Grunderna för ett r a t i o n e l l t ordnande av undervis- ningen på realgymnasiet.
A v H e n r i k P e t r i n i .
t . L ä r o v e r k s r e f o r m e n 1 9 0 4 .
D e t har plockats och j ä m k a t s hit och dit, fram o c h till- baka, p å u n d e r v i s n i n g s v ä s e n d e t s o m r å d e utan n å g o n enande förnuftig tanke och utan n å g o t klart g e n o m t ä n k t m å l . E n enda sak har varit g e n o m g å e n d e vid alla skolreformer under det sista halvseklet, o c h det är den, att det alltid h a r varit synnerligen inkompetent folk, som gjort utredningarna i kom- m i t t é e r n a , i det dessa uteslutande valts bland s å d a n a , som s å gott som totalt saknat kontakt m e d det pulserande livet utom skolan. O c h den h ö g s t e chefen har u n d a n t a g s l ö s t saknat sinne för u n d e r v i s n i n g s v ä s e n d e t s ordnande efter den n y a r e tidens behov.
L a n t m a n n a p a r t i e t , som p å 1880-talet b e h ä r s k a d e andra kammaren, v a r ett sparsamhetsparti och ville m i n s k a p å la- tinet i skolan, vilket betraktades s o m ren l y x . D ä r f ö r upp- s t ä l l d e s en effektiv b e g r ä n s n i n g av latinstudiet i skolan s o m villkor för en l ö n e r e g l e r i n g för l ä r o v e r k e n s lärare. S e n t om- sider t i l l m ö t e s g i c k man detta ö n s k e m å l , och en l ä r o v e r k s - k o m m i t t é tillsattes m e d huvudsaklig uppgift att ordna saken så, att l ä r o v e r k s l ä r a r n a inte skulle b e h ö v a s v ä l t a i h j ä l . E n nybliven filosofie doktor, s o m g e n o m g å t t provar, hade d å i lön som vikarierande adjunkt 1,500 kronor o m å r e t , och en ordinarie l ä r o v e r k s a d j u n k t 2,000 kronor i första l ö n e g r a d e n . D e n n a l ö n skulle r ä c k a till att ä v e n betala räntor och amor- teringar å studieskulderna!
L ä r o v e r k s k o m m i t t é n fattade sin uppgift s å , att den skulle ordna de d å v a r a n d e ordinarie l ä r a r n a s l ö n e r under sken av
4—3496. Pedagogisk tidskrift 1934. Hä/t.
2.
46 1 I K . V R I K P K T R I N 1
att g ö r a en genomgripande reform av l ä r o v e r k e n s organisation, och därför u p p s k ö t s latinet t v å år. D e n viktigaste u t å t syn- liga »reformen» blev s å l u n d a d ä r n ä s t att dela s ö n d e r läro- verket i t v å delar: realskola och g y m n a s i u m . I n n e b ö r d e n av denna » g e n o m g r i p a n d e » reform var f ö l j a n d e : förut kal- lades l ä r o v e r k e n s nio klasser för klass i — 5 . 6: i , 6 : 2 , 7: 1, 7 : 2 . N u skulle de fyra sista klasserna heta — inte klass 6 — 9 , utan — »ring» I — I V . D e t h ö r till saken, att n å g o n skola, som var endast » g y m n a s i u m » inte fanns och inte heller i n r ä t t a d e s d å . U n g e f ä r lika snillrika voro de andra refor- merna.
D e n enda sakliga reformen var att man ö k a d e p å de femklassiga l ä r o v e r k e n med en klass upptill ( 1 9 0 4 ) . D e n viktigaste å t g ä r d e n vid n ä s t a reform var att minska dem med en klass nedtill ( 1 9 2 7 ) .
V a r e det sagda tillräckligt för att visa behovet av att man klart och tydligt fastslår den principen, att man vid framtida skolreformer avlägsnar all bluff och alla ovidkom- mande synpunkter.
D e t v a r dock en reform av b e s t å e n d e v ä r d e , som gjordes i samband med l ä r o v e r k s k o m m i t t é n s f ö r s l a g , låt vara i rak strid mot detta, n ä m l i g e n i n f ö r a n d e t i skolan av laborations- ö v n i n g a r i de naturvetenskapliga ä m n e n a . L ä r o v e r k s r å d e t Moll kunde ensam utföra detta unika s t o r d å d tack vare sin energi, sin s a k k u n s k a p och sin auktoritet. R e d a n efter n å g r a få år fann sig g e n e r a l d i r e k t ö r Bergqvist föranlåten att p å p e k a , att n ä s t a n det enda i den n y a skolordningen, som vunnit a l l m ä n t er- k ä n n a n d e , var i n f ö r a n d e t av laborationsundervisningen i de naturvetenskapliga ä m n e n a , medan allt det andra m ö t t livligt m o t s t å n d .
D e t t a b ö r ses i belysning av det faktum, att l ä r o v e r k s - k o m m i t t é n var b e t ä n k t p å att helt och h å l l e t ta bort ä m - nena fysik och kemi ur realskolan, men stannade vid att enhälligt utan någon reservation s k ä r a ned timtalet för dessa
U N D E R V I S N I N G E N P Å R E A I . G V M N A S 1 E T 47
ä m n e n till 73 av vad de hade förut i motsvarande klasser.
Men s å bestod l ä r o v e r k s k o m m i t t é n o c k s å n ä s t a n bara av humanister.
2. L ä r o v e r k s r e f o r m e n 1927.
Medan den första reformen tillkom för läroverkslärarnas skull, s å tillkom 1927 års l ä r o v e r k s r e f o r m for folkskollärarnas skull. D å nu folkskollärarna inte hade det ringaste med läro- verken att skaffa, s å blev denna reform av rent politisk natur.
A v det f ö r e g å e n d e framgår, att l ä r o v e r k s k o m m i t t é n s b e t ä n - kande av år 1902 var ett e l ä n d i g t m a s c h v e r k , en bluff, som endast ställt till en massa oreda, som det nu g ä l l e r att rätta tillbaka. D e t enda f ö r d e l a k t i g a man kan s ä g a d ä r o m är, att utredningen å t m i n s t o n e var ärlig — j a , man får ha s m å pretentioner nu för tiden! T y det o m d ö m e t kan man t y v ä r r inte ge åt skolkommissionens b e t ä n k a n d e ett tjugutal år efteråt.
O c h riksdagens delvis d ä r p å b y g g d a omorganisation var n å g o t o e r h ö r t .
E j nog med att skolutskottets politiska majoritet fattade sina definitiva beslut p å enskilda m ö t e n före arbetsutskottets s a m m a n t r ä d e n , s å att dess beslut inte ens formellt fattades efter en allsidig utredning, a l l t s å i strid mot all hittills prak- tiserad politisk a n s t ä n d i g h e t , utan den konstituerade sig som en l ä r o v e r k s k o m m i t t é , vilken b e s t ä m d e i detalj det n y a läro- verkets inre organisation i rak strid mot g ä l l a n d e praxis och antagligen ä v e n mot grundlagen, å t m i n s t o n e grundlagens anda.
T i l l r å g a p å allt kom, att riksdagsmännen inte ens tillätos att sätta sig in i skolutskottets digra lunta, utan m å s t e rösta blint efter partipiskan.
I kraft av K . M:ts » e k o n o m i s k a l a g s t i f t n i n g s r ä t t ' ' till- kommer det enligt gammal h ä v d regeringen och inte riks- dagen att besluta om detaljerna i s å d a n a saker s o m en skol- ordning, medan riksdagen endast har att petitionera om sina ö n s k e m å l . I fråga om n y a anslag kan den d ä r e m o t upp-
48 H E N R I K P E T R I N I
s ä t t a vissa villkor. Riksdagsbeslutet av år ity2j angående skolorganisationen kan alltså- inte betraktas annat än som en from önskan, men inte som ett bindande direktiv for varje
kommande regering.
L ä r o v e r k s k o m m i t t é n (1902) hade t ä n k t sig s v e n s k a folket uppdelat i tre klasser: underklass, medelklass och ö v e r k l a s s , samt anvisat åt dem s ä r s k i l d a bildningsgrader, n ä m l i g e n dem som e r h å l l a s i folkskolan, realskolan och gymnasiet resp.
D ä r f ö r e ordnades gymnasiet inte med h ä n s y n till l ä r j u n g a r n a s b e g å v n i n g utan f r ä m s t med h ä n s y n till bristen på begåvning.
s å att alla ö v e r k l a s s b a r n skulle om m ö j l i g t kunna ta student- e x a m e n , och därföre i n f ö r d e s det orediga bortvalssystemct.
A v l ä r o v e r k s k o m m i t t é n s nyheter torde det godtyckliga bortvalet p å gymnasiet h a varit den som mest ogillats p å lärarhåll. Men om detta misslyckade bortval skulle avskaffas, s å var det alls inte självklart, att man skulle s ä t t a n å g o t annat i s t ä l l e t . D e t har varit ett — låt vara o n ö d i g t och f ö g a g e n o m t ä n k t — experiment, som helt naturligt visat sig o l ä m p l i g t och därför kunde l ä m n a s helt å sido. Men s å t ä n k t e inte de politiska k l å p a r n a p å u n d e r v i s n i n g s v ä s e n d e t s o m r å d e i skolutskottets majoritet 1927. D e trodde, att det där med bortval var n å g o n t i n g utomordentligt fint, som bara b e h ö v d e en rent formell systematisering.
O c h s å konstruerade man upp t v å principer, som gym- nasiets organisation skulle grundas p å , n ä m l i g e n dels abitu- rientens tidiga v a l av levnadsbana och dels barnens olika anlag, som i viss m å n skulle b e s t ä m m a den förra. D e t t a låter j u m y c k e t plausibelt, j a s å plausibelt, att ingen ens t ä n k t e p å att u n d e r s ö k a , hur dessa principer s t ä l l a sig i det levande livet.
Man utgick helt naivt från den »självklara» saken, att den som efter skolans slut skulle ä g n a sig åt vissa ä m n e n o c k s å skulle l ä s a dessa ä m n e n i skolan i relativt s t ö r r e ut- s t r ä c k n i n g . Med s t ö r r e fog k a n man resonera s o m s å , att
U N D E R V I S N I N G E N P Å R E A L G Y M N A S I E T 49
de som skola f o r t s ä t t a att studera vissa ä m n e n j u s t därför inte b e h ö v a l ä s a s å m y c k e t d ä r a v i skolan, utan i s t ä l l e t desto mer av vissa andra ä m n e n , som de inte s k o l a studera, men som äro n ö d v ä n d i g a h j ä l p m e d e l v i d de blivande stu- dierna. S å t. ex. b ö r den blivande matematikern kunna l ä s a lättare facklitteratur p å t y s k a , engelska och franska samt kunna n å g o r l u n d a felfritt u t t r y c k a s i g skriftligt p å ett av dessa språk. D ä r e m o t spelar omfattningen av hans skolkunskaper i matematik ingen n ä m n v ä r d roll för hans vidare studier i detta ä m n e .
I ö v e r e n s s t ä m m e l s e med denna felaktiga u t g å n g s p u n k t organiserade man gymnasiet s å , att l ä r j u n g e n skulle b e s t ä m m a sig för en viss levnadsbana ej mindre ä n t v å år före student- examen, o c h för dessa t v å sista s k o l å r har man hittat p ä ett virrvarr av ä m n e s k o m b i n a t i o n e r , som avse fortsatta studier p å s k i l d a banor, men som av n y s s a n f ö r d a skäl inte torde passa för n å g o n enda bana. Men ingen utredning är gjord vare sig ö v e r olika anlag eller behovet av specialisering, utan allt detta trassel är gjort bara p å en höft.
N u visar erfarenheten att valet av levnadsbara i regel upp- skjutes s å l å n g t s o m m ö j l i g t , vilket j u o c k s å är det förnuf- tigaste. X å g o t behov av specialisering redan i skolan torde då inte f ö r e k o m m a av den anledningen. D e t naturliga är d å , att man å t e r g å r till en enda linje utan latin motsvarande den gamla reallinjen, men utan b o r t v a l s r ä t t . P å detta s ä t t vunnes ä v e n den f ö r d e l e n för den unge studenten, att alla banor stode ö p p n a för honom, medan å andra sidan de olika h ö g - skolorna visste vilken grund de hade att b y g g a p å , eftersom de å t e r finge ett n å g o r l u n d a likformigt utbildat l ä r j u n g e - material.
D e n n a f ö r e n k l i n g av gymnasiets organisation k o m m e r man till, om man uteslutande tar h ä n s y n barnets intressen, så som de faktiskt gestalta sig, och inte s å som de slumpvis
5 ° H E N R I K . P E T R I N I
konstrueras upp av en o v e d e r h ä f t i g utskottsmajoritet. Dock- ar en j ä m k n i n g t ä n k b a r p ä grund av l ä r j u n g a r n a s olika be- b e g å v n i n g .
3. O l i k a b e g å v n i n g a r .
På få o m r å d e n ä r o f ö r u t f a t t a d e meningar s å t v ä r s ä k r a och p å s a m m a g å n g s å grundligt felaktiga, som när det g ä l l e r barns olika b e g å v n i n g , och man tror sig grunda skolorganisa- tionen p å fasta h ä l l e b e r g e t , när man grundar den p å gamla f ö r d o m a r a n g å e n d e barnens olika b e g å v n i n g för olika ä m n e n . N å g o n statistisk u n d e r s ö k n i n g s ä t t e s aldrig i fråga, v a r och en vet j u » a v egen e r f a r e n h e t » hur det förhåller sig.
S å l u n d a vet j u var och en, att olikheten i b e g å v n i n g skarpast framträder i språkbegåvning och matematisk b e g å v - ning. V e m har inte beklagat de stackars s p r å k g e n i e r n a , vilkas framtid är s p ä r r a d p å grund av den ohyggliga matematik- terrorn, som kommit till endast för n å g r a ensidiga matematik- snillens skull?
F ö r s t a året j a g var ordinarie lärare träffade j a g p å ett par s å d a n a d ä r s p r å k b e g å v n i n g a r i 7: 2 , s o m voro o m ö j l i g a i matematik, men sedan dess har det f ö r v å n a t mig, hur säll- s y n t a s å d a n a individer i s j ä l v a verket ä r o , n ä r man t ä n k e r p å vilken roll de spela i folkets fantasi. L i k a s å fann j a g , att mina b ä s t a pojkar i matematik ä v e n voro i a l l m ä n h e t de styvaste i de andra ä m n e n a . D å min personliga erfarenhet under den tid j a g t j ä n s t g j o r t som l ä r o v e r k s l ä r a r e s å l u n d a g å r stick i s t ä v mot a l l m ä n t e r k ä n d a » f a k t a » , s å har j a g ansett m i g b ö r a kontrollera den genom att studera mina l ä r j u n g a r s studentbetyg.
Abiturienterna ha d å indelats i f ö l j a n d e grupper:
I . Exklusiva språkbegåvningar: Minst A B i ett f r ä m m a n d e levande s p r å k i muntan och minst B a för ö v r i g t i f r ä m m a n d e levande språk. H ö g s t B i matematik.
I I . Exklusiva matematiska begåvningar: Minst A B i mate-
U N D K R V I S N I N G E N ! ' Å R E A L G Y M N A S I E T 51
matik i b å d e skrivningen och muntan. H ö g s t B i främ- mande levande språk.
I I I . Allsidiga begåvningar: Minst ett A B i matematik och minst ett A B i f r ä m m a n d e levande språk.
I V . D e ö v r i g a .
D e l ä r j u n g a r j a g haft i studentexamen v i d N o r r a Real- l ä r o v e r k e t ha harit 150, varav 146 g o d k ä n d a . A v dessa har det varit 5 av grupp I , a l l t s å c i r k a 3 %, och 1 av grupp I I , alltså 73 %. S p e c i a l b e g å v n i n g a r n a u t g ö r a s å l u n d a ett s å svin- nande fåtal, att man vid ordnandet av undervisningen inte kan ta h ä n s y n till dem i n å g o n h ö g r e grad. F ö r ö v r i g t är det här inte fråga om n å g r a s å s ä r d e l e s m ä r k l i g a b e g å v n i n g a r . Den exklusive matematikern har endast A B i matematik, och alla de fem e x k l u s i v a s p r å k b e g å v n i n g a r n a hade endast be- tyget B p å uppsatsen i m o d e r s m å l e t . I s å d a n a undantagsfall kan fliten spela en s å stor roll, att vad s o m synes bero p å tillvaro eller frånvaro av b e g å v n i n g för ett visst ä m n e i s j ä l v a verket b ö r r ä k n a s p å flitens konto.
T i l l j ä m f ö r e l s e m å n ä m n a s , att de allsidiga b e g å v n i n g a r n a , grupp I I I , voro inte mindre än 50, d. v. s. I/3 av samtliga lärjungar. T i l l dessa r ä k n a s samtliga 14 elever med A i matematik i muntan, 12 av 15 med a och 23 av 2 9 med A B . A v de 14, som hade A i matematik, var det 7 eller j ä m n t hälften, som hade A B i samtliga de tre f r ä m m a n d e språ- ken. F ö r f u l l s t ä n d i g h e t e n s skull kan t i l l ä g g a s , att 8 av de 14 abiturienterna med A i matematik hade A B eller där- u t ö v e r p å det skriftliga provet i s v e n s k a , och alla utom en hade ö v e r b e t y g i franska.
I V ä x i ö har j a g l ä s t med 2 9 realister. A v dessa fanns det inga e x k l u s i v a b e g å v n i n g a r vare sig av grupp I eller grupp I I , medan grupp I I I hade inte mindre ä n 19, d. v. s.
cirka 2/3 av samtliga.
A v denna ö v e r s i k t f r a m g å r , att man kan tala om mer eller mindre studicbegåvade elever, men allt pratet om olika slags
52 H E N R I K P E T R I N I
begåvning är f u l l s t ä n d i g t v ä r d e l ö s t , n ä r det g ä l l e r att be- s t ä m m a om skolorganisationen. O m denna olikhet existerar, s å är den i alla fall s å s ä l l s y n t eller obetydlig, att n å g o n h ä n s y n härtill inte kan tagas. V i d a r e f r a m g å r det av denna
statistik, att man lugnt kan räkna med, att betyget i mate- matik är en ganska god mätare på den allmänna studiebe- gåvningen.
E m o t denna u n d e r s ö k n i n g kan a n m ä r k a s , att den är s å till vida ensidig, som den omfattar endast realister. D ä r f ö r meddelas här en liknande u n d e r s ö k n i n g a n g å e n d e mina lär- j u n g a r i V ä x i ö , d ä r j a g ä v e n undervisat p å latinlinjen (efter
den ä l d r e skolordningen).
A v mina 87 lärjungar i L B var det endast en, som for- mellt t i l l h ö r d e grupp I , beroende p å att han p å grund av s j u k d o m under sista året var befriad från allt arbete med matematiken. A v grupp I I f ö r e k o m det endast 3, medan grupp I I I r ä k n a d e inte mindre ä n 4 7 , alltså mer ä n hälften av samtliga.
Slutligen har j a g läst i L A , den g r e k i s k a linjen, med sammanlagt 22 l ä r j u n g a r . A v dessa var det 3 st. av grupp 1 , ingen av grupp I I och 4 av grupp I I I . P å grund av sär- skilda f ö r h å l l a n d e n kan man knappast r ä k n a med t v å av de tre, som t i l l h ö r d e grupp I .
I huvudsak s a m m a resultat kommer man alltså till, ä v e n när det g ä l l e r latinlinjen.
V i d en liknande u n d e r s ö k n i n g av studentbetygen i paral- lellklasserna, d ä r j a g inte undervisat, visar sig enahanda för- h å l l a n d e . A v e n här är det ö v e r v ä g a n d e greker, som tillhöra grupp I , men ä v e n dessa u t g ö r a en ringa b r å k d e l av samt- liga greker.
T r o n att s p e c i a l b e g å v n i n g för matematik eller levande s p r å k spelar n å g o n s t ö r r e roll, är s å l u n d a att anse som all- deles felaktig, låt vara att s ä l l s y n t a undantagsfall ä r o tänk- bara. L i k a felaktig är inbillningen, att somliga l ä r j u n g a r
U N D E R V I S N I N G E N P Å R E A L G Y M N A S I E T 53
skulle ha s t ö r r e fallenhet för humaniora, andra för naturveten- skap. S å visar det sig att pojkar, som äro s t y v a i matematik, ofta ä v e n ä r o s t y v a i latin. L i k a s å följas flit- och minnes- ä m n e n a å t , s å s o m historia och kemi etc.
Den naturliga grupperingen av lärjungarna bör alltså ske efter deras allmänna, studiebegåvning samt efter deras flit.
Undantagen från den a l l m ä n n a regeln torde i de flesta fall bero p å att de första grunderna i matematik blivit d å l i g t i n h ä m t a d e p å grund av alldeles s ä r s k i l d a f ö r h å l l a n d e n . S å har den a l l m ä n t utbredda tron, att flickor skulle ha s ä r s k i l t svårt för matematik, lett till att matematiken har blivit till- bakasatt i flickläroverken. D e t t a har å sin sida lett till att flickorna k o m m a till flickgymnasierna illa f ö r b e r e d d a i detta ä m n e och därför haft l ä t t a r e för de rena m i n n e s ä m n e n a .
4. R e a l l i n j e n .
Reallinjen i n f ö r d e s för cirka ett hundra år sedan av Ber- zelius. D e n b ö r j a d e i all a n s p r å k s l ö s h e t som en a v s t j ä l p n i n g s - plats för s å d a n a lärjungar, som saknade b e g å v n i n g för h ö g r e studier och därföre voro h ä n v i s a d e till att efter slutade skol- studier omedelbart bege sig ut i det p r a k t i s k a livet. Mate- matiken fick en stor plats p å reallinjens s c h e m a : dels be- h ö v d e dessa s v a g a elever mera tid för att lära s i g detta s v å r a ä m n e , och dels hittade man inte p å n å g o n annan sys- s e l s ä t t n i n g åt dem, medan de styvare p o j k a r n a l ä s t e latin och grekiska. V a n l i g e n slutade realisterna förr i v ä r l d e n redan i femte klassen, och endast ett ringa fåtal fortsatte till studentexamen.
S å s m å n i n g o m b ö r j a d e de reala ä m n e n a , s ä r s k i l t levande s p r å k , att få en viss betydelse i det praktiska livet, och sedan T e k n o l o g i s k a Institutet i Stockholm i n r ä t t a t s , b ö r j a d e man ä v e n få reda p å existensen av s å d a n a ä m n e n som fysik och kemi, och att dessa m ö j l i g e n kunde ha n å g o t med praktiken
54 H E N R I K P E T R f N T
att skaffa. D e exakta vetenskaperna b ö r j a d e nu sitt s e g e r t å g genom v ä r l d e n , och reallinjen blev den naturliga fackskolan för g r u n d l ä g g a n d e t av dessa vetenskapers studium.
H ä r a v blev följden, att de s t ö r s t a b e g å v n i n g a r n a s å s m å - ningom kommo att v ä l j a reallinjen, medan de svagare be- g å v n i n g a r n a , som äro r ä d d a för matematiken, välja latinlinjen.
R o l l e r n a ä r o a l l t s å p å v ä g att bli ombytta, och vi s t å för n ä r v a r a n d e mitt uppe i detta utvecklingsskede.
Naturvetenskaperna och deras vetenskapliga metoder g å framåt med stormsteg och e r ö v r a allt fler positioner, i det att det ena humanistiska ä m n e t efter det andra helt eller delvis alltmer ö v e r g å r till att bli en exakt vetenskap. O m humanisterna av den ä l d r e skolan b j ö d e till att följa med i den utvecklingen och riktade blicken framåt i s t ä l l e t för b a k å t , s å skulle de finna, att v å r andliga kultur står, tack vare de empiriska vetenskaperna, lika h ö g t ö v e r antikens andliga kul- tur, som v å r materiella kultur s t å r ö v e r antikens materiella kultur.
Ä n n u s å l ä n g e befinna vi oss här i Sverige i teten, när det g ä l l e r vetenskaplig forskning, och detta ej minst p å grund av den utomordentligt goda organisationen av vår reallinje, som kraftigt bidrager till att de b ä s t a krafter få den l ä m p - ligaste utbildningen och k o m m a p å rätt plats i livet. Det är därföre av vital betydelse för hela vår andliga kultur, att denna linje får som förut fritt utveckla sig efter fullt moderna riktlinjer i överensstämmelse med dess egennatur.
T a c k vare T e k n i s k a H ö g s k o l a n s h ö g a n i v å intaga vi ä v e n en ledande s t ä l l n i n g i fråga o m den materiella kulturen. V i ha n ä m l i g e n alltmer ö v e r g å t t till exportindustri och exportera huvudsakligen kvalitetsvaror, varigenom vi bli utan s v å - rare konkurrens p å v ä r l d s m a r k n a d e n . Men - T e k n i s k a H ö g - skolan rekryteras från reallinjen, och det är på den friktions- fria växelverkan dem emellan, som hela vår existens för när- varande och för den närmaste framtiden vilar. V a d s o m är
("NI >l.K V I S N I N G E N P Å R E A L G Y M N A S I E T 55 sagt o m T e k n i s k a H ö g s k o l a n g ä l l e r i t i l l ä m p l i g a delar ä v e n o m andra h ö g s k o l o r , som b y g g a p å realstudentexamen.
R e a l l i n j e n vilar helt och h å l l e t p å den moderna natur- vetenskapen och b ö r s t å i intimaste kontakt med denna och framstegen däri. D e t är d å av yttersta v i k t , att v å r d e n av dess utveckling sker med den subtilaste s a k k u n s k a p i fråga om dessa h u v u d ä m n e n . Dess organisation bör där/öre be- stämmas uteslutande av representanter för naturvetenskapliga och naturvetenskapligt organiserade forskningsgebit, i det de h ä r i n g å e n d e gammalhumanistiska ä m n e n a endast ä r o att betrakta som h j ä l p ä m n e n , vilkas omfattning de naturvetenskapliga fack- m ä n n e n b ä s t k u n n a b e d ö m a s j ä l v a .
Man torde d å v a r a ganska ense o m att realgymnasiet i stort sett var ganska v ä l o r g a n i s e r a t , innan det blev f ö r d ä r v a t av skolutskottsmajoriteten vid 1 9 2 7 års riksdag, d ä r det inte fanns en enda fackman för de reala h u v u d ä m n e n a .
5. D e n a l l m ä n t m e d b o r g e r l i g a l i n j e n .
F ö r att med ö n s k a d f r a m g å n g kunna bedriva fortsatta ma- tematiskt-naturvetenskapliga studier vid h ö g s k o l o r är det n ö d - v ä n d i g t att besitta den a l l m ä n n a b e g å v n i n g , att man har kunnat ernå betyget A B — eller helst h ö g r e — i matematik i student- e x a m e n . F ö r s å d a n a l ä r j u n g a r är matematikkursen inte s v å r , och p r o b l e m r ä k n i n g c n kan för dem r ä k n a s mera som ett n ö j e ä n som en b ö r d a . O m o c k s å inte alla dessa kunna b e r ä k n a s få n å g o n direkt nytta av sin matematik för fortsatta studier, s å har den formella bildning matematiken ger ett mycket h ö g t v ä r d e . K o n s t e n att » t ä n k a m a t e m a t i s k t » — d. v. s.
sakligt, utan inblandning av subjektivt t y c k e — synes o c k s å v a r a uppskattad. S ä r s k i l t b ö r denna vara av vikt för den blivande juristen.
Men cirka *% av alla abiturienter nå inte upp till ens ett B a i matematik, och för dem ställer sig saken annorlunda.
56 H E N R I K P E T R I N I
M a n kan visserligen u p p s t ä l l a som ett a l l m ä n t villkor, att gymnasiet är till endast för dem som ha håg och fallenhet för studier. E m e l l e r t i d ä r o de n y s s n ä m n d a alldeles för m ä n g a
för att man skall k u n n a helt och h å l l e t negligera deras in- tresse att få en a l l m ä n t medborgerlig bildning, och d å de lyckats ta studenten visar j u detta, att de h a t i l l r ä c k l i g h å g o c h fallenhet härför.
U n d e r min l ä r a r v e r k s a m h e t har j a g m å n g e n g å n g k ä n t mig obehagligt b e r ö r d av att n ö d g a s tvinga en hel del pojkar att n e d l ä g g a m ö d a och spilla tid p å en rent mekanisk drill i konsten att l ö s a kursproblem till absolut ingen nytta eller uppbyggelse för dem. Men d ä r e m o t har j a g alltid haft poj- k a r n a med mig, n ä r j a g l ä m n a t drillen och i s t ä l l e t lärde dem matematik. T i l l och med den allra svagaste f ö r s t o d m y c k e t b r a ä v e n rätt l å n g t u t ö v e r den vanliga skolkursen liggande saker, och han kunde sedan med liv och lust redo- g ö r a för rätt l å n g a deduktioner.
Matematiken kan s å l u n d a delas upp i t v å delar: dels den teoretiska kursen, som är lätt för alla att lära sig, och dels problemräkningen, som är en lek för de mer b e g å v a d e , men en pinsam ä n d a m å l s l ö s drill för de andra.
E n l å n g v a r i g t r ä n i n g i p r o b l e m r ä k n i n g är absolut n ö d - v ä n d i g för den blivande i n g e n j ö r e n , som m å s t e v a r a s ä k e r i r ä k n i n g e n och ä g a f ö r m å g a att p å ett s j ä l v s t ä n d i g t s ä t t upp- s t ä l l a och l ö s a i praktiken f ö r e k o m m a n d e problem. E t t slarv- fel i r ä k n i n g e n k a n j u vålla, att ett tak s t ö r t a r in vid ett husbygge och förorsakar m å n g a m ä n n i s k o r s d ö d . D e n förut- varande kursen och de d å f ö r e k o m m a n d e studentskrivningarna i matematik p å reallinjen torde i stort sett h a varit väl av- v ä g d a , låt vara att ett och annat f ö r l e g a t moment l ä m p l i g e n b ö r b y t a s ut mot mer aktuella saker.
D ä r e m o t kan det mesta av p r o b l e m r ä k n i n g e n , och framför allt den matematiska drillen, avskaffas för dem, som inte ä m n a fortsätta ett matematiskt-naturvetenskapligt studium.
U N D E R V I S N I N G E N P Å R E A L G Y M N A S I E T 57 D å matematiken för dem huvudsakligen är ett h j ä l p ä m n e för studiet av fysiken och kemin, b ö r den matematiska kursen l ä m p l i g e n vara u n d a n s t ö k a d redan i R I I I av det f y r a å r i g a gymnasiet. S t ö r r e delen av den från matematiken lediga tiden kunna de få disponera fritt till f ö r k o v r a n i andra ä m n e n .
6. A l l m ä n b i l d n i n g .
Skolan b ö r ha till m å l att bibringa l ä r j u n g a r n a de kun- skaper och den uppfostran de b e h ö v a för att n å g o r l u n d a förstå och rinna sig tillrätta i den v ä r l d , vari de k o m m a att leva.
A l d r i g förr har m ä n n i s k a n kommit i s å intim och allsidig kontakt med naturen och dess hemlighetsfulla krafter som under det sista halvseklet. F ö r u t har m ä n n i s k a n liksom de andra organiska varelserna m å s t anpassa sig efter de yttre livsbetingelserna i naturen, nu är det m ä n n i s k a n som m i n u t i ö s t utnyttjar naturkrafterna för att omskapa de yttre livsbetingel- serna efter sina ö n s k e m å l .
D e n stora o m v ä l v n i n g e n i m ä n n i s k o r n a s l e v n a d s f ö r h å l - landen, m. a. o. hela den moderna kulturen, vilar p å upp- t ä c k t e n av naturlagarna och deras systematiska utforskande under de sista tre hundra å r e n , vilket m ö j l i g g j o r t naturkraf- ternas exploaterande i s å stor skala i v å r tid.
Barnen tillhöra framtiden, deras utbildning b ö r d å ha av- seende p å framtiden. Skolan m å s t e därför vara beredd p å att meddela sina alumner en s t ä n d i g t mer f ö r d j u p a d insikt i dessa naturlagar. E l j e s t l ö p a de risk att när de k o m m a ut i livet inte begripa ett tecken av vad som f ö r s i g g å r runt om- kring dem, och ä n mindre bli de i s t å n d att m å l m e d v e t e t arbeta p å att befordra utvecklingen i n å g o n riktning.
Fysik och kemi äro alltså de p r i m ä r a ä m n e n a i den mo- derna a l l m ä n b i l d n i n g e n , och det vore o f ö r s v a r l i g t att s l ä p p a ut den h ö g r e bildade ungdomen i v ä r l d e n nu för tiden med mindre kunskaper och f ä r d i g h e t e r i dessa ä m n e n än vad som meddelas
5 « H E N R I K P E T R I N I
nu p å reallinjen. U n d e r v i s n i n g e n är sakkunnigt klarlagd genom T o m Moll, och det är endast att se till, att den h å l l e r j ä m n a steg med utvecklingen p å dessa o m r å d e n . E n del av kemien, den syntetiska och den kvalitativa, b ö r flyttas ned i n å g o n av realskolans l ä g r e klasser, d ä r den enligt m i n erfarenhet passar alldeles förträffligt. D å kan plats beredas p å gymnasiet för den fysikaliska kemien och elementen av den moderna atom- läran.
I matematiken är det aldrig fråga o m auktoritet utan endast o m s j ä l v s t ä n d i g t t ä n k a n d e , däri ligger detta ä m n e s k a r a k t ä r s d a n a n d e betydelse. P å gymnasiet studeras detta ä m n e huvudsakligen som ett h j ä l p ä m n e å t fysik och k e m i , och den teoretiska kursen b ö r därför u t ö k a s med vad som härför är erforderligt, s å s o m elementen av integralkalkylen
m. m.
Biologien b ö r p å gymnasiet studeras som det g r u n d l ä g - gande ä m n e t för uppfattningen av den andliga kulturen.
G e n o m fysiologiska experiment får l ä r j u n g e n n ä r m a r e lära k ä n n a sinnesorganen i deras samband med motsvarande psyko- logiska f ö r l o p p , ty psykologien bör studeras i samband med biologien, liksom logiken b ö r studeras i samband med mate- matiken.
D e t är dock först genom utvecklingsläran, som m ä n n i s k a n insattes p å sin rätta plats i naturen, s å att l ä r j u n g e n förstår hur hon har blivit vad hon är. U t v e c k l i n g s l ä r a n verkar full- s t ä n d i g t revolutionerande p å m ä n n i s k a n s uppfattning av s i g s j ä l v och av varje o m r å d e av m ä n s k l i g verksamhet. S å är det ett nonsens att undervisa i samhällslära och morallära utan att a n l ä g g a en utvecklingshistorisk s y n p å undervis- ningens föremål o c h h ä n v i s a till i n b ö r d e s h j ä l p bland djuren och till d j u r s a m h ä l l e n a s b y g g n a d .1
Biologin, rätt bedriven, är s å l u n d a det f ö r n ä m l i g a s t e , mest ' J f r Furst Peter K r a p o t k i n : » I n b ö r d e s hjälp.»
U N D E R V I S N I N G E N P Å R E A L G Y M N A S I E T 59
allomfattande och a l l m ä n b i l d a n d e av alla ä m n e n p å skolans schema. E n utomordentligt k l a r l ä g g a n d e f r a m s t ä l l n i n g h ä r a v är gjord av G u n n a r B e s k o w .1
E n från utvecklingshistorisk s y n p u n k t bedriven undervis- ning i arkeologi med religionshistoria b ö r s å l u n d a h a en stor a l l m ä n b i l d a n d e betydelse, dä den är avsedd att ge l ä r j u n g e n en objektivt grundad uppfattning om hur den m ä n s k l i g a materiella kulturen o c h den m ä n s k l i g a f ö r e s t ä l l n i n g s v ä r l d e n ha utvecklat s i g under tidernas lopp, helst som alla stadier, till och med de mest primitiva, h a l ä m n a t å t s k i l l i g a s p å r efter sig i nutiden. D e n n a undervisning fortsattes sedan i kultur- historien, d ä r medeltidens historia spelar en stor roll för för- s t å e n d e t av v å r a dagars k u l t u r .1
Språkhistoria. S å s o m de levande s p r å k e n hittills be- drivits h a de visserligen haft ett visst tekniskt v ä r d e , men denna undervisning h a r varit utan all a l l m ä n b i l d a n d e bety- delse. S n a r a r e har den uppammat en felaktig f ö r e s t ä l l n i n g om att s p r å k e t skulle vara alldeles o f ö r ä n d e r l i g t och de gram- matiska reglerna n å g o n sorts hälft gudomliga lagar. V a d som saknas i den nuvarande a l l m ä n b i l d n i n g e n är a l l t s å en ö v e r s i k t ö v e r s p r å k e n s utveckling och de lagar som b e s t ä m m a denna. E n j ä m f ö r a n d e utvecklingshistorisk s y n p u n k t b ö r l ä g g a s p å s p r å k u n d e r v i s n i n g e n redan i realskolans första klass och k r ä v e r ingen s ä r s k i l d tid. T v ä r t o m blir undervisningen i s p r å k l ä t t a r e o c h intressantare p å detta s ä t t .
V i d undervisningen i s v e n s k a h a r man s å l u n d a material från g a m m a l s v e n s k a och. dialekterna, från n o r s k a och danska, samt från diverse l å n o r d . D ä r e m o t torde man v i d denna undervisning h a alltför m y c k e t ö v e r s k a t t a t betydelsen av vers- och r o m a n f ö r f a t t a r n a .
Estetik. U t v e c k l i n g e n av l ä r j u n g a r n a s estetiska sinne h ö r ä v e n till a l l m ä n b i l d n i n g e n och borde få en teoretisk led-
1 G u n n a r B e s k o w : » B i o l o g i och l i v s å s k å d n i n g . » Stockholm 1932 238 s.
6 o H E N R I K P E T R I N I
ning, s ä r s k i l t i samband med u t v e c k l i n g s l ä r a n o c h kultur- historien.
G y m n a s i e t s ä n d a m å l är att meddela en h ö g r e a l l m ä n t med- borgerlig bildning, tillräcklig för fortsatta studier v i d univer- sitet och h ö g s k o l o r . D e n n a bildning b ö r d å ä v e n omfatta en viss rent teknisk utbildning i s p r å k , n ä m l i g e n f ö r m å g a att l ä s a facklitteratur, d. v. s. l ä t t a r e litteratur, p å tyska, engelska och franska, men detta i n n e b ä r alls inte att k ä n n a till den moderna s k ö n l i t t e r a t u r e n s subtila v ä n d n i n g a r och finesser. D e s s u t o m fordras f ö r m å g a att n å g o r l u n d a felfritt skriva en uppsats p å ett f r ä m m a n d e levande s p r å k samt tala n å g o r l u n d a begripligt helst p ä alla tre s p r å k e n . L i k a s å b ö r man kunna t ä m l i g e n felfritt behandla s v e n s k a s p r å k e t i tal och skrift.
G e n o m att s å l u n d a g å fullt rationellt t i l l v ä g a erhåller man en organisation av gymnasiet, s o m borde kunna till- f r e d s s t ä l l a alla l ä r j u n g a r , p å s a m m a g å n g som schemat blir det enklast m ö j l i g a : en enda linje med rätt för de svagare b e g å v n i n g a r n a att välja bort en del av den s v å r a r e och mer t i d s ö d a n d e p r o b l e m r ä k n i n g e n . D e t nuvarande systemet med t v å linjer: en latinlinje med ett s v å r t , alldeles v ä r d e l ö s t ä m n e , latin, och en reallinje med ett för en stor del s v å r t och v ä r d e - löst ä m n e , p r o b l e m r ä k n i n g , m å s t e v ä l ä n d å fä anses s o m en rent vettvillig t i l l s t ä l l n i n g . O c h denna blir inte b ä t t r e , för det att vardera linjen ä r uppdelad i ett otal underavdelningar.
7. D e n k l a s s i s k a b i l d n i n g e n .
D e n klassiska bildningen är en rent s p r å k l i g bildning.
Men denna är blott formell, ty en reell bildning b e s t å r inte i ord utan i sak. V ad som ä r sakligt v ä r d e f u l l t i den an- tika kulturen har redan verkat befruktande p å deii efterföl- j a n d e kulturen, och för resten är det den g r e k i s k a kulturen
och inte det romerska barbariet, som bar n å g o t v ä r d e för
U N D E R V I S N I N G E N l'Å R E A L G Y M N A S I E T 6 l
oss. S ä r s k i l t v i d undervisningen i geometri ha vi stort gagn d ä r a v , men ingen klok m ä n n i s k a skulle v ä l falla p å den i d é n att därför fordra, att undervisningen i E u k l i d e s ' elementa skall ske p å g r u n d s p r å k e t .
D e n n a s p r å k l i g a » k l a s s i s k a b i l d n i n g » har i v å r tid alldeles spelat ut sin roll för att aldrig mer k o m m a tillbaka: samtliga döda språk äro att anse som uteslutande tillhörande universi- tetens fackstudier o c h b ö r a därför, liksom redan skett m e d hebreiskan, a v f ö r a s från skolan, j u förr dess hellre. F ö r v å r tid fordras en helt annan bildning, som helt k r ä v e r sin man och inte l ä m n a r tid ö v e r åt n å g o n lika k r ä v a n d e s o m v ä r d e - l ö s klassisk bildning. I v å r a dagar representerar den klas- siskt bildade raka motsatsen till bildning: han är en gen- g å n g a r e s o m ingenting begriper av den värld han lever i s å s o m en f r ä m l i n g . V a r och en, s o m h a r andliga o c h eko nomiska m ö j l i g h e t e r att skaffa s i g en modern bildning, har inte lust att plottra bort sin tid o c h sina krafter p å gammalt v ä r d e l ö s t prål.
D e humanister s o m togo studentexamen p å latinlinjen före 1 9 1 0 h a inte i sin skolundervisning och knappast heller efteråt fått den k ä n n i n g med de allt b e h ä r s k a n d e naturlagarna, som nutidens m ä n n i s k o r b e h ö v a , utan de s t å i regel helt o f ö r s t å e n d e inför v å r tids b å d e materiella o c h andliga kultur.
D:r F o g e l q v i s t s s ä l l s p o r t o v e d e r h ä f t i g a angrepp i D . N . för ett å r sedan p å skolans biologi och matematik är ett be- d r ö v l i g t exempel h ä r p å och p å hur det g å r , när gammaldags humanister s l ä p p a s l ö s a att härja p å skolans o m r å d e . D e t finns j u en s ä r s k i l d antikt humanistisk linje, latinlinjen, var- för inte n ö j a sig m e d att k i v a s om veckotimmarna d ä r utan angripa reallinjen, s o m j u ligger s å o ä n d l i g t h ö g t ö v e r dessa herrars horisont? I s t ä l l e t för att h ö j a undervisningen i hu- maniora från det rena i n n e h å l l s l ö s a pratandets och det subjek- tiva tyckandets stadium till vetenskaplig objektivitet vill den antik-humanistiska okulturen draga ned undervisningen i mate-
5—3496. Pedagogisk lidskri/t 1034. Häft. 2.
0 2 H E N R I K P E T R I N I
matik o c h naturvetenskap till sin l å g a n i v å , d ä r det är » e t t svalg b e f ä s t mellan skola och u n i v e r s i t e t » ( T . F — t , D . N . 3/2 33).
V a d s ä g a nutidsbildade humanister om det?
V i leva i den kulturella o m v ä l v n i n g e n s tid. F ö r u t till- h ö r d e v ä r l d e n endast ett r i n g a fåtal, o c h d å kunde m ä n s k l i g - heten n ö j a s i g med att leva i fantasiens v ä r l d a r . Konsten att prata r ä k n a d e s d å s å s o m » f ö r n ä m l i g » kultur. N u b ö r j a r v ä r l d e n p å a t t . b l i ett h e m för alla, men f ö r att d å få den att r ä c k a till har m ä n s k l i g h e t e n m å s t träda i n ä r m a r e kon- takt m e d naturen b å d e utom och inom m ä n n i s k a n . N u r ä c k e r det inte l ä n g r e m e d ett ytligt pratande o c h filosoferande, i s t ä l l e t m å s t e allting g ö r a s med precision o c h noggrann sak- kunskap. T y naturens lagar låta inte kommendera s i g , och v å r tid lever i den intimaste kontakt m e d dessa. D e n huma- nistiska pratkulturen är nu p å a v s k r i v n i n g och har ersatts av den moderna vetenskapliga kulturen, i det att ä v e n de huma- nistiska disciplinerna h a b ö r j a t frigöra s i g från antikens gast- kramning.
V i d behandlingen av skolorganisationen har m a n a l l t s å att u t g å ifrån, att de d ö d a s p r å k e n inte kunna i n g å s o m en integrerande del i systemet, utan ä r o s t ä l l d a p å avskrivning, vare s i g man vill eller inte. T y blir reallinjen rationellt ordnad, s å får latinlinjen inga elever. I alla h ä n d e l s e r b ö r inte h ä n s y n e n till de d ö d a s p r å k e n få g ö r a n å g o t som helst i n t r å n g p å ordnandet av den normala undervisningen. S å t. e x . kunde m a n p å sin h ö j d b i b e h å l l a tills vidare en fri- villig mindre kurs i det j ä m f ö r e l s e v i s l ä t t a munklatinet, det
enda som k a n ha n å g o n betydelse i v å r tid, t. e x . för en och annan arkiv forskare.
8. S k o l r e f o r m e n 1933.
D e n n a reform g e n o m f ö r d e s helt hastigt av ecklesiastik ministern A r t h u r E n g b e r g utan annan utredning ä n de förut
U N D E R V I S N I N G E N P Å R E A L G Y M N A S I E T 63
o m n ä m n d a F o g e l q v i s t s k a artiklarna i D . N . M e d ett enda penndrag avskaffade han reallinjen och ersatte den med en linje, s o m n ä r m a s t svarar mot den i det f ö r e g å e n d e f ö r o r d a d e a l l m ä n t medborgerliga linjen, som a v s å g de svagare b e g å v - ningarna. V a d som med intelligens och sakkunskap har byggts upp under loppet av ett helt å r h u n d r a d e har, som det synes p å rent okynne, raserats med ett enda penndrag. D e s v å r a följderna h ä r a v för l ä r j u n g a r n a s framtid ha p å ett s l å e n d e s ä t t p å v i s a t s i den utredning, som gjorts av F ö r e n i n g e n för Matematisk-Naturvetenskaplig undervisning och framlagt i en b r o s c h y r om » D e n senaste l ä r o v e r k s r e f o r m e n » , F r i t z e 1934.
Ä r v å r konstitution s å labil, att n å g o t dylikt är lagligt?
L y c k l i g t v i s inte. Regeringsformens § 10 l y d e r : "Innan ären- dena hos Konungen i statsrådet föredragas, skola de, genom nödiga upplysningars inhämtande från vederbörande ämbets- verk, av den föredragande beredas.»
Men varken tekniska, militära eller andra h ö g s k o l o r som b e r ö r a s av reformen h a blivit h ö r d a . Så diktatoriskt liar ingen minister förr gått tillväga i vårt land. S a k e n är klar, en n y skolorganisation måste g e n o m f ö r a s med det snaraste — men med sakkunskap. D ä r v i d borde representanterna för pratkulturen inte få ha n å g o n t i n g att s ä g a , de ha nu visat vad de g å för.
S a m m a n f a t t n i n g .
Skolreformer b ö r a g ö r a s endast för l ä r j u n g a r n a s skull, ej för lärarnas (1904) eller systemets (1927), allra minst av rent o k y n n e (1933).
E n sakkunnig k o m m i t t é t i l l s ä t t e s för att ordna skolans organisation efter nutidens och den närmaste framtidens behov.
Där bör det sitta minst lika många naturvetare som huma- nister, de förra organisera den reala bildningen: realskolan och reallinjen, de senare den antik-humanistiska latinlinjen, om denna skall b i b e h å l l a s n å g o n s t ä d e s tills vidare.
64 H E N R I K P E T R I N I
R e a l l i n j e n å t e r s t ä l l e s i h u v u d s a k s å d a n d e n v a r f ö r e 1 9 2 7 å r s r e f o r m m e n u t a n a n n a n b o r t v a l s r ä t t ä n t i l l p r o b l e m r ä k - n i n g e n i m a t e m a t i k i n ä s t h ö g s t a r i n g e n o c h h e l a m a t e m a - t i k e n i h ö g s t a r i n g e n .
F ö r ö v r i g t f r a m l ä g g a s f ö l j a n d e f ö r s l a g t i l l o m p r ö v n i n g : T i m t a l e t m i n s k a s i d e t v å h ö g s t a r i n g a r n a .
I d e t t r e å r i g a g y m n a s i e t l ä s e s i n t e t y s k a , g e o g r a f i , p o l i - t i s k h i s t o r i a , filosofi.
» a v s l u t a s e n g e l s k a i f ö r s t a r i n g e n , s v e n s k a i a n d r a .
» l ä s e s i a l l a r i n g a r n a f r a n s k a , f y s i k , k e m i , m a t e m a t i k , b i o l o g i , a r k e o l o g i m e d k u l t u r h i s t o r i a o c h r e l i g i o n s h i s t o r i a .
Språk och matematik, två antagonister?
E n statistisk u n d e r s ö k n i n g av skolbetyg av fil. mag. V i k t o r R ä n t i l ä .
F r å g a n o m d e t f i n n e s n å g o t s a m b a n d m e l l a n e n l ä r j u n g e s f a l l e n h e t f ö r m a t e m a t i k å e n a s i d a n o c h s p r å k å d e n a n d r a h a r l ä n g e d r y f t a t s . I n o m f a c k m a n n a k r e t s a r p å d e t t a o m r å d e ä r m a n f u l l t p å d e t k l a r a m e d d e v e r k l i g a f ö r h å l l a n d e n a , m e n d e n a l l m ä n n a o p i n i o n e n t y c k s ä n n u v a r a h e l t o v e t a n d e o m d e s a m m a , o m m a n f å r s ä t t a t i l l t r o t i l l d e n o f f e n t l i g a d i s k u s - s i o n e n i ä m n e t , s o m t i d e f t e r a n n a n h å l l e s i v å r d a g s p r e s s . M e d a n l e d n i n g d ä r a v h a r d e n n a u n d e r s ö k n i n g f ö r e t a g i t s .
E n m e t o d a t t f i n n a e t t g a n s k a t i l l f ö r l i t l i g t s v a r p å f r å g a n ä r a t t t a g a s k o l b e t y g e n s o m m å t t f ö r l ä r j u n g e n s b e g å v n i n g o c h m e d h j ä l p a v d e s s a b e t y g s ö k a k o m m a till k l a r h e t i s a k e n . F ö r a t t f i n n a n å g o n m e t o d a t t b e a r b e t a d e n m ä n g d a v b e t y g , s o m f i n n e s i e t t l ä r o v e r k s b e t y g s j o u r n a l e r , f å v i
