen haft en intensiv dialog med medborgare i tätorterna inför den stora omställning kommunen står inför i samband med utbygganden av spår, väg och nya stationer genom kommunen.

Härryda kommun har arbetat med medborgardialog för att utveckla de mindre orterna. Ett exempel är Hindås där kommunen har köpt stationen och mark och för en aktiv dialog med samhällsföreningar för att utveckla orten. Tillsammans med invånarna (i Hindås bor ca 2700 invånare) har det skett mycket satsningar, bland annat har det byggts en idrottshall.

Även i Alingsås är medborgardialog en fråga som ligger högt på dagordningen. Det fi nns ett uppdrag från politikerna om att utveckla former för medborgardia-log och en arbetsgrupp som jobbar med frågan. Kommunen har testat att föra en dialog med medborgarna i ett mindre område kring Alingsåsparken med hjälp av fokusgrupper och diskussioner i sociala medier. Resultatet av samtalen har varit mycket uppskattat av politikerna och kommunen arbetar nu för att hitta fl er former för dialog med sina invånare.

Tjörn har arbetat mycket med den så kallade Cultural Planning metoden. Initia-tivet om att arbeta med Cultural Planning var politiskt och är nu ett uppdrag från kommunfullmäktige vilket innebär att arbetet har god förankring och mandat. Arbetssättet har använts i framtagandet av både detaljplaner och i översiktsplane-arbetet och ambitionen är nu att alla verksamheter inom kommunen ska använda sig av metoden. I metoden ingår en kartläggning av områden som ska planeras där platser, byggnader eller föremål som är viktiga att bevara ur kultur och identitets-synpunkt identifi eras. Medborgardialog är en viktig del av processen. Arbetet har resulterat i att frågor som medborgarna lyft som viktiga, till exempel kol-lektivtrafi k samt gång-, cykel- och ridvägar har fått en större tyngd i det fortsatta arbetet. Planerna blir även förhoppningsvis lättare att genomföra när medborgare, näringsliv, föreningsliv och politiker är involverade i arbetet. Översiktsplanen är nu i utställningsfasen, där en återkoppling till medborgardialogen utgör en viktig del av utställningen. Det har vidare startats en Cultural planning arbetsgrupp med representanter från kommunens samtliga förvaltningar och bolag, vilka nu ska jobba vidare med att tillgodose att de aspekter som har lyfts av medborgarna i översiktsplanarbetet även implementeras i kommande genomförandefas.

Kungälv arbetade med nya former för medborgardialog i översiktsplanearbetet och funderar på hur man kan vidareutveckla det och sprida visionen som fastställt i översiktsplanen i kommunens tätorter nu när översiktsplanen är färdig.

Flera kommuner däribland Stenungsund, Partille, Lerum, Alingsås och Ale befi n-ner sig nu mitt i eller är i en uppstartsfas av att aktualisera kommunens översikts-plan. Att öka dialogen med medborgarna i det strategiska utvecklingsarbetet är en högt prioriterad fråga. Det fi nns därför ett stort behov av erfarenhetsutbyte kring dialogskapande processer.

Hur kan vi skapa en bättre medborgardialog?

Blir resultatet bättre (bättre demokrati och färre överklaganden) när medborgar-dialog är en del av planeringsprocessen?

Vad har fungerat bra och mindre bra i tidigare sammanhang? Hur kan vi utveckla metoder för dialog i planeringen?

Hur återkopplar man resultatet från medborgardialogen och hur tar man tillvara på det som framkommit när processen går in i ett genomförandeskede?

Utveckling av stadskärnor

I Mölndal pågår utvecklingen av nya Mölndal centrum för fullt igen ef-ter att kommunen har hittat en ny samarbetspartner i NCC. Under 2012 sker projektförberedelser och detaljplanearbetet påbörjas för att skapa handel, bostäder samt verksamheter och kontor i stadskärnan, mellan Brogatan och Mölndals bro.

Partille har utvecklingen av centrum överst på prioriteringslistan. En fördjupad översiktsplan är på utställning och fl era detaljplaner på gång. En socialkonsekvensbeskrivning har gjorts på en av dessa.

Ett spännande projekt är Nya Vallhamra torg mitt i Sävedalen där exploatörerna har bestämt sig för att rusta upp de offentliga miljöerna. I projektet har en framgångsfaktor varit ett gott samarbete med ex-ploatörer som har förmåga att se potentialen i platsen och området runt omkring.

I höstas antogs ett program för Öckerö centrum. I dagsläget pågår en del riskutredningar innan detaljplanearbetet startar.

Härryda fortsätter att förtäta i centrala områden. Vid Mölnlycke fabri-ker ska det byggas 500 lägenheter, 600 meter från järnvägsstationen. Genom att kollektivtrafi kförsörja områden som förtätas redan innan infl yttning fi nns möjlighet att etablera goda resvanor redan från start. I Härryda har förlängningen av linjen grön express till Nysäter utanför Mölnlycke gett goda resultat vad gäller antal resande med linjen.

I Kungälv är kommunen och samverkande byggherrar inne i en detalj-planeprocess och väntar på att sätta spaden i backen för att komplettera Kungälvs centrala delar med Kongahälla- en ny del av staden som ska rymma 900 bostäder, verksamheter och handel.

I både Stenungsund, Kungälv och Tjörn pågår arbetet med att utveckla resecentrum och noder för resor och transporter i centrala delar. Det är en utmaning kartlägga var människors resbehov utifrån var man bor och jobbar eftersom det i hög grad påverkar utformningen av trafi klösning-arna samt trafi kanternas behov av funktioner i stadskärnan.

Hur kan stadskärnorna kompletteras på ett hållbart sätt med en god balans av handel, bostäder och verksamheter? Hur kan stadskärnorna komplettera varandra sett ur ett regionalt perspektiv?

Vilka nya krav ställs på kommunikationer som förbinder orterna med varandra?

Hur kan mervärden i form av mötesplatser och goda miljöer för stadens invånare skapas?

Transformering av befi ntliga

områden

Stora omvandlingar av stationsområden pågår runt om i regionen. Det etableras dessutom fl era nya.I Kungsbacka ska en ny station i Åsa stå klar 2013 med 10 minuters restid till Kungsbacka och 30 minuter till Göteborg. Stationen ligger en bit ifrån havsstranden som gjort orten känd som en badort och arbete pågår i form av en fördjupad översiktsplan över hur verksamheter och bostäder kan få samhäl-let att växa ihop.

Lilla Edets kommun får ett stopp i Lödöse södra vilket innebär att restiden från Lödöse till Göteborg blir 22 minuter och resan Lödöse till Trollhättan avverkas på 12 minuter. Området mellan dagens Lödöse och stationen kompletteras med bostäder och service. Med ledorden gott om tid kommuniceras Lödöse som den ultimata pendlingsorten med närhet både till natur och till storstad.I Ale utvecklas fem nya pendeltågstationer längs med Alependeln i Surte, Bohus, Nödinge, Nol och Älvängen. I takt med att invigningen av stationerna närmar sig ökar exploate-ringstrycket.

På Tjörn sker en omvandling av området kring Tjörns entré vid Myggenäs Kors-väg och Almön. I planerna ingår ca 300 lägenheter, både fl erbostadshus och små-hus samt verksamheter. Ambitionen är att bygga så att befi ntliga värden värnas och så att tillgängligheten till vattnet ökar, för både boende och besökare. Områ-det ska även utvecklas till en entré till Tjörn och en nod för kollektivtrafi ken och cykelturismen. Exploateringen ska vara framsynt och ha höga miljöambitioner. I Stenungsund pågår detaljplanearbete för området Solgårdsterassen. Området lig-ger i mycket kuperad och dramatisk terräng i centrala Stenungsund och avgränsas av Bohusbanan. Ambitionen är att förtäta i kollektivtrafi knära läge med ca 280 bostäder i fl erbostadshus och bebyggelsen planeras så att utsiktsplatser och natur-områden behålls och förbättras och att så mycket som möjligt at den värdefulla naturmarken och vegetationen bevaras.

I Alingsås fi nns stora möjligheter till stadsutvecklingsarbete i de centrala delarna eftersom trafi kverket tillsammans med kommunen kommer att tillsätta medel för att gräva ned delar av motorvägen (E20). En arbetsplan ska tas fram under hösten och den långsiktiga planen är invigning 2018. Kommunen ser nedgrävningen av motorvägen som en möjlighet att bygga samman staden. Chalmersstudenterna som var i Gråbo i år var i Alingsås året innan och många valde att arbeta med stationsområdet, vilket gav uppslag till många idéer.

Med nya stationer öppnas möjligheter för utbyggnad av bostäder, affärer och arbetsplatser som kompletterar samhället. Goda kommunikationer är en attraktiv förutsättning för infl yttning och sätter orten på kartan. I arbetet med att utveckla de goda stationssamhällena uppstår dock även nya utmaningar.

Närheten till stora väg- och spårsystem ökar risken för att boende intill utsätts för skadligt buller.

Det uppstår även konfl ikter om huruvida den attraktiva marken i stationsnära lägen ska användas för att bygga bostäder så att fl er kan bo nära stationen eller om den ska användas för att etablera pendelparkeringar och möjliggöra att de som bor längre bort kan komma till stationen för att sedan ta sig vidare med kollektivtrafi k.

Hur ser det ideala stationssamhället ut? Vilka funktioner behöver fi nnas?

Vilka är de optimala avstånden mellan bostäder, verksamheter och infrastruktur?

I stort sett i alla kommuner fi nns fl erbostadshusområden byggda under 60- och 70 talet som är i stort behov av förnyelse och upprustning. I Alingsås har kom-munen tillsammans med Alingsåshem visat att det är möjligt att renovera området Brogården med 300 lägenheter och samtidigt minska energiförbrukningen och öka boendestandarden. Trots hyreshöjningar har 60 % av de boende kunnat bo kvar p.g.a. att det funnits två ombyggnadsnivåer med ett billigare alternativ. Nu pla-neras för nästa omvandlingsprojekt i Noltorp. Miljonprogramsområdet med 700 lägenheter ligger i dagsläget botten i trygghetsmätningar. Kommunen vill stärka mötesplatser och förnya centrumdelen. Utgångspunkterna för arbetet är energief-fektivitet och socialt hållbar utveckling.

Ett annat exempel är Stenungsund där det bedrivs även ett utvecklingsprojekt kallat” Hasselbacken i Utveckling” genom ett partnerskap mellan kommunen och det kommunala bostadsbolaget. Hasselbacken är ett område med lägre antal för-värvarbetande, låg medelålder och högre andel utrikesfödda än övriga kommunen. Projektets satsningar inkluderar både ”hårda” insatser som komplettering av nya bostäder, utveckling av fi na utemiljöer med belysning och växter och ”mjuka” åt-gärder som att öka engagemanget från de boende i området. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla föreningslivet och sammanföra gemensamma krafter för att utveckla bostadsområdet till en stadsdel med verksamheter och arbetsplatser.

Hur kan vi lära av tidigare erfarenheter och dra nytta av dessa i kommande reno-veringar?

Vilka verktyg och affärsmodeller krävs för att öka kvalitéer i området och samti-digt möjliggöra att de boende kan bo kvar?

Handelns utveckling

Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är därför viktigt att handelsetableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafi ken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. Det fi nns en handelsstrategi för Göteborgsregionen som är godkänd i januari 2010 och som är framtagen i ett samarbete mellan GR och BRG samt näringslivsansvariga och planerare från kommunerna. Strategin ska vara vägledande i arbetet med att nå en balansera handelsutveckling i Göteborgsregionen. Det fi nns ett handelsnätverk där näringslivsansvariga och planerare från de 13 medlemskommunerna, GR och BRG, Business Region Göteborg möts för att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om handelns utmaningar inför framtiden .

Nya ytor för handel diskuteras och planeras öka både i stadskärnor men även i periferin av tätorter i regionen, exempelvis vid Sisjön i Mölndal, Spekeröd i Ste-nungsund samt Landvetter i Härryda.

Samtidigt visar forskning från Handelshögskolan trender av minskat behov av extern handel. En orsak är att storleken på våra hushåll minskar. En annan är att allt fl er människor prioriterar att kombinera handel med att fi ka och mötas, vilket de hellre gör i stadsmiljö. Dessutom köps skrymmande varor i allt högre grad via internet.

Hur efterföljs den gemensamt framtagna handelsstrategin?

Hur påverkar befolkningsökning och framtida konsumtions- och resmönster utvecklingen av handel i regionen?

Stadsutveckling kräver en helhetssyn och samverkan mellan fl era olika aktörer, både från den offentliga, privata och ideella sektorn. Nedan ges några exempel på hur kommuner inom GR samarbetar med andra aktörer i stadsutvecklingen.

Alingsås har erfarenhet av långsiktigt partnerskap från utvecklingsarbetet med Stadsskogen och arbetar nu med att hitta nya former för samverkan i samband med utvecklingen av stationsområdet. Öckerö samverkar bland annat med svensk handel, naturskyddsföreningen, fi skenäringen samt Göteborg och co i utveck-lingen av centrum.

I Härryda samarbetar kommunen med BRG i projektet Landvetter Airport City och skulle gärna hitta fl er partners att samarbeta med.

Lerum har ingått partnerskap med konsultföretaget ÅF. Syftet med partnerskapet är att stärka kunskapsutbyte i ÅF:s arbete att bli ledande miljökonsult och Lerums arbete med att bli ledande miljökommun.

Kungälv, Mölndal och Göteborg har startat ett samarbete kring utvecklingen av 3 K (Kvillebäcken, Krosklätt och Kongahälla) tillsammans med BRG för att skapa en innovationsplattform. Tanken är att bjuda in företag och entreprenörer i tidiga skeden av stadsutvecklingsprocessen för att ge möjlighet att synliggöra idéer och innovationer om miljöteknik. Ett seminarium anordnades i höstas med tema avfallshantering.

Både offentliga och privata aktörer behövs för att bidra till en hållbar stadsut-veckling.

Hur kan samspelet mellan olika aktörer i stadsutvecklingens processen förstär-kas? Hur kan affärsnytta användas som drivkraft?

Vilken nytta har en företagare för att sträva efter en mer hållbar stadsstruktur?

I Lerum så går visionsarbetet med att bli ledande miljökommun framåt. Fokus just nu ligger bland annat på att starta arbetet med ny översiktsplan och skapa målbilder över hur Lerum ska se ut i framtiden och kommunicera detta med medborgare. Eftersom en av inriktningarna för att nå visionen är att byta fokus i samhällsbyggandet pågår en analys av olika detaljplaneprojekt och strategier. I Ale har ett visionsarbete tagit form under året. Arbetet har bedrivits i en process där det har genomförts påverkanstorg i gymnasiet med dialog mellan ungdomar och politiker. Dialogen handlade bland annat om vad som är viktigt i stadsutveck-lingen.

Hur styr vi mot en hållbar stadsutveckling? Hur går vi från vision till verklighet? Hur skapas en långsiktighet över mandatperioder?

1 _{www.grkom.se/handel} 2 Ove Krafft, Handelshögskolan

Kulturens och grönskans

betydelse

_{En tätare region innebär inte enbart fl er byggnader och vägar. När vi blir fl er}

män-niskor fi nns även behov av fl er sociala och kulturella mötesplatser.

I Alingsås pågår ett projekt som syftar till att utveckla kreativa platser i staden med kulturen som språngbräda. I projektet har kommunen pekat ut vad som ska göras i staden för hållbar stadsutveckling på olika platser, till exempel parker, inom de närmaste tre åren.

I Kungsbacka har en ny handlingsplan för miljöarbetet tagits fram. I handlingspla-nen fi nns en åtgärd om att satsa på stadsjordsprojekt. Det innebär att kommuhandlingspla-nen vill ta tillvara på odlingsmöjligheter i staden men även bevara odlingsbar mark genom att undvika exploatering i sådana områden.

Vilken betydelse har kultur och grönska för människor och miljö i städer och i regionen som helhet?

Socialt hållbar stadsutveckling

Socialt hållbar stadsutveckling handlar om hur centrala strukturer och processer i städer, exempelvis transportsystem, bebyggelse, kultur, mötesplatser, sociala grupperingar och institutioner bidrar till den sociala dimensionen av hållbar ut-veckling. Hur skapas städer som förmår säkra ett gott liv för människor idag, utan att äventyra möjligheten till goda liv för framtida generationer?

Göteborg stad arbetar sedan fl era år tillbaka i uppdraget S2020. Syftet med upp-draget är att se till att sociala frågor tas på allvar i kommunal planering på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi.

Arbetet har bland annat resulterat i ett analysverktyg för sociala apsekter i plane-ringsprocessen, så kallad SKA. Dessutom har stadens nätverk för barn och unga i fysisk planering tagit fram ett verktyg för barnkonsekvensanalys, så kallat BKA som syftar till att vara ett stöd i att lyfta barnperspektivet i fysisk planering. I Partille har kommunen testat att göra en socialkonsekvensbeskrivning i en av deras detaljplaner.

I Lerum så arbetar kommunen med att ändra fokus i samhällsbyggandet för att nå visionen om att bli ledande miljökommun. De har använt vägledningsstandarden om social hållbarhet ISO 26 000.

Hur bygger vi social hållbarhet? Kan vi räkna hem investeringar i social hållbar-het?

Vilka konskevenser får användning av olika analysverktyg och konsekvensbeskriv-ningar i planprocessen?

Hur kan vi lära av varandra? Hur kan fl er metoder för att integrera sociala as-pekter i den fysiska planeringen utvecklas?

3 Affärsdriven hållbar stadsutveckling goda exempel och potential. Pilotprojekt 2010-2011. Mistra Urban Futures (Eriksson, Sandoff, Värmby, Rönnborg, Molnar Jensen, Bergstrand, Antonsson, Elias, Kildsgaard, Bolin och Wolf)

Fortsatt medverkan

Fortsatt medverkan i

Mistra Urban Futures

Idag arbetar allt fl er med att integrera hållbarhetsaspekter i planering och stads-utveckling. Städer och regioner står inför många utmaningar i framtiden, både miljömässiga och sociala. Dagens organisationer, näringsliv och föreningar måste fundera över hur vi utvecklar städer som kan hantera effekterna av ett ändrat klimat, värnar den biologiska mångfalden, minskar beroende av fossila bränslen, som är trygga och inte bidrar till en ökad segregation. Inom alla dessa områden fi nns en växande forskning och hos allt fl er fi nns en växande erfarenhet av att ar-beta med dessa och andra frågor som rör hållbar utveckling. Den stora utmaning-en är att få dessa skilda kunskaper och erfarutmaning-enheter att mötas på ett sätt som leder till synergieffekter. Det fi nns ingen brist på vare sig kunskaper eller erfarenheter av att arbeta med hållbar stadsutveckling. Problemet är att få dessa kunskaper att mötas och komplettera varandra, istället för att konkurrera. Lyckas man med detta kan man utveckla så kallad transdisciplinär kunskap Detta är den grundläggande uppgiften för det nya internationella centrumet för hållbar stadsutveckling i Göte-borg – Mistra Urban Futures.

Genom att forskare och tjänstemän deltar i transdisciplinära projekt kan de tillsammans formulera frågorna för att kunna hitta lösningarna på ovanstående nämnda utmaningar. För att GR ska kunna ha nytta av resultat från projekt inom Mistra Urban Futures så behöver kommunerna vara med i utvecklingen av pro-jekten. Erfarenheter från pilotprojekten visar att startfasen av ett projekt måste genomföras med stor omsorg om önskade resultat ska uppnås. Projektutveckling pågår just nu men kommer även vara en löpande del av centrumets verksamhet kommande år.

Alla projekt som utvecklas inom centrumet är intressanta ur den aspekten att kom-munerna inom GR jobbar med frågorna på olika sätt. Det kan dock vara svårt att tillsätta personella resurser till projekten. Det är viktigt att välja delprojekt som både forskare och praktiker är genuint intresserade av och som ligger nära forskar-nas forskningsområde samt praktikerforskar-nas yrkesuppdrag.

Genom att arbeta kring ett gemensamt mål och frågeställning för att hitta nya metoder och verktyg för att lösa urbana utmaningar så har kommunen inte bara nytta av själva resultatet utan även av den komptensutveckling som en medverkan i transdisciplinära forskningsprojekt ger.

På vilka sätt kan då forskare och praktiker arbeta tillsammans för att möte ur-bana utmaningar?

Hur kan vi skapa goda förutsättningar för en sådan samverkan?

Förutsättningarna för att delta i projekt, både tidsmässigt och ekonomiskt, ser olika ut i olika kommuner och för olika tjänstemän inom samma kommun. Det är viktigt att en medverkan i projekt är väl förankrad så att tiden som läggs ned i projektet inte blir något som görs utöver de arbetsuppgifter man ”måste” göra utan att det fi nns ett mandat och ett utrymme i sin tjänst att lägga ned tid i projektet. I vissa kommuner fi nns stöd från kommunledningen att delta i Mistra Urban Futures verksamhet men det är svårt för tjänstemännen att delta och samti-digt hinna med andra uppgifter.

En delaktighet i projektet kan ge möjlighet att stödja kommunens processer som är igång. Det kan även betraktas som en investering i den egna persona-len i form av kompetensutveckling. Det kan också vara så att en kommun tar initiativ till ett projekt, som i exemplet Lerum, eftersom det fi nns ett behov av forskningsstöd, erfarenhetsutbyte och samverkan med andra aktörer (forskning, näringsliv, regionala organisationer och andra kommuner) kring en specifi k frå-geställning. Det fi nns möjlighet att få ersättning till viss del inom ramen för den projektbudget som skapas i projektet. Övrig tid består ofta av en natura/inkind insats från kommunens sida, det vill säga att kommunen bidrar till fi nansiering av projektet genom personresurser i form av arbetstid. Hur projektet väljer att lägga upp sin budget beslutas av projektgruppen i varje projekt.

Inom Göteborg stad driver konsortiesamordnaren Pia Borg ett nätverk inom sta-den med ca 12- 15 centrala aktörer, där stadsdelarna är en av dessa. Stasta-dens för-valtningar och bolag är med i de projekt som är på gång inom centrumet 2012. De försöker bevaka att projekten har en riktning som är användbar för arbetet i staden och välkomnar GR-kommunernas delaktighet i projekten, eftersom det regionala perspektivet behövs. De båda nätverken skulle fortsättningsvis kunna ha nytta av ett större erfarenhets- och kunskapsutbyte om frågor som är kopp-lade till hållbar stadsutveckling och Mistra Urban Futures.

Det fi nns ett behov av att tydliggöra vad nyttan är för respektive kommun att medverka i Mistra Urban Futures. Det som är unikt med centret är samarbe-tet mellan praktik och forskning och anknytningen till verkligheten. Det som forskarna tar fram ska kunna användas och då behövs kunskapen utvecklas i samarbete med praktiker.

Kontaktpersonerna i nätverket fyller en viktig funktion när det gäller att bevaka Mistra Urban Futures verksamhet via nätverksträffar, seminarier och andra event och sedan förmedla det som kan vara av nytta för den egna kommunen vidare till sina kollegor.

Fortsättningsvis har nätverket även ambitionen att utveckla dialogen om stadsut-vecklingsfrågor inom ramen för Mistra Urban Futures genom fl er möten på plats i kommunerna och på så sätt involvera fl er tjänstemän och politiker i centrumets verksamhet.

Det fi nns en förväntan om att Mistra Urban Futures blir mer utåtriktat och en önskan om att arbeta mer på plats i kommunen i projekten då det är lättare att få till stånd möten med tjänstemän och politiker på det sättet. Det fi nns även en stor förväntan att centrumet efter en tvåårig uppbyggnadsfas ska skapa mer verkstad och leverera resultat.

Vi har ett gemensamt ansvar att kommunicera Mistra Urban Futures kärnvärden och vad en trandisciplinär, det vill säga en gemensam kunskapsutveckling i sam-verkan mellan praktik och akademi innebär. Både för att skapa nya insikter men även för att involvera fl er i arbetet med att utveckla kapacitet, i from av metoder och kunskap, som främjar rättvisa, gröna och täta städer.

Medverkan i rapporten

Följande personer ingår i nätverket för Mistra Urban Futures och har medverkat i framtagning av rapporten.

Mistra Urban Futures GR Lisa Ström (samordnare)

Ale kommun Annika Friberg (miljöplanerare)

Alingsås kommun Katja Ketola (strategichef)

Göteborg stad Pia Borg (planeringsledare)

Härryda kommun Lennart Dahlgren (stadsarkitekt)

Kungsbacka stad Fredrik Högberg (miljöstrateg)

Kungälvs kommun Monica Wincentson (översiktsplanerare)

Lerum kommun Christian Mattsson (processledare)

Lilla Edet kommun Paul Mäkelä (samhällsbyggnadschef) Daniel Åhman (mark- och exploatering)

Mölndals stad Christer Abrahamsson (stadsbyggnadschef) Kenneth Fonden (planchef)

Partille kommun Björn Marklund (samhällsbyggnadschef)

Stenungsunds kommun Amie Ramstedt (utvecklingsledare)

Tjörns kommun Tinna Harling (planarkitekt)

Öckerö kommun Sofi a Wiman (planarkitekt)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg