Mistra Urban Futures

(1)

Göteborg 2011-05-13 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdagen den 26 maj, kl. 13.00-16.00 på GR:s kansli, rum Vinga.

Förslag till dagordning:

1. Val av justeringsman 2. Meddelanden

3. Mistra Urban Futures – Lisa Ström, GR

4. Klimatinvesteringsprogram – guldklimpar – Cecilia Kvist GR, Marielle Fredriksson Västtrafik och Hans Arby Sweco

5. Så bedrivs arbetet med vattenvårdsfrågor inom GR – Monica Dahlberg, GR 6. Information om kalkningsverksamheten i Göteborgsregionen 2010 – Joanna

Friberg, GR

7. Regional bergtäkts- eller materialförsörjningsplan? – Joanna Friberg och Pia Arnesson, GR

8. Jeriko – Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner, utställning – Per Kristersson, GR

9. Förslag till yttrande över ”Jeriko – Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner, utställning” (Beslutsärende – handling bifogas)

10. Förslag till yttrande över ” Utställning och remiss av järnvägsutredning med miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspår på Hamnbanan, Göteborg, delen Eriksberg - Pölsebo” (Beslutsärende - handling bifogas)

11. Förslag till yttrande över ”Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun, utställning”

(Beslutsärende – handling bifogas) 12. Rapport från pågående uppdrag 13. Övriga frågor

14. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.

(2)

Bifogas:

• Föregående protokoll

• Inkomna remisser som inte tagits upp till politisk behandling Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Owe Nilsson/Martin Wannholt Georgia Larsson

Ordförande / Vice ordf Sekreterare i styrgruppen

(3)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Dnr: 08-76.30

Styrgruppsärende 2011-05-26 Till

Mistra Urban Futures

Mistra Urban Futures är ett nystartat globalt centrum för hållbar

stadsutveckling som ska ta fram verkningsfull kunskap som ska göra verklig skillnad för miljön och människors liv i städer. Detta ska ske i nära

samverkan mellan praktiker och forskare. Centret består av fem plattformar varav Göteborgsplattformen är en. Övriga är Manchester, Kisumu,

Kapstaden och Shanghai.

Göteborgsplattformen för Mistra Urban Futures bygger på partnerskap och samverkan mellan 7 konsortieparter: GR (Göteborgsregionens

kommunalförbund), VGR (Västra Götalandsregionen), Göteborgs stad, Länsstyrelsen, IVL (svenska miljöinstitutet), Göteborgs universitet och Chalmers.

MISTRA - stiftelsen för miljöstrategisk forskning står för ungefär hälften av finansieringen och tillsammans går alla parterna in med medfinansiering av centret. Dessutom stöttar SIDA den internationella samverkan med

finansiella medel.

På styrgruppens sammanträde ges information om centrets uppbyggnad och planering inför kommande två verksamhetsperioder 2012-2015 och 2015- 2019.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna informationen

Göteborg 2011-05-13 Ylva Löf

/Lisa Ström

(4)

Dnr: 05-161.30 Styrgruppsärende 2011-05-26 Till

Klimatinvesteringsprogram – guldklimpar

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fick våren 2007 drygt 5 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för mobilitetsprojekten

”Dialog med hushållen” och ”Dialog med företagen”. Projekten pågår 2007- 2011 och den totala projektkostnaden uppgår till drygt 15 miljoner kronor.

Projekten håller på att avslutas och Marielle Fredriksson, projektledare för

”Dialog med hushållen” och Hans Arby, projektledare för ”Dialog med företagen” kommer och berättar om resultatet.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna informationen

/Cecilia Kvist

(5)

Dnr:

Så bedrivs arbetet med vattenvårdsfrågor inom GR

Inom GR har vi ett uppdrag att sköta administrationen av Göta älvs vattenvårdsförbund och de vattenråd som finns inom Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern.

Vattenvårdsförbundet har till uppgift att sköta recipientkontrollen åt sina medlemmar (kommuner, företag och organisationer) och vattenråden fungerar som nätverk som samarbetar med och bidrar med kunskap till bland annat länsstyrelser och Vattenmyndigheten i vattenförvaltnings- processen. En presentation av verksamheten kommer att ske på styrgruppens möte.

På GR:s hemsida finns ytterligare information om arbetet med vattenvård:

http://www.grkom.se/grinnehallsmeny/miljosamhallsbyggnad/miljo/vattenv ard.4.4fea3bce1110929824680001313.html

att till protokollet anteckna informationen

/Monica Dahlberg

(6)

1

Dnr: 04-117.30 Styrgruppsärende 2011-05-26

Information om kalkningsverksamheten i Göteborgsregionen 2010

Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter utförs av GR i sex av regionens kommuner i nära samarbete med länsstyrelserna som är ansvarig myndighet. Kalkningen finansieras till största delen av statsbidrag som administreras via Naturvårdsverket, och resterande kostnader står berörda kommuner för.

Målsättningen med kalkningsverksamheten är att naturligt förekommande arter av fisk och bottenlevande djur skall kunna fortleva eller återkomma till tidigare försurade vatten. Den kemiska målsättningen är att nå och kvarhålla neutrala pH-värden och öka vattnets buffertförmåga, dvs tålighet för försurande nedfall.

Allmänt kan sägas att vi lyckas uppfylla målsättningarna i våra vatten. Den hotfulla situation som förelåg i slutet av 1970-talet med lågt pH och avsaknad av buffertförmåga, samt utslagna fiskpopulationer, är nu förändrad i de vatten vi kalkar. På grund av minskade mängder försurande nedfall av svavel och kväve, samt stabila vattenkemiska värden i kalkade vattendrag, har

kalkmängderna minskat kraftigt under de senaste åren. Effekten av de neddragningar av kalkmängder som gjorts ser vi först om några år, men noterbart är att mätningar i referenssjöar som aldrig kalkats visar på en långsam ökning av pH-värden sedan mitten av 1990-talet.

Under 2010 utfördes kalkningar inom 14 kalkningsprojekt i GRs regi enligt siffrorna redovisade i tabellen nedan. Närmare 3 000 ton miljöcertifierat kalkstensmjöl spreds, både i sjöar och på våtmarker, för att komma

vattendragen till godo. Kalkspridningen utfördes med båt och helikopter från slutet av september till slutet av november 2010. Ett tiotal sjöar som fick spridas i april 2011 på grund av tidig isläggning i vintras, vilket gjorde att båten ej kunde sjösättas. Inför kalkstarten meddelas allmänheten genom annonsering i GP och lokalpress, samt genom anslag vid infarter till

strövområden. Kalkspridning med helikopter sker inte under älgjaktsveckan.

(7)

2 Kommun Kalkningsprojekt Kalkmängd 2010 [ton]

Kungälv Solbergsån 80

Vallerån 65

Lerum Lövsjöbäcken 75

Söabäcken 110

Kullaån-Pliktån 195

Alebäcken 65

Partille Svartåbäcken 90

Ramsjöarna 10

St Kåsjön 25

Härryda/Mölndal Mölndalsån 715

Kungsbackaån 1150

Kungsbacka Stockaån 25

Löftaån 25

Hornån 350

Totalt 2980

Kostnaderna för 2010 års kalkningar uppgår till drygt 3 800 000 kr, varav administration, planering och spridningskontroll svarar för ca 250 000 kr. Av dessa kostnader står staten för ca 90 % och kommunerna för resterande 10 %.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

/Joanna Friberg

(8)

Regional bergtäkts- eller materialförsörjningsplan?

Bakgrund

Vid styrgruppens lunch till lunchmöte i april aktualiserades frågan om regionens behov av bergtäkter samt dess påverkan på miljö och

infrastruktur. Frågan om lokalisering av bergtäkter kan vara en del i en materialförsörjningsplan som dessutom kan behandla frågor om

infrastruktur, upplagsplatser m m. Vid mötet konstaterades att de ledamöter från styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad som ingår i

förbundsstyrelsen har möjlighet att väcka frågan om behovet av en gemensam grus- och bergtäktsplan i förbundsstyrelsen. I den fortsatta diskussionen behöver klargöras om det är en regional bergtäkts- eller en regional materialförsörjningsplan som behövs.

Problematik:

• Svårt att lokalisera nya bergtäkter.

• Behovet av bergkrossmaterial är i vissa delar av regionen större än utbudet.

• Finns behov av deponier för bl a bergsmassor och muddermassor.

• Kostnader för transporter av sten och grus på land är stora.

• Miljöpåverkan p g a transporter (lastbilsrörelser), samt från sprängningar och stenhantering är stor.

GR:s tidigare engagemang

Under senaste tioårsperioden har GR genomfört följande:

2003 ”Grusförsörjningsplan för Göteborgsregionen”

Förbundsstyrelsen gav följduppdraget att ”arbeta fram ett program för den fortsatta hanteringen av grusförsörjningsplanen”.

(9)

2004 Beslut i förbundsstyrelsen om ”Åtgärdsprogram för regional

grusförsörjning”. Några medel för att genomföra föreslagna åtgärder finns inte kopplat till uppdraget.

Åtgärdsprogrammet innehöll följande förslag till åtgärder:

• att utarbeta en regional gruspolicy som kan användas av medlems- kommunerna vid upphandling och planering,

• att utreda lokalisering av nya bergtäkter i regionen,

• att utreda lokalisering av upplagsplatser för återvinning av byggmaterial respektive mellanlagring och hantering av entreprenadberg.

2008 Gruspolicyn ”Strategi för långsiktig hushållning med berg, grus och sand – en förutsättning för samhällsbyggande i Göteborgsregionen”.

Förbundsstyrelsen gav följduppdrag att undersöka förutsättningarna för att ta fram en regional materialförsörjningsplan.

Nuläge

Kansliet medverkade under 2009-10 i samtal kring lokalisering av bergtäkter i Göteborgs Stad tillsammans med tjänstemän från staden och länsstyrelsen.

Frågan diskuterades under 2010 i nätverket för stads- /samhällsbyggnadschefer.

På grund av flera förändringar på avdelning Planering som berört personalsidan har avdelningen fått omprioritera och senarelägga vissa uppdrag, däribland det fortsatta arbetet med materialförsörjningsfrågan.

Framtiden

Göteborgs Stad får många förfrågningar angående bergtäkter och stadsbyggnadskontoret bedömer att en regional utredning behövs som underlag för etablering av bergtäkter m m. Bl a behandlas ett ärende från länsstyrelsen kring en bergtäkt inom Ardalsberget där Swerock AB ansöker om tillstånd för täktverksamhet. Stadskansliet har fått i uppdrag att kontakta GR ”om att påbörja en regional utredning om materialförsörjningen”.

(10)

Länsstyrelsen har i samtal lyft frågan om en utredning kring det regionala behovet kring olika former av massor, inklusive att infrastruktur för detta behöver ses över. Även SGU har pekat på ett sådant behov.

Flera kommuner tar också upp frågan i olika sammanhang, bl a i sina respektive översiktsplaner. Kungälvs kommun uttalar t ex i sitt förslag till ny ÖP behovet av kommungemensamma utredningar rörande bl a

materialförsörjning (grus- och bergtäkter) samt mudderdeponier.

Nyligen färdigställde GR ”Avfallsplan för Göteborgsregionen” (A2020) och arbetet med en regional vattenförsörjningsplan (revidering av planen från 2003) pågår. Dessa kan ses som fristående delar i en regional kretsloppsplan där även en regional materialförsörjningsplan skulle kunna ingå.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information.

/Pia Arnesson, Joanna Friberg

(11)

KOMMU

Till Styrgrup

Försl fördju Utstä

Bakgru Götebor Lerums rubricer överens strategid GR har frågestä

•

• B

Kanslie I utställn och lyft delar av struktur korsning förutsät arbetsom pendeltå verksam befäster

UNALFÖRBUN

ppen för mi

lag till y upning a ällningsh

und

rgsregionen kommuner rad remiss. G sstämmelse

dokument.

tidigare ytt ällningar/up Sätt in Jerik Säkerställ a Belys att na ets kommen

ningshandli ter fram beh v Göteborg o

rbild och pe gen med en ttning för om

mråde påpe ågstationen mhetsområd r vägtrafiklö

UNDET GR

iljö och sam

yttrande av två ö handling

ns kommuna r daterad 20

GR svarar u med av GR

trat sig i sam ppmaningar.

ko i ett störr att området k

atur- och rek ntarer ingen har en hov av ett re

och Partille ekar på att Je n framtida tv mrådet. För kas vikten a . Planen utt det som grän

ösningar, ko

mhällsbyggn

över ”J översikts

g

alförbund (G 011-04-13 b

utifrån ett re R:s förbunds

mrådsskedet

re regionalt kan kollekti kreationsvä

n analys bel egionalt arb

när dessa f eriko ligger värförbindel

att inte Jeri av en koppl trycker, i om nslar E20 få ollektiva ell

1 nad

Jeriko – splaner”

GR) har i sk eretts tillfäl egionalt per sstyrelse bes

t (bifogas) o

sammanhan ivtrafik förs ärden säkers

lyst område etsområde s förtätas. An r väl i anslut

lse. Tvärlän iko enbart s ling till intil mrådesanaly år ”mycket h ler individue

Jonsere

”,

krivelse från lle att yttra s rspektiv och

slutade mål

och lyfte då

ng, sörjas, ställs.

et i ett region som kan avl

alysen bygg tning till E2 nken är ocks skall bli ett b lliggande Jo ysen, att

hög tillgäng ella.

ed, en

n Partille oc sig över h i

- och

fram följan

nalt perspek lasta central ger på GRs 20 och i

så en bilberoende onsered och glighet”. De

Dn Sty Tj 20 Pe

ch

nde

ktiv ala

e

etta

nr: 09-116.1 yrgruppsäre änsteutlåtan 011-05-26 er Kristersso

10 ende nde

on

(12)

KOMMU

I samråd önskan anslutni att tänka befintlig nya verk minst m befintlig I utställn för fler arbetsom de anstä till en ef I planen alternati station.

motorvä den sen lösninga höjdskil regional Kollekti Götebor denna lö om de a skall föl Natur- o sätt.

Samman utveckla utifrån d Styrgrup att godk

Götebor Ylva Lö

UNALFÖRBUN

dsredogörel att utifrån e ing till statio

a sig att all ga stationslä ksamhetsom motsvarande

gt stationslä ningsplanen lokala arbet mråde attrah ällda. Det är

ffektiv regio n framförs a

iva sätt. An Det andra a ägen. Efters

are lösninge arna. Koppl llnader och la koppling ivtrafik på m rgs innersta ösning upp ambitioner s

ljas.

och rekreati

nfattningsv a Jerikoomr de regionala

ppen för mi känna föresl

rg 9 maj 20 öf

UNDET GR lsen komme ett hållbarhe onssamhälle

framtida sta ägen.” GR v mråden i läg e förväntade äge skulle in

n anges att e tsplatser för herar företa r ytterligare onal kollekt att kollektiv ntingen med alternativet som område en kräver lo lingen till jä kapacitetsp en i järnväg motorvägen ad inte har k en alternati som finns i

ionsvärden b

is kan kons rådet som et a målsättnin iljö och sam laget till ytt

11

/

enterar Parti etsperspekti

en, i detta fa adsutvecklin vill i detta s gen som bry e kollektivtr

nnebära.

ett regionalt r boende i n ag med ett b e ett skäl till

tivtrafik.

trafikens an d lokalbuss e är kollektiv et är ytmäss okalbuss. De ärnvägen är problem på s gssystemet s n är en för ti kapacitet att iv linjestruk K2020 med

belyses i ut

tateras att m tt regionalt ngar som är mhällsbyggn rande, dater

/ Per Krister

2 tille och Ler

iv prioritera fall Jonsered

ng enbart sk sammanhan yter ny mark rafikandelar

t arbetsomr närområdet.

betydligt stö l att område

nknytning ti eller med lin vtrafik med sigt stort så et finns för- r besvärlig p spåren. För speciellt då illfället icke t ta emot fle ktur som kan

d en enkel, f

ställningsha

många frågo bostads- oc uppsatta.

nad föreslås rat 2011-05

rsson

rums komm a utbyggnad d, med att ”D

ka ske i ans ng mena att e

k bör kunna r som en eta

åde skapar Ett regiona rre upptagn et behöver e

ill området k nbana till Jo

expressbus får man för - och nackd på grund av delen är den

Västlänken e prioriterad er fordon. D n vara svår frekvent och

andlingen p

or om lämpl ch arbetsom

besluta -09

muner GRs der i direkt Det är ohåll

lutning till etablering a a motiveras ablering i va

förutsättnin alt

ningsområde n bra koppl

kan ske på t onsereds

sar på moda att äv delar med bå

stora n goda n är öppnad.

d lösning då essutom by att upprätth h snabb stru

å ett utförli

ligheten att mråde kvarst

lbart av

med ad

ngar e för ling

två

ven åda

. å ygger hålla

uktur

igt

tår

(13)

KOMMUUNALFÖRBUNUNDET GR

3

(14)

Dnr: 09-116.10

Tjänsteutlåtande 2009-08-10

Bengt Christensson

Till

Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan för Jeriko – Jonsered”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerum och Partille kommuner daterad 2009-05-14 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Den fördjupade översiktsplanen för Jeriko - Jonsered föreslår ett nytt område för verksamheter och bostäder i anslutning till en ny trafikplats på E20. Intentionerna överensstämmer med gällande översiktsplaner för Partille respektive Lerums kommuner och arbetet bedrivs i samverkan med Vägverkets pågående förstudie för en ny tvärled mellan E20 och rv 40.

Den fördjupade översiktsplanen tar sin utgångspunkt i de nationella

miljömålen och utgår från Göteborgsregionens mål för uthållig tillväxt och en utvecklad kollektivtrafik i enlighet med K2020.

Sammanfattning och utgångspunkter

Förslaget till fördjupad översiktsplan syftar främst till att tillskapa nya verksamhetsområden i ett attraktivt läge på gränsen mellan Partille och Lerum i anslutning till E20. Området är tänkt att inrymma verksamheter för upp till 3 000 arbetstillfällen samt dessutom tillskapa områden för upp till 1000 bostäder. Bostäder förläggs norr om motorvägen sydost om Jonsereds samhälle medan verksamheter förläggs söder om motorvägen i anslutning till en ny trafikplats på E20.

Den långsiktiga kollektivtrafikförsörjningen tar sin utgångspunkt i

intentionerna i K2020. Lerum har ännu inte genomfört någon lokal analys

(15)

utifrån K2020. Partilles lokala K2020 analys diskuterar översiktligt alternativ kollektivtrafikförsörjning via järnväg i Jonsered och via snabb bussförbindelse med anslutning till området.

Den fördjupade översiktsplanen redovisar översiktliga illustrationer men inga detaljerade förslag kring de olika delområdenas utformning och innehåll. I planförslaget framhålls att de miljömässiga konsekvenserna bedöms som rimliga i jämförelse med de positiva ekonomiska och social effekterna som ligger i ökad lokal arbetsmarknad, högre andel kollektiv arbetspendling och ökat befolkningsunderlag som stöd åt befintlig servicestruktur i Jonsered.

Kansliets kommentarer

Utvecklingen av det aktuella området i Jeriko tar i hög grad sin

utgångspunkt i utbyggnaden av en ny tvärförbindelse mellan E20 och rv 40.

Tvärförbindelsen är politiskt prioriterad i samband med den nu pågående åtgärdsplaneringen för perioden 2010-2021. Ett genomförande av

förbindelsen är sannolikt helt beroende av en långtgående medfinansiering för vilken berörda kommuner förväntas ta ansvar. Det innebär att

planeringen av det nu aktuella området liksom det intilliggande området Råhult kan få avgörande betydelse för att få till stånd förbindelsen.

Tvärförbindelsen är i första hand av intresse för att stärka de inbördes förbindelserna i den östra delen av Göteborgsregionen, öka tillgängligheten till Landvetter flygplats samt, inte minst, skapa förutsättningar för att frigöra utrymme för kollektivtrafiken i den inre delen av Göteborgsregionen.

Planförslaget tar vidare sitt avstamp i Lerums och Partille kommuners tolkning och tillämpning av den regionala strategin för Uthållig tillväxt och strukturbild för Göteborgsregionen samt K2020.

Planen hänvisar till regionala ställningstaganden kring behovet av framtida arbetsplatsområden i regionen, lokaliseringsmönster för framtida

bostadsbyggande samt kollektivtrafikstrukturens utveckling. Även miljöaspekter och teknisk försörjning berörs. Ambitionerna att inordna utvecklingen av Jeriko i det regionala sammanhanget är höga. Vår bedömning är att förslaget ändå inte redovisar en nöjaktig lösning för kollektivtrafiken. I kommande arbete förutsätter vi att lösningar utvecklas som så långt möjligt tillgodoser principen om att all resandeökning ska ske med kollektivtrafik (K2020).

Framtida arbetsplatsområden

(16)

GR instämmer i huvudsak med planens intentioner avseende

verksamhetsetablering. Jerikoområdet är sedan länge utpekat som ett regionalt intressant område för verksamhetslokalisering. Området har bedömts vara väl lokaliserat för logistikverksamhet eller likartade

verksamheter som genererar stora vägbundna transportmängder. Området är sannolikt också väl lämpat för lokal industri med inslag av

kontorsverksamhet.

Det är möjligt att området också kan tjäna som alternativ lokalisering för verksamheter som undanträngs vid utvecklingen av Partille centrum eller i andra centrala lägen i Göteborgsregionen

I planförslaget anges att det inte är av intresse för de båda kommunerna att etablera detaljhandel i Jeriko då denna i stället utvecklas på andra platser i kommunerna.

För att fullt ut motivera en exploatering av Jeriko krävs att området ses i ett större sammanhang. Området kan bidra till att få till stånd tvärförbindelsen och samtidigt underlätta en önskvärd utveckling av Partille centrum. Dessa förhållanden bör tydligare lyftas fram och säkerställas i det fortsatta arbetet.

Framtida bostäder och kollektivtrafik

I det fortsatta planarbetet bör frågan om bostadsbebyggelse ytterligare övervägas. Planförslaget redovisar en utbyggnad med upp till 1000 lägenheter norr om motorvägen. Ambitionen är att därigenom stärka Jonsered samhälle och därmed förutsättningarna att behålla servicenivån i denna kommundel. Planområdet ligger på ett höjdparti högt över Jonsered samhälle (ca 80 meter). Det är tveksamt om det är möjligt att få den starka koppling som krävs för att den tillkommande bebyggelsen ska uppfattas som en del av Jonsered samhälle och därmed få den betydelse för kommundelen som avses. Möjligen kan en bostadsbebyggelse inom Jerikoområdet ses i ett sammanhang med en framtida utbyggnad inom Råhult.

I överenskommelsen om strukturbild för Göteborgsregionen visas på det önskvärda med ett direkt samband mellan stadsutveckling och utbyggnad av kollektivtrafiken, dvs att vid planering av bostadsbyggande ska även

utbyggnaden av en väl fungerande kollektivtrafik säkerställas. Planområdet ligger i ett av huvudstråken men är inte direkt förbundet med

pendeltågstationen i Jonsered. I planen diskuteras möjligheten att skapa expressbusslinjer på E20. Vidare konstaterar man att en sådan linje

konkurrerar med pendeltågstrafiken på stambanan. Ett förslag till lösning är att knyta Jeriko till Jonsereds pendeltågsstation. På grund av den stora

(17)

nivåskillnaden är detta en utmaning oavsett vilken lösning man skapar, linbana eller buss.

Det är väsentligt att det kollektivtrafiksystem som utarbetas för Partille centrum och Jeriko (på sikt även Råhult) sammantaget är så attraktivt för såväl boende, verksamma och besökande att det aktivt bidrar till att den samlade resandeökningen i Göteborgsregionen kan klaras med

kollektivtrafik.

Natur- och rekreationsvärden

Två riksintressen berörs av Jerikoplanen. Området runt Aspen och Säveån är av riksintresse för naturvården. Ett mindre intrång kan bli aktuellt i områdets norra del. Planen innebär även ett mindre intrång i

Härskogsområdet, som är av riksintresse för friluftslivet. Detta

sammanhängande naturområde från Skatås i Göteborg till Hindås i Härryda kommun utgör en av de viktiga gröna kilarna i Göteborgsregionen. Det är angeläget att påverkan på detta område, liksom på området intill Aspen och Säveån belyses i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.

Göteborg 2009-06-15

Bo Aronsson

/Bengt Christensson

(18)

Dnr: 10-183.22

Förslag till yttrande över ”Utställning och remiss av järnvägsutredning med miljökonsekvens-

beskrivning för dubbelspår på Hamnbanan, Göteborg- delen Eriksberg-Pölsebo

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Trafikverket daterad 2011-04-19 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Utredningen finns att hämta på www.trafikverket.se/hamnbanan.

Förslag till yttrande, daterat 2011-05-13, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-05-13

/Georgia Larsson

(19)

1 Dnr:10-183.22 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2011-05-13 Georgia Larsson

Förslag till yttrande över ”Utställning och remiss av järnvägsutredning med miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspår på Hamnbanan, Göteborg, delen

Eriksberg – Pölsebo”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2011-04-19 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen efterfrågar allt mer

godstransporter på järnväg. Hamnbanan, som är den enda spårförbindelsen mellan hamnen och övriga landet, är för närvarade enkelspårig och har kapacitetsbrister. Trafikverket utreder nu en utbyggnad av Hamnbanan till dubbelspår i Göteborg. Projektet finns med i den nationella planen för transportsystemet 2010-2021.

Syftet med dubbelspårsutbyggnaden av Hamnbanan är att säkerställa

kapaciteten för framtida transporter på järnväg till och från Göteborgs hamn, raffinaderierna och övrig industri på Västra Hisingen. Dubbelspårs-

utbyggnaden ska även åtgärda barriäreffekter för markanvändningen på Norra Älvstranden och minska sårbarheten med ny bro över Göta Älv.

Sammanfattning

Utbyggnaden av Hamnbanan har delats in i fem olika etapper (se bild nedan).

De övriga fyra etapper är: ny järnvägsbro över Göta älv, Kvillebangården, sträckan Kvillebangården-Eriksbergsmotet samt sträckan Pölsebobangården- Skandiabangården.

För den ny aktuella etappen mellan Eriksbergsmotet och Pölsebangården har en järnvägsutredning genomförts. Järnvägsutredningen är i ett tidigt

planeringsskede vars syfte är att välja framtida utredningskorridor.

(20)

2 Utredningsalternativ

I järnvägsutredningen presenteras två utbyggnadsalternativ: nytt dubbelspår i befintlig sträckning eller i tunnel strax norr om nuvarande Hamnbana.

Utredningen innefattar tre korridoralternativ som betecknas B, BÖ och T.

- B innebär en dubbelspårsutbyggnad i befintlig sträckning, där ett nytt spår läggs strax norr eller söder om det befintliga spåret. Kostnaden för alternativ B blir lägre än för alternativ BÖ, som inkluderar en

överdäckning, för övrigt är alternativ B och BÖ likvärdiga.

- BÖ är i princip samma som B men inkluderar en 250m lång överdäckning över spåren direkt öster om Bratteråstunneln.

Kostnadsintervallet för alternativ BÖ har beräknats till mellan ca 600 och 900 Mkr med ett medelvärde på ca 700Mkr.

- T utgörs av dubbelspår i ny sträckning norr om nuvarande spår, i tunnel. Kostnadsintervallet för alternativ T har beräknats till mellan ca 750 Mkr och 1 150 Mkr med ett medelvärde på 950 Mkr.

I järnvägsutredningen jämförs utredningsalternativen men ett nollalternativ, som innebär att ingen ny järnväg byggs på aktuell sträcka.

GR ser positivt på Trafikverkets arbete med Hamnbanan då Göteborgs hamn utgör Nordeuropas viktigaste hamn och är av nationell strategisk betydelse för godstransporterna. Ur ett regionalt perspektiv är det viktigt att godsflöderna till och från hamnen fungerar på ett tillfredsställande sätt.

GR har antagit mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur -

(21)

3 Uthållig tillväxt. En av målsättningarna är att den regionala kärnan ska stärkas

med ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende fram till 2020. Vikten av en attraktiv och lättillgänglig regionkärna, till vilken området längs

Hamnbanan hör, är av central betydelse för hela Göteborgsregionens

utveckling. Ett annat viktigt mål i Uthållig tillväxt är att Hamnbanan ska vara utbyggd i nytt läge senast 2020.

Hamnbanan passerar ett expansivt område med stora möjligheter till

stadsutveckling till gagn för hela Göteborgsregionens utveckling. Samtidigt är tillgängligheten till Göteborgs hamn och övriga industriområden av största vikt för svensk ekonomi. Såväl stadsutvecklingen som de ökande godsflödena ställer krav på effektiva transportlösningar.

GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i antagen Strukturbild för Göteborgsregionen uttryckt den långsiktiga

visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region.

En ökad befolkning och en fortsatt regionförstoring ställer höga krav på en långsiktigt hållbar infrastruktur som begränsar miljöpåverkan. Utvecklingen måste säkras genom att bl.a. kapaciteten i järnvägssystemet ökar.

Hamnbanan utgör idag, tillsammans med Lundbyleden som löper parallellt med Hamnbanan, starka inslag i den regionala kärnan och bidrar till

transportkorridorens barriäreffekt. En fortsatt samordning längs stråket är en förutsättning för en god helhetslösning som i sin tur stödjer de regionala målsättningarna om en hållbar regional utveckling.

Ur ett regionalt perspektiv och med stöd i tidigare nämnda målsättningar för utvecklingen av den regionala strukturen förordar GR en fortsatt utredning i linje med alternativ T.

(22)

1 Dnr: 10-26.10

Styrgruppsärende 2011-05-26

Förslag till yttrande över Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun, utställning

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad 2011-03-29 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

GR har genom beslut i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, 2010-04-15, samt i förbundsstyrelsen, 2010-05-07, yttrat sig över tidigare samrådshandling (yttrandet bifogas). Utställningshandlingen finns att läsa på www.kungalv.se.

Efter att ha tagit del av synpunkter som framkommit under samrådsprocessen har kommunen utarbetat en utställningshandling och sammanställt en

samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen finns också en sammanfattning av hur planförslaget förändrats efter samrådet.

GR konstaterar att kommunen i huvudsak tagit hänsyn till de synpunkter som tidigare framförts. Bl a redovisas inte den s k Ale-länken (en förbindelse mellan Kornhalls färjeläge i Göteborgs kommun och Nödinge/Nol i Ale kommun, norr om Kungälvs tätort) i det nya planförslaget. I planen konstateras istället att eftersom tvärförbindelsen inte finns med i GR:s strukturbild medför det att frågan måste lyftas upp till regional nivå och utredas i samarbete med grannkommuner och Trafikverket. GR ser positivt på en sådan hantering.

GR konstaterar vidare att de s k serviceorternas tätortsavgränsning har

förtydligats, vilket är positivt. När det gäller tätorten Kungälv-Ytterby uppfattar GR det som att möjligheten att stärka sambandet mellan dessa orter inte

tillvaratas fullt ut. Kommunen har här möjlighet att tydligare verka för en utveckling av Ytterbys stationssamhälle. Genom att utveckla stationssamhällen skapas ett viktigt verktyg för att åstadkomma ett effektivt resande med

kollektivtrafik inom regionen. Samtidigt är det viktigt att tillräcklig kapacitet skapas på spåren. I planförslaget prioriteras i nuläget istället bevarande av

”särskild värdefull åkermark”. En strategisk avvägning mellan bevarande av jordbruksmark och stadsutveckling i Ytterby kvarstår. Eftersom det finns en stor efterfrågan på bostäder innebär den nu gjorda avvägningen att kommunen väljer utbyggnad i mindre kontroversiella lägen som inte ger samma möjlighet till effektivt resande som stationsnära bostäder erbjuder.

GR har i övrigt inga synpunkter att tillägga.

(23)

2 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-05-12

/Pia Arnesson, Per Kristersson

(24)

3 Dnr: 10-26.10 Styrgruppsärende 2010-03-30 Pia Arnesson Per Kristersson

Förslag till yttrande över Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad 2010-02-05 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR svarar utifrån ett regionalt perspektiv och i överensstämmelse med av GR:s förbundsstyrelse beslutade mål- och strategidokument.

Kungälv är en del i Göteborgsregionens utveckling och såväl Västra Götalands vision ”Det goda livet” som GR:s strukturbild ligger till grund för Kungälvs utvecklingsarbete.

Som en del i Göteborgsregionens arbetsmarknadsregion är kommunen tydlig med sin roll att, i samverkan med övriga kommuner, försörja regionen med bostäder. Den övergripande strategin för kommunens utveckling är att Kungälv ska växa och målet är 50 000 invånare år 2020 (jämför med dagens ca 40 700 invånare). Översiktsplanens övergripande principer för framtida

markanvändning och bebyggelseutveckling ska stimulera befolkningstillväxten och stärka förutsättningarna för näringslivet i Kungälv och i en stor och

geografiskt växande region.

Förslaget till ny översiktsplan innehåller tre grundprinciper av fundamental betydelse:

- att följa regionala målbilder

- att folkmängden ska uppnå 50 000 invånare till år 2020 - att serviceorterna ska stärkas.

Kommunfullmäktige har dessutom gett direktiv om att följande frågor särskilt ska beaktas i den nya översiktsplanen:

- Planberedskap för nya bostäder

- Riktlinjer för utvecklingen av landsbygden och i kustzonen - Nya verksamhetsområden

- Nya områden för vindkraft och andra förnyelsebara energikällor - Trafik

Bilaga

(25)

4 Översiktsplanen ska också bidra till en utveckling mot ett hållbart samhälle

och därför ska samtliga dimensioner i hållbarhetsbegreppet beaktas med ett särskilt fokus på den sociala dimensionen.

Sammanfattning av planförslaget Planens övergripande inriktning:

• Kungälv ska växa och utvecklas med bostäder och näringsliv

(besöksnäringen) som en del av regionens bostads- och arbetsmarknad.

• Kungälv ska främja en bättre balans mellan Göteborgsregionens norra och södra delar och vara en aktiv del i regionens utveckling och särskilt den norra delen.

• Målsättningen är att det år 2020 ska ges möjlighet för 50 000 invånare att bo i Kungälv.

• Kommunen ska ha en planberedskap för i genomsnitt minst 400 bostäder per år.

• Bebyggelseutvecklingen i Kungälv ska stödja en välutbyggd och attraktiv kollektivtrafik. Detta kan ske genom att bygga vidare på dagens struktur, utveckla serviceorterna (Kode, Marstrand, Kärna och Diseröd) och använda prioriterade kustområden för boende, rekreation och besöksnäring.

• Som stöd för kollektivtrafiken och ett robust transportsystem ska på lång sikt fler förbindelser över Nordre och Göta älv skapas.

• Kusten ska utgöra en resurs för bebyggelseutveckling och genom att prioritera några utpekade områden stöds kollektivtrafiken.

• Jordbruksmark ska som grundprincip inte användas för ny bebyggelse.

• Vindkraft ska lokaliseras med hänsyn till befintlig bebyggelse och stora opåverkade områden.

Planens tidshorisont är fram till år 2020, men med utblick mot 2050.

Kungälvs kommun presenterar en översiktsplan som tar ett tydligt avstamp i GR:s strukturbild. Planförslaget är ambitiöst och belyser på ett bra sätt

(26)

5 Kungälvs roll och ansvar i Göteborgsregionen samt tydliggör sitt

förhållningssätt till ett antal regionala frågeställningar.

Kommunen har utifrån tankegångarna i GR:s strukturbild utvecklat två egna strukturbilder; ”Kungälvs strukturbild 2020” och ”Utblick strukturbild 2050”.

Att följa regionala målbilder

Kommunen anger i planen att GR:s strukturbild och dess överenskommelser ger grunden för att leda utvecklingen mot en hållbar utveckling avseende t ex minskat bilberoende och en ökad kollektivtrafikandel. Detta kan uppnås genom t ex att lokalisera nya bostäder och verksamhetsområden på ett sådant sätt så att intentionerna i GR:s mål- och strategidokument stärks.

Det framgår tydligt i planen att kommunen har motsvarande övergripande ambition. Genom att medvetet stärka redan etablerade stråk och

kollektivtrafikknutpunkter ges förutsättningar att minska bilberoendet och öka andelen kollektivtrafikresande. Lokaliseringar som inte bidrar till att göra motsvarande bör undvikas – med andra ord krävs en väl avvägd strategisk planering för att nå uppsatta ambitioner.

Ett strategiskt område som ligger mellan två viktiga knutpunkter och som inte berörs i planen är området mellan Ytterby station och motorvägshållplatsen i Kungälv. Kan detta område nyttjas på ett bra sätt för att knyta samman och stärka sambandet inom centralorten Kungälv – Ytterby?

Serviceorterna ska stärkas

När kommunen vidareutvecklar strukturbildens intentioner i sin översiktsplan är det viktigt att klargöra de funktionella krav som ställs på strukturbildens olika delar. Vilken roll ska en serviceort ha? Hur blir serviceorten attraktiv?

Vilka krav ställs för att skapa hög kollektivtrafikandel? Och vilka krav ställs för att skapa en god integration mellan lokala och regionala intressen? Hur ska den ”ideala” serviceorten utformas?

Kommunen har här tagit ett första steg genom att kring varje serviceort redovisa en tätortsavgränsning med syftet att tydliggöra översiktsplanens inriktning mot en mer koncentrerad bebyggelse. Nästa steg kan vara att

tydliggöra ett innehåll som svarar upp mot det övergripande syftet med uthållig tillväxt och hur frågeställningarna ovan kan belysas.

Folkmängden ska uppnå 50 000 invånare till år 2020

Målsättningen är att det år 2020 ska ges möjlighet för 50 000 invånare att bo i Kungälv. Kommunen tar därmed en tydlig roll för att främja en bättre balans

(27)

6 mellan Göteborgsregionens norra och södra delar genom att vara en aktiv del i

regionens utveckling.

Kungälvs befolkningstillväxt kan antas komma att utgöras dels av naturlig befolkningsökning och dels av inflyttning från andra kommuner, främst Göteborg. Med tanke på att Göteborgs befolkningstillväxt till stor del beror på såväl inrikes som utrikes inflyttning är det viktigt att beakta flyttkedjor som möjliggör för alla olika grupper att bli en del av Kungälvs utveckling.

Samtidigt kan det bidra till att motverka segregation i regionen. Inom GR pågår ett arbete för att utveckla ett diskussions- och kunskapsunderlag kring socialt hållbar utveckling och som en del i detta belyses dessa flyttströmmars betydelse.

Regionens infrastruktur

I ett långsiktigt perspektiv anges i planen en tvärförbindelse, ”Alelänken”, norr om Kungälvs tätort mellan Kornhall i Göteborgs kommun och Nödinge/Nol i Ale kommun. Motsvarande struktur finns varken i GR:s strukturbild, andra regionala planer eller i planer för Ale respektive Göteborgs kommun.

Det är väsentligt att den nu framtagna strukturbildens infrastruktur stärks och utvecklas innan nya strukturerande element tillförs. De finansieringsproblem som under lång tid har funnits för investeringar av infrastruktur pekar även på svårigheten att bygga ”nya” vägar. Behovet av en ny ringled behöver klargöras och diskuteras ingående i det fortsatta arbetet.

Förverkligande av K2020

I planen lyfts arbetet inom det regionala kollektivtrafikprogrammet K2020 och det kommunala ”K2020 lokalt” fram som en grund för utformningen av ett framtida kollektivtrafiksystem. Ambitionen med en kraftigt ökad

kollektivtrafikandel, i enlighet med målsättningen i K2020, realiseras genom de strategier som väljs för hur markanvändningen skall ske. I ”K2020 lokalt”

pekas bytespunkter mellan lokal och regional kollektivtrafik ut. I

översiktsplanen saknas dessa punkter och därmed saknas den strukturerande kopplingen mellan de lokala och regionala kollektivtrafikstråken.

Utvecklingen i kustzonen

Kustzonen är ett av de strukturerande elementen i GRs strukturbild. Det finns behov av att utveckla denna del av regionen dels som en regional resurs för det rörliga friluftslivet och dels för en lokal markanvändning. I planen finns några prioriterade bebyggelseområden utpekade. Frågeställningar kring kustzonens utveckling delas med bland andra Göteborgs, Stenungssunds, Tjörns och Öckerö kommuner. Hur kan dessa kvalitéer förvaltas utan att bevarandet i sig

(28)

7 verkar hämmande? Hur kan utspridning av bebyggelse utanför de utpekade

områdena motverkas innan underlag för god kollektivtrafik byggts ut? Kan en tydligare definierad roll i regionens strukturbild/kommunens utvecklade strukturbild bidra till de utpekade områdena utveckling? Ska de i planen föreslagna prioriterade bebyggelseområdena i kustzonen redan idag ses som framtida serviceorter och som därmed ges en stark koppling till

kollektivtrafiksystemet? Eftersom frågeställningarna är likartade för flera kommuner vore det önskvärt att ett samarbete inleds för att belysa möjligheter och problem i kustzonen.

Göta älv och Nordre älv

Göta älv är i hög grad ett strukturerande element i GR:s strukturbild. En samsyn kring älvens olika funktioner och hur dessa ska balanseras inbördes är avgörande för att skapa en långsiktigt stark och hållbar regional struktur.

Översiktsplanen är inte i alla delar tydlig avseende Kungälvs syn på hur området utefter Göta älv och Nordre älv ska utvecklas. Inom GR pågår en kunskapsuppbyggande process för att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring älven och dess närområde. Hittills har arbetet fokuserat på att belysa den problematik som är förknippad med en utökad sjöfart kontra utformningen av tvärförbindelser.

(29)

1 Protokoll 28 april 2011 Georgia Larsson

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Tid: 10.00-10.30 Plats: Marstrand Närvarande ledamöter

Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande Rolf Gustavsson (s), Ale

Thorsten Larsson (m), Alingsås Ulrika Landergren (fp), Kungsbacka Mats Frisell (s), Kungälv

Ulf Wetterlund (fp), Lilla Edet Kajsa Hamnén (m), Mölndal Lasse Selander (v), Partille Arne Olsson (c), Stenungsund Gunilla Nordberg (s), Tjörn Rolf Edvardsson (s), Öckerö Övriga närvarande

Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götaland Pia Arnesson, GR

Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Georgia Larsson, GR Ylva Löf, GR

Anita Rynvall Mårtensson, GR

§ 1. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Ulrika Landergren (fp).

§ 2. Meddelanden Inga meddelanden togs upp.

§ 3. Förslag till synpunkter på Göteborg Landvetter Airports ansökan om nytt miljötillstånd – samrådshandling

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen.

Styrgruppen beslöt

(30)

2 att godkänna förslag till tjänsteutlåtande, daterat 2011-04-14; samt att

omedelbart justera paragrafen

§ 4. Förslag till yttrande över ”Program för centrala Öckerö”

Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-04-11; samt att omedelbart justera paragrafen

§ 5. Förslag till yttrande över ”program för CW Borgs Väg/Snippenområdet”

Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-04-05; samt att omedelbart justera paragrafen

§ 6. Rapport från pågående uppdrag

• Ylva Löf, GR informerade att Västra Götalandsregioner önskar att GR deltar i Vänersamarbetet. GRs medverkan i Vänersamarbetet faller inom satt uppdrag för Göta Älv som går ut på att undersöka förutsättningarna för att i samverkan med berörda parter nå fram till en gemensam bild av hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information

§ 7. Övriga frågor

• Ulrika Landergren (fp) lyfte frågan om framtagandet av en regional materialförsörjningsplan. Förbundsstyrelsen beslutade 2008-05-23

”att ge kansliet i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ta fram en regional materialförsörjningsplan samt i övrigt verka för att gemensamma arbetsformer utvecklas”. Styrgruppen anser att det är viktigt att aktualisera frågan om en gemensam grus- och

bergtäktsplan (del i materialförsörjningsplanen).

Styrgruppen beslöt

(31)

3 att de ledamöter från styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad som ingår i

förbundsstyrelsen, väcker frågan om behovet av en gemensam grus- och bergtäktsplan i förbundsstyrelsen

8. Nästa sammanträde

Nästa sammanträde är torsdag den 26 maj, kl. 13-16 på GR:s kansli, Gårdavägen 2, rum Vinga.

Göteborg 2011-05-10

Georgia Larsson

Justeras:

Owe Nilsson Ulrika Landergren

(32)

1

För kännedom Styrgruppsärende 2011-05-26

Till

Inkomna remisser som inte tagits upp till politisk behandling

Kansliet har yttrat sig över följande:

• Förstudie, Väg 155, delen Pilegården – Hovåsmotet. Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken. Göteborgs stad.

• Utställning av detaljplaneförslag för Stora Höga Centrum II, etapp 1 del av Höga 2:124. Stenungsund.

Göteborg 2011-05-13 Georgia Larsson