Charlotte Axelsson 2011-09-15 Dnr: 2011/
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen för Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås, organisationsnummer 222 000 – 2071, med säte i Mölndals Stad avger delårsrapport för perioden januari till och med augusti 2011. Samordningsförbundet bildades 1 juli 2006 utifrån ett initiativ av förbundets medlemmar.
Lagstiftningen - Ett synsätt på välfärdsarbetet
Lagen om Finansiell samordning handlar ytterst om att erövra ett nytt synsätt på välfärdsarbetet. Ett synsätt som innebär att den enskilde individens behov, förmåga och delaktighet är grunden för vilken rehabilitering som sätts in och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter. Samordningsförbundets arbete utgår därför från en vision om att man med gemensamma resurser tar ett gemensamt ansvar.
Arbetet skall utgå från det lokala perspektivet, individens behov och medarbetarnas erfarenheter. De samverkande organisationerna är utgångspunkten för hur Samordningsförbundet väljer att organisera den verksamhet som stöds/finansieras av förbundet.
Detta synsätt skapar förutsättningar för en ökad välfärd och ett ökat välbefinnande för den enskilde tillsammans med en samhällsekonomisk vinst. Lagstiftningen ger möjlighet att samordna resurser samt att skapa förutsättningar för samhället att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser. Lagstiftningen ger de samverkande organisationerna mandat att ta gemensamma beslut om gemensamma målgrupper med gemensamma medel.
Samverkan genom Finansiell samordning dvs. när både stat, kommun och landsting stödjer samverkan via en gemensam juridisk person är unikt i svensk förvaltningshistoria. Det är första gången sedan 1634 som möjligheten finns att arbeta så gränsöverskridande som samordningsförbunden medger.
En viktig erfarenhet har på ett träffsäkert sätt fångats i statlig utredning:
”Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas.”
(Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)
Medlemmar
Samordningsförbundets medlemmar är:
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Mölndals Stad, Partille-, Lerum-, Härryda- och Alingsås kommuner.
Bidrag
Samordningsförbundet erhåller bidrag från medlemmarna i syfte att främja samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan aktörerna. Budgeten för helåret är fastställt till 2011 till 10,2 miljoner kronor, det finansiella bidraget är fördelat enligt tabell nedan. Kommunernas fördelning baseras på andel invånare per den 30 juni 2010.
Bidrag i tkr
Försäkringskassan 5100
Arbetsförmedlingen
Kommunerna 2500
Regionen 2500
Totalt 10 200
Ändamål
Förbundets ändamål är att inom sitt geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning. Resurserna skall användas till insatser med syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundet skall vara en arena för dialog vid individens övergång mellan myndigheterna samt försäkra att en säkerställd nivå av samverkan hela tiden upprätthålls.
FÖRBUNDETS ORGANISATION
Samordningsförbundet bildades med ambitionen att bli en viktig aktör i arbetet med att utveckla en bättre välfärd inom förbundets geografiska område. Samordningsförbundets intentioner är att arbetet skall ske i samklang med huvudmännens verksamheter lokalt för att bygga på befintliga grunder och lokala behov. Detta arbetssätt förväntas effektivisera resursanvändningen och förbättra samarbetet mellan myndigheterna. Förbundet får inte fatta sådana beslut som utgör myndighetsutövning gentemot enskilda personer utan det ankommer på respektive myndighet att besluta om rehabiliteringsinsatser eller offentligt försörjningsstöd.
Samordningsförbundets beslutande organ är dess styrelse och består av fyra ledamöter och sju ersättare. Varje huvudman utser vardera en styrelseledamot och en ersättare, kommunerna representerar med varsin ersättare. Styrelsen har under perioden haft 3 sammanträden. Utöver det har delar av styrelsen medverkat på nationell konferens i Norrköping 13-14 april, styrelseutbildning i januari samt framtidskonferens i juni.
LSG (lokal samverkansgrupp) har en stor betydelse för legitimitet, effektivitet och kontinuitet i samverkansarbetet samt har den lokala kunskapen och förankringen. Samordningsförbundet bistår LSG i uppdraget som styrgrupp för verksamheter finansierade av Samordningsförbundet samt i det övriga lokala samverkansarbetet. LSG identifierar behovsgrupper, ser tidiga impulser samt identifierar förändringar hos målgruppen. Dessa iakttagelser skickas vidare till samordningsförbundets styrelse.
LSG sammanträder två gånger per termin i vardera kommun förutom Alingsås där denna gruppering inte finns.
I Västra Götaland finns ett regionalt nätverk för finansiell samordning. Förbundschefen sitter med i arbetsutskottet för detta nätverk. Nätverkets främsta uppgift är att vara ett forum för dialog, erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande, i syfte att föra utvecklingen av metoder och verksamheter framåt.
MÅL
Målgrupper
Styrelsen har i verksamhetsplanen som sträcker sig över 2011 beslutat att finansiera verksamheter riktade mot personer med behov av flera myndighetskontakter, personer med psykisk ohälsa samt unga vuxna.
Finansiella mål
I förbundets verksamhetsmål finns inga finansiella mål angivna. Detta beror på att förbundet inte har några avkastningskrav, vilket inte heller är lagstiftningens intention. Ett grundläggande finansiellt mål är dock att förbundet bedriver verksamhet inom fastslagna medel och med en god ekonomisk hushållning. För att Samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en effektiv resursanvändning uppnås. Rätt saker skall göras till så låg kostnad som möjligt. Dessutom skall verksamheten hålla god kvalitet.
Verksamhetsmål
Det övergripande verksamhetsmålet för Samordningsförbundet är att de insatser som är finansierade av förbundet bör leda till arbete, praktik eller utbildning för deltagarna. Mål som mäts är att den offentliga försörjningen minskar samt att sysselsättningsgraden ökar. I vilken mån försörjningen ändras och sysselsättningen ökar relateras till målgruppens problematik. Målet är vidare att behovet av sjukvård skall minska och hälsan förbättras. Detta mäts med hjälp av uppföljningssystem och med självskattningsskalor. Kontinuerligt utifrån vad resultatet visar vidtar styrelsen beslut avseende justeringar i arbetssättet. Styrelsen erhåller rapportering avseende verksamheterna vid varje sammanträde.
Arbetssättet i verksamheter finansierade av Samordningsförbundet skall innebära en kontinuerlig kontroll mot fastställda mätbara mål både vad gäller arbetsmetoder och resultat för enskilda deltagare.
Händelser av vikt under perioden
ESF: Under senvåren 2011 har Samordningsförbunden i Göteborg tillsammans med de två förbunden med kranskommunerna påbörjat en diskussion om en gemensam ESF ansökan.
Nationell konferens: 13-14 april deltog tjänstemännen i förbundet tillsammans med fem styrelsemedlemmar i en nationell konferens om finansiell samordning i Norrköping. Konferensen bjöd förutom utställningar och parallella seminarier i adekvata ämnen ett antal föreläsningar i teman som framtidens välfärd och det offentliga åtagandet, socialförsäkringen – var är vi och vart är vi på väg samt europeiska socialfonden.
Gemensamma utbildningsinsatser: Ett antal handläggare som arbetar inom förbundet har under våren deltagit i en föreläsning om Aspergers syndrom. Utbildningen anordnades av Samordningsförbundet Göteborg Väster.
Studiebesök: Samordningsförbundet har under våren haft studiebesök från två andra Samordningsförbund, nämligen från Samordningsförbundet Samspelet i Karlstad samt Hallands Samordningsförbund. Syftet med besöken har varit att få mer information av våra verksamheter, då konceptet Balder och Individsamverkansteamet har upplevts som välfungerande föregångare.
Biträdande förbundschefen har gjort ett studiebesök i Samordningsförbundet i Falun, och haft ett erfarenhetsutbyte kring Individsamverkansteamets målgrupp.
Framtidskonferens: Den 16 juni hade Samordningsförbundet bjudit in till en framtidskonferens, vars syfte var att få fram inriktningsmål för förbundets verksamheter för åren 2012-2014. Inbjudan hade skickats brett till samtliga samverkanspartners, och cirka 20-tal deltog. Under dagen fick deltagarna dels ta del av förbundets verksamheter och resultat i form av berättelser, och stor vikt lades på frågan mot vilka målgrupper förbundet skall rikta sig till framöver. Diskussionerna kommer att sammanfattas av förbundets tjänstemän till första styrelsemötet under hösten, och sammanfattningen kommer att fungera som ett underlag inför förberedelsen av de kommande verksamhetsåren.
Ledarskapsutbildning: Biträdande förbundschefen har under våren avslutat en ledarskapsutbildning i finansiell samordning.
Verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet
Samordningsförbundet finansierar verksamheter som riktar sig till personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att kunna uppnå en högre andel egen försörjning.
Syftet är att forma verksamheterna utifrån individens delaktighet och behov av insatser och därmed möjliggöra effektivare utnyttjande av resurser. För att detta skall vara möjligt behövs en struktur som legitimerar detta arbetssätt och som ser bortom den enskilda myndighetens verksamhetsmål.
Samordningsförbundets styrelse ger legitimiteten och finansieringen ger strukturen. För att kunna behålla denna struktur krävs engagemang, uthållighet och mod av medarbetare och chefer. Dessa måste kunna se bortom sektorsmålen och hålla den enskilde medborgarens behov i centrum.
Samordningsförbundet finansierar riktade insatser till ungefär 500 personer per halvår. Utöver detta har ytterligare ca 180 personer varit föremål för konsultation avseende ”försäkringskassa på vårdcentral”.
Förbundets målgrupp uppvisar ofta en svår och komplex problembild vars förmåga till att bli självförsörjande inte alltid är relaterat till tillgången/möjligheter till anställning. Det krävs då ett stort arbete avseende motivation, anpassning och stöttning.
Under perioden har Samordningsförbundet finansierat nedanstående verksamheter:
Förbundet finansierar två Individsamverkansteam. Ett i Mölndal/Härryda och ett i Partille/Lerum/Alingsås. Teamen har tillsammans arbetat med ca 75 deltagare under perioden.
Teamen är tvärsektoriella och samordnar rehabilitering mot arbete för invånare med behov av arbetslivsinriktade rehabiliterande insatser.
Balder, förbundets verksamhet för unga vuxna i åldern 18-29 år med psykisk ohälsa, sträcker sig över förbundets samtliga kommuner. Balders team består av jobbcoacher, som stöttar deltagarna ut mot arbetsmarknaden samt en psykolog. Coachningen kombineras för flera deltagare med korttidsterapi. Syftet med Balder är att deltagarna ska erhålla arbete eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete alternativt börja studera. Balder har under perioden arbetat med 87 deltagare.
Projekt Fyrklövern var ett av de fyra projekt som tilldelades regeringens riktade medel med syfte att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. Fem samordningsförbund1 gick samman och sökte medel till metodutveckling – att pröva att sätta samman Grön Rehabilitering enligt Alnarpsmodellen med metoden Supported Employment (individuellt stöd ut på arbetsmarknaden). Utmaningen är att länka samman dessa två metoder, att integrera dem på ett sätt så att de berikar varandra. Deltagarna i projektet ska uppleva att de är med om en gemensam process, som syftar till att stödja dem till bättre hälsa och nya möjligheter på arbetsmarknaden. Grön rehabilitering har bedrivits på tre trädgårdar i Göteborgsområdet:
Grön Rehab Nordost, Gunnebo Trädgårdsrehabilitering och Härlanda Örtagård. Till alla tre trädgårdarna har två arbetsstödjare varit kopplade. De har arbetat med ett nära individuellt stöd till deltagarna, med målet att stödja kvinnorna så långt som möjligt i riktning arbete.
AKTIV bedrivs i samtliga av förbundets kommuner. Verksamheten syftar till att med hjälp av fysisk aktivitet förbättra deltagarens fysiska och psykiska hälsa och därmed öka deltagarens arbetsförmåga. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering.
1 Samordningsförbunden Göteborg Centrum, Göteborg Hisingen, Göteborg Nordost, Göteborg Väster samt samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås
Försäkringskassa på vårdcentral innebär att försäkringskassetjänsteman utför en del utav sitt arbete genom att fysiskt arbeta på vårdcentralen. Syftet är att genom samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och vårdgivaren förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan dessa två organisationer.
Verksamheten drivs på de vårdcentraler som har relativt sett störst antal sjukskrivna inom verksamhetsområdet.
Sedan 2008 har Samordningsförbundet finansierat en praktikstödjare. Avsikten med tjänsten är att fungera som ett utökat stöd för individen mellan olika insatser, samordna resurserna kring deltagarna, samt arbeta stödjande/handledande på praktikplatser mot deltagare och arbetsgivare. Målet är att individen genom kontakt med praktiksamordnaren och i samspel med övriga insatser ökar sina möjligheter till snabbare egen försörjning. För målgruppen vanligt förekommande problematik är varierad grad av psykisk ohälsa, sociala och/eller empatiska svårigheter.
Verksamhetsuppföljning
Verksamhetsuppföljningen sker i SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet) och kompletteras med uppföljningsverktyget DIS (deltagare i samverkan). Samordningsförbundet finansierar tillsammans med de övriga samordningsförbunden i Västra Götaland en resursperson riktad mot SUS och DIS.
Samordningsförbundets styrelse har som mål fastställt att deltagandet i verksamheter som är finansierade av Samordningsförbundet bör leda till arbete, praktik eller studier. Styrelsen har valt ordalydelsen bör istället för skall då de ser att en ökad hälsa och förflyttning närmare egen försörjning är ett mycket värdefullt delmål helt i linje med lagstiftningens intentioner. Exempel på detta är att det är mer samhällsekonomiskt och av större värde för den enskilde att förflyttas från exempelvis sjukpenning till arbetslöshetsersättning. Verksamheterna ska ha en tydlig riktning mot arbetslinjen och deltagandet skall för individen vara tidsbegränsat.
Resultatet för perioden visar att den samverkan som bedrivits har gett positiva effekter för de som behövt samordnad rehabilitering i förbundets fem kommuner samt positiv effekt på strukturarbetet kring samverkansfrågor. Samordningsförbundet kan ses som ett nav i det lokala samverkansarbetet.
Individsamverkansteam
Samordningsförbundet finansierar två multidisciplinära, kommunövergränsande team, som arbetar med individer med komplex problematik, oftast både med medicinska och sociala inslag. Teamets målsättning är att individen genom gemensamma insatser dels ska uppnå åtminstone partiellt egen försörjning, dels att individen får en högre livskvalitet. Ärenden har oftast en karaktär av ”rundgång - ärenden”, då deras komplexitet medför att en enskild myndighet ensam saknar tillräckliga verktyg för arbetsrehabilitering.
Totalt bemannas teamen med 4,9 tjänster bestående av arbetsförmedlare, personlig handläggare från Försäkringskassan, socialsekreterare, kurator, sjukgymnast, psykolog, läkare, praktikstödjare och aktivitetsansvarig. Försäkringskassan är verksamhetsägare. Rollen som Aktivitetsansvarig har under våren minskats till 25 %.
Målgruppen för verksamheten är individer i arbetsför ålder 18-64 år, där tidigare insatser inte har gett resultat och som bedöms vara i behov av en längre tids process innan arbetsåtergång kan bli aktuell.
Under tiden i teamet kan individen ta del i alla resurser hos samtliga myndigheter utan att den enskilda organisationens egna intressen styr valet av vilka insatser som sätts in.
Arbetsformer och metodutveckling
Under året har teamen fortsatt att finslipa arbetsmetodiken för att bättre kunna bemöta det ökade inflödet av ärenden. Man har till exempel infört dubbla besök för vissa tider, teamet har också varit tvungna att dela på sig i samband med uppföljningar och besök för att kunna ha möjlighet att upprätthålla någorlunda regelbunden kontakt med deltagarna. Man har fortsatt att lägga stort fokus i kartläggningsfasen, då det har visat sig vara ett ytterst viktigt moment i arbetet, dels för att kunna penetrera deltagarens förutsättningar för att kunna delta i verksamheten, dels för att påbörja den långa motivationsprocessen som många utav deltagarna behöver.
Teamen har också infört en ny aktivitet i verksamheten, nämligen vägledningsgruppen. Syftet med gruppen är att fånga in de deltagare som är relativt nyinskrivna i verksamheten, och som ännu inte är aktuella för någon arbetsträning. Gruppen har visat sig att vara ett mycket uppskattat inslag i verksamheten - många utav deltagarna har saknat en träffpunkt för att träffa andra personer i samma situation, många har också uttryckt att gruppen fyller en central funktion i motivationsarbetet.
Gruppen, som samlat deltagare från alla kommuner vid fem tillfällen, leds av teamens psykolog och kurator samt en av socialsekreterarna. Inför hösten kommer gruppledarna tillsammans med aktivitetsansvariga justera formerna ytterligare, t ex kommer arbetsförmedlarna inkluderas mer aktivt i verksamheten.
Processen för inskrivning av deltagare i verksamheten ser ungefär likadant ut som tidigare.
Remisserna, som utökat med cirka 50 % under det gångna halvåret, behandlas i en remissgrupp som träffas en gång i månaden. Remissgruppen avgör utifrån inkomna uppgifter om ärendet skall vidare i teamen för kartläggning. De remisser som av uppenbara skäl inte tillhör individsamverkansteamets målgrupp skickas tillbaka till remittenten med en motivering och förslag på alternativa åtgärder.
De individer som efter en noggrann kartläggning bedöms vara motiverade och besitter någon grad av rehabiliteringspotential skrivs in i teamen. Teamet påbörjar sitt arbete genom att utvärdera vilka insatser som gjorts tidigare och på vilket sätt man bäst kan bygga på effekterna av dessa. Ibland kan teamets arbete kompletteras av psykolog inom verksamheten Balder, som kan ge korttidsterapi inriktat just på hinder som finns för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. När man väl har kommit fram till en strategi och plan med individens egna önskemål i fokus, fortsätter teamet sitt arbete med stödjande samtal även parallellt under en arbetsträning och senare arbetsprövning. Denna metod har visat sig leda till en högre grad av egen försörjning alternativt rätt försörjning för den enskilde. En viktig följd av denna arbetsform är att individen slipper vara budbärare mellan myndigheterna. Till sitt stöd har teamen tillgång till en praktikstödjare, som tar an de individer som är i behov av mer regelbunden, tät kontakt, och som också mår bra av en kontakt med mer livscoachande karaktär. En viktig ingrediens för de flesta deltagare är också möjlighet att bli aktuell i verksamheten Aktiv. Teamhandläggarna deltar också i en extern handledning en gång i månaden.
Därutöver har aktivitetsansvarig slutfört en ledarskapsutbildning i finansiell samordning.
Representanter från teamen och aktivitetsansvarig träffas varje månad för att diskutera aktuella frågor. En nyhet som teamen introducerat i år är öppet hus för styrelsemedlemmar samt för personer i nyckelpositioner hos huvudmännen. Under våren har två öppna träffar hållits, med ett antal besökare i varje. Därutöver har samtliga av teamets medlemmar, ofta tillsammans med aktivitetsansvarig, informerat hemmaorganisationen om teamets arbetssätt. Under året har mycket utav marknadsföringsinsatserna riktats till Alingsåsområdet av naturliga skäl. Teamet har också fått mycket uppmärksamhet i andra Samordningsförbund, vilket föranlett till två studiebesök, ett från Samordningsförbundet Samspelet i Karlstad samt ett från Samordningsförbundet Halland.
Resultat och måluppfyllelse
Under perioden har teamen arbetat med 75 deltagare och utöver detta har cirka 30 kartlagts utan att de blivit inskrivna i teamet. Huvuddelen av ärendena är överflyttade från 2009 och tidigare.
Under perioden har 8 ärenden avslutats och av dessa har 27 % (22 % för samma period förra året) gått vidare till arbete eller studier. 39 % har förflyttats till att stå som aktivt arbetssökande hos arbetsförmedlingen och 27 % har hänvisats till annan rehabilitering eller bedömts inte vara aktuella för rehabilitering mot arbete i dagsläget. Medelinskrivningstiden är ca 1,5 år. Huvudsakliga anledningen till det relativt låga antalet av avslutade ärenden under perioden beror på att teamen saknat en arbetsförmedlare under höstterminen 2010. Denna avsaknad har visat att processen till arbetsprövning och till arbete har blivit längre.
AVSLUTSANLEDNING
27%
39%
20%
7% 7% 0% Arbete
Aktuell på af Ej rehab mot arbete Fortsatt rehabilitering Annan orsak
Självskattningstabellen som använts sedan april 2010 har nu analyserats för de första 25 deltagarna.
Analysen visar att i stort sett samtliga av deltagarna i verksamheten upplever en förhöjning av livskvalitén som resultat av deltagandet i Individsamverkansteamet. Instrumentet kommer att användas även i fortsättningen, då detta delmål är viktigt att mäta.
Utöver målen för den enskilde deltagaren är målet att få till stånd samordning och erfarenhetsutbyte mellan de samverkande myndigheterna. Detta är en naturlig del i teamens arbetsmetodik, och kommer att förstärkas framledes genom gemensamma utbildningsinsatser finansierade av Samordningsförbundet. Teamen kommer också under hösten 2011 att inleda en process med nätverkande med andra handläggareteam från övriga Samordningsförbund i Göteborg.
Därutöver kommer två av teamens medarbetare påbörja en 15 poängs utbildning som rehabiliteringskoordinator under hösten. Kursen anordnas av Karolinska institutet, och riktar sig till medarbetare inom offentlig förvaltning som jobbar inom samverkan. Avsikten är förutom utökad spetskompetens att dessa medarbetare sedan sprider informationen vidare till övriga medarbetare i teamet.
En berättelse
Ella har tidigare arbetat som fritidsledare. Hon är sjukskriven sedan november 2007 pga.
utmattningstillstånd och depression. Innan hon remitterades till Individsamverkansteamet hade hon genomfört Gunnebo rehabiliteringsprogram samt praktik på lantgården på Gunnebo.
När hon skrevs in i teamet hade hon hel tidsbegränsad sjukersättning.
Ella har arbetstränat på Second Hand i Mölndal under perioden mars 2009 – augusti 2009. Hon arbetstränade ca 22 timmar per vecka. Hennes arbetsuppgifter bestod av att sortera och ställa i ordning glas och porslin.
Därefter påbörjade hon en praktik vid en handelsträdgård. Hennes arbetsuppgifter bestod av anläggningsarbeten, hålla ordning på växthusen och växterna i butiken. Hon trivdes inte och ville själv avsluta praktiken i juni 2010. Enligt arbetsgivaren gjorde hon ett bra jobb, men hon kände sig inte som en del av arbetsgruppen.
Efter avslutad praktik påbörjade hon individuella samtal inom teamet. Syftet var att vägleda, stödja och motivera Ella inför kommande praktik och arbete.
Ella har varit aktiv i att hitta ny praktikplats. I juli 2010 startade hon praktik inom kyrkogårdsförvaltningen.
Hennes arbetsuppgifter har bestått av skötsel av gravar samt förekommande utomhusarbete.
Det har fungerat mycket bra på kyrkogårdsförvaltningen.
Ella har fått en hel utvecklingsanställning från 1 maj 2011. När utvecklingsanställningen beviljades praktiserade Ella ca 32 timmar per vecka, med mål att utöka till heltid under det kommande året.
Teamet bedömer att det finns goda förutsättningar för Ella att komma upp i heltidsarbete under det kommande året.
AKTIV
Verksamheten finns idag i samtliga av förbundets kommuner. Västra Götalandsregionen är verksamhetsägare till AKTIV. Verksamheten består av introduktionssamtal, fysisk träning i form av ett individuellt träningsprogram under sex veckor, två dagar i veckan samt en föreläsningsserie om stresshantering och träningsfysiologi. Sjukgymnaster ansvarar för introduktionssamtal och den fysiska aktiviteten medan föreläsningarna ges av en psykolog och en före detta elitidrottare.
Syftet med AKTIV är att personer med hjälp av fysisk aktivitet skall förbättra sin psykiska och fysiska hälsa och därmed få en positiv påverkan på arbetsförmågan. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetsrehabilitering.
Kriterier för deltagande är att personen bedöms kunna ta till sig fysisk aktivitet och delta i denna träning och på så sätt korta/undvika sjukskrivning framgent, återfå/öka sin arbetsförmåga och på sikt kunna ta större eget ansvar för sin hälsa.
Resultat och måluppfyllelse
Under perioden har 205 individer deltagit i AKTIV. Fortsatt är det primärvård och psykiatri som är huvudremittent med 40 % av deltagarna. Kommunen hänvisar 26 % och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 9 respektive 7 %. Resterande 16 % hänvisas från andra av förbundet finansierade verksamheter eller är från personer som själva tagit kontakt med verksamheten.
Individsamverkansteamen Tkr Budget
Personal/Aktivitetsansvarig 1663 1466
Lokal, kompetensutveckling, övrigt 158 200
Totalt 1821 1666
FÖRDELNING HÄNVISNING
7% 9%
26%
42%
16% FK
AF KOMMUN VÅRD
ANNAN SAMVERKAN
Huvuddelen av deltagarna är över 25 år. Medelåldern är 43 år. Ambitionen är att huvuddelen av de som hänvisas till någon av förbundet finansierade verksamheter även skall deltaga i Aktiv. Ambitionen är att i högre grad attrahera deltagarna i Balder. Endast 11 % är under 25 år.
Fördelning ålder
11%
89%
0%
0%
18-25 26-64
Fördelningen mellan män och kvinnor är jämn.
Vid start har över hälften ersättning i form av sjukpenning eller sjukersättning från Försäkringskassan, 27 % uppbär försörjningsstöd från kommunen, 10 % har ersättning från Arbetsförmedlingen och 9 % är försörjda av annan, ex. föräldrar eller partner.
Försörjning IN
10%
54%
27%
9%
AF FK KOMMUN
FÖRSÖRJD AV ANNAN
Psykisk ohälsa dominerar som huvudproblematik hos dem som hänvisas till verksamheten. Trots detta fullföljer huvuddelen av dem som påbörjar AKTIV träningsperioden. Huvuddelen av deltagarna upplever att de snabbt får en förbättring av sin psykiska hälsa genom deltagandet, de beskriver att de kan minska sin medicinering och att deras sömn förbättrats avsevärt samt att de äter mer hälsosamt, faktorer som är förutsättningar inför fortsatt arbetsrehabilitering.
Då den tid som kan avsättas för rehabilitering inom flera regelverk oftast är kort är AKTIV en utmärkt förrehabilitering då verksamheten bland annat hjälper till att ”vända tillbaka dygnet” för deltagaren, sätta struktur på vardagen och låta deltagaren på nytt befinna sig i ett sammanhang. Många av deltagarna säger att detta utöver den förbättrade hälsan har varit den stora behållningen. Nästa steg på rehabiliteringstrappan blir då lättare att ta.
Sjukgymnasterna i AKTIV och aktivitetsansvarig träffas kontinuerligt för att diskutera utvecklings- och metodfrågor.
AKTIV Tkr Budget
Personal 451 396
Lokal, kompetensutveckling och övrigt 177 337
Totalt 628 733
Balder Bakgrund
Balder är förbundets verksamhet för unga vuxna mellan 18-29 år och startade 1 januari 2008. Balder har under första halvåret 2011 arbetat med 88 deltagare och mottagit totalt 142 st remisser.
Deltagarna har ofta en komplex problematik och alltid någon forma av psykisk ohälsa. Verksamheten sträcker sig över förbundets samtliga kommuner. Teamet består av coacher som verkar för att möjliggöra individens resurser för att nå arbete eller börja studera. Teamet kompletteras av psykolog, praktiksamordnare och aktivitetsansvarig. Teamet har under våren också haft tillgång till konsultläkare.
Syftet med Balder är att deltagaren ska erhålla arbete, börja studera eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Arbetslinjen är den gällande för Balders målsättning.
Arbetsformer och metodutveckling
Remiss inkommer nästan uteslutande från handläggare på någon av myndigheterna eller skola. I undantagsfall kommer remiss från personen själv, föräldrar eller annan anhörig. Deltagaren erbjuds ett introduktionsamtal i syfte att få personlig information om vad Balder kan erbjuda samt ge en bild av den egen motivationen, förväntningar mm. Omgående erbjuds då AKTIV som sedan kan löpa under den fortsatta planeringen. Pga av högt remissinflöde under våren har också deltagarna erbjudits köfika samt biokväll i syfte att redan i köstadiet skapa en kontakt som sedan kommer coach och deltagare till gagn under resterande arbete. Inremittent och försörjande myndighet informeras kontinuerligt under kötiden samt efter att personen tilldelats coach.
Coachens främsta uppgift är att möjliggöra varje enskild individs resurser för att öka hans/hennes förmåga till arbete eller studier. Genom samverkan med handläggare på myndighet ökar möjligheten till att skräddarsy en lösning som är bäst för varje enskild individ.
I terapin arbetar psykologen och deltagaren med att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som leder till att individen mår dåligt, oavsett om det handlar om depression, social fobi, tvångssyndrom, relationsproblem, olika fobier, långvarig smärta, sömnproblem, post traumatisk stress, neuropsykiatriska funktionshinder, personlighetsstörning, bipolär sjukdom, förvärvad hjärnskada, generaliserad ångest, panikångest eller något annat. För i stort sett alla psykiska problem finns en behandling. Behandlingen utformas för att passa deltagarens behov och därför kan exempelvis en depressionsbehandling se väldigt olika ut. Psykologen har också under perioden varit behjälplig med intyg inför funktionshinderkodning i arbetsförmedlingens register, samt genomfört neuropsykologiska utredningar och föreläsningar.
Vid behov kopplas praktikstödjare in. Praktikstödjaren samverkar med jobbcoach i Balder för att finna lämpliga lösningar inför en praktik eller inför ett arbete. Praktikstödjaren samverkar även med arbetsplatser och dess arbetsgivare om upplägget av introduktionen av praktik eller arbete samt ansvarar för att ge ett individuellt stöd tills individen kan utföra planerade uppgifter självständigt. Vid behov finns även möjlighet att ha praktikstödjaren vid deltagrens sida under arbetsuppgifterna under en tid.
Fortsatt fokus för perioden har varit att bevara, nyttja och höja den egna yrkeskompetensen i teamet samt öka kontakten med externa aktörer. Detta har resulterat i utbildning/föreläsning om bland annat Asperger syndrom, nätverksträffar med Ayande och Columbus, externa föreläsare samt utveckling av det interna dokumentet ”BalderTipset” och ”BalderBladet”. Två coacher har antagits till utbildningen Rehabkoordinator och kommer kunna tentera 15 hp vid Karolinska Institutet. Första steget i arbetet med att konkretisera Balders värdegrund och vision är taget på Balders ”Framtidsdag” i juni.
Dokumentet Ständiga förbättringar har givit goda idéer och tankenötter på olika nivåer och har varit ett levande arbetsmaterial under perioden.
Balder har också bistått Individsamverkansteamen med coachtjänst under våren på sammanlagt 10 st ärenden samt bistått Fyrklövern med coach i 6 ärenden. Balder har också varit med och bemannat Ungdomscentralen i Lerum med coacher och psykolog.
Uppföljning och utvärdering
Verksamheten sammanställs i DIS (deltagare i samverkan) och SUS (sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). Syftet med systemet är att underlätta lokal, regional och nationell uppföljning av samverkan samt ge möjlighet att kunna leda och styra inom ramen för samverkan. Utöver DIS och SUS så har ytterligare två rapporter gjorts på Balder under våren.
Under våren har den Pay Off utvärdering som förbundet beställt sammanställs och resultat visar bland annat att Balders lönsamheten på 5 års sikt är 5,5 mkr. Återbetalningstiden är 12 månader och deltagarna ökar sin inkomst med genomsnitt 12000 kr /år. Detta ska ses som ett mycket gott resultat och har också jämförts med liknande verksamheter. I samband med Pay Off utvärderingen gjordes också ett pressmeddelande som gick ut till samtliga lokaltidingar och radio. Det resulterade bland annat i en djupare intervju av en deltagare i Alingsås tidning.
Under våren har också en undersökning av graden av processorientering i Balder gjorts av studenter på Mittuniversitet. Resultatet visade att Balder med få undantag har höga siffror i mätningen, vilket anger att verksamheten har en hög grad av processorientering. Undersökningen visar också att ledningen har en positiv syn på sina medarbetares kompetens och motivation, vilket är en förutsättning för ett processinriktat arbete. Följande frågor med snittvärden redovisades i undersökningen:
Helhetsyn: Snittvärde:
a) Upplever du att du, dina kollegor och ledningen arbetar mot samma vision
och mål? 8,8
b) Känner du en medvetenhet och ansvar för verksamhetens totala budget? 6,6 c) Känner du att du har ansvar och befogenheter i hela processen (från inskrivning till utskrivning)?
9,4
Kundfokus:
a) I hur stor utsträckning kan en deltagare påverka processen som den är en
del av? 8,2
b) Samverkar du med dina kollegor för att på bästa sätt hjälpa varje deltagare? 9,2 c) Känner du att du har tillgång till information om målgruppen i ett
samhällsperspektiv, prognoser etc.? 7,6
Internt kundfokus:
a) Är Balder är en attraktiv arbetsplats för dig? 9,8
b) Tas din kompetens till vara? 9,2
c) Tas dina idéer till vara? 8,8
Flexibilitet:
a) Upplever du att du har befogenhet att fatta beslut för att förändra processen
vid behov? 8,8
b) Upplever du att det finns praktiska förutsättningar för dig att förändra
processen vid 8,0
Kvalitetssäkring:
a) Upplever du att varje deltagare får samma möjligheter (bortsett från individuella
förutsättningar) oavsett coach?
8,4
b) Har du tillgång till arbetsbeskrivning eller liknande dokument som är vägledande för dig i
din yrkesroll?
5.0
c) Upplever du att du har tillgång till stöd från ledning/kollegor som är
vägledande för dig i din yrkesroll? 9,4
Resultat och måluppfyllelse
Balder har under första halvåret 2011 arbetat med 88 deltagare och mottagit totalt 142 stycken remisser. I dagsläget står 23 personer i kö. Fjorton av remisserna har inte blivit aktuella för Balder (tre pga att de själva tackat nej, fyra pga att de fått jobb under kötiden, tre ej avhörda, två pga aktivt missbruk/behandling, 1 pga av flytt och 1 pga graviditet).
Siffra inom parantes är jämförelsetal mot samma period 2010. Av de 88 (100 2010) som är eller har varit aktuella under perioden är 44 (25 2010) av dessa nya för året och 45 (75 2009) överflyttade från 2010.
Vid start i Balder uppbar 40 % försörjningsstöd från kommunen, 11 % hade ersättning från arbetsförmedlingen, 29 % uppbar ersättning från Försäkringskassan och så stor andel som en femtedel saknade försörjning helt vid start eller var försörjda av förälder/anhörig.
Försörjning IN
40%
11%
29%
20% KOMMUN
AF FK
FÖRSÖRJD AV ANNAN/SAKNAR FÖRSÖRJNING
Under perioden har 42 (48 2010) ärenden avslutats och av dessa har 52 % haft egen försörjning när de avslutats i Balder. Inskrivningstiden i Balder är i genomsnitt 8 månader.
Försöjning UT
12% 5%
5% KOMMUN
AF FK
En berättelse Socialstatus:
Robert, född 1988, bor med sin mamma i en villa. Mamman driver ett hundpensionat.
Det finns en yngre syster som studerar och som precis har flyttat hemifrån. Roberts pappa bor i Stockholm
Diagnos:
Robert fick diagnosen Asperger och dyslexi vid 9-10-års ålder.
Utbildning:
Robert har gått på gymnasiet, 4 år. Anpassad utbildning för personer med Asperger Intressen:
Rollspel på datorn, musik och ekonomi Träning:
Avskyr att träna men vill ändå ha bättre kondition.
Förväntningar på Balder:
Vill ha ett arbete. Kan tänka sig praktik först.
Robert är inremitterad från FK.
Robert och jag träffas första gången den 3 januari 2011. Robert kommer till Balder tillsammans med sin mamma. Han vill gärna ha med sin mamma när han ska besöka nya ställen och träffa nya människor. Robert har dåligt självförtroende, har lätt för att se faror och risker. Ställer höga krav på sig själv. Har även problem med mat, äter för lite och för sällan enligt mamman.
Robert vill ha ett enklare arbete, något som han klarar av, t ex sortera papper eller diska på restaurang eller ett lagerarbete. Han tar ICA som ett exempel, att packa upp varor och sätta i hyllor.
Vi träffas regelbundet varje vecka. När Robert kommer till mig på egen hand, utan mamma, så berättar han att han inte tycker om att äta, han får sura uppstötningar.
Han kan tänka sig att ”svälta sig till döds” eftersom han inte har ett arbete och då är man en parasit som inte har rätt att leva. Han hatar sig själv för att han är en parasit.
”Den som inte jobbar har inte rätt att leva” säger han. Har fanatiska tankar om hur man ska förbättra världen; ”Alla som inte jobbar kan få en sömnspruta”.
Jag förslår praktik på Second-hand, tänker då på Erikshjälpen i Högsbo eller på Mölndalsvägen. Min tanke är att få Robert i ett sammanhang med kollegor för att kunna se hur han fungerar på en arbetsplats. Robert verkar intresserad, jag beskriver att han kan få hjälpa till att plocka upp saker, ställa iording, sortera etc. Han tycker om ordning och struktur. Här kan Robert få använding av sin noggrannhet. Men nästa gång vi träffas är Roberts mamma med därför att Robert blev osäker och kände att han inte alls vill jobba i en Second-hand butik. Robert har inte mått bra under veckan på grund av detta och vi beslutar att det inte längre är aktuellt med Second hand.
Den 20 januari skriver Robert in sig på Af på min anmodan. Detta för att Robert har rätt till Lönebidrag vid anställning och syftet med Balder är att Robert ska få hjälp att komma ut i arbete.
Under kartläggningen blir jag osäker på hur jag som coach ska hitta en praktikplats/arbete som passar för Robert. Jag diskuterar detta i vår handledningsgrupp. Vi kommer inte direkt fram till något men Robert och jag fortsätter att träffas.
I februari får jag information via Arbetsförmedlingen om en ny arbetsmarknadsutbildning för personer med Aspergerdiagnos. Det är en ettårig utbildning med 10 veckors kartläggning och sedan är det fokus på att hitta ett arbete.
Den här utbildningen har inte tidigare funnits i Göteborg. Jag ser detta som ett ypperligt tillfälle för Robert att komma vidare och ut i arbetet, eftersom utbildningen är helt individanpassad och vänder sig enkom till personer med Asperger.
Jag presenterar utbildningen för Robert. Han får all information och jag mailar över allt så att även mamman kan få del av informationen. Robert resonerar med sin mamma och sedan med mig och han beslutar att han vill pröva. Vi bokar tid och träffar Roberts Af-handläggare. Vi fyller i ansökan och kort därefter får jag kontakt
med Elsa på MISA, som ska bli Roberts handledare under utbildningen som bedrivs på Sopiahemmet på Grönsakstorget i Göteborg. Vi bokar tid för intervju hos Elsa och eftersom utbildningen är individanpassad så vill Robert gärna börja.
Robert börjar med kartläggningen, som är del 1 i utbildningen och min roll blir att följa Robert till och från pendeltåget. Jag sitter med på kurstillfällena. Robert får läxor som t ex att skriva upp vad han gör varje dag i två veckor. Robert är en flitig och intresserad elev. Efter kartläggningen är tanken att Elsa och Robert tillsammans ska hitta ett lämpligt arbete. Robert har en ledsagare via LSS och vi diskuterar om han kan ta över min roll att följa och gå med Robert vid kurstillfällena. Därefter avslutas Robert i Balder.
Jag tror att Balder möjliggjorde för Robert att klara av utbildningen tack vare att jag hade tid att följa med i början. Det gjorde att han kände sig trygg och därför lättare kunde komma in i sammanhanget på Sophiahemmet. Robert, som är mycket känslig för nya situationer och nya människor behövde just den här hjälpen. Styrkan hos Balder, att varje coach har max 20 deltagare samt att varje coach har frihet att anpassa insatserna efter varje deltagares behov hjälpte Robert att komma vidare.
Balder
Tkr
Budget Personalkostnader 2444 2620 Lokal, kompetensutveckling, övrigt 223 180 Totalt 2667 2800
Projekt Fyrklövern
Projekt Fyrklövern var ett av de fyra projekt som tilldelades Regeringens riktade medel med syfte att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. Fem samordningsförbund2 gick samman och sökte medel till metodutveckling – att pröva att sätta samman Grön Rehabilitering enligt Alnarpsmodellen med metoden Supported Employment (individuellt stöd ut på arbetsmarknaden). Utmaningen är att länka samman dessa två metoder, att integrera dem på ett sätt så att de berikar varandra. Deltagarna i projektet ska uppleva att de är med om en gemensam process, som syftar till att stödja dem till bättre hälsa och nya möjligheter på arbetsmarknaden. Begreppet ”obruten kedja” är centralt i metodutvecklingen. Projektet är en kontrollerad, randomiserad studie, med en lika stor kontrollgrupp som försöksgrupp.
Grön rehabilitering har bedrivits på tre trädgårdar i Göteborgsområdet: Grön Rehab Nordost, Gunnebo Trädgårdsrehabilitering och Härlanda Örtagård. Till alla tre trädgårdarna har två arbetsstödjare varit
2 Samordningsförbunden Göteborg Centrum, Göteborg Hisingen, Göteborg Nordost, Göteborg Väster samt samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås
kopplade. De har arbetat med ett nära individuellt stöd till deltagarna, med målet att stödja kvinnorna så långt som möjligt i riktning arbete.
Projekttiden har varit 2010-01-01 – 2011-06-30. Förväntat antal deltagare i projektet reviderades under projekttiden och målet sattes till minst 110 deltagare och minst 100 i kontrollgruppen.
Fram till projekttidens slut den 2011-06-30 har 144 kvinnor erbjudits start i grön rehabilitering och av dem har 116 haft möjlighet att få stöd av arbetsstödjare. 19 deltar i pågående grön rehabilitering.
Kontrollgruppens villkor är uppfyllda, med 100 individer.
För en del av projekt Fyrklöverns deltagare har ”den obrutna kedjan” inte kunnat fullföljas under projekttiden. Det gäller en del där fortsatt stöd av arbetsstödjare bedöms öka förutsättningarna för dem att etablera sig på arbetsmarknaden. Det gäller också några med särskilt skört hälsotillstånd och behov av stöd i nästa steg i rehabiliteringen. En av projekt Fyrklöverns arbetsstödjare kommer under hösten 2011 att arbeta med dessa deltagare. Resultat för dem kommer alltså att presenteras vid årsskiftet 2011/2012.
Projekt Fyrklövern följs upp av Försäkringskassans huvudkontor, som kommer att författa en rapport till Regeringen januari 2013. Lokalt följs projektet upp genom DIS. Dessutom genomförs en enkätundersökning för att undersöka hälsoutvecklingen vid deltagande ställt i relation till hälsan hos kontrollgruppen samt till normalpopulationen. Analysen av enkäten genomförs av Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa och kommer att presenteras under hösten 2011.
Utöver ovanstående genomförs också en processutvärdering, en analys av processerna i projektet med fokus på styrning och ledning samt kommunikation och samarbete. Utfallet har betydelse såväl för möjligheten att driva verksamhet av samma typ som projekt Fyrklövern, som för andra samarbetsprojekt i framtiden. Även den kommer att presenteras under hösten 2011.
Projekt Fyrklövern avslutades den 2011-06-30 och verksamheten fortsätter hos ordinarie huvudmän.
Två av verksamheterna, Grön Rehab Nordost och Gunnebo Trädgårdsrehabilitering, finansieras huvudsakligen av Samordningsförbunden medan Härlanda örtagård finansieras av Primärvårdsrehab Angered. På alla tre trädgårdarna pågår alltså grön rehabilitering och en fortsättning av den utveckling som påbörjats under projekt Fyrklövern.
Ekonomisk uppföljning av Fyrklövern och rehabiliteringsträdgård på Gunnebo slott perioden: 2011-01-01 – 2011-08-31
Utfall Aktuell Avvikelse Prognos
Aktuell Budget Uppdelning per kostnadsställe jan-aug budget jan-aug Projekttiden Projekttiden
jan-aug
Projektledning -502 -383 -119 -1038 -862
SE-coacher -510 -619 109 -1580 -1393
Grön Rehabilitering -856 -2291 1435 -5078 -5156
Administrativ resurs -33 -32 -1 -160 -72
Övrigt -160 -240 80 - 277 -542
Totalt -2 061 - 5365
1504 -8133 -8025
Försäkringskassan på vårdcentral
Denna verksamhet bygger på en grundtanke om att ifall kommunikationsvägar mellan vården och FK (Försäkringskassan) förenklas, kommer bedömningar i de enskilda ärenden oftare bli rätt från början vilket medför en samhällsekonomisk besparing och inte minst mer rättssäker handläggning för individen. Därför delfinansierar Samordningsförbundet en handfull personliga handläggare som lägger en del av sin arbetstid på ett antal vårdcentraler. Alla vårdcentraler är inte aktuella i processen, behovet styrs av sjukskrivningsflödet samt det etablerade samarbetet mellan Försäkringskassan och olika vårdenheter.
Verksamheten vänder sig till de individer vars rehabilitering och återgång i egen försörjning riskerar att försenas om inte samverkan mellan Försäkringskassan och primärvården kommer till stånd.
Samverkan kring de enskilda ärendena initieras både av Försäkringskassan och vårdcentralerna, och i enskilda fall av individerna själva.
Avsikten med verksamheten är att genom en tät samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och primärvården förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer i arbete samt främja kunskapsöverföring mellan de aktuella organisationerna. Vidare är målsättningen att den nära dialogen skapar förtroende mellan de samverkande parterna, och leder till en mer korrekt och snabbare handläggning samt en förbättrad och effektiviserad arbetsmetodik.
Då de personliga handläggare från Försäkringskassan som sitter på vårdcentralerna innehar en bred kompetens avseende de olika verktyg för arbetsrehabilitering som finns inom Samordningsförbundet och även övrigt i samhället, leder detta till att individen bemöts med en spetskompetens och helhetsperspektiv.
Arbetsformer och metodutveckling
Försäkringskassan har under de senaste åren varit föremål för en rad stora förändringar, både organisationsmässigt och även stora lagförändringar har introducerats. Det gör det än viktigare att det lokalt utvecklats fungerande rutiner för snabb och ömsesidig kontakt i de enskilda sjukfallen. Därför är det av stort värde att erfarna, personliga handläggare finns lokaliserade på vårdcentralerna på fasta tider.
En stor del av den finansierade handläggartiden går åt till konsultation i enskilda ärenden.
Avstämningsmöten, som är en av de viktigaste metoderna för att snabbt komma fram till åtgärder för sjukskrivna, genomförs mer effektivt och snabbt. På generell nivå skapar verksamheten förutsättningar för en gemensam uppfattning kring kraven på de medicinska underlagen som ligger till grund för bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen.
För att uppnå ett bra resultat i verksamheten har den personliga handläggaren från Försäkringskassan tagit över de flesta ärenden som tillhör vårdcentralen i fråga, och äger därmed mandat att fatta beslut i ärenden. Dessutom finns handläggaren tillhands för att snabbt kunna konsulteras i övergripande principiella frågor samt lämna information om Försäkringskassans och Samordningsförbundets verksamheter.
Resultat och måluppfyllelse
Under perioden har 179 konsultationer i ärenden skett. Utöver de faktiska ärenden som aktualiserats har läkarna kontinuerligt ställt frågor av mer generell karaktär. Finansieringen har genererat att avstämningsmöten genomförs snabbare.
Målet med försäkringskassa på vårdcentral är att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan samverkande parter. Det är svårt att mäta i vilken mån insatsen förhindrar/förkortar sjukskrivning men vad som dock är klart är att kunskaps- överföringen främjas av arbetsmetodiken.
Fk på Vc 2011 Tkr Budget Personalkostnader inkl.
aktivitetsansvarig 140 147
Totalt 140 147
Praktikstödjare
Den 1 juni 2008 kompletterades de verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet med en praktikstödjare. Verksamheter finansierade av förbundet hade noterat att individerna som är inskrivna, av olika anledningar haft svårigheter med övergångar från en situation till en annan, främst vid avslut. Detta medförde att möjligheten till egen försörjning försenades och/eller förlängdes och i värsta fall helt uteblev. Målet är att deltagaren genom kontakt med praktikstödjaren och i kombination med övriga insatser ökar sina möjligheter till snabbare egen försörjning. Insatsen finansieras med 75
% av en heltidstjänst.
Värkstaden
Värkstaden ligger organisatoriskt under Mölndals Stads folkhälsodisk Balansen. Värkstaden vänder sig till personer som har fysisk eller psykisk långvarig värk och smärta så kan du hänvisa dem till Värkstaden. Genom att förbundet finansierar en av de två ledarna är Värkstaden öppen för samtliga av samordningsförbundets kommuners invånare. Värkstaden är 13 föreläsningstillfällen/träffar på Krokslätts vårdcentral i Mölndal. Tema på träffarna kan vara: Värk & smärta - de olika smärtkomponenterna, Trött & utbränd - orsaker, faser och symtom, Lidande - kan jag minska mitt lidande, etc etc. Ledare är en leg.sjukgymnast och en socionom.
Hänvisning till värkstaden görs från samtliga verksamheter finansierade av Samordningsförbundet.
Uppföljning av verksamhet och projekt 2011
Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell
i tkr per område jan-aug budget jan-aug Helår Budget
jan-aug (aktuell) Helår
Ledning -177 -100 -77 -192 -150
Information/Utveckling -46 -66 20 -54 -100
AKTIV -628 -734 106 -1 030 -1 100
Individsamverkansteamen -1 817 -1 666 -151 -2 796 -2 500
Rehabiliteringsträdgård Gunnebo -410 - 867 457 -1 154 -1 300
Kompetensutveckling -36 -66 30 -74 -100
Uppföljning/Utvärdering -27 -100 73 -100 -150
Försäkringskassan på VC -140 -147 7 -220 -220
Balder -2 661 -2800 139 -4 043 -4 200
Gemensamt -1 219 -1000 -219 -1 627 -1 500
Övrigt 0 -228 228 -368 -341
Totalt -7 161 - 7 774 613 -11 661 -11 661
Beskrivning av kostnadsställen:
Politisk organisation: arvoden och reseersättning till ledamöter, kostnader för styrelsemöten, revision.
Information & utveckling: kostnad för gemensam SUS- och DIS-resurs, samt IT-ansvarig för samverkanvg.se
Kompetensutveckling: konferenser/utbildning för styrelseledamöter och tjänstemän, resekostnader i samband med utbildningar för tjänstemän.
Uppföljning/utvärdering: kostnader för utvärderingar av verksamheter.
Gemensamt: lön förbundschef och biträdande förbundschef, lokalkostnad kansli, övriga kanslikostnader.
Ekonomisk sammanfattning:
Belopp i tkr Utfall
jan-aug 2011 Aktuell budget
jan-aug 2011 Avvikelse
jan-aug 2011 Aktuell budget
2011 1.Nettokostnad och
finansnetto -7 161 -7 774 613 -11 661
2.Bidrag 6 662 6 662 0 10 200
3.Resultat -499 -1 112 613 -1 461
4.Utgående EK* 4 870
*Eget kapital 110831 plus resultat 110831
RESULTATRÄKNING
För perioden redovisar samordningsförbundet ett negativt resultat på 499 tkr inklusive finansnetto.
Avvikelse
Skatteverket har från den 1 april nekat samtliga samordningsförbund i Sverige att lyfta moms enligt 2§ i LEMK. Skatteverket anför i sin motivering för sitt avslagsbeslut att ”kommuner, landsting och kommunalförbund endast har rätt till ersättning för ingående skatt som inte får dras av enligt Mervärdesskattelagen (1194:200). Några andra rättssubjekt finns inte uppräknade. Då samordningsförbund inte finns med i uppräkningen av de som är berättigade till ersättning för ingående mervärdesskatt innebär det att samordningsförbundet inte omfattas av nämnda lagrum”.
I ett nyhetsbrev från Skatteverket den 2011-05-08 anförde Skatteverket att de har uppmärksammat att lagen inte följs när de har beviljat samordningsförbundens ansökningar om ersättning för ingående moms. I nyhetsbrevet framgår det att Skatteverket avser att avslå samordningsförbundens ansökningar om mervärdesskatt av det skälet att samordningsförbund inte benämns med namn under
§ 2 i ML 2005:807.
I lagtexten anges endast kommun, landsting och kommunalförbund. Skatteverket anser sig inte ha någon möjlighet att bortse från lagtexten och måste därför i fortsättningen avslå samordningsförbundens ansökningar om ersättning för ingående moms. Det skall dock understrykas att Skatteverket har tidigare utbetalat mervärdesskatt enligt 2 § i ML 2005:807 till samordningsförbund, som ansökt under perioden 2004 fram till februari 2011.
Samordningsförbundet har liksom 44 andra förbund överklagat SKVs beslut till Förvaltningsrätten i Falun. Styrelsen har en avsikt att reservera medel av innevarande års budgetanslag såsom den ackumulerade fordran av mervärdesskatt är, och som uppgår den 2011-08-31 till 418 364 kr för Samordningsförbundet och till 30 410 kr för Fyrklövern.
RESULTATRÄKNING
Räkenskapsår: 11-01-01 – 11-12-31 Period: 11-01-01 – 11-08-31
Budget Utfall jan-aug 2011 jan-aug 2011 Rörelsens intäkter
Bidrag FK/Af 2 550 000,00 2 550 000,00
Bidrag VG-region, HSN 6 472 000,00 472 000,00
Bidrag VG-region, HSN 7 1 078 000,00 1 078 000,00
Bidrag Mölndals stad 376 000,00 376 000,00
Bidrag Partille kommun 214 500,00 214 500,00
Bidrag Härryda kommun 212 500,00 212 500,00
Bidrag Lerums kommun 238 500,00 238 500,00
Bidrag Alingsås kommun 237 000,00 237 000,00
S:a Rörelsens intäkter 6 661 500,00 6 661 500,00
Rörelsens kostnader
Verksamhetsanknutna kostnader
Verksamhetsanknutna personalkostnader -4 900 000,00 -4 688 481,00 Verksamhetsanknutna lokalkostnader -460 000,00 -181 624,00 Verksamhetsanknutna platskostnader -1 000 000,00 -410 206,00 Verksamhetsanknutna kostnader, övrigt -82 000,00 -65 137,60 S:a Verksamhetsanknutna kostnader -6 442 000,00 -5 345 448,60 Övriga kostnader
Arvoden -100 000,00 -100 888,00
Övriga personalkostnader -940 000,00 -1 113 531,00
Lokalkostnad kansli -183 000,00 -239 629,00
Övriga kostnader -109 000,00 -361 545,65
S:a övriga kostnader -1 332 000,00 -1 815 593,65
S:a Rörelsens kostnader -7 774 000,00 7 161 042,25
PERIODENS RESULTAT -1 112 500,00 -499 542,25
BALANSRAPPORT
Räkenskapsår: 11-01-01 – 11-12-31 Period: 11-01-01 – 11-08-31
Ing balans Period Utg balans
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
IT-utrustning 36 656,00 0,00 36 656,00
Ack avskrivn IT-utrustning -36 656,00 0,00 -36 656,00
S:a Materiella anläggningstillgångar 0 0,00 0,00
S:a Anläggningstillgångar 0 0,00 0,00
Omsättningstillgångar Fordringar
Kundfordringar 176 250,00 3 362 250,00 3 538 500,00
Avräkn skatter och avgifter 2 286,00 -2 286,00 0,00
Fordran moms 60 816,10 357 547,90 418 364,00
Moms Fyrklövern 0,00 30 410,60 30 410,60
S:a fordringar 239 352,10 3 747 922,50 3 987 274,60
Kassa och bank
Bank, Plusgiro 2 196 252,72 -88 422,81 2 107829,91
Bank Fyrklövern 1 405 913,67 -1 102 113,56 303 800,11
Swedbank 2 557,67 -250,00 2 307,67
S:a Kassa och bank 3 604 724,06 -1 190 786,37 2 413 937,69
S:a Omsättningstillgångar 3 844 076,16 2 557 136,13 6 401 212,29
S:A TILLGÅNGAR 3 844 076,16 2 557 136,13 6 401 212,29
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital
Eget kapital -1 999 277,51 -400 593,65 -2 399 871,16
Årets resultat -400 593,65 -2 069 103,67 -2 469 697,32
S:a Eget kapital -2 399 871,16 2 469 697,32 -4 869 568,48
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder Fyrklövern -242 082,00 242 082,00 0,00
Förskott från bidragsgivare -245 000,00 245 000,00 0,00
Leverantörsskulder -205 362,00 -20 856,81 -226 218,81
Personalens källskatt 11 326,00 -11 326,00 0,00
Innehållen personalskatt -11 326,00 11 326,00 0,00
Upplupna kostnader -505 261,00 -800 164,00 -1 305 425,00
Upplupna kostnader fyrklövern -246 500,00 246 500,00 0,00
S:a Kortfristiga skulder -1 444 205,00 -87 438,81 -1 531 643,81
S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER -3 844 076,16 -2 557 136,13 -6 401 212,29
BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00
Charlotte Axelsson Förbundschef
