GRs medverkan och fortsatta finansiering av Mistra Urban Futures

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 1 Dnr: 08-76.30 Styrelseärende 2011-10-28 Till Förbundsstyrelsen

GRs medverkan och fortsatta finansiering av

Mistra Urban Futures

Mistra Urban Futures uppbyggnadsfas och kommande verksamhetsperiod

Bakgrunden till initiativet Urban Futures är att Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, i maj 2008 utlyste viljan att etablera ett nytt stort

tvärvetenskapligt forskningscentrum kring hållbar stadsutveckling och med hög internationell relevans. GRs förbundsstyrelse ställde sig 2008-05-23 bakom en delaktighet i ansökan till Mistra tillsammans med Chalmers, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, då arbetet överensstämmer med behovet av att utveckla hållbarhetsmodellen samt stärka analysen och kunskapsuppbyggnaden i mål- och

strategidokumentet Uthållig tillväxt. Beslutet grundades även på att det bör vara av mycket stort intresse för medlemskommunerna och Västsverige att medverka till att en världsledande miljö för kunskapsutveckling och kunskapshantering rörande praktisk tillämpning inom hållbar

stadsutveckling kan etableras i Göteborgsregionen. Beslut från Mistra om godkännande av ansökan som dessa parter medverkade i att ta fram erhölls 2009-12-04.

Centrumet närmar sig slutet av en uppbyggnadsfas som pågått 2010-2011 och planeras att vara i full gång 2012, under förutsättning att Mistra och konsortieparterna beslutar om fortsatt stöd och finansiering.

För kommande verksamhetsperiod 2012-2015 har en strategisk plan tagits fram som förutom institutionella frågor innehåller de prioriterade områden som är karaktäristiska för centrumet, nämligen Rättvisa, Gröna och Täta städer (Fair, Green och Dense). GR har, liksom övriga konsortieparter, bidragit till utformningen av innehållet genom delaktighet i centrumets arbetsgrupper och möten (läs mer i bilaga 1).

(2)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

2

GRs nytta och behållning av Mistra Urban Futures

För Göteborgsregionens kommunalförbund GR innebär medverkan i konsortiet dels att GR medverkar kring att stärka bilden av

Göteborgsregionen internationellt men också att i de processer som utgör en del i GRs medfinansiering kunna utnyttja centrets resurser och få lokal nytta och mervärden genom forskarstöd.

Flera strategiska frågor som är väsentliga inom GRs verksamhet de

kommande åren har en direkt koppling till Mistra Urban Futures prioriterade områden. Nedan beskriver vi effekter och möjligheter inom några av dessa områden.

Rättvisa städer

Fokusområdet Rättvisa städer syftar till att ta fram kunskap kring hur individuella och gemensamma insatser kan användas för att nå det allmännas bästa, i form av tillgång till bra livsmiljöer, sysselsättning, välfärdssystem och möjlighet att påverka.

Det finns behov av att ta fram kriterier och metoder för att utveckla socialt hållbara städer och regioner. Inom GR finns ett kunskapsunderlag framtaget för socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. FoU i Väst/GR arbetar med flertalet satsningar som relaterar till olika frågor för att skapa ett socialt uthålligt samhälle. Särskilda prioriterade områden i det fortsatta arbetet bör vara att fokusera på att barnperspektivet och äldreperspektivet utvecklas inom de verksamhetsområden som har betydelse för samhällsplaneringen. Gröna städer

Fokusområdet Gröna Städer handlar om kunskapsproduktion kring att klara en växande befolkning och minskade resurstillgångar samt anpassning till klimatförändringar. Inom fokusområdet startar sedan flera projekt 2012 som handlar om att utveckla städer som innovativa organisationer, kapabla att tillhandahålla egna lösningar. Ett exempel är Affärsdriven hållbar

stadsutveckling där bland annat Alingsås och Mölndal medverkar. Ett annat är klimatomställning och det goda livet där Chalmers och Västra

Götalandsregionen (VGR) medverkar. Parallellt starar ett projekt

tillsammans med Lerums kommun, Chalmers, VGR och GR som syftar till att testa medborgardialog som verktyg för hållbar utveckling i Gråbo. En viktig del av GRs arbete med den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling är överlag miljöeffekter av stadsbyggandet, resursförbrukning och klimatfrågor.

(3)

3 Täta städer

I Mistra Urban Futures fokusområde Täta städer ska bland annat fördelar och nackdelar med tätare städer, i motsats till en utbredning över obebyggd mark och värdefulla naturområden, behandlas. Mistra Urban Futures förutspår en fortsatt förtätning av urbana områden som en huvudsaklig strategi och ska söka svar på de utmaningar som tätare städer medför. Inom fokusområdet Täta städer ska vikten av att skapa täthet av urbana resurser, exempelvis kommunikationer, kultur, service, grönområden och

mötesplatser belysas.

Göteborgsregionen förväntas öka från dagens ca 1 miljon till 1,5 miljoner invånare i arbetsmarknadsregionen år 2020. För att nå uppsatta mål i mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt- mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” behöver analysen och kunskapsbyggnaden stärkas. Aktiviteter som är utpekade i GRs verksamhetsinriktning och har koppling till de frågor som Mistra Urban Futures ska bygga gemensam kunskap kring är arbetet med infrastruktursatsningar, planering för en ny infrastrukturplan och transportstrategi samt särskilda aktiviteter som DART och Catch-MR. Förutom förstärkning av kunskap kring transportinfrastrukturen i regionen kan kunskapen utvecklas kring kustzonen och de gröna kilarna för att säkerställa tillgängligheten till dessa miljöer och stärka regionens attraktionskraft.

Övrigt

GR har under uppbyggnadsfasen av Mistra Urban Futures medverkat i pilotprojekten Flernivåstyrning – beslutsprocesser för en hållbar stads- och regionutveckling samt Urbana spel och genom fortsatt medverkan kan resultatet från det arbetet utvecklas vidare.

Medlemskommunernas nytta

Ett GR-nätverk är uppstartat med av kommundirektörerna utsedda tjänstemän från de 13 medlemskommunerna. Nätverket har uppgiften att bevaka nyttan av GRs engagemang genom att medverka i Mistra Urban Futures inriktningsarbete, sprida inbjudningar och övrigt material till berörda personer i medlemskommunerna och uppmärksamma intressanta referensprojekt, verksamheter och projektidéer i medlemskommunerna. Under vår och sommar 2011 har 13 dialogmöten genomförts i

medlemskommunerna. Ungefär 3-4 tjänstemän utvalda av

kontaktpersonerna i nätverket har deltagit från varje kommun. Syftet har varit att kartlägga vilka utmaningar inom området hållbar stadsutveckling

(4)

4

som kommunerna står inför och hur fortsatt samverkan inom Mistra Urban Futures kan se ut samt vad kommunerna har för nytta och behållning av centret. Slutsatserna är att de som medverkat ser att Mistra Urban Futures har möjlighet att utvidga kommunernas nätverk samt förstärka samverkan mellan forskning, praktik, näringsliv, myndigheter och

intresseorganisationer. Kompetensutveckling samt möjlighet till erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning, både hos tjänstemän och politiker, har lyfts fram som nyttor. Det kan i sin tur leda till en ökad kvalitet i planering och genomförande av olika stadsbyggnadsprojekt i strävan mot ett mer hållbart samhälle. Det finns en hög förväntan på kunskapshuben som ska utvecklas inom centrumet eftersom det finns ett behov av att ta del av goda exempel och lärdomar från andra städer i Sverige och utanför landets gränser. Flera ser möjligheten för politiker och tjänstemän att tillgå en neutral arena där kompetenser både inom såväl mjuka som hårda frågor kan bidra till en helhetssyn på samhällsbyggandet (läs mer i bilaga 2).

Former för GRs och övriga konsortieparters medfinansiering

Centrumets grundläggande finansieringsbehov täcks under dess första tolv år solidariskt av Mistra och konsortiets parter. År 2010-2011 har varit en uppbyggnadsfas där verksamheten har preciserats för att från 2012, efter en utvärdering av Mistra, gå in i två fyraåriga verksamhetsperioder. Mistras grundfinansiering uppgår för de två första åren till totalt max 15 mkr och för de följande åren max 15 mkr per år under förutsättning att konsortiet bidrar med samma belopp. Utöver detta tillkommer finansiering från Sida,

associerade parter (Trafikverket, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Boverket och White), internationella parter och externa finansiärer. GRs del i finansieringen för år 2010-2011 har uppgått till 200 000 kronor per år i kontanta medel samt in-kind motsvarande en halvtidstjänst. Övriga parter har under de två första åren bidragit med 1 mkr per år vardera från Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Västra

Götalandsregionen och Göteborgs stad, 200 000 kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt 100 000 kr från Svenska miljöinstitutet IVL, dvs. totalt 4,5 mkr per år. Utöver detta har parterna bidragit med

in-kindfinansiering. GRs in-kindfinansiering har bestått av en

samordningstjänst, Lisa Ström på 30 %, delfinansiering av Anders Hansson, seniorrådgivare, på 15 %, medverkan av Ylva Löf i projektet Flernivåstyrning, 3 %, samt Nils Gunnar Ernstsons deltagande i

konsortierådet.

Inför perioden 2012-2015 behövs nu ett förnyat ställningstagande. Ambitionen hos alla parter är att fördubbla insatserna. GRs fortsatta del i

(5)

5

finansieringen föreslås därmed vara 400 000 kr i kontanta medel. Vad gäller in-kind resurser föreslås en heltidstjänst, vilket motsvarar ca 1 mkr per år, inklusive overheadkostnad, totalt ca 1,5 mkr.

IVL och Länsstyrelsens insats är i samma storleksordning som GRs. Västra Götalandsregionen och Göteborg Stad planerar att föreslå 3 mkr och

Göteborgs Universitet och Chalmers 2 mkr. Alla parter bidrar med kontanta medel samt in-kind men med varierade fördelningar.

Ett konsortialavtal som syftar till att reglera de sju konsortieparternas

samarbete inom ramen för Centrumet och dess verksamhet har träffats 2011. Konsortieparterna förpliktar sig genom konsortialavtalet att samverka inom ramen för Centrumet. För kommande verksamhetsperiod ska ett nytt avtal mellan konsortieparterna tas fram.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att i samverkan med övriga konsortieparter stödja det gemensamma lärandet och kunskapsuppbyggnaden inom Mistra Urban Futures 2012-2015, att som en av sju konsortieparter bidra med finansiering av centret 2012 i

form av 1, 5 mkr, det vill säga 400 000 kr i kontanta medel samt resurser i form av arbetstid motsvarande en heltidstjänst, samt

att GRs medfinansiering i Mistra Urban Futures fortsättningsvis ska hanteras i ordinarie budgetprocess.

Göteborg 2011-09-29 Nils-Gunnar Ernstson

(6)

Mistra Urban Futures – budgetunderlag konsortieparterna

Det finns två huvudsakliga spår för stadsutvecklingen i världen idag. Det första rör behovet av ombyggnad för framtiden, främst i Europa, Oceanien och Amerika, där befintliga städer och urbana regioner inom en mycket snar framtid i grunden måste omvandlas för att möta mål kopplade till hållbar stadsutveckling. Det andra spåret handlar om att bygga urbana miljöer i de nya eller snabbt växande städerna i Afrika och Asien. Världen ska skapa utrymme för ytterligare 3 miljarder nya urbana invånare fram till 2050. Några av de utmaningar som dessa två vägar är likartade, t.ex. behovet av att anpassa sig till klimatförändringarna och motverka socioekonomisk utslagning. Men det finns också viktiga skillnader. Medan kompletteringen av städer i Europa, Oceanien och Amerika måste komma bort från fel urbana strukturer och överdriven resursförbrukning, måste de nya eller snabbt växande städerna i Afrika söder om Sahara och Asien ta itu med fattigdom i relation till urbaniseringen samt svaga offentlig institutioner.

Mistra Urban Futures tillskapades 2010 för att arbeta med några av de betydande utmaningar världens städer och urbana regioner står inför. Det övergripande målet med centret är att göra en verklig skillnad för utvecklingen av städer över hela världen genom att skapa ny kapacitet bland alla urbana aktörer. För att göra en sådan skillnad, är ett grundläggande perspektiv att alla urbana aktörer, både från praktik och akademi, ses som potentiella användare, producenter, och bärare av kunskap. Behovet av samverkan för att främja effektiva lösningar för hållbar stadsutveckling kräver gemensam, eller så kallad transdisciplinär kunskapsproduktion och kapacitetsbyggande. Det är den

samproducerande aspekten som är central för att hantera de utmaningar och svårigheter som finns i den urbana kontexten som i sig påverkar och involverar många olika intressenter, beslutsfattare, vetenskapliga discipliner och sektorer samt även intresseorganisationer, näringsliv och allmänhet.

Mistra Urban Futures affärsidé vilar på fyra hörnstenar: • en integrerad och holistisk syn på stadsutveckling • lokala och globala samarbeten och partnerskap

• nya modeller för interaktion och organisation för aktörer inom området • nya arbetssätt för kunskapsbildning, uppbyggnad och lärande

Två års uppbyggnadsfas

Mistra Urban Futures startade 2010 och befinner sig nu i slutet av två års

uppbyggnadsfas. Mistra Urban Futures har under planeringsperioden 2010-2011 initierat och startat ett antal pilotprojekt som är i färd med att avslutas under hösten 2011, liksom även en första omgång projekt som beräknas starta under hösten 2011 eller tidigt 2012. Under den första genomförandeperioden, 2012-2015, förutses ytterligare 10-

20 projekt startas, genomföras och avslutas.

Mistra Urban Futures har dessutom organiserat och genomfört eller kommer att

genomföra ett antal aktiviteter, bland annat vid World Expo i Shanghai och World Urban Forum i Rio de Janeiro, liksom vid Global Forum i Göteborg. Att anordna större

(7)

Centrumets planerade verksamhet för 2012-2015.

Att kommunicera resultat från praktik och vetenskapliga studier är prioriterade

aktiviteter. Mistra Urban Futures planerar för att publicera böcker och artiklar, att delta i internationella möten och debatter samt att initiera en trans-disciplinär tidskrift för kunskapsutveckling inom området.

Verksamhet 2012-2015

Urban Futures mål för perioden 2012-2015 är att bli ett internationellt ledande centrum inom hållbar stadsutveckling och betraktas som en ledande aktör för banbrytande praxis samt forskning i frontlinjen.

Utifrån perspektivet hållbar utveckling baseras centrets aktiviteter på synen om alla människors lika värde och likvärdiga rättigheter samt en rättvis och ansvarsfull

fördelning av resurserna mellan olika områden och över generationer. För att gå från ett allmänt förhållningssätt kring hållbar utveckling och konkret börja arbeta med hållbar stadsutveckling som pågående process prioriterar centret tre fokusområden, Rättvisa, Gröna och Täta städer (Fair, Green and Dense Cities. De tre dimensionerna av hållbar utveckling (social + miljö + ekonomin) är integrerade och konkretiseras i varje av dessa Fokusområden. Centrets inriktning och val av projekt är resultatet av en bred och omfattande process under våren 2011 där konsortieparterna haft en framträdande roll. Det utopiska idealet Rättvisa städer betonar grundläggande behov, tillgång till goda stadsmiljöer, lika möjlighet till försörjning, social välfärd, trygghet, ekosystemtjänster etc. Men medan urbaniseringen generellt har gjort samhällen mer rättvisa och jämlika är städer ofta mycket ojämlika och orättvisa platser. Fokusområdet ”Rättvisa Städer” (Fair Cities) behandlar vad vi behöver lära oss och hur vi lär oss för att möjliggöra en större rättvisa i världens städer.

Projekt som startar under senare delen av 2011 och 2012 innefattar ”Cities as Value Networks” som för samman ekonomi, sociologi, stadsplanering och andra

kunskapsområden inom den lokala plattformen i Göteborg, liksom ett Eko-turist initiativ vid plattformen i Kisumu, Kenya.

Städer kan ses både som offer och som bidragande till klimatförändringar, knappa resurser och sårbarhet utgör utmaningar för såväl praktiker som forskare. Fokusområdet

Gröna Städer (Green Cities) prioriterar dessa frågor, men även städer som innovativa

organisationer, kapabla att tillhandahålla egna lösningar. Under hösten 2011 pågår bl.a. projektutveckling inom ”Klimatomställningen och det goda livet” och ”Tillgänglighet som strategi för hållbar urban utveckling”.

Fördelar och nackdelar med tätare städer, i motsats till en utbredning över

jordbruksmark och värdefulla naturområden är ämnet för det tredje fokusområdet, Täta

Städer (Dense Cities). Mistra Urban Futures förutser en fortsatt förtätning av urbana

områden som en huvudsaklig strategi och svar på de utmaningar städer står inför. Den lokala plattformen i Göteborg har initierat ett par projekt som startar under 2011 inom området ”Uthållig förtätning”.

(8)

Organisation

Strategi, ledarskap och beslutsprocesser inom Mistra Urban Futures omfattas av en grundläggande syn på alla aktörer som bärare, användare och producenter av kunskap. Mistra Urban Futures har tre övergripande operationella delar:

• Lokala plattformar (Local Interaction Platforms, LIP) i olika delar av världen för uppbyggnad av kunskaper och kapacitet för att möta utmaningarna • En global arena för samarbete och lärande, där den specifika och lokala

kunskapen integreras med den allmängiltiga och globala. (COALA, Cooperation and Learning Arena).

• Ett sekretariat för ledning, samordning och administration

De lokala plattformarna främjar och underlättar lokala och trans-disciplinära aktiviteter i områden och grupperingar involverade i hållbar stadsutveckling. Hittills har Mistra Urban Futures etablerat lokala plattformar på fem platser:

• Göteborg, Sverige • Kisumu, Kenya • Kapstaden, Sydafrika • Manchester, Storbritannien • Shanghai, Kina

De lokala plattformarna fungerar även som regionala kontor för Mistra Urban Futures. Plattformarna är olika till sin karaktär och har också kommit olika långt i sin

uppbyggnad. Göteborgsplattformen har under uppbyggnadsfasen varit nära

sammankopplad med kärnfunktionen men när den första genomförandeperioden 2012-2015 startar ska Göteborgsplattformen, i likhet med de övriga fyra plattformarna, bli mer fristående. Göteborgsplattformens verksamhet har sin bas i Konsortiet och ett regionalt arbetsfält med nationella och internationella utblickar.

COALA, Collaboration and Learning Arena, är den internationella arena där Mistra Urban Futures kan dra nytta av existerande nätverk och internationella plattformar för att initiera och genomföra jämförande studier, gemensamma projekt, analyser,

översättning och kommunikationsaktiviteter, till exempel genom deltagande i konferenser eller konsultationer för beslutsfattare, och därmed stärka Centrumets internationella profil. Under hösten 2011 startas ett gemensamt pilotprojekt för samtliga plattformar med syftet att göra en jämförande granskning av styrning och politik för hållbara städer. Mistra Urban Futures drivs av en operativ chef, Lars Reuterswärd och en stab. Chalmers tekniska högskola är värd för Centrumet. De olika plattformarna styrs utifrån sina lokala sammanhang men med en gemensam central ledning och ett antal gemensamma

funktioner. Mistra Urban Futures styrelse leds av Ines Uusman och är ytterst

beslutsfattande om Centrumets verksamhet. Beslut om medel till Centrumet sker varje år i respektive finansierande organisation; Mistra, Sida och konsortiets medlemmar.

Konsortierådet, som består av ledningsrepresentanter från konsortieparterna har en rådgivande roll till ledningen och styrningen av Mistra Urban Futures.

(9)

Finansiering

Centrumet finansieras av Mistra – stiftelsen för miljöstrategisk forskning, SIDA och ett Konsortium bestående av Chalmers, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra

Götalands län och Västra Götalandsregionen. Chalmers är värd för centrumet. I nuläget finns också fyra associerade partners som på olika sätt bidrar till Centrumet med resurser. Mistra grundar sin finansiering på att konsortieparterna gemensamt tillför Centrumet resurser av minst samma värde som Mistra. Beslut om resursinsats fattas av respektive konsortiepart för varje kalenderår. Konsortieparternas resursinsatser kan bestå av såväl penninginsatser som in-kindfinansiering och ska vara direkt hänförliga till Centrumets verksamhet och ändamål. Kontantinsatser kan utöver grundläggande finansieringsbehov tillhandahållas Centrumet för egen disposition eller för samfinansiering av utvalda, specifika projekt.

Konsortieparternas samlade insatser ska uppgå till totalt femton miljoner för 2012, inklusive både kontantinsats och in-kindinsats. Principen under uppbyggnadsfasen har varit att parterna delat konsortiets resursinsats lika, men med olika fördelning på In-kind- och pennininsatser. Centrumstyrelse Plattform Kisumu Plattform Shanghai Plattform Manchester Plattform Kapstaden

COALA – arena för projektsamverkan och kunskapsutbyta Direktör + stab Chalmers rektor Konsortieråd KUNSKAPSHUB Plattform Göteborg

(10)

Tabell: Budget 2012

Intäkter till Mistra Urban Futures

Mkr Ev. villkor

Mistra 1 15 Till Sverige

Konsortieparterna 15 Kontanta medel+in-kind

Mistra 2 7 Till utlandet

SIDA 6 Till utlandet

Övriga LIP 8,5 Kontanta medel och in-kind

Associerade parter och övrig finansiering

7 Arbetsinsatser

Totalt 58,5 Fördelat mellan kontanta

(11)

Översiktsplan 2012 Tjörns kommun, samråd

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Tjörns kommun daterad 2011-08-23 beretts tillfälle att yttra sig över

”Översiktsplan 2012 Tjörns kommun, samråd”.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har på sitt sammanträde 2011-09-22 godkänt förslag till yttrande, daterat 2011-09-15. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-09-15.

(12)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 7 Dnr: 11-275.10 Tjänsteutlåtande 2011-09-15 Cecilia Kvist

Översiktsplan 2012 Tjörns kommun, samråd

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Tjörns kommun daterad 2011-08-23 beretts tillfälle att yttra sig över

”Översiktsplan 2012 Tjörns kommun, samråd”.

Bakgrund och syfte

Översiktsplan 2012 syftar till att uppdatera gällande översiktsplan från 2003. Den nya översiktsplanen har framförallt inriktats mot att tjäna som kommunalpolitiskt handlingsprogram för kommunens utveckling.

Tonvikten har lagts vid kommunens visioner för mark- och vattenanvändningen samt formulering av mål och strategier.

Översiktsplanens tidshorisont är satt till år 2025, men med utblick mot år 2050 i de fall där kommunen vill visa på mer långsiktiga

utvecklingsmöjligheter.

Sammanfattning av planförslaget

I planförslaget tar Tjörns kommun fasta på fyra mål och strategier för kommunens utveckling:

• Tjörns roll i regionen

• Bebyggelsestruktur och utveckling • Det goda livet

• Det robusta samhället

Tjörns roll i regionen

Inriktningen för strategin är att visa hur Tjörn kan utvecklas av egen kraft och samtidigt vara en aktiv del i Göteborgsregionen. Genom att utgå från Strukturbild för Göteborgsregionen vill Tjörns kommun betona vikten av att knyta Tjörn till regionen. Tjörns kommun bidrar till att stärka regionens attraktionskraft genom att erbjuda boende i natursköna områden och närheten till havet.

(13)

8

Bebyggelsestruktur och utveckling

Den förslagna lokala strukturbilden för Tjörns kommun ger en samlad bild av kommunens långsiktiga planering och är ett svar på Strukturbild för Göteborgsregionen. Den lokala strukturbilden utgår ifrån att

transportsystemet och bebyggelsen skall samordnas. Strategierna framkommer i strukturbilden nedan.

Det goda livet

Det goda livet innebär i korthet att skapa möjligheter till livskvalitet för alla kommunens medborgare och besökare. Två frågor av vikt är hur kommunen arbetar för att skapa bostäder för unga respektive äldre samt näringslivets behov av utveckling.

Det robusta samhället

Kommunens grundsyn är att kommunen skall vara säker att leva i och de tekniska systemen ska vara robusta så att störningar kan förekomma utan att vitala samhällsfunktioner upphör att fungera. Det innebär bl a att riskkällor skall identifieras och reduceras och om möjligt elimineras samt att

(14)

9

Kansliets kommentarer

Tjörns kommun har arbetat fram en översiktsplan som tar avstamp i

Strukturbild för Göteborgsregionen. Det är positivt att kommunen så tydligt vill utveckla sin roll i regionen. Genom att utgå från fyra mål och strategier

(15)

10

och ta fram en strukturbild för Tjörn visar man hur detta kan ske. Det är också intressant att ta del av hur kommunen använt metoden ”cultural planning” i framtagandet av översiktsplanen genom att inkludera medborgarnas synpunkter i planeringen.

Tjörn betonar vikten av att knyta an kommunen till regionen och vill bidra till att stärka regionens attraktionskraft genom att erbjuda boende i

natursköna områden i närhet till havet. Ur ett regionalt perspektiv utgör kustzonen med sina natur- och kulturmiljöer viktiga aspekter för det goda livet. Planförslaget understryker att ”…strukturbilden för Tjörn har en ökad regional förankring, med tyngdpunkt på nya exploateringsområden med god kollektivtrafik mot Stenungsund och Göteborg samt utveckling av befintliga tätorter.”.

Kommunens önskan är att öka befolkningen och antalet åretruntboende, och planförslaget ger möjlighet att bygga upp till 2 000 nya bostäder fram till år 2025. Befolkningsökningen skall i huvudsak koncentreras till kommunens tätorter, därutöver permanentning inom fritidsområden i anslutning till kommunens huvudstråk. Nybyggnation koncentreras till tätorterna och till de utpekade kollektivtrafikstråken. Med en sammanhållen

bebyggelsestruktur ökar tillgängligheten till områdena för det rörliga

friluftslivet. Antagna tätortstudier utgör grund för hur utvecklingen skall ske och kommunen har intagit en restriktiv hållning till att sprida bebyggelse utanför planerade tätortsområden. Möjlighet till åretruntboende skall inte underlättas där det kommer att leda till olämpliga kommunalekonomiska eller miljömässiga konsekvenser. Sammantaget innebär dessa åtgärder positiva steg för att nå målen enligt strukturbildens intentioner.

Den ökade befolkningen ger också underlag för möjligheten till förbättrad service. Kommunen tar stöd i den regionala handelsstrategin och arbetar för att bibehålla och utveckla befintlig närservice i kustzonen till nytta för åretruntboende och besökare.

Tjörn tar i planförslaget upp att en ökad befolkning ställer högre krav på långsiktig och effektiv infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. I arbetet med den lokala K2020 framkom det att Tjörn vill arbeta för snabb och bekväm trafik till Stenungsund och Göteborgs samt att utveckla bytespunkter och pendelparkeringar i Häggvall, Kållekärr och Myggenäs korsväg. I planförslaget lyfts också fram vikten av bra tätortstrafik på Tjörn samt kopplingen till pendeltågstationen i Stenungsund. GR önskar att kopplingen mellan en utbyggd bytespunkt i Myggenäs och

(16)

11

I planförslaget förs en alternativ förbindelse till fastlandet fram. Enligt en utredning skulle en sydlig förbindelse vara möjlig från ett område norr om Rönnäng och troligen ansluta vid Tjuvkil i Kungälvs kommun. I

översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun lyfts frågan om en eventuell Tjörntunnels anslutning till E6 i Kungälv. Denna fråga behöver studeras ytterligare. Enligt planförslaget ska förbindelsen avlasta trafiken på väg 160 över Tjörnbron. Hur ser trafikutvecklingen ut och vilken sorts trafik är den tänkt att avlasta? En stor del av pendlingen idag sker till Stenungsund och kommunen arbetar för att höja andelen kollektivtrafikresenärer.

Med en ökad befolkning ökar också trycket på den tekniska försörjningen. Redan idag är grundvattentillgången på Tjörn begränsad och

reservvattenförsörjningen är löst med en överföringsledning från Stenungsunds kommun. På längre sikt behöver vattenförsörjningen

kompletteras och det är bra att kommunen verkar för en lösning på lång sikt. Planförslaget lyfter också upp frågan om nytt reningsverk skall byggas vid Rönnäng eller om avloppet skall pumpas till Kungälv för vidare transport till Gryaab i Göteborg. Har Gryaab i så fall tillräcklig kapacitet? Har det diskuterats andra lösningar t ex med Stenungsunds eller Kungälvs kommuner?

Beträffande vindbruksplanen hänvisar GR till det generella yttrande, daterat 2009-10-28, som GR:s politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad antagit 2009-11-05 (bilaga 1).

(17)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 12

Bilaga 1

Dnr: 09-210.10 Tjänsteutlåtande 2009-10-28 Joanna Friberg Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till generellt yttrande gällande kommunala

vindbruksplaner

Flertalet kommuner inom Göteborgsregionen arbetar för närvarande med tematiska tillägg till översiktsplaner gällande vindkraft. Det finns dock inte någon lättillgänglig regional bild över vindkraftsutbyggnaden och dess konsekvenser. GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har därför inga underlag att grunda synpunkter på rörande enskilda planer. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, ges därför ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner.

Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta intentionerna i ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”, godkänd av GRs förbundsstyrelse 2008-05-23. Särskilt hänvisas till de strukturbildande elementen Kustzonen samt De gröna kilarna. För Kustzonen anges att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet, samt att särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändning i de strandnära områdena. För De gröna kilarna påpekas att deras värde i många avseenden är beroende av att grönområdena är stora och sammanhängande samt att många små ingrepp på sikt kan ge betydande påverkan.

Tonvikt läggs också på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella målkonflikter, även över kommungränserna, belyses.

(18)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 13 Dnr: 11-283.713 Styrelseärende 2011-10-28 Till Förbundsstyrelsen Förslag till

Förlängning av samverkansavtal för yrkesinriktad

vuxenutbildning

Sedan 1 januari 2010 finns ett samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenut-bildning i Göteborgsregionen, vilket löper ut 31 december 2011. Detta avtal, till vilket samtliga medlemskommuner är anslutna, bygger på kommunvisa bedömningar avseende den ömsesidiga nyttan av samverkan på

vuxenutbildningsområdet.

Utbildningsgruppen uppdrog 110414 åt Utbildningschefen att förbereda för en förlängning av befintligt avtal.

I förslag till förlängt avtal, daterat 110823, anges att detta ska vara ettårigt och gälla under 2012 (1 januari 2012 – 31 december 2012). Förslaget innebär en ren förlängning av befintligt avtal och i förslaget har gjorts tre ändringar (strykningar och textbyte) för att anpassa innehållet till gällande lag och förordning samt till praktisk tillämpning av avtalet. Dessa ändringar påverkar inte innebörden i avtalet.

Gällande avtal, såväl som förslaget till förlängning av avtalet, förutsätter inte alla medlemskommuners deltagande.

Text som föreslås utgå är:

3. Avtalets omfattning

”Utbildningarna är öppna för invånarna i de medlemskommuner som ingår i avtalet.”

5.6 GR Utbildning

”GR Utbildning ansvarar för myndighetsutövning som hör till lärares uppgifter.”

(19)

14

5.2 Förvaltningschefer med ansvar för vuxnas lärande (nedan benämnt Vux-UC)

Text som föreslås utgå:

”GRs medlemskommuners Utbildningschefsgrupp utser årligen ledamöter till Vux-UC representerande Göteborgs stad samt följande noder;

Norra noden (Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Lilla Edet) Södra Noden (Mölndal, Kungsbacka, Öckerö och Härryda) Östra Noden (Partille, Lerum och Alingsås)

Vuxenutbildningens förvaltningschef i Göteborgs stad är ordförande i Vux-UC det första året av avtalsperioden, varefter ordförandeskapet, om kommunerna så önskar, kan alternera.”

Text som föreslås ersätta ovanstående text:

”Utbildningscheferna i de kommuner vilka ansluter sig till avtalet utser representanter i Vux-UC samt dess ordförande.”

Dessutom har tidsangivelserna ändrats så att det nya avtalet gäller fr o m 2012-01-01 t o m 2012-12-31.

Utbildningsgruppen har för sin del 110908 godkänt förslaget.

I ärendet har också tagits fram en PM, daterad 2011-09-28, vilken beskriver GRs och kommunernas arbete med samverkan kring vuxenutbildningen från 1995 tills nu.

att för sin del godkänna förslaget till förlängning av nuvarande

samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning, daterat 110823, ett år för att gälla t o m 2012-12-31,

att föreslå medlemskommunerna godkänna förslaget till förlängning av nuvarande samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning, daterat 110823, ett år för att gälla t o m 2012-12-31, och att besked från kommunerna ska vara GR tillhanda senast 15 december 2011, samt att förklara Förbundsstyrelsens beslut omedelbart justerat.

Göteborg 29 september 2011 Nils-Gunnar Ernstson

(20)

1 PM 110530 PH

110901 KA 110915 KA 110928 PH

Arbetet med samverkan kring vuxenutbildning i

Göteborgsregionen

Bakgrund

Det har sedan GR-starten 1995 bedrivits nätverkssamarbete kring vuxenbildning i

Göteborgsregionen. Under hösten 2001 lämnade Utbildningsgruppen ett uppdrag om att ta fram en idéskiss till samverkansavtal för det framtida samarbetet på vuxenutbildningsområdet. På basis av denna idéskiss lämnade Utbildningsgruppen i juni 2003 ett uppdrag om att ta fram ett samverkansavtal. Detta första avtal trädde i kraft 1 juli 2004 och gällde under ett år. Detta har efterföljts av åtta olika avtal fram till det nu gällande, en successiv utveckling och

fördjupning av samarbetet.

Nuvarande avtal

I nuvarande avtal (2010-2011) har under 14 månader (jan 2010 - apr 2011) 7 000

utbildningsplatser erbjudits och 6 000 deltagare har antagits till sju starter, vilka innefattar 140 olika utbildningsalternativ inom 13 branscher. Avtal har slutits med 16 kommunala och/eller fristående utbildningsanordnare.

Av dem som avslutade sina studier vt 2010 var 60% mellan 20 och 29 år. 60% av dem som avslutade sina studier vt 2010 var i arbete ett halvår efter avslutad utbildning och 30% av dem som avslutade sina studier vt 2010 har läst vidare.

Finansiering

En faktor som inte var känd vid framtagandet av dagens avtal var den kraftfulla satsning på yrkesvux från statens sida i och med de från 2009 införda riktade statsbidragen. Under avtalsperioden jan 2010 - apr 2011 har utbetalats ett statsbidrag om 262 Mkr och ett samlat medlemskommunbidrag på 62 Mkr.

Kostnaden för GRs insats har under perioden jan 2010 - apr 2011 varit ca 5% av den totala omslutning på 128 Mkr. Medlemskommunerna har bidragit med 30 Mkr årligen, vilket motsvarar ca 4,8% av vad kommunerna satsar på vuxnas lärande.

Betydelsefulla faktorer

En avgörande faktor för den resultatgivande samverkan som nu etablerats är arbetsmarknadsförankringen, där arbetslivsytan har vidgats väsentligt bl a genom: - GRs Virtuella Kompetensråd

- de ESF-finansierade projekten VästKrafts och Avantos näringslivskontakter och metodik, - Teknikcollege samt Vård- och omsorgscollege med sina resp råd,

- SAK-rådet (Skola- och ArbetslivsKontakter) kopplat till www.praktikplatsen.se. Samtliga fora ovan har bred representation med ledande företrädare för arbetslivets organisationer och de beskrivs fylligare i den fotnot som återfinns sist i detta dokument.

(21)

2

Förutsättningar för det regionala samarbetet avseende vuxnas lärande är att det finns en regional överblick och klara kriterier samt gränssnitt för det lokala resp regionala jämte delaktighet. Det är dessutom avgörande att uppnå tillräckligt stor kritisk massa för att samordningsfördelarna ska bli mätbara och effektiva.

Individens behov och samverkan mellan olika utbildningsformer är centrala byggstenar liksom den kommunala förankringen samt kvalitetsuppföljning från olika perspektiv.

Nationellt renommé

Det finns stort ett nationellt stöd för tanken på regional samverkan kring vuxnas lärande. GR omnämns som det goda exemplet och har tilldelats mer statliga medel än om varje kommun ansökt för sig.

Nuläge

Utbildningsgruppen uppdrog 21 oktober 2010 åt Utbildningschefen att ta fram ett nytt avtal att efterträda det nuvarande som gäller t o m 2011-12-31. Vid sammanträde 14 april 2011 återremitterade Utbildningsgruppen frågan om nytt avtal och uppdrog även att förbereda för en förlängning av befintligt avtal.

Ett arbete pågår nu med att ta fram förslag till förlängning av nuvarande avtal samt att klargöra konsekvenserna av en sådan. Ett förslag till förlängning presenteras för Utbildningsgruppen för ställningstagande 8 september. Förbundsstyrelsen ges därefter möjlighet att ta ställning till avtalet och kommunerna kan därefter godkänna detta under hösten.

Kompletterande information efter Utbildningsgruppens sammanträde 30/5

Efter ett och ett halvt år av fördjupad regional samverkan kring vuxnas lärande kan effekter av samarbetet noteras och detta ur ett antal olika perspektiv enligt nedan. Effektstudier pekar på positivt utfall ur följande synvinklar.

Från det ekonomiska perspektivet konstateras att det regionala samarbetet har åstadkommit en högre statlig tilldelning än om respektive kommun ansökt om statsbidrag var för sig.

Skolverket har dessutom lyft fram samverkan kommuner emellan som en betydande

ingrediens i arbetet med yrkesvux, vilket också bidragit till att GR-kommunerna fått utökad tilldelning av statsbidrag. GR har för de båda åren 2010 och 2011 erhållit 249 Mkr i

statsbidrag, vilket är 33 Mkr mer än om kommunerna hade sökt var för sig.

GR fick 17% mer yrkesvuxplatser än vad folkmängdsandelen av riket stipulerar. Som en jämförelse fick Göteborgsregionen under 2010 29 platser per 1 000 inv, Malmö Stad två platser per 1 000 inv och Stockholms Stad en plats per 1 000 inv.

Inför 2012-2013 har regeringen i ett pressmeddelande (2011-09-12) tillkännagivit att man föreslår en ökning av platser inom yrkesvux och Yrkeshögskola med totalt 750 miljoner kronor för åren 2012-2013. En stor del av dessa platser avser ungdomar. Särskilda medel skall avsättas för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från gymnasieskolan och är inskriva i jobbgarantierna.

Från branschperspektivet urskiljs att utbildningar med större yrkesområdesbredd har kunnat anordnas och större utbildningsresurser har kunnat tas i anspråk genom att sökbasen har utökats.

(22)

3

Ur de studerandes synvinkel konstateras att kommuninvånarna har erbjudits ett både bättre och vidare utbud med kortare ställtid, vilket gjort det möjligt för deltagare att komma snabbare i utbildning och därefter arbete eller fortsatta studier, genom att sökandena har fått helt fri tillgänglighet till utbildningarna. De studerande har också kunnat erbjudas

yrkesutbildningar inom bristyrkesområden där utbildningarna har varit mer kostnadskrävande. Detta har möjliggjorts genom den gemensamma regionala finansieringen.

Efterfrågan från avnämare inom arbetslivet / näringslivet har bättre kunnat mötas inom betydligt bredare yrkesområden. Genom att göra utbildningarna öppet sökbara har

utbildningsanordnarna fått tillräckligt antal sökande till många fler utbildningar än om de enbart skulle rekrytera studerande inom respektive hemkommun.

GRs Virtuella Kompetensråd

Kompetensrådet utgörs av representanter från intresse-, arbetsgivar- och

arbetstagarorganisationer inom ett antal yrkesområden, större och mindre företag, Arbetsförmedlingen, samt från Göteborgsregionens Teknikcollege samt Vård- och Omsorgscollege. Kompetensrådet föreslår utbildningar och uttalar sig om relevansen av föreslagna kurspaket och innehållet i dessa.

VästKraft

Det just avslutade GR-projektet finansierat av ESF (50 mkr) erbjöd anställda eller uppsagda inom teknikbranschen kompetenshöjande insatser. Projektet skapades i ett brett partnerskap med arbetsmarknadens organisationer utifrån arbetsmarknadsläget i Göteborgsregionen under hösten 2008. Sammanlagt 92 företag har deltagit i projektet fördelade på; 10 mikroföretag, 39 små, 34 medelstora och 9 stora företag. Antal deltagare i projektet var 4 470, där 4 102

personer med en snittålder på 40 år vara anställda inom teknikbranschen och 368 personer var uppsagda från företag inom teknikbranschen. Deltagarna i projektet företrädde samtliga regionkommuner och alla centrala mål som låg till grund för ansökan infriades.

Avanto

Avanto är också ett ESF-projekt (efterföljare till VästKraft) med inriktning mot Strategisk kompetensförsörjning, Lärande miljöer på arbetsplatsen, Jämställdhetsintegrering och Mångfald.Deltagarna i projektet får stöd i arbetet med att ta fram strategier för kompetensförsörjning, parallellt med att kompetensbehov som finns i organisationen tillgodoses. Se länken http://www.avanto.se/ Teknikcollege Se länken http://www.grkom.se/grutbildning/gymnasieskolan/teknikcollege.4.6149635311349f20edf800 0137.html Vård- och omsorgscollege Se länken http://www.grkom.se/grutbildning/gymnasieskolan/vardochomsorgscollege.4.757502ce11763 a7c7d880001237.html SAK-rådet

Rådet för Skola- och ArbetslivsKontakter i Göteborgsregionen Se länken www.praktikplatsen.se

(23)

Översyn av regelverket gällande resekostnader för

nyanlända under etableringsperioden

Styrgruppen för arbetsmarknad har uppmärksammat de resekostnader som uppstår för nyanlända som deltar i vissa insatser inom ramen för den kommungemensamma plattformen, bl.a. samhällsorientering och sfi. Arbetsförmedlingen har möjlighet att delvis ersätta resor för nyanlända till aktiviteter inom etableringsplanen, men bara då dessa aktiviteter utförs i Arbetsförmedlingens regi och då de utförs av kommunerna på uppdrag av staten.

Styrgruppen menar att regelverket för resekostnader under

etableringsperioden bör ses över omgående och har därför upprättat ett förslag till framställan till Arbetsmarknadsdepartmentet, daterad 10 oktober 2011. Styrgruppen föreslår att förbundsstyrelsens antar denna framställan som sin egen.

att anta styrgruppens framställan, daterad 2011-10-10, som sin egen samt översända framställan till Arbetsmarknadsdepartementet.

(24)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 16 Till Integrationsminister Erik Ullenhag Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Översyn av regelverket gällande resekostnader för

nyanlända under etableringsperioden

Den nya etableringslagslagstiftningen ställer höga krav på en ökad samverkan mellan kommuner kring etableringen av nyanlända. En sådan samverkan uppmuntras dessutom på olika sätt i de skrivningar som rör etableringsreformen. Det har emellertid visat sig att samverkan mellan kommuner enligt den nya etableringslagen i många fall motverkas av andra lagar och förordningar. Ett sådant fall är regelverket kring resekostnader för nyanlända under etableringsperioden.

Göteborgsregionens kommuner har under flera år byggt upp ett kommungemensamt arbete kring etableringen av nyanlända. Arbetet har gjorts i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Syftet med det kommungemensamma arbetet är att regionens nyanlända så snart som möjligt efter erhållet uppehållstillstånd ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen och bli delaktiga i samhället. En förutsättning för samverkan är att nyanlända under etableringsperioden har möjlighet att finansiera resor till aktiviteter i olika delar av Göteborgsregionen. Arbetsförmedlingen har möjlighet att delvis ersätta resor för nyanlända till aktiviteter inom etableringsplanen. Denna möjlighet gäller dock inte resor till sfi och samhällsorientering, då dessa aktiviteter inte utförs i Arbetsförmedlingens regi. Det innebär att resor till samhällsorientering och sfi i dagsläget måste bekostas av den nyanlända själva. För nyanlända i Göteborgsregionen är detta i många fall en stor utgift som kan motverka individens deltagande i ur arbetsmarknadsperspektiv lämpliga aktiviteter.

I Göteborgsregionen har vi redan sett exempel på följderna av nu gällande regelverk. Sedan den 1 maj i år har vi en kommungemensam

(25)

17

samhällsorientering på nyanländas modersmål där all undervisning för närvarande bedrivs i Göteborg. Vi har noterat att ett antal anmälda studenter från kommunerna kring Göteborg inte kommit till kursstart och att detta enligt uppgifter från både kommuner och Arbetsförmedling berott på att individerna har bedömt resekostnaderna som för höga, även om avdraget på etableringsersättningen för frånvaron tagits i beaktande. Vidare har vi sedan den 1 juli i år ett stort antal regionala sfi- utbildningar med yrkesinriktning samt sfi för akademiker, som är sökbara för nyanlända i hela regionen. Vi befarar dock att många nyanlända på grund av de höga resekostnaderna även i fortsättningen kommer att välja att läsa sfi på grundläggande nivå i sin hemkommun istället för att välja en för sin yrkes- och utbildningsbakgrund anpassad sfi-utbildning i någon annan kommun och därmed gå miste om en ur arbetsmarknadssynpunkt mer lämplig utbildning. Det är tydligt att det regelverk som innebär att nyanlända förväntas finansiera sina egna resekostnader i praktiken får en rad orimliga konsekvenser, som dessutom riskerar att motverkar syftet med hela etableringsreformen. Många nyanlända riskerar därmed att gå miste om en effektiv etablering. I förlängningen kan det innebära försämrade möjligheter för regionens nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden och Göteborgsregionens arbetsmarknad riskerar att gå miste om värdefull kompetens och arbetskraft.

Frågan om resekostnader för nyanlända är ytterst angelägen. Förbundsstyrelsen anser därför att regelverket för resekostnader under etableringsperioden bör ses över omgående.

I Göteborgsregionens kommunalförbund ingår Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

(26)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 18 Dnr: 11-152.021 Styrelseärende 2011-10-28 Till Förbundsstyrelsen

Ekonomisk rapport för GR kvartal 3 (jan-aug år

2011)

Det ekonomiska resultatet för GR per sista augusti 2011 är 5 007 kkr. Resultatet för samma period fg år är 2 211 kkr.

Omsättningen för GR under årets åtta första månader är 237,4 mkr. 2010 års omsättning för samma period var 164,3 mkr. Prognosen är ett positivt resultat vid årets slut. För ytterligare detaljer se bilaga.

En granskningsrapport från GRs förtroendevalda revisorer efter revisionsmöte den 18 oktober kommer att utdelas vid sammanträdet,

Dotterbolag

Gryning Vård AB har per sista augusti ett resultat på 16,6 mkr och en omsättning på 277,6 mkr.

ISGR AB har per sista augusti ett resultat på 125 kkr och en omsättning på 54,5 mkr.

att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för GR kvartal 3 (jan-aug år 2011).

Göteborg 28 september 2011 Nils-Gunnar Ernstson

(27)

Ekonomisk rapport GR, jan-aug 2011 (kkr)

Verksamhet . Årsavgifter Övriga intäkter Kostnader Resultat Resultat aug-10

Styrgruppernas verksamhet

FoU i väst 2 448 4 148 -5 394 1 202 0

Miljö och samhällsbyggnad 5 770 2 120 -7 190 700 399

Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 3 870 11 710 -15 161 419 21

Utbildningsgruppen 10 062 170 261 -179 699 624 1 678

Styrgruppernas verksamhet Summa 22 150 188 239 -207 443 2 946 2 098

Övrig verksamhet

Gemensam administration 5 112 3 155 -7 687 581 -680

Politisk organisation 667 -832 -165 17

Räntor (exkl bankkostnader) 0 1 338 1 338 323

Transfereringar till andra organisationer 18 092 6 -17 790 308 453

Övrig verksamhet Summa 23 205 3 828 -24 971 2 062 114

Totalsumma 45 355 192 067 -232 414 5 007 2 211

Reserverade medel i pågående projekt & pågående arbete, jan-aug 2011

Reserverade medel tas ej med i beräkningen av resultatet, eftersom de avser ej avslutade projekt eller pågående arbete. Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (+), ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (-)

Verksamhet Kkr

FoU i väst 5 048

Miljö och samhällsbyggnad 2 275

Sociala- och arbetsmarknadsgruppen -2 868

Utbildningsgruppen 61 659

Gemensam administration 4 690

Transfereringar till andra organisationer 0

Räntor 0

(28)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR 19 Styrelseärende 2011-10-28 Till Förbundsstyrelsen

Anmälningsärenden från presidiet

Från sammanträde 2011-08-29

§ 50 Förslag till synpunkter SOU 2011:49 - Medfinansiering av transportinfrastruktur

Presidiet beslöt att ställa sig bakom VGRs skrivelse kompletterat med kansliets kommentarer; samt att delge förbundsstyrelsen beslutet.

§ 51 Förslag till yttrande över rapporten Järnvägens behov av ökad kapacitet 2012-2021

Presidiet beslöt att godkänna förslag till tjänsteutlåtande, daterat 2011-07-19, att till Västra Götalandsregionen översända förslag till tjänsteutlåtande med en skrivning om att GR stödjer deras förslag till skrivning; samt att delge förbundsstyrelsen beslutet.

§ 52 Ägarstrukturen för ISGR – fortsatt diskussion

Presidiet beslöt att uppdra åt förbundsdirektören att fortsätta utreda förslag till framtida lösning inklusive näringslivssamverkan vad gäller

ägarstrukturen för ISGR AB.

§ 61 Väg E45 – utbyggnad av återstående två avsnitt

Presidiet beslöt att lyfta upp ärendet inklusive den framtagna rapporten på kommande möte med BHU.

att anteckna anmälningsärendena till protokollet