• No results found

Presentatör | Företagets namn Affärsprojektplan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Presentatör | Företagets namn Affärsprojektplan"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Affärsprojektplan

Presentatör | Företagets namn

(2)

PITCH

Kort beskrivning av projektet

(3)

Projektets teamroller och ansvarsområden

[Fullständigt namn]

Projektledare

[Fullständigt namn]

Medlemsroll

[Fullständigt namn]

Medlemsroll

[Fullständigt namn]

Medlemsroll

[Fullständigt namn]

Medlemsroll [Fullständigt

namn]

Administrativ assistent

(4)

Affärsidé (uppslag)

Projektets omfattning

Beskriv arbetet som ska utföras

Vilket mål eller affärsbehov bygger projektet på?

Finns det en koppling till andra projekt?

Vilka är intressenterna?

Vilket arbete ligger utanför projektets omfattning?

Identifiera övergripande projektmål:

Tekniska mål

Schemamål

Kostnadsmål

Särskilda mål

Icke-mål

Slutprodukter

Vilka produkter eller tjänster ska levereras inom projektet?

Inkludera kundkrav

Framgångsfaktorer: Identifiera element som är viktiga för projektets framgång, till exempel:

Nöjda kunder eller intressenter

Uppfyllda projektmål

Genomfört inom budget

Levererad i tid

(5)

Resurser

Personer

Resurs 1 Resurs 2 Resurs 3 Resurs 4

Anteckning ar

Utrustnin g

Resurs 1 Resurs 2 Resurs 3 Resurs 4

Anteckning ar

Platser

Resurs 1 Resurs 2 Resurs 3 Resurs 4

Anteckning ar

Externa tjänster

Resurs 1 Resurs 2 Resurs 3 Resurs 4

Anteckning ar

Tillverkni ng

Resurs 1 Resurs 2 Resurs 3 Resurs 4

Anteckning ar

Försäljni ng

Resurs 1 Resurs 2 Resurs 3 Resurs 4

Anteckning ar

(6)

SWOT: Strengths

Till styrkorna hör sådant som den egna verksamheten gör bra. Det kan röra sig om såväl materiella som immateriella saker. Det

materiella kan exempelvis vara hur produktionen sker, hur företaget kännetecknas och vad som produceras. Det immateriella kan vara saker som hur medarbetarna samarbetar, hur socialt och tekniskt skickliga individerna är och hur bra kollegorna trivs i arbetsmiljön.

Styrkorna kan vara sånt som frånskiljer just ert företag från andras, till exempel resurser, kunskaper, skicklighet, intellektuell förmåga,

kapital, verktyg och teknologier.

(7)

SWOT: Weakness

När styrkorna har identifierade är nästa steg att gå igenom

svagheterna, och vad som håller företaget eller projektet tillbaka. Det kan både vara utmaningar som finns inom organisationen, såsom

personalbrist, men också finansiella eller resursmässiga

begränsningar. Det kan också vara företagets relation till andra företag, kollegornas relation till varandra och liknande.

Svagheterna kan vara brister i det egna företaget, saker som andra företag gör bättre, begränsade resurser och otydlig eller bristfällig riktning i försäljningen eller marknadsföringen.

(8)

SWOT: Opportunity

Därefter är det dags att kolla vilka möjligheter som finns. Det kan

både handla om att förbättra det som redan är bra, optimera det som är sämre och att komma med nya potentiella idéer om hur projektet, samarbetet eller företaget kan förbättras i olika avseenden. Det kan till exempel vara att öka försäljningen eller att utöka företagets syfte och roll. Det är dock vanligt att det handlar om situationer som

möjliggör olika möjligheter för verksamheten.

Möjligheterna kan till exempel vara att det finns en växande

efterfrågan på produkterna eller tjänsterna som företaget erbjuder, att media får upp ett positivt intresse för er så att vetskapen om er

verksamhet sprids, att det finns en större marknad för produkterna eller tjänsterna än ni tidigare vetat om eller att det finns få

konkurrenter i området vilket gör att folk primärt vänder sig till er.

(9)

SWOT: Threats

Den sista delen i en SWOT-analys består av att kartlägga hoten som kan finnas. Det kan både vara hot som drabbar företaget som sådant, men även dess eventuella framgång inom vissa specifika projekt. Det kan också vara sånt som går att påverka, men även om yttre faktorer som inte går att påverka.

Hoten kan till exempel vara att nya företag inom samma bransch

startar och påverkar utbudet av produkten eller tjänsten som ni också erbjuder, lagförändringar som påverkar hur ni kan bedriva er

verksamhet, ekonomiska risker och andra saker som kan ha eventuell negativ inverkan på företaget eller projektet.

(10)

Omvärldsanalys

GOOOOOOGLA

Är ni unika? Iså fall visa det.

Är ni inte unika? I så fall:

Vilka är konkurrenterna, agerar de på samma marknad som ni?

Finns det exempel på liknande affärsidéer på andra marknader som ni kan kopiera?

Finns det någon ni marknad, nisch eller kundsegment där ni kan vara unika?

Hur skall ni positioner er mot era konkurrenter?

(11)

Ekonomisk kalkyl: Intäktsmodell

Kund 1 Kund 2 Kund 3 Kund 4 0 SEK

200,000 SEK 400,000 SEK 600,000 SEK 800,000 SEK 1,000,000 SEK 1,200,000 SEK

1,400,000 SEK Årsintäkt

Hur skall ni tjäna pengar?

Vilka är era intäktsströmmar?

Varierar intäkterna med volymen dvs är den proportionerlig mot kostnaderna?

Vilka är era kundsegment, hur mycket volymer och intäkter är det per segment?

(12)

Ekonomisk kalkyl: Kostnadsanalys

Delar och material Löner Kontorshyra Försäkring Fordon 0 SEK

200,000 SEK 400,000 SEK 600,000 SEK 800,000 SEK 1,000,000 SEK 1,200,000 SEK

1,400,000 SEK Årskostnad

Vilka är era kostnader

Varierar de med intäkterna dvs proportionerliga

Fasta kostnader

Löpande kostnader

Investeringar?

(13)

Checklista för din marknadsföringsplan

Vi har listat några av de viktigaste punkterna som du behöver tänka på när du förbereder och skapar din marknadsföringsplan:

Produkt

Det är viktigt att du har full koll på de tjänster eller produkter som du vill marknadsföra, t.ex. vad som är produktens starkaste egenskaper. Om du är osäker på vad du vill marknadsföra, så kommer mottagaren också att vara det.

Målgrupp

Du måste ta reda på vem din målgrupp är, till exempel vilka intressen målgruppen har och hur mottaglig är de för ny information. Ska du övertyga slutkunden direkt eller finns det andra grupper som du måste övertyga? Det finns skillnader i hur man marknadsför beroende på vem du vill nå.

Försäljningskanal

Hur du ska sälja dina varor hänger ihop med vem målgruppen är. Om du till exempel vänder dig till en yngre publik och dina produkter inte är geografiskt knutna, då är en webbshop kanske den bästa försäljningskanalen.

Budget

Innan du förbereder din marknadsplan är det en fördel om du vet hur mycket du kan avsätta till marknadsföring i din budget. På så sätt kan du göra en realistisk marknadsföringsstrategi.

Marknadsföringskanaler

När du har tänkt igenom din produkt, målgrupp, försäljningskanal och budget, kan du börja se över vilka marknadsföringskanaler som passar ditt företag.

Förhoppningsvis har du fått reda på vilka kanaler som din målgrupp befinner sig i efter att ha gjort din research.

Aktiviteter

I din marknadsföringsplan ska det framgå vilka aktiviteter du planerar att genomför, såsom att skicka nyhetsbrev eller annonsera på Google.

Tid

När bör aktiviteter äga rum?

En viss dag, vecka eller månad?

Hur länge ska en kampanj pågå?

Det är bra om du tar hänsyn till helgdagar, årstider och säsongstrender.

Uppföljning

Det är viktigt att du analyserar effekten av din marknadsföringsaktiviteter. Du bör inte ha fler aktiviteter än du kan hantera. Det kan även vara bra att uppdatera din marknadsföringsplan löpande, till exempel var tredje månad.

Marknadsföringspl

an

References

Related documents

Syftet med den här studien var att undersöka fenomenet organisationskultur och få en förståelse för hur ledarna beskriver och konstruerar kulturen. Av resultatet kan en slutsats dras

Då det inte finns någon legitim forskningsgrund för institutionalisering som behandlingsform och då den forskning som finns visar på att det ibland genomförs insatser som

(Burns & Dewhurst, 1996, s 5) Det intressanta är hur dessa småföretag har lyckats med att differentiera sig och sina produkter trots sina begränsade resurser samt

Tallvid (2015) sammanfattar forskningsläget genom att ge exempel på forskare som skapat företrädelsevis enkäter för att mäta de olika komponenterna i TPaCK. Forskningen mäter

Den begränsade mängden resurser, hemmamarknadens storlek och andra faktorer kan vara motiv som ligger till grund för den drivkraft som mikroföretag har för att skapa tillväxt

Frågan om att det skulle vara tidskrävande för en person, som är innehavare av ett körkort utfärdat i Förenade kungariket, att inom ett år från det att han eller hon har

Trafikverket har inga invändningar på de ändringar som promemorian föreslår i körkortslagen (1998:488) och förordningen (1998:980) för att möjliggöra erkännande och utbyte

Detta remissvar har beslutats av överåklagaren Lennart Guné efter föredrag- ning av kammaråklagaren Johan Bülow. I den slutliga handläggningen har även överåklagaren Mikael