Staten som innovat¨or: om Televerkets roll i den svenska telekommunikationsindustrins tekniska utveckling

Staten som innovat¨ or:

om Televerkets roll i den svenska telekommunikationsindustrins tekniska utveckling

av

Lukas Ma

C-uppsats i ekonomisk historia (15hp) VT 2020

Avdelningen f¨ or ekonomisk historia Institutionen f¨ or ekonomi och samh¨ alle Handelsh¨ ogskolan vid G¨ oteborgs universitet Handledare: Susanna Fellman

∗

Email: lukas.ma96@yahoo.com

F¨ orfattarens tack

Jag vill rikta ett varmt tack till professor Susanna Fellman f¨ or hennes handledning i mitt upp- satsskrivande. Genom de ˚ atskilliga mailkonversationerna och Zoom-m¨ oten med henne har jag f˚ att ta emot m˚ anga v¨ ardefulla litteraturf¨ orslag och konstruktiva kommentarer f¨ or mitt arbete.

Denna uppsats skulle aldrig bli f¨ ardig utan hennes gener¨ osa st¨ od.

Jag vill ¨ aven tacka min opponent, Liv Nyman, f¨ or en mycket genomarbetad opposition. Hon har

¨ agnat avsev¨ ard tid ˚ at att granska min uppsats och att f¨ oresl˚ a f¨ orb¨ attringar. Hennes kommenta- rer ¨ ar v¨ aldigt givande och har verkligen bidragit till en betydande f¨ orb¨ attring av min uppsats.

G¨ oteborg i juni 2020

Lukas Ma

Sammanfattning

Fr˚ agan om det statliga ¨ agandets inflytande p˚ a f¨ oretagens innovationsf¨ orm˚ aga ¨ ar ett mycket uppm¨ arksammat ¨ amne i den ekonomiska forskningen. Majoriteten av studier som behandlar denna fr˚ aga anv¨ ander ett teoretiskt ramverk grundat p˚ a agentteorins implikationer. Ett problem med s˚ adant ramverk ¨ ar att agentteorins implikationer kan p˚ averkas av landspecifika institutio- nella faktorer. Vidare ¨ ar det ganska f˚ a studier av s˚ adan typ gjorda i utvecklade l¨ ander, f¨ or att inte tala om Sverige. Behovet att konstruera ett teoretisk ramverk modifierat f¨ or Sverige ¨ ar d¨ armed stort.

I denna uppsats har jag genom en fallstudie p˚ a Televerket unders¨ okt de statliga aff¨ arsverkens roll i teknikutvecklingen i en viss sektor samt utv¨ arderat agentteorins och de institutionella teoriernas till¨ amplighet i detta fall. Fallstudiens observationer indikerar att till telekommuni- kationsteknikens utveckling bidrog Televerket mer p˚ a efterfr˚ agesidan ¨ an p˚ a utbudssidan. Med andra ord agerade Televerket mer som en import¨ or och best¨ allare ¨ an som en innovat¨ or. Re- sultatet fr˚ an utv¨ arderingen av teoriernas till¨ amplighet visar att agentteorins implikation om agentkostnader och ben¨ agenhet att investera i arbetskraftsparande teknik inte ¨ ar f¨ orenlig med fallstudiens observationer. Vidare indikerar fallstudiens observationer ocks˚ a att institutionella faktorer som h˚ art reglerad finansmarknad och nationella innovationsstrategier inte gav Telever- ket n˚ agon resursf¨ ordel gentemot privata f¨ oretag. Dessa uppt¨ ackter f¨ ordjupar v˚ ar f¨ orst˚ aelse om statens roll i landets innovationsprocess och ger nya insikter i arbetet att konstruera en teoretisk f¨ orklaringsmodell f¨ or analysen av f¨ orh˚ allandet mellan statligt ¨ agande och innovation i Sverige.

Abstract

The issue regarding the impact of state ownership on the firm’s innovation capabilities has received more attention in recent economic research. Most of the studies in this field used a theoretical framework based on agency theory. One problem with this approach is that country- specific factors, such as the country’s institutional set-up, might alter the implications of agency theory. In other words, a model based on agency theory may not be applicable in every country.

Furthermore, few studies of this kind were conducted in developed nations, not to mention in Sweden. A theoretical framework calibrated for the case of Sweden is, therefore, much needed.

In this thesis, by conducting a case study of the former Swedish Telecom (Swedish: Telever-

ket ), I have examined the role that Swedish state-owned enterprises played in the technological

development of a certain industry. I have also evaluated the applicability of the agency theory

and the institutional theories in this case. The results of the case study indicate that the con-

tributions of Swedish Telecom to the technological development in the telecom industry were

located mainly on the demand side, rather than the supply side. In other words, Swedish Te-

lecom acted more like an importer or purchaser than an innovator. Regarding the evaluation

of the theories’ applicability, I find that the agency theory’s implications concerning the agency

costs and the propensity to invest in labour-saving technologies are not compatible with the

observation of the case study. The observations also suggest that institutional factors such as

strictly regulated financial market and national strategies of innovation did not bring any re-

source advantage to Swedish Telecom against the private firms. These findings not only deepen

our understandings of the role of the state in a country’s innovation process but also provide us

with new insights into the construction of a theoretical model for the analysis of the relationship

between state-ownership and innovation in Sweden.

F¨ orkortningar

FoU Forskning och Utveckling

Kungl. Maj:t Kunglig Majest¨ at

NMP Nationella mikroelektronikprogram

NMT Nordiskt mobiltelefonisystem

NUTEK N¨ arings- och teknikutvecklingsverket

PBX Private branch exchange eller Abonnentv¨ axel

PTS Post- och telestyrelsen

STU Styrelse f¨ or teknisk utveckling

SOU Statens offentliga utredningar

Swetel Swedish Telecommunication Consulting AB

TEFAB Telefabrikation AB

Teli Televerkets industriavdelning

TFB Transportforskningsberedningen

tKr Tusen kronor

Inneh˚ all

1 Inledning 1

1.1 Uppsatsens syfte och fr˚ agest¨ allningar . . . . 2

1.2 Avgr¨ ansning . . . . 3

1.3 Disposition . . . . 4

2 Forskningsl¨ age 5 3 Teoretiska utg˚ angspunkter 8 3.1 Evolution¨ ar ekonomi . . . . 8

3.1.1 F¨ oretagens centrala roll i teknikutveckling och innovation . . . . 8

3.2 Agentteorin . . . . 10

3.2.1 Det mikroekonomiska ramverket i agentteorin . . . . 10

3.2.2 Agentproblemet och dess l¨ osning . . . . 11

3.2.3 Riskf¨ ordelningsproblemet och dess l¨ osning . . . . 12

3.2.4 Agentteorins koppling till statliga bolag och innovation . . . . 13

3.3 Institutionella teorier . . . . 14

3.3.1 Institutionella faktorer som gynnar offentligt ¨ agande . . . . 15

3.3.2 Institutionella faktorer och agentteorins implikationer . . . . 15

4 Metod 17 4.1 Unders¨ okningsmetodik . . . . 17

4.1.1 Fallstudie . . . . 17

4.1.2 Hypotespr¨ ovningar . . . . 18

4.2 Hypoteser . . . . 18

4.3 Val av k¨ allmaterial . . . . 19

5 Fallstudie: Televerket 21 5.1 Televerkets historia . . . . 21

5.1.1 Televerket 1960 - 1993: en historisk ¨ oversikt . . . . 21

5.1.2 Den historiska utvecklingen av Televerkets ledningsstruktur . . . . 23

5.2 Den svenska telekommunikationsindustrins tekniska utveckling . . . . 30

5.2.1 Telekommunikationsteknikens utveckling i Sverige . . . . 31

5.2.2 Televerkets roll i teknikutvecklingen . . . . 34

5.2.3 Televerkets samarbete med L M Ericsson . . . . 35

5.3 Institutionella f¨ or¨ andringar i Sverige 1960 - 1993 . . . . 37

5.3.1 Finansmarknaden . . . . 37

5.3.2 Tele- och innovationspolitiken . . . . 40

6 Diskussioner 45 6.1 Om utvecklingen i Televerkets ledningsstruktur och verkets roll i teknikutveck- lingen inom industrin . . . . 45

6.2 Resultat fr˚ an hypotespr¨ ovningarna . . . . 46

6.2.1 Utv¨ ardering av agentteorins till¨ amplighet . . . . 46

6.2.2 Utv¨ ardering av de institutionella faktorernas till¨ amplighet . . . . 48

6.2.3 N˚ agra kommentarer om aff¨ arsverkens nyttofunktion . . . . 49

6.3 Uppsatsens begr¨ ansningar . . . . 50

6.4 Framtida forskning . . . . 51

7 Slutsats 52

Litteraturf¨ orteckning 54

Allm¨ anna handlingar 58

Otryckta k¨ allor 59

Kapitel 1

Inledning

Fr˚ agan om statens roll i en ekonomi har varit mycket omdebatterad bland nationalekonomer. Ge- nom tiderna har synen p˚ a staten som en ekonomisk akt¨ or f¨ or¨ andrats avsev¨ art. Under stora delar av 1900-talet, i synnerhet efterkrigstiden, var synen p˚ a staten positiv och de flesta ekonomerna p˚ a den tiden s˚ ag offentligt ¨ agande av f¨ oretag som ett s¨ att att l¨ osa imperfektionen i markna- den. Men denna positiva syn p˚ a staten f¨ or¨ andrades s˚ a sm˚ aningom till n˚ agot annat. I slutet av 1970-talet har flera marknadsekonomier privatiserat sina statliga verksamheter [Shleifer, 1998].

Ekonomerna b¨ orjade betona den neoklassiska id´ en om att fri marknad leder till ekonomiskt ef- fektiva utfall [Jordahl, 2008]. I detta avseende blir statens inblandning i den fria marknaden, d¨ artill ocks˚ a offentligt ¨ agande av f¨ oretag, ett hinder f¨ or ekonomi som helhet [Shleifer, 1998].

F¨ or inte s˚ a m˚ anga ˚ ar sedan v¨ acktes denna fr˚ aga till liv igen. Den h¨ ar g˚ angen st˚ ar f¨ orh˚ allandet mellan staten och landets teknikutveckling i rampljuset. I sin bok The entrepreneurial state rela- terade Mazzucato den offentliga sektorn till teknikutvecklingen som startade i f¨ orra ˚ arhundradet och som fortfarande p˚ ag˚ ar. Enligt henne h¨ arr¨ or flera banbrytande innovationer inom olika eko- nomiska sektorer fr˚ an statliga investeringar. Som st¨ od f¨ or detta lyfte hon fram exempel fr˚ an l¨ ander som USA, Japan, Danmark. Sverige fanns dessv¨ arre inte med bland dem. En studie om f¨ orh˚ allandet mellan den svenska staten och innovationsaktiviteterna i landet skulle d¨ armed vara intressant, s¨ arskilt med tanke p˚ a den f¨ orstn¨ amnde har under l˚ ang tid haft monopol i m˚ anga av landets sektorer [Magnusson och Ottosson, 2000] och ¨ ar ¨ an i dag en stor f¨ oretags¨ agare i Sverige [Jordahl, 2008].

F¨ orh˚ allandet mellan staten och innovationsaktiviteterna i landet ¨ ar utan tvekan komplicerad och kan studeras utifr˚ an olika perspektiv. Enligt existerande litteratur har staten f¨ oljande roller i landets innovationssystem: 1) staten kan bidra till innovationen genom att finansiera forskning och utveckling(FoU) i landet, dvs. staten som finansi¨ ar [Nelson och Rosenberg, 1993]; 2) staten kan, oftast med syfte att verka f¨ or att landets industrier inte ska ligga efter i den internationella teknikutvecklingen, via exempelvis offentliga upphandlingar importera utl¨ andska produktions- teknologier, i detta fall har staten rollen som import¨ or eller best¨ allare [Rolfstam och ˚ Agren, 2014;

Edquist och Johnson, 1997]; 3) staten kan uppr¨ atta institutioner och organisationer som fr¨ amjar spridning av ny kunskap och ny teknik, i detta fall ¨ ar staten distribut¨ or [Edquist och Johnson, 1997]; 4) staten kan ocks˚ a sj¨ alv initiera teknikutveckling genom att bilda statliga bolag och driva utvecklingsverksamhet d¨ ari, i detta fall ¨ ar staten innovat¨ or eller entrepren¨ or [Mazzucato, 2013].

I denna uppsats fokuserar jag p˚ a perspektivet staten som innovat¨ or, i synnerhet effekten av

statsmakternas styrning i f¨ oretagets innovationsf¨ orm˚ aga. Min m˚ als¨ attning ¨ ar inte bara att f˚ a en djupare f¨ orst˚ aelse om detta f¨ orh˚ allande, utan ocks˚ a att bidra till den framtida forskningen genom att identifiera faktorer som ¨ ar viktiga f¨ or att konstruera en teoretisk f¨ orklaringsmodell f¨ or analysen av de svenska aff¨ arsverkens roll i landets innovation och teknikutveckling.

Majoriteten av forskningar om f¨ orh˚ allandet mellan statligt ¨ agande och f¨ oretagets innovations- f¨ orm˚ aga anv¨ ander ett teoretiskt ramverk som bygger p˚ a agentteorins implikationer (se avsnitt 3.2.4 f¨ or mer detalj) – med modifieringar baserat p˚ a landets institutionella struktur i vissa fall [Munari et al., 2002, 2010; Zhou et al., 2017]. Dock ¨ ar ett s˚ adant teoretiskt ramverk och dess variationer inte n¨ odv¨ andigtvis l¨ amplig f¨ or en studie om statliga aff¨ arsverk i Sverige. Detta ¨ ar f¨ or att agentteorin bygger p˚ a ett antal antagande som speglade ledningsstrukturen i de amerikanska f¨ oretagen i b¨ orjan av 1900-talet (mer om detta i avsnitt 3.2). Dessa antaganden beskriver inte n¨ odv¨ andigtvis situationen i Sverige, som hade en l˚ ang tradition av statlig reglering i ekono- min [Magnusson och Ottosson, 2000]. Inte heller kan agentteorins antagande spegla det statliga aff¨ arsverket

– en organiseringsform som f¨ orekom i ett antal sektorer under 1900-talet – vilket rent juridisk skiljer sig fr˚ an ett vanligt f¨ oretag d˚ a varje enskilt aff¨ arsverk inte ans˚ ags vara en juridisk person utan en statlig myndighet [Karlsson, 1998].

Vidare ¨ ar en stor del av s˚ adan forskning gjord p˚ a tillv¨ axt- och transitionsekonomier, vilket g¨ or att de institutionella faktorerna som dessa studier har anv¨ ant i kalibreringen av agentteorins implikationer inte n¨ odv¨ andigtvis g¨ aller f¨ or Sverige. Av dessa anledningar ser jag ett stort behov av att utveckla ett teoretiskt ramverk kalibrerat f¨ or omst¨ andigheterna i Sverige. Denna uppsats

¨ ar d¨ armed ¨ amnad att bidra till detta arbete.

1.1 Uppsatsens syfte och fr˚ agest¨ allningar

Denna uppsats har f¨ oljande tv˚ a syften:

1. att f˚ a en djupare f¨ orst˚ aelse f¨ or den svenska aff¨ arsverksformen och f¨ or hur denna orga- nisationsform har p˚ averkat innovationsprocessen i en viss ekonomisk sektor. Detta sker genom en fallstudie som behandlar den historiska utvecklingen av det svenska Televerkets ledningsstruktur samt verkets roll i den svenska telekommunikationsindustrins tekniska utveckling, och

2. att identifiera de faktorer som ¨ ar viktiga f¨ or att konstruera en teoretisk f¨ orklaringsmodell f¨ or analysen av f¨ orh˚ allandet mellan offentligt ¨ agande och innovation samt teknikutveck- ling i Sverige. Detta sker i tv˚ a steg (se metodbeskrivningen i kap. 4 f¨ or mer detalj): 1) Till¨ ampa en viss ekonomi-teoretisk f¨ orklaringsmodell p˚ a en statlig aff¨ arsverksamhet i Sve- rige; 2) utv¨ ardera till¨ ampningen genom hypotespr¨ ovningar. Efter att detta ¨ ar f¨ ardigt ges kommentarer om hypotespr¨ ovning samt f¨ orslag p˚ a m¨ ojliga kalibreringsomr˚ aden i framtida studier.

I enlighet med uppsatsens syfte har jag konstruerat f¨ oljande forskningsfr˚ agor. Fr˚ agor som rela- terar till uppsatsens f¨ orsta syfte ¨ ar:

1. Hur har Televerkets ledningsstruktur utvecklats ¨ over tid?

1

Kallas ¨ aven f¨ or aff¨ arsdrivande verk.

2. Vilken roll har Televerket spelat i teknikutvecklingen i den svenska telekommunikationsin- dustrin?

Fr˚ aga som relaterar till uppsatsens andra (och prim¨ ara) syfte ¨ ar:

3. I vilken omfattning har agentteorin visat sig applicerbar i att f¨ orklara Televerkets roll i den svenska telekommunikationsindustrins teknikutveckling?

Som framgick av inledningen kan institutionella faktorer p˚ averka agentteorins implikationer.

D¨ armed avser studien ocks˚ a att identifiera de institutionella s¨ ardragen i Sverige som har poten- tial att ¨ andra agentteorins prediktioner om statligt ¨ agande och innovation. Av detta sk¨ al st¨ alls ocks˚ a f¨ oljande fr˚ aga:

4. Vilka institutionella faktorer som potentiellt har orsakat of¨ orenligheter mellan agentteorins implikationer och verkligheten kan man identifiera i Sverige?

1.2 Avgr¨ ansning

Som framgick av inledningen ¨ ar statens roll som innovat¨ or uppsatsens fokus, eller n¨ armare best¨ amt de svenska statliga aff¨ arsverkens roll i innovationen. Andra former av statlig inbland- ning i landets innovationsaktiviteter omfattas d¨ armed inte i denna studie. Av de ˚ atta statliga aff¨ arsverk som finns eller har funnits i Sverige

, har jag valt att begr¨ ansa mig till Televerket, vilket har varit verksamt i den svenska telekommunikationsindustrin 1853 – 1993. Motivet till avgr¨ ansningen ¨ ar dels det faktum att telekommunikationsindustrin ¨ ar mer innovationsintensiv i f¨ orh˚ allande till andra industrier, dels uppsatsmomentets tidsbegr¨ ansning. En studie p˚ a alla ˚ atta aff¨ arsverken ¨ ar i praktiken n¨ astintill om¨ ojlig att genomf¨ ora under ˚ atta veckor. ˚ A andra sidan ¨ ar ett s˚ adant uppl¨ agg inte s¨ arskild motiverad f¨ or en studie vars syfte ¨ ar att unders¨ oka f¨ orh˚ allandet mellan offentligt ¨ agande och innovation. Det faktum att det bara fanns marginella skillnader i de olika aff¨ arsverkens ledningsstruktur (mer om detta i kap. 5) g¨ or att eventuella avvikelser i aff¨ arsverkens innovationsf¨ orm˚ aga h¨ arr¨ or snarare fr˚ an skillnaderna i den industrin de tillh¨ or ¨ an fr˚ an skillnaderna i ledningsstrukturen. D¨ armed anser jag att ett fallstudie skulle vara en l¨ amplig unders¨ okningsmetod i detta sammanhang. Det b¨ or dock noteras att fallstudien inkluderar bara den ekonomiska aspekten av Televerket, som exempelvis statsmakternas styrning i verkets bud- get och investeringar. Andra aspekter som statsmakternas styrning i personalrelaterade fr˚ agor och styrning via lagar och f¨ orordningar faller d¨ armed utanf¨ or ramen av denna uppsats.

N¨ ar det g¨ aller den historiska redog¨ orelsen har jag liksom Karlsson [1998] och Ioannidis [1998]

valt att inrikta mig p˚ a den period som startat fr˚ an runt 1960 till Televerkets bolagisering 1993.

Anledningen till detta ¨ ar att innovation och teknikutveckling ¨ ar ett av uppsatsens huvud¨ amnen och att det var under den ovann¨ amnda perioden som utvecklingen i telekommunikationsteknik intensifierades.

2

Det ¨ ar v¨ art att notera att fr˚ agest¨ allning 4 besvaras delvis teoretiskt och delvis empiriskt: f¨ orst identifierar jag genom litteraturstudie n˚ agra m¨ ojliga kandidater (dvs. institutionella faktorer som kan f¨ or¨ andra agentteorins implikation), sedan testar jag till¨ ampligheten av dessa kandidater i Sverige.

3

Dessa ¨ ar Postverket, Televerket, Statens J¨ arnv¨ agar, Dom¨ anverket, Statens Vattenfallsverk, F¨ orenade Fabrik- verken, Luftfartsverket och Sj¨ ofartsverket [Karlsson,

aterst˚ ar endast Svenska Kraftn¨ at (f.d.

Statens Vattenfallsverk), Luftfartsverket och Sj¨ ofartsverket. [Riksrevisionen,

1.3 Disposition

Uppsatsen ¨ ar uppbyggt enligt f¨ oljande: kapitel 2 beskriver tidigare forskning om f¨ orh˚ allandet

mellan statligt ¨ agande och innovation samt studier gjorda p˚ a statliga f¨ oretag i Sverige, i synner-

het p˚ a den svenska telekommunikationsindustrin och Televerket; kapitel 3 beskriver uppsatsens

tre teoretiska utg˚ angspunkter – evolution¨ ar tillv¨ axtsteori, agentteori samt institutionella teorier

– och bland dem har agentteorin en central roll i min analys; kapitel 4 inneh˚ aller beskrivning och

motivering av uppsatsens metod i detalj; fallstudien om Televerket beskrivs i kapitel 5, vilket

f¨ oljs av en diskussion i ljuset av uppsatsens fr˚ agest¨ allningar i kapitel 6, h¨ ar beskrivs ocks˚ a upp-

satsens begr¨ ansningar samt implikationer f¨ or framtida studie; slutligen presenteras uppsatsens

huvudsakliga slutsats i kapitel 7.

Kapitel 2

Forskningsl¨ age

F¨ orh˚ allandet mellan offentligt ¨ agande och f¨ oretagets innovationsf¨ orm˚ aga ¨ ar, i relation till vad som g¨ aller f¨ or privata ¨ agande, mycket sparsamt behandlat i den ekonomiska forskningen. De befintliga studierna i detta omr˚ ade ¨ ar oftast organiserat s˚ a, att f¨ orfattarna i b¨ orjan av texten presenterar sitt teoretiskt ramverk – oftast i form av ett antal hypoteser – f¨ or att sedan testa dem i en empirisk unders¨ okning. Som n¨ amndes i inledningen ¨ ar den teoretiska delen i dessa studier huvudsakligen grundad p˚ a agentteorins implikationer. Dock kan vissa modifieringar f¨ orekomma.

Exempelvis kalibrerade Munari et al. [2002, 2010] sina teoretiska ramverk baserade p˚ a institu- tionella, politiska, och kognitiva faktorer och utifr˚ an detta ramverk st¨ allde upp hypoteser om att privatisering av statligt ¨ agda f¨ oretag skulle leda till bl.a. ¨ okat fokus p˚ a produktivitet och effekti- vitet av FoU-aktiviteter, p˚ a bekostnad av minskade resurser till grundforskning; Choi et al. [2012]

kombinerade agentteori med resursberoende teori i sitt teoretiskt ramverk och st¨ allde hypoteser om att statligt ¨ agande och utl¨ andskt ¨ agande skulle gynna innovationsf¨ orm˚ aga hos f¨ oretaget i framv¨ axande ekonomier; Cuervo-Cazurra et al. [2014] har utvecklat ett teoretisk ramverk f¨ or att analysera beteende av statliga multinationella f¨ oretag, genom att kombinera agentteorin, transaktionskostnadsteorin, resursbaserade och resursberoende teori samt nyinstitutionella teo- rier. Mitt val av ekonomiska teorier i denna uppsats ¨ ar i stort sett grundad p˚ a teorivalet i de ovann¨ amnda studierna.

N¨ ar det g¨ aller den empiriska unders¨ okningen ¨ ar en stor majoritet av de befintliga studier- na gjorda i ¨ overg˚ angsekonomier (eng. transition economies) och framv¨ axande ekonomier (eng.

emerging economies). Exempelvis har Choi et al. [2012] unders¨ okt ¨ agandeformer av 301 sydkore- ansk f¨ oretag och dragit slutsatsen att koncentrerat ¨ agande har ingen statistisk signifikant effekt p˚ a f¨ oretagets innovationsresultat (m¨ attes i antal registrerade patent), dock har institutionellt

¨ agande (dvs. f¨ oretag som ¨ ags av bankerna och pensionsfonder etc.) och utl¨ andskt ¨ agande visat positiva effekt p˚ a innovation; Zhou et al. [2017] gjorde en liknande f¨ ors¨ ok baserad p˚ a paneldata av 12 288 kinesiska tillverkningsf¨ oretag och kom fram till att statligt ¨ agande kan ge f¨ oretagen i framv¨ axande ekonomier resursf¨ ordelar, men samtidigt ¨ ar de statliga f¨ oretagen ocks˚ a mindre effektiv i att utnyttja FoU-resurser. Liknande empiriska studier gjorda p˚ a utvecklade ekonomier

¨

ar dessv¨ arre begr¨ ansad och resultaten fr˚ an dessa studier ¨ ar ocks˚ a tvetydiga. Munari [2002] har

exempelvis genom studie av sju privatiserade f¨ oretag i Frankrike och Italien hittat empiriska be-

vis p˚ a att statligt ¨ agda f¨ oretag ¨ ar mer ben¨ agena att investera i FoU, men i en annan studie som

genomf¨ ordes 2010, vilken grundade sig p˚ a 1 000 b¨ orsnoterade f¨ oretag i sex europeiska l¨ ander

blev denna effekt statistisk insignifikant

. Det finns allts˚ a ett stort behov av empiriska forskning som behandlar just f¨ orh˚ allandet mellan statligt ¨ agande och innovation gjorda p˚ a utvecklade eko- nomier. Sverige ¨ ar i detta avseende ett mycket intressant unders¨ okningsobjekt d˚ a landet hade en l˚ ang tradition av reglerad marknad och statligt engagemang i att driva aff¨ arsverksamheter.

[Magnusson och Ottosson, 2000]

Bortsett fr˚ an de rapporter och utredningar initieras av statsmakterna ¨ ar svenska statliga f¨ oretag i Sverige ocks˚ a relativt sparsamt behandlat i den ekonomiska forskningen i Sverige.

Ut¨ over detta ¨ ar de flesta akademiska avhandlingar om statliga f¨ oretag och/eller aff¨ arsverk myc- ket gamla. Waara [1980] har exempelvis i sin doktorsavhandling unders¨ okt de svenska statli- ga f¨ oretagssektorns utveckling fram till 1970-talet. Hans avhandling behandlar huvudsakligen tillkomsten av f¨ orstatligandet av en viss ekonomisk sektor. Bland de av honom empiriskt be- visade orsaker finns naturligt monopol, finansiella och strukturella kriser och befr¨ amjande av teknisk utveckling etc. Vidare j¨ amf¨ orde han ocks˚ a strukturen och storleken p˚ a den svenska statliga f¨ oretagssektorn med det f¨ or andra l¨ ander. J¨ amf¨ orelsen visade att det svenska fallet var inte alls unikt internationellt. En nyare redog¨ orelse om statliga f¨ oretagssektorn i Sverige kan man finna i Holmgren [2009]. Hans studie omfattar utvecklingen 1970–2007. De huvud- sakliga resultaten i denna studie var att Waaras slutsats om orsaker f¨ or bildandet av statliga f¨ oretag fortfarande g¨ aller och att faktorer som exempelvis f¨ or¨ andrade regleringar och aktivt st¨ allningstagande f¨ or marknadsintr¨ ade kan leda till bildandet av nya statliga f¨ oretag i fram- tiden. Ut¨ over de ovanst˚ aende finns ¨ aven en del avhandlingar som behandlar utvecklingen av enskilda statliga f¨ oretag, som exempelvis avhandling av Stelling [2007] om Statens J¨ arnv¨ agar (dagens SJ). En viktig skillnad mellan min uppsats och avhandlingen av Waara [1980] och Holmgren [2009] ¨ ar problemformuleringen. I denna uppsats f¨ ors¨ oker jag inte f¨ orklara tillkomsten av Televerket, utan fokuserar ist¨ allet p˚ a verkets roll i branschens teknikutveckling. Huruvida verkets bildats p˚ a grund av teknikbefr¨ amjande motiv eller ej faller d¨ armed utanf¨ or uppsatsens unders¨ okningsomr˚ ade.

Ut¨ over den stora historiska framst¨ allningen Svenska Televerket utgiven av Televerket/Telia AB finns det ¨ aven ett antal akademiska avhandlingar som behandlar verkets och den svens- ka telekommunikationsindustrins historia. Exempelvis skriver Helgesson [1999] om Telegrafver- kets historia under ˚ aren 1905–1930. I denna period formade och stabiliserade verket sin mono- polst¨ allning p˚ a marknaden. En annan fr˚ agest¨ allning som behandlats i Helgessons avhandling

¨ ar hur detta naturliga monopol kommit till st˚ and. Karlsson [1998] skriver i sin avhandling om liberaliseringsprocessen i den svenska telekommunikationsindustrin som p˚ agick fr˚ an 1960-talet till 1993. Fokus i denna avhandling ¨ ar de institutionella f¨ or¨ andringarna och de politiska beslut relaterad till Televerket, vilka gjorde att verkets monopolst¨ allning i industrin luckrades upp.

Karlsson [1998] ans˚ ag att dessa institutionella och politiska f¨ or¨ andringarna var initierade av ut-

4

De l¨ anderna som inkluderade i studien ¨ ar Frankrike, Italien, Tyskland, Sverige, Norge och Storbritanni- en[Munari et al.,

5

Till detta of¨ orv¨ antade resultat svarade

[2010] med att : 1) de flesta statliga f¨ oretag i un-

ders¨ okningen har redan genomg˚ att en privatiseringsprocess, dvs. de beter sig redan som privata f¨ oretag, och 2)

som f¨ oljd av globalisering har utl¨ andska finansiella institutioner (framf¨ orallt fonder fr˚ an Storbritannien och USA)

b¨ orjat investera i statliga bolag, detta g¨ or att de inte l¨ angre kan undg˚ a den ¨ overvakning som ut¨ ovas av marknadens

olika akt¨ orer

vecklingen i telekommunikationsteknik, d¨ armed har teknikutvecklingen spelat en avg¨ orande roll

i industrins liberalisering. Ioannidis [1998] studerade de strategiska ageranden av Televerkets

ledning under den d˚ avarande politiska milj¨ o, d¨ ar staten till¨ ampade detaljstyrning av verket n¨ ar

det g¨ aller ekonomiska fr˚ agor. Ioannidis [1998] har ocks˚ a j¨ amf¨ ort Televerkets strategiska beteende

med f¨ oretaget L M Ericssons. Slutsatsen blir att Televerket, trots sin egenskap som ett statligt

aff¨ arsverk, visade vara s¨ amre i att hantera f¨ orh˚ allande mellan f¨ oretagande och politik ¨ an L M

Ericsson. Dessa avhandlingar, i synnerhet Karlsson [1998] och Ioannidis [1998], ¨ ar viktiga k¨ allor

f¨ or den delen av uppsatsens som handlar om telekommunikationsteknikens historia.

Kapitel 3

Teoretiska utg˚ angspunkter

I detta kapitel presenteras uppsatsens teoretiska utg˚ angspunkter. Teorierna inom evolution¨ ar ekonomi som presenteras i avsnitt 3.1 syftar till att motivera mitt val av ett statligt aff¨ arsverk

som forskningsobjekt. H¨ ar f¨ orklarar jag varf¨ or aff¨ arsdrivande organisationer, som exempelvis f¨ oretag och aff¨ arsverk, har en prim¨ ar roll i innovation och teknikutveckling. Efter detta g˚ ar jag

¨

over till agentteorin i avsnitt 3.2 och visar dess implikationer ang˚ aende ¨ agandeformers p˚ averkan p˚ a exempelvis f¨ oretagens ben¨ agenhet f¨ or innovation. Dessa implikationer utg¨ or ocks˚ a grunden till utv¨ arderingen av agentteorins till¨ amplighet i svenska aff¨ arsverk. Till slut kommer de insti- tutionella teorierna presenteras i avsnitt 3.3, med syfte att belysa f¨ or l¨ asare hur agentteorins implikationer om f¨ orh˚ allande mellan ¨ agandeform och innovation kan p˚ averkas av institutionella faktorer.

3.1 Evolution¨ ar ekonomi

Ursprungligen uppstod evolution¨ ar ekonomi, eller n¨ armare best¨ amt den evolution¨ ara teorin om ekonomisk tillv¨ axt, som ett alternativ till den neoklassiska tillv¨ axtmodellen [Nelson och Winter, 1974]. Anh¨ angare av evolution¨ ar ekonomi menade att den neoklassiska tillv¨ axtmodellen ¨ ar all- deles f¨ or ”mekanisk”, exempelvis lyckas inte en s˚ adan modell f˚ anga upp os¨ akerheten och andra slumpm¨ assiga element som involveras i teknikutvecklingen

.

3.1.1 F¨ oretagens centrala roll i teknikutveckling och innovation

Den evolution¨ ara teorin om ekonomisk tillv¨ axt som utvecklades av Nelson och Winter [1974, 1982] (f¨ orkortas till Nelson-Winter modellen i efterf¨ oljande text) h¨ arstammar fr˚ an Joseph Schumpeters id´ e om f¨ oretagens centrala roll i teknikutvecklingen. I Nelson-Winter modellen anses f¨ oretagen vara de st¨ allen d¨ ar innovationen kommer till st˚ and [Nelson, 1995]. Ett centralt

6

Det b¨ or dock notera att det inte finns n˚ agra ekonomiska teorier som behandlar organisationsformen aff¨ arsverk.

De teorierna som presenterats i denna kapitel behandlar organisationsformen f¨ oretag. Enligt min uppfattning skulle detta inte vara n˚ agon stor bekymmer d˚ a det inte finns n˚ agra v¨ asentliga skillnader mellan aff¨ arsverk som f¨ oretag ut¨ over de juridiska och organisatoriska.

7

I den neoklassiska tillv¨ axtmodellen betraktas ekonomisk tillv¨ axt som en f¨ orflyttning fr˚ an en viss mark- nadsj¨ amvikt till en annan, vari spelar teknikutvecklingen en stor roll och akt¨ orerna i denna r¨ orande j¨ amvikt (eng.

moving equilibrium) antas att ha fullst¨ andigt information i sitt agerande. Det ¨ ar framf¨ or allt detta antagande som

anh¨ angare av evolution¨ ar ekonomi inv¨ ander [Nelson,

begrepp i deras modell ¨ ar ”rutiner”, vilka definieras som ”alla regelbundna och f¨ oruts¨ agbara be- teendem¨ onster hos f¨ oretag”[Nelson och Winter, 1982, s. 14]. Nelson och Winter har identifierat tre olika typer av f¨ oretagsrutiner:

1. Rutiner som best¨ ammer produktionens storlek och produktionsmetod i olika omst¨ andig- heter givet den nuvarande teknik- och kapitalniv˚ an;

2. Rutiner som best¨ ammer f¨ oretagets investeringsbeteende 3. Rutiner som best¨ ammer f¨ oretagets s¨ okbeteende

F¨ or Nelson och Winter [1974, 1982] ¨ ar det f¨ oretagens s¨ okbeteende (eng. searching beahvi- or ) som leder fram till innovation. I Nelson-Winter modellen definieras f¨ oretagens s¨ okbeteende som ”s¨ okandet av b¨ attre s¨ att att g¨ ora saker ... [som] antas vara inriktade p˚ a att hitta nya pro- duktionsmetoder eller att f¨ orb¨ attra de nuvarande metoderna” [Nelson, 1995, s. 69]. Nelson och Winter anv¨ ande termen forskning och utveckling f¨ or att beskriva detta s¨ okbeteende. Resultatet av FoU ¨ ar f¨ orslag f¨ or modifieringar av f¨ oretagets befintliga rutiner. En lyckad modifiering (dvs.

innovation) ¨ okar f¨ oretagets chans att ¨ overleva i marknadens konkurrens. Man b¨ or dock komma ih˚ ag att evolution¨ ara teorier betonar teknikutvecklingens slumpm¨ assiga element, d¨ armed ¨ ar ett viktigt antagande i Nelson-Winter modellen att slumpen avg¨ or huruvida FoU skulle resultera i innovation [Nelson, 1995].

Att f¨ oretag har en prim¨ ar roll i ett lands innovation finns ocks˚ a i Nelson och Rosenbergs ver- sion av det de kallar nationellt innovationssystem. Baserade p˚ a de evolution¨ ara teorierna, h¨ avdar Nelson och Rosenberg [1993] att det finns tv˚ a prim¨ ara akt¨ orer i ett lands innovationssystem:

forskningslaboratorier som drivs av f¨ oretag och s˚ adana som drivs av universitet. De menade att teknikutvecklingen drivs mer av den f¨ orstn¨ amnde ¨ an av den senare, av f¨ oljande tv˚ a anledningar:

1) det ¨ ar oftast f¨ oretag som till¨ ampar nya produktionstekniker efter dess introduktion, d¨ armed besitter f¨ oretag detaljerad kunskap om den nya teknikens styrkor och f¨ orb¨ attringsm¨ ojligheter – s˚ adana kunskaper som ¨ ar viktiga f¨ or framtida FoU. ¨ Over tid kan f¨ oretag i en bransch ut- veckla f¨ orm˚ aga att g¨ ora olika former av FoU specificerad till de produktionstekniker som de anv¨ ander och p˚ a s˚ a s¨ att driva teknikutvecklingen p˚ a den aggregerade niv˚ an; 2) F¨ or att kunna f˚ a avkastning fr˚ an innovation kr¨ avs det planering och koordination av innovationsbefr¨ amjande aktiviteter som FoU, produktion och marknadsf¨ oring. Dessa aktiviteter tenderar att bedrivas mer effektivt i samma organisation, som exempelvis ett f¨ oretag, ¨ an i flera olika organisationer.

Forskningslaboratorier som drivs av universitet ¨ ar enligt Nelson och Rosenberg en s.k. st¨ odjande

institution (eng. supporting institutions). Dessa laboratorier bidrar till innovationen med att ut-

veckla vetenskapliga grunder f¨ or industriella produktionstekniker - genom exempelvis forskning

i grundvetenskapen. Vidare betraktas ocks˚ a staten som en s˚ adan st¨ odjande institution. Exem-

pelvis i USA har offentliga medel anv¨ ants i att finansiera industriella s˚ av¨ al som akademiska

forskningsprojekt. D¨ ar driver ocks˚ a staten egna forskningslaboratorier i omr˚ aden som ¨ ar vikti-

ga f¨ or allm¨ anheten, s˚ asom lantbruksvetenskap, medicinsk vetenskap och k¨ arnenergi [Nelson och

Rosenberg, 1993].

3.2 Agentteorin

Agentteorin (eng. Agency theory) h¨ arstammar fr˚ an litteraturen om riskf¨ ordelning (eng. risk sharing) p˚ a 1960- och 1970-talet [Eisenhardt, 1989] och ¨ ar starkt influerad av Berle och Means [1932] bild av moderna firmor, vilken grundade sig i deras observationer av amerikanska f¨ oretag.

Enligt dem karakt¨ ariseras de moderna f¨ oretagen av bl.a. ”spritt ¨ agande” (eng. dispersed owners- hip), som inneb¨ ar att f¨ oretagets ¨ agandeskap ¨ ar utspridda bland ett flertal sm˚ a aktie¨ agare, och

”separation av ¨ agande och kontroll” (eng. separation of ownership and control ), som inneb¨ ar att f¨ oretagets ¨ agare inte aktivt deltar i f¨ oretagets operativa arbete, utan ist¨ allet ¨ overl˚ ata det till professionella direkt¨ orer som s¨ allan ¨ ager andelar i f¨ oretaget eller inte alls [Jensen och Meckling, 1976; La Porta et al., 1999; Peng et al., 2008].

Agentteorin beskriver de problem som skulle kunna uppst˚ a i ett s.k. principal-agent f¨ or- h˚ allande (eng. Principal-agent relationship, f¨ orkortas till agentf¨ orh˚ allande i efterf¨ oljande text), vilken kan formuleras som en situation som involverar (minst) tv˚ a parter, d¨ ar den ena parten (principalen) ger befogenhet till den andra parten (agenten) att utf¨ ora en viss typ av arbete ˚ a den f¨ orstn¨ amndes v¨ agnar. Problemen som uppst˚ ar i ett s˚ adant f¨ orh˚ allande kan delas in i tv˚ a grupper beroende p˚ a dess orsak: (1) agentproblem (eng. Agency problem eller Principal-agent problem) som h¨ arr¨ or fr˚ an m˚ alkonflikt mellan parterna, och (2) riskf¨ ordelningsproblem (eng. Problem of risk sharing) som orsakas av att parterna har olika riskpreferenser. [Eisenhardt, 1989]

3.2.1 Det mikroekonomiska ramverket i agentteorin

Jag finner att det ¨ ar n¨ odv¨ andig att introducera Ross [1973] mikroekonomiska ramverk f¨ or analy- sen av agentf¨ orh˚ allande innan vi g˚ ar vidare med att unders¨ oka agentproblem och riskf¨ ordelnings- problem i detalj. Syftet med detta avsnitt ¨ ar att visa f¨ or l¨ asaren hur principalens respektive agen- tens nyttofunktion ¨ ar uppbyggd, d˚ a skillnaderna i dessa nyttofunktioner har starka kopplingar till de problem som uppst˚ ar i ett agentf¨ orh˚ allande.

L˚ at oss anta att b˚ ade principalen och agenten har en viss nyttofunktion som ¨ ar oberoende av tillst˚ andet i v¨ arlden (eng. State of the world ). Vi kan kalla principalens nyttofunktion f¨ or P (·) och agentens f¨ or U (·). Vi anv¨ ander ocks˚ a bokstaven ” a ” f¨ or att denotera en viss handling som agenten utf¨ or och den grekiska bokstaven ” θ ” f¨ or det tillst˚ and i v¨ arlden n¨ ar handlingen utf¨ ordes.

Vidare kan vi t¨ anka oss att det finns en m¨ angd A som inneh˚ aller alla t¨ ankbara handlingar som agenten skulle utf¨ ora

, samt en m¨ angd Ω som inneh˚ aller alla t¨ ankbara tillst˚ and i v¨ arlden

. I detta fall kan vi definiera agentens handling, a, som ett element av m¨ angden A (dvs. a ∈ A) och g¨ ora det likadant f¨ or tillst˚ andet, θ (dvs. θ ∈ Ω). Det vore ocks˚ a rimligt att anta att utfallet av agentens handling, ω, ¨ ar beroende av b˚ ade handlingen och tillst˚ andet vid handlingens utf¨ orande, kan vi i s˚ a fall uttrycka den som en funktion av dessa tv˚ a variabler, n¨ amligen ω(a, θ). Notera att tillst˚ andsvariabel, θ, avg¨ ors av slumpen

, vilket inneb¨ ar att agenten inte vet vilket utfall hennes handling skulle leda till, hon handlar allts˚ a under os¨ akerhet. Det ¨ ar ocks˚ a h¨ ar risken kom in.

L˚ at oss vidare anta att principalen och agenten har genom kontraktet kommit ¨ overens om det

8

Detta kallas f¨ or action space i statistik beslutsteori.

9

Detta kallas f¨ or state space i statistik beslutsteori.

10

Man kallar s˚ adana variabel f¨ or stokastisk variabel eller slumpvariabel.

senares arvode, f . Det ¨ ar rimligt att anta att beloppet skulle vara beroende av utfallsfunktionen ω(a, θ), d¨ armed kan vi skriva arvodet f som f¨ oljande

f = f (ω(a, θ); θ) (3.1)

Ekvationen ovan ¨ ar en t¨ athetsfunktion med parametern θ, vilket inneb¨ ar att vi f˚ ar olika f¨ ordelningar av arvodet (dvs. olika former av betalningsplan) beroende p˚ a vilket tillst˚ and vi befinner oss i (dvs. v¨ ardet av θ). Under antagandet att b˚ ada parter i ett agentf¨ orh˚ allande ¨ ar nyttomaximerande, dvs. de handlar p˚ a ett s¨ att som maximerar deras respektive f¨ orv¨ antade nytta, kommer agenten v¨ alja den handling, a, som maximerar hennes f¨ orv¨ antade nytta givet hennes subjektiva uppfattning om sannolikhetsf¨ ordelning av tillst˚ and, θ

, n¨ amligen

max

E

θa

[U (f (ω(a, θ

); θ

))] (3.2)

d¨ ar U (·) ¨ ar agentens nyttofuktion som n¨ amndes ovan och den ¨ ar beroende av det arvodet hon f˚ ar fr˚ an principalen. Notera att θ

kan exempelvis tolka som agentens riskpreferenser. L¨ osningen till Ekvation (3.2) ovan, enligt Ross, involverar valet av en optimal handling som maximerar agentens f¨ orv¨ antade nytta, a

, givet en viss betalningsplan, hf i ∈ F

. D¨ armed definierade han den optimala handlingen a

som

a

= a(hf i) (3.3)

d¨ ar funktionen a(·) ¨ ar en avbildning fr˚ an m¨ angd F till m¨ angd A. Med andra ord ¨ ar a(·) ett slags ”mekanism” hos agenten som omvandlar den monet¨ ara utbetalningen hon fick fr˚ an princi- palen till handling. Av denna anledning kan vi betrakta a(·) som agentens incitamentsstruktur.

Om principalen har fullst¨ andiga information om a(·), kommer hon s¨ atta en betalningsplan, hf i, som maximera hennes f¨ orv¨ antade nytta givet hennes subjektiva uppfattning om sannolik- hetsf¨ ordelning av tillst˚ and, θ

, n¨ amligen

max

E

θp

[P (ω (a (hf i) , θ

)) − f (ω (a (hf i) , θ

) ; θ

)] (3.4)

d¨ ar funktionen P (·) ¨ ar principalens nyttofunktion som n¨ amndes ovan. Notera att arvodet till agenten, dvs. f (ω (a (hf i) , θ

) ; θ

) i Ekvation (3.4) ovan, inneb¨ ar en nyttof¨ orlust f¨ or principalen.

I praktiken kommer det finnas begr¨ ansningar f¨ or hf i, s˚ asom minimil¨ oner och l¨ oneinformation f¨ or liknande tj¨ anster p˚ a marknaden. Dessa begr¨ ansningar g¨ or att principalen inte skulle beh¨ ova v¨ alja fr˚ an en o¨ andlig m¨ angd av betalningsplaner och d¨ armed garanterar att Ekvation (3.4) har en l¨ osning.

3.2.2 Agentproblemet och dess l¨ osning

Enligt Eisenhardt [1989] uppst˚ ar agentproblem av tv˚ a sk¨ al. Ut¨ over m˚ alkonflikten mellan par- terna – vilket n¨ amndes i inledningen av detta kapitel – kan problemet ocks˚ a orsakas av att

11

Vi kan t¨ anka oss att det finns en m¨ angd F som inneh˚ aller alla m¨ ojliga betalningsplaner, och hf i beteckna en

viss betalningsplan som ¨ ar en element i m¨ angd F .

principalen inte kan ¨ overvaka agentens handlingar (eller att s˚ adan ¨ overvakning ¨ ar v¨ aldigt kost- sam f¨ or henne).

G¨ allande m˚ alkonflikten visar Ekvation (3.2) och Ekvation (3.4) att parternas nyttofunktion inte ¨ ar uppbyggda p˚ a samma s¨ att, exempelvis delar de inte samma uppfattning om tillst˚ and i v¨ arlden, dvs. θ. Detta kan vara en f¨ orklaring till varf¨ or m˚ alkonflikten uppst˚ ar. En annan f¨ orklaring till m˚ alkonflikten ¨ ar separation av ¨ agande och kontroll som jag n¨ amnde i b¨ orjan av avsnittet. I detta agentf¨ orh˚ allande ¨ ar f¨ oretagets ¨ agare principal, medan direkt¨ orerna ¨ ar agenter.

Enligt Jensen och Meckling [1976] skulle ett s˚ adant agentf¨ orh˚ allande skapa rum f¨ or opportu- nism hos direkt¨ orer, vilket kan resultera i agentkostnader f¨ or f¨ oretagets ¨ agare i form av minskat marknadsv¨ arde. Deras resonemang ¨ ar f¨ oljande: eftersom direkt¨ orerna inte ¨ ager n˚ agon andel av f¨ oretaget kommer de inte gynnas av f¨ oretagets ekonomiska prestation, vilket g¨ or att de blir mindre ben¨ agna att agera i linje med ¨ agarnas intresse, n¨ amligen vinstmaximering. Det faktum att direkt¨ orerna inte ¨ ar bundna till f¨ oretagets resultat kan ocks˚ a ge dem incitament att ap- propriera f¨ oretagets resurser f¨ or sin egen vinning. S˚ adana handlingar skulle minska f¨ oretagets marknadsv¨ arde, vilket inneb¨ ar f¨ orluster till f¨ oretagets ¨ agare. Som l¨ osning av denna typ av agent- problem f¨ oreslog Jensen och Meckling [1976] att ¨ agare skulle ¨ oka direkt¨ orernas ¨ agarandelar i f¨ oretaget – med andra ord ett resultatbaserat kontrakt (eng. outcome-based contract ) som tvingar direkt¨ orerna att agera i linje med ¨ agares intresse. [Eisenhardt, 1989]

Overvakningen ¨ ¨ ar egentligen ett s¨ att f¨ or principalen att f˚ a mer information om agentens incitamentsstruktur, dvs. a(·). I Ross [1973] mikroekonomiska ramverk antas att principalen har fullst¨ andig information om a(·), men i praktiken ¨ ar det s¨ allan fallet, vilket resulterar i att a(·) blir en funktion som avg¨ ors av slumpen och det i sin tur leder till att principalens val av betalningsplan inte maximerar hennes f¨ orv¨ antade nytta. Enligt Eisenhardt [1989] kan denna informationsaymmetri avhj¨ alpas genom att etablera ¨ overvakningssystem. D¨ armed kan man betrakta ¨ overvakning som en l¨ osning till agentproblemet. Men problemet ¨ ar situationer d¨ ar ¨ overvakningen ¨ ar v¨ aldigt sv˚ ara eller kostsamma att genomf¨ ora, som exempelvis situationer d¨ ar det finns or¨ akneliga principaler eller agenter i ett agentf¨ orh˚ allande [Cuervo-Cazurra et al., 2014]. Eftersom kostnaden f¨ or ¨ overvakning betraktas som en del av principalens agentkostnad [Jensen och Meckling, 1976], ¨ ar hon d¨ armed tvungen att g¨ ora en avv¨ agning mellan ¨ overvaknings- kostnader och kostnader fr˚ an agentens skadliga beteende.[Eisenhardt, 1989]

3.2.3 Riskf¨ ordelningsproblemet och dess l¨ osning

I ett agentf¨ orh˚ allande kan riskf¨ ordelningsproblem uppst˚ a om parterna har skilda riskpreferenser [Eisenhardt, 1989], med andra ord skillnaden mellan θ

och θ

i avsnitt 3.2.1. Om principalen och agenten har samma riskpreferens

kommer agentens arvode, f , bara bero p˚ a utfallet av hennes handling, ω, n¨ amligen

f = f (ω(a, θ)) (3.5)

med andra ord ¨ ar slumpen i θ eliminerad. Men i praktiken ¨ ar detta s¨ allan fallet. Enligt Eisenhardt [1989] kommer riskf¨ ordelningsproblem leda till att parterna f¨ oredrar olika handlingar, vilken g¨ or att principalens kommando inte f¨ oljs. I litteratur som behandlar riskf¨ ordelningsproblem antas

12

I texten st˚ ar det ”...both agent and principal share the same subjective beliefs about the occurrence of θ”

[Ross,

agenten att vara riskavert, medan principalen betraktas som riskneutral. Detta har att g¨ ora med att agenten inte kan diversifiera sin anst¨ allning p˚ a samma s¨ att som principalen kan diversifiera sina investeringar, vilket resulterar i att den f¨ orstn¨ amnde har en s¨ amre f¨ orhandlingsposition gentemot principalen [Eisenhardt, 1989].

L¨ osningen till riskf¨ ordelningsproblem kan exempelvis vara att principalen uppr¨ attar ett re- sultatbaserat kontrakt som omdirigera sin risk (som bl.a. kommer fr˚ an informationsassymetrin som diskuterades i avsnitt 3.2.2) till agenten. Exempel p˚ a s˚ adana kontrakt kan vara aktiean- delar, kommission (vid f¨ ors¨ aljning) och ¨ agander¨ att [Eisenhardt, 1989]. Agentens riskpreferens kommer ha stor betydelse f¨ or principalen i detta sammanhang. Om agenten redan ¨ ar riskavert skulle s˚ adant kontrakt vara mindre attraktiv, d˚ a det belastar henne med mer risk. En avv¨ agning lik det som presenterades i slutet av avsnitt 3.2.2 m˚ aste g¨ oras [Eisenhardt, 1989]. Andra faktorer som ¨ ar viktiga ¨ ar resultatets m¨ atbarhet (eng. outcome measurability), dvs. den utstr¨ ackning som resultatet av agentens utf¨ orda arbete kan m¨ atas p˚ a ett enkelt s¨ att, och arbetsuppgiftens pro- grammerbarhet (eng. task programmability), dvs. den utstr¨ ackning som agentens beteende kan (n¨ ar den utf¨ or sin arbetsuppgift) specificeras i f¨ orv¨ ag. Som f¨ orklaring till arbetsuppgiftens pro- grammerbarhet: det ¨ ar mycket enklare att specificera en st¨ adares arbetsuppgift ¨ an en ingenj¨ ors, d¨ armed har den f¨ orstn¨ amndes arbetsuppgift h¨ og programmerbarhet. Enligt Eisenhardt [1989]

tenderar resultatbaserade kontrakt att f¨ orekomma i arbetsuppgifter med l˚ ag programmerbarhet vars resultat ¨ ar sv˚ art att m¨ ata, som exempelvis arbetsuppgifter som relaterade till innovation.

3.2.4 Agentteorins koppling till statliga bolag och innovation

Enligt Aharoni [1981] och Cuervo-Cazurra et al. [2014] finn det ett dubbelt agentf¨ orh˚ allande hos statliga bolag: ˚ a ena sidan existerar agentf¨ orh˚ allandet mellan landets medborgare och folkvalda politiker, och ˚ a andra sidan mellan dessa politiker och professionella direkt¨ orer. I det f¨ orsta agentf¨ orh˚ allandet ¨ ar landets medborgare principaler, vilka genom sina r¨ oster v¨ aljer fram poli- tiker och ger dem uppdrag att styra landet, d¨ ari ing˚ ar ocks˚ a uppdraget att sk¨ ota de offentliga bolagen. I det andra agentf¨ orh˚ allande blir dessa folkvalda politiker principaler och de delegerar de statliga bolagens operativa arbete till professionella direkt¨ orer, vilka ¨ ar agenter i det h¨ ar f¨ orh˚ allandet. Cuervo-Cazurra et al. [2014] menade att ¨ overvakningen kommer att f¨ orsv˚ aras p˚ a grund av detta dubbla agentf¨ orh˚ allande, d˚ a det inte finns n˚ agot formellt kontrakt mellan par- terna i det f¨ orsta agentf¨ orh˚ allandet och att medborgarna s¨ allan har en fungerande mekanism f¨ or ¨ overvakning av politikernas och direkt¨ orernas beteende. Vidare p˚ apekade Aharoni [1981]

att komplexiteten i detta dubbla agentf¨ orh˚ allande ger ¨ aven upphov till m˚ alkonflikter bland de

inblandade akt¨ orerna. Detta g¨ or att statsmakterna tenderar att formulera sina m˚ als¨ attningar

f¨ or de statliga bolagen p˚ a ett v¨ aldigt generellt och tvetydigt s¨ att, vilket skapar incitament f¨ or

direkt¨ orerna i dessa bolag att utnyttja tvetydigheter i m˚ alen och handla f¨ or sin egen vinning

[Aharoni, 1981; Ioannidis, 1998]. Aharoni [1981] kallar detta f¨ or ”managerial discretion” och be-

traktar det som en form av agentkostnad. Bland de faktorer som kan p˚ averka omfattningen av

managerial discretion finns bl.a. den aff¨ arsdrivande organisationens juridiska form samt omfatt-

ningen av granskningsmyndighetens sakkunskaper p˚ a det aff¨ arsomr˚ ade som det vederb¨ orande

statliga bolaget verkar inom [Aharoni, 1981]. Exempelvis har statliga bolag betydligt h¨ ogre ma-

nagerial discretion ¨ an statliga aff¨ arsorganisationer med myndighetsfunktion, d˚ a statsmakternas

granskning f¨ or den senare typen ¨ ar h˚ ardare. Detsamma g¨ aller f¨ or statliga bolag inom h¨ ogtekniska omr˚ aden, d¨ ar direkt¨ orerna i dessa bolag oftast har ett kunskaps¨ overtag ¨ over tj¨ anstm¨ annen fr˚ an granskningsmyndigheten, vilket kommer i sin tur f¨ orsv˚ ara statsmakternas ¨ overvakning [Aharo- ni, 1981]. Av dessa sk¨ al skulle de statliga bolagen lida av agentkostnader i st¨ orre grad ¨ an dess privata motsvarighet.

N¨ ar det g¨ aller statliga bolag och innovation implicerar agentteorin att offentliga bolag ¨ ar mindre effektiva j¨ amf¨ ort med dess privata motsvarighet i omr˚ ade som FoU. Shleifer [1998] h¨ avdar ur agentens perspektiv att statliga ¨ agande minska direkt¨ orernas incitament att innovera och drar slutsatsen att statliga bolag inte borde finnas i branscher d¨ ar innovation ¨ ar essentiell. Enligt honom ¨ ar ¨ agarandelar i ett f¨ oretag direkt¨ orens f¨ orhandlingsinstrument gentemot principalen.

Detta ¨ ar f¨ or att ¨ agande inte bara tillf¨ or den vederb¨ orande ¨ agaren kontroll ¨ over f¨ oretaget, utan ocks˚ a avkastning. De som har ¨ agarandelar i f¨ oretaget ¨ ar mer ben¨ agna att g¨ ora investeringar i innovationer eftersom den kan ge dem avkastning. Dessv¨ arre ¨ ar detta f¨ orhandlingsinstrument inte tillg¨ anglig f¨ or direkt¨ orerna i statliga bolag. D¨ armed skulle en direkt¨ or som ¨ ar neutral till innovation vara mindre ben¨ agen att innovera, eftersom han inte kan f˚ a n˚ agot monet¨ ar nytta fr˚ an innovationssatsningen; f¨ or en direkt¨ or som ¨ ar drivande i innovation , ˚ a andra sidan, skulle detta inneb¨ ara att han f˚ ar en s¨ amre position i f¨ orhandlingen, vilket ocks˚ a minskar hans incitament att innovera. [Shleifer, 1998]

Empiriska studier om statliga bolag tenderar att h˚ alla med om teoriernas implikation. Ex- empelvis har Megginson och Netter [2001] genom en ¨ oversiktsstudie kommit fram till att statliga f¨ oretag presterar s¨ amre ¨ an privata f¨ oretag n¨ ar det g¨ aller produktiv effektivitet. En anledning till detta var att staten s¨ allan till˚ ater statliga bolag g˚ ar i konkurs, vilket skulle h¨ amma f¨ oretagets effektivitet i resursanv¨ andning. Dewenter och Malatesta [2001] har ocks˚ a kommit fram till liknan- de slutsatser. Genom att studera data p˚ a f¨ oretagen som fanns p˚ a d˚ avarande Fortune 500 -lista hittade f¨ orfattarna starka indikationer p˚ a att statliga f¨ oretag anv¨ ander mer m¨ ansklig arbets- kraft ¨ an dess privata motsvarighet. De privata f¨ oretagen hade ocks˚ a f¨ arre arbetskraftsintensiva produktionsprocesser, vilken skulle kunna vara en indikation p˚ a att statliga f¨ oretag ¨ ar mindre ben¨ agna att innovera i arbetskraftssparande produktionsteknik.

3.3 Institutionella teorier

Enligt North [1990] ¨ ar institutioner begr¨ ansningar konstruerad av m¨ anniskorna i syfte att re- glera relationer och interaktioner mellan olika individer och grupper. Dessa begr¨ ansningar kan vara formella (t.ex. lagstiftningar och andra skrivna regler) s˚ av¨ al som informella (t.ex. nor- mer och uppf¨ orandekoder) [North, 1990; Edquist och Johnson, 1997]. Institutioner best¨ ammer m¨ ojligheter i en ekonomi och organisationerna som existerar i v˚ art samh¨ alle ¨ ar formade i syfte att dra nytta av dessa m¨ ojligheter [North, 2005]. Av denna anledning har institutioner stor bety- delse f¨ or utformningen av f¨ oretagens ¨ agandestruktur och d¨ armed ocks˚ a FoU-aktiviteterna. Man b¨ or d¨ arf¨ or inkludera det institutionella perspektivet i en studie om f¨ orh˚ allande mellan f¨ oretagets

¨ agandeformer och dess innovationsf¨ orm˚ aga.

3.3.1 Institutionella faktorer som gynnar offentligt ¨ agande

Enligt den s.k. resursberoende teori (eng. resource-dependence theory) ¨ ar organisationer beroende av resurser fr˚ an dess omv¨ arld. Denna omv¨ arld utformas av andra organisationer. Av detta sk¨ al st˚ ar de resurserna som ett f¨ oretag beh¨ over f¨ or innovation oftast i dessa organisationers ¨ ago [Pfeffer, 1972; Choi et al., 2012]. Staten ¨ ar enligt detta syns¨ att en utomst˚ aende akt¨ or med stora ekonomiska och politiska resurser som har f¨ orm˚ aga att utvidga innovationens gr¨ anser. Av denna anledning har offentliga bolag – tack vare sin n¨ ara koppling till staten – en f¨ ordel i tillg˚ ang till knappa resurser n¨ odv¨ andiga f¨ or innovation [Choi et al., 2012].

Ett exempel p˚ a s˚ adana resurser ¨ ar kapital som finansierar FoU. Innovation (i synnerhet produktinnovation) ¨ ar en v¨ aldigt kostsam aff¨ ar och ¨ ar starkt beroende av finansiering, b˚ ade intern och extern [Nelson och Rosenberg, 1993]. D¨ armed kan strukturen p˚ a finansmarknaden vara en potentiell faktor som skulle gynna offentligt ¨ agande. Detta g¨ aller framf¨ or allt l¨ ander som ¨ ar ¨ overg˚ angsekonomier och framv¨ axande ekonomier. Dessa l¨ ander var av varierande sk¨ al – oftast krig och/eller kolonialstyre – relativt sent i industrialiseringen och drabbades d¨ armed av vad Gerschenkron [1962] kallad f¨ or ”ekonomisk efterblivenhet” (eng. Economic backwardness).

I syfte att snabbt f˚ a ig˚ ang industrialiseringen och d¨ armed ocks˚ a ekonomin intar staten i dessa l¨ ander en aktivare roll ¨ an de utvecklade l¨ anderna [Gerschenkron, 1962]. P˚ a grund av detta ¨ ar tillg˚ angen till finansiella resurser i s˚ adana ekonomiskt efterblivna ekonomier oftast kontrollerad av staten, vilken ger de statliga f¨ oretagen en f¨ ordel av att ta del av dessa resurser. Empiriska studier p˚ a framv¨ axande ekonomier har ocks˚ a visat att offentligt ¨ agande ger f¨ oretagen f¨ orm˚ aner som l¨ agre r¨ antekostnader vid l˚ an och ¨ okad chans att erh˚ alla statliga bidrag [Zhou et al., 2017].

Vidare kan resurserna fr˚ an staten skydda f¨ oretagen fr˚ an of¨ orutsedda h¨ andelser i framtiden, dvs. minskar os¨ akerheten som h¨ arstammar fr˚ an institutionella och politiska f¨ or¨ andringar [Pfef- fer, 1972; Pfeffer och Salancik, 2003]. De offentliga f¨ oretagen (framf¨ or allt s˚ adana i Kina) kan ibland betraktas som statens verktyg att realisera nationella utveckling- och innovationsm˚ al.

P˚ atryckningar fr˚ an lagstiftningen i att uppfylla statens krav g¨ or offentliga f¨ oretag mer ben¨ agna att delta i olika FoU-projekt som initieras av staten och d¨ armed erh˚ alla viktiga resurser f¨ or FoU, vilka i sin tur har en positiv effekt p˚ a dessa f¨ oretags innovationsf¨ orm˚ aga [Choi et al., 2012; Zhou et al., 2017]. D¨ armed kan vi betrakta nationella utveckling- och innovationsm˚ al och relaterade strategier, som exempelvis Tysklands ”Industrie 4.0”och Kinas ”Made in China 2025”

, som en institutionell faktor till det offentliga ¨ agandets f¨ ordel.

3.3.2 Institutionella faktorer och agentteorins implikationer

Agentteorins implikationer som beskrivs i avsnitt 3.2.4 kan inte generaliseras till specifika fall utan att ta h¨ ansyn de institutionella faktorerna. Detta ¨ ar av f¨ oljande sk¨ al:

F¨ or det f¨ orsta, som jag skrev i inledningen av avsnitt 3.2 antar agentteori bl.a. att f¨ oretagen har en spridd ¨ agandestruktur. Denna typ av ¨ agandestruktur ¨ ar vanlig f¨ orekommande bland f¨ oretag i USA och Storbritannien, dock inte i andra l¨ ander. Det ¨ ar snarare det s.k. koncentrerad

¨ agande (eng. concentrated ownership) som dominerar i v¨ arlden, vilket omfattar bl.a. statlig och familje¨ agda f¨ oretag [La Porta et al., 1999]. Koncentrerad ¨ agande ¨ ar ocks˚ a vanligt inom

13

Se [BMBF,

orteckningen

svensk telekommunikationsindustri, vilket var en stabil monopolmarknad 1910 – 1960. Efter 1960 b¨ orjade liberaliseringen av branschen, men det var inte f¨ orr¨ an p˚ a 1980-talet som denna process intensifierades [Karlsson, 1998]. D¨ armed kan man konstatera att situationen i den svenska telekommunikationsindustrin inte n¨ odv¨ andigtvis ¨ ar f¨ orenlig med agentteorins antaganden. Av detta sk¨ al kan implikationer som beskrivs i avsnitt 3.2.4 inte till¨ ampas i v˚ art fall utan beaktande av de institutionella faktorerna specifika f¨ or Sverige.

F¨ or det andra, det kan finnas olika typer av principaler och agenter beroende p˚ a vilken institutionell kontext som de befinner sig i [Munari et al., 2010]. Det ¨ ar ocks˚ a rimligt att f¨ orest¨ alla sig att akt¨ orernas inst¨ allning till innovation skiljer sig fr˚ an vad agentteorin implicerar p˚ a grund av institutionella faktorer. Enligt Munari et al. [2010] skiljer staten fr˚ an andra typer av principal i framf¨ or allt tv˚ a omr˚ aden. Till att b¨ orja med har staten en hel annan m˚ alfunktion. Ut¨ over det rena aff¨ arsm¨ assiga m˚ alet att maximera avkastning str¨ avar statliga f¨ oretag ocks˚ a att maximera samh¨ allets v¨ alf¨ ard

, d¨ aribland ing˚ ar satsningar i forskning av grundvetenskap, vilken s¨ allan resulterar i patent d˚ a s˚ adana kunskaper ¨ ar en form av publik vara Munari et al. [2010]. Mot denna bakgrund ¨ ar effektiviteten i FoU inte n¨ odv¨ andigtvis ett r¨ attvisande m˚ att f¨ or statliga f¨ oretag.

Vidare har staten en l¨ angre investeringshorisont betr¨ affande FoU. D˚ a statliga f¨ oretag s¨ allan beh¨ ova genomg˚ a marknadens granskning

¨ ar staten som investerare mindre k¨ anslig f¨ or FoU- satsningarnas l¨ onsamhet [Munari et al., 2010]. Staten har ocks˚ a mer resurser och st¨ orre budget i j¨ amf¨ orelse med privata investerare, vilken g¨ or de mer ben¨ agen att g¨ ora riskfyllda investeringar [Kaldor, 1980]. Mot denna bakgrund argumenterade Munari et al. [2002, 2010] att statliga f¨ oretag

¨ ar mer ben¨ agna att g¨ ora FoU-investeringar ¨ an dess privata motsvarighet.

14

I termer av det mikroekonomiska ramverket i avsnitt

inneb¨ ar detta att principalens nyttofunktion, P (·), inneh˚ aller andra variabler ut¨ over det som definieras i

15

dvs. den ¨ overvakning som marknadens olika akt¨ orer ut¨ ovar p˚ a enskilda f¨ oretag [Megginson och Netter,

Kapitel 4

Metod

Detta kapitel syftar till att beskriva de metoder som anv¨ ands i denna uppsats. Beskrivningen best˚ ar av tre delar: i avsnitt 4.1 presenteras grunderna f¨ or uppsatsens unders¨ okningsmetodik, n¨ amligen fallstudie och hypotespr¨ ovning; sedan formulerar jag i avsnitt 4.2 hypoteser till hypote- spr¨ ovningar baserade p˚ a uppsatsens teoretiska utg˚ angspunkter; slutligen motiverar jag i avsnitt 4.3 mitt val av historiska k¨ allmaterial f¨ or fallstudien.

4.1 Unders¨ okningsmetodik

4.1.1 Fallstudie

Med fallstudie menas en studie som genom unders¨ okning p˚ a en mindre, avgr¨ ansad grupp f¨ ors¨ oker dra slutsatser om en st¨ orre m˚ alpopulation, som den mindre gruppen tillh¨ or [Patel och David- son, 2003]. I det h¨ ar fallet ¨ ar statliga aff¨ arsverk i Sverige uppsatsen m˚ alpopultion, medan Te- leverket ¨ ar fallstudiens unders¨ okningsobjekt. Som framgick av uppsatsens syfte ¨ ar f¨ orh˚ allandet mellan offentligt ¨ agande och innovation uppsatsens fokus. Av detta sk¨ al lyfte jag i fallstudien fram f¨ oljande tv˚ a aspekter om Televerket, n¨ amligen 1) f¨ or¨ andringar i verkets ledningsstruktur och 2) verkets bidrag i utvecklingen av telekommunikationsteknik i Sverige, vilket inkluderar exempelvis viktiga beslut fr˚ an verkets ledning betr¨ affande utvecklingsverksamhet, genomf¨ orda satsningar i FoU, forskningsrelaterat samarbete med andra f¨ oretag etc. Dessa tv˚ a aspekter mot- svarar fr˚ agest¨ allningarna 1 och 2 listade i avsnitt 1.1. Ut¨ over detta fungerade ocks˚ a information fr˚ an fallstudie som underlag f¨ or utv¨ ardering av agentteorin och de institutionella teoriernas till¨ amplighet. Utv¨ arderingen skedde via hypotespr¨ ovning.

Det finns dock en risk att resultatet fr˚ an fallstudien inte kunde generaliseras till den t¨ ankta m˚ alpopulationen [Patel och Davidson, 2003]. Detta ¨ ar f¨ or att forskningsobjektet inte var slump- m¨ assigt vald. Valet av Televerket som forskningsobjektet var medvetet och grundad p˚ a det faktum att telekommunikationsindustri har varit - och ¨ ar ¨ an i dag - en av de mest inflytelserika industrierna i Sverige

. Ut¨ over detta har den oerh¨ ort snabba utvecklingen i telekommunika- tionsteknik sedan 1960-talet [Karlsson, 1998] skapat en naturlig koppling mellan industrin och

16

˚ Ar 1959 hade Televerket och LM Ericsson - tv˚ a ledande akt¨ orer inom telekommunikationsindustri vid den

tiden - en oms¨ attning p˚ a 1 013 760 tkr respektive 854 812 tkr, vilka tillsamman motsvarar ca 2,95 % av Sveriges

d˚ avarande BNP [SCB,

Ar 2015 var telekommunikationsindustrins totala oms¨ attningen

95 795 mkr, vilket motsvarade f¨ or 1,24 % av Sveriges totala f¨ or¨ adringsv¨ arde.[Trafikanalys,

innovation - ett av uppsatsens centrala ¨ amne. Mer om generaliserbarheten av uppsatsens slutsats finns i avsnitt 6.3 om uppsatsens begr¨ ansningar.

4.1.2 Hypotespr¨ ovningar

Hypotespr¨ ovningar har anv¨ ants som metod f¨ or att utv¨ ardera agentteorins respektive de institu- tionella teoriernas till¨ amplighet i svenska statliga aff¨ arsverk. Med hypotes menas ett antagande eller p˚ ast˚ aende om verkligheten som h¨ arletts fr˚ an uppsatsens teoretiska utg˚ angspunkter. Dessa hypoteser har formulerats p˚ a ett s˚ adant s¨ att att det ¨ ar m¨ ojlig att pr¨ ova dem mot fallstudiens observationer [Gilje och Grimen, 2007; Jarrick och S¨ oderberg, 2001].

De tv˚ a ¨ overgripande principerna som jag anv¨ ande vid hypotespr¨ ovningarna var ”sunt f¨ ornuft” (eng. Common sense) och ”Ockhams rakkniv” (eng. Occam’s razor ). Det f¨ orstn¨ amnda inneb¨ ar att hypoteser som kr¨ aver intuitivt orimliga antaganden (f¨ or att de skulle vara sanna) skulle f¨ orkastas, medan den senare inneb¨ ar att hypoteser som kr¨ aver f¨ orh˚ allandevis mer anta- gande skulle f¨ orkastas. Vidare skulle hypotesen f¨ orkastas ifall det r˚ ader of¨ orenligheter mellan hypotes och empirisk observation. Fr˚ agan om valet mellan att f¨ orkasta hypotes och att f¨ orkasta observation har bl.a. diskuterats i Gilje och Grimen [2007]. Anledningen till varf¨ or jag valde att f¨ orkasta hypotes men inte observation var att det inte finns tillr¨ ackliga forskning om agentteorins till¨ ampning i svenska aff¨ arsverk som jag kan utg˚ a ifr˚ an. I avsaknaden av vetenskaplig konsensus i detta omr˚ ade bed¨ omer jag att de empiriska observationerna ¨ ar f¨ orh˚ allandevis mer s¨ aker ¨ an hypoteserna.

Det b¨ or dock noteras att hypoteserna i denna uppsats ¨ ar uteslutande ”konsekvenshypoteser”, dvs. hypoteser som relaterar till teoriernas prediktioner om verkligheten, n¨ armare best¨ amt om f¨ orh˚ allandet mellan Televerket och innovation. N˚ agra ”orsakshypoteser”, dvs. hypoteser som relaterar till innovationernas tillkomst, f¨ orekom inte i denna uppsats. Detta ¨ ar f¨ or att jag i denna uppsats utgick ifr˚ an antaganden om att innovationsaktiviteter h¨ arr¨ or fr˚ an f¨ oretag och liknande aff¨ arsdrivande organisation samt om att ledningen i s˚ adana organisationer kan p˚ averka innovationsaktiviteterna (se avsnitt 3.1). Med andra ord betraktade jag dessa antaganden som n˚ agon slags ”axiom” f¨ or min unders¨ okning och valde d¨ armed inte ifr˚ agas¨ atta dem.

4.2 Hypoteser

Baserat p˚ a uppsatsens teoretiska utg˚ angspunkter har jag utformat f¨ oljande hypoteser om Tele- verket och om verkets roll i innovation:

Agentteori

1. Det f¨ orel˚ ag ett dubbelt agentf¨ orh˚ allande i Televerkets centralf¨ orvaltning.

2. Agentkostnader f¨ or Televerket tenderar vara h¨ ogre ¨ an dem f¨ or privata f¨ oretag.

3. Televerket var mindre ben¨ aget att investera i FoU j¨ amf¨ ort med privata f¨ oretag.

4. Televerket var mindre ben¨ aget att investera i arbetskraftssparande produktionsteknik.

Institutionella faktorer

Som en del av svaret p˚ a uppsatsens fr˚ agest¨ allning 4 har jag genom teoretiska studier identifierat tv˚ a institutionella faktorer som m¨ ojligen kan p˚ averka agentteorins implikationer. F¨ oljande hypo- teser har formulerats i syfte att testa om de institutionella teoriernas implikationer ¨ ar f¨ orenligt med empiri i Sverige:

5. Om finansmarknaden ¨ ar h˚ art reglerad, kan Televerket p˚ a grund av sin n¨ ara relation med statsmakterna f˚ a mer finansiella resurser f¨ or FoU j¨ amf¨ ort med privata f¨ oretag.

6. Televerket var mer ben¨ aget att delta i nationella forskningsprogram initierade av staten.

7. Televerket kan genom deltagande i nationella forskningsprogram erh˚ alla viktiga FoU- resurser fr˚ an staten.

4.3 Val av k¨ allmaterial

I denna uppsats kombinerade jag b˚ ade f¨ orstahands- och andrahandsk¨ allor. Andrahandsk¨ allor anv¨ andes framf¨ or allt i den historiska redog¨ orelsen av Televerket. Detta var p˚ a grund av de praktiska sv˚ arigheterna att komma ˚ at Televerkets arkiv i Riksarkivet i Arninge, Stockholm, un- der tiden uppsatsen skrevs. I de delarna som handlar om politiska beslut har f¨ orstahandsk¨ allor anv¨ ants. Exempelvis grundade redog¨ orelsen om tele- och innovationspolitk p˚ a ett flertal propo- sitioner och offentliga utredningar som f¨ orfattades under den vederb¨ orande perioden.

K¨ allmaterialet f¨ or den delen av uppsatsen som behandlar Televerkets historia ¨ ar b¨ ockerna 140 ˚ ar i ledningen: Televerket 1853-1993 av K.V. Tahvanainen och del 7 av bokserien Svenska Telegrafverket : historisk framst¨ allning skriven av Lernevall och ˚ Akesson, vilket omfattar verkets historia mellan 1966–1993. Vidare grundar min beskrivning av den svenska telekommunikations- industrins historiska utveckling p˚ a Magnus Karlssons doktorsavhandling The liberalisation of telecommunications in Sweden och Dimitrios Ioannidis avhandling I nationens tj¨ anst? Strategisk handling i politisk milj¨ o. F¨ or den historiska kontexten, i synnerhet institutionella f¨ or¨ andringar i den svenska kapital- och kreditmarknaden, h¨ anvisar jag till b¨ ockerna som f¨ orfattats av Mats Larsson och Hans Sj¨ ogren.

Jag bed¨ omer de andrahandsk¨ allorna som jag har valt ¨ ar relevanta och tillf¨ orlitliga. Detta grundar dels p˚ a f¨ orfattarnas bakgrund, dels p˚ a de material som dessa f¨ orfattare refererade till i sina texter. Exempelvis var Karlssons doktorsavhandling om svensk kommunikationsindustri grundad p˚ a flera f¨ orstahandsk¨ allor som riksdagsbeslut, offentliga utredningar, korrespondens mellan Televerket och andra f¨ oretag i industrin etc. Av detta sk¨ al bed¨ omer jag denna avhand- ling som en tillf¨ orlitlig k¨ alla f¨ or fallstudiet och ett acceptabel alternativ i tider n¨ ar tillg˚ angen till originalhandlingarna ¨ ar begr¨ ansad. Ut¨ over detta skulle Karlssons bakgrund i till¨ ampad fysik och elektroteknik vara till stor hj¨ alp i att lyfta det tekniska perspektivet i industrins historiska utveckling. Det ¨ ar ocks˚ a v¨ art att n¨ amna att b¨ ockerna Svenska Telegrafverket: historisk fram- st¨ allning och 140 ˚ ar i ledningen: Televerket 1853-1993 var b˚ ada utgivna av Televerket (och dess eftertr¨ adare Telia AB), d¨ ar det senare ¨ ar en kortfattad version av det f¨ orst¨ amda, vilket i sin tur

¨

ar en bokserie i sju volymer. Man kan d¨ armed betraktar dessa tv˚ a historiska redog¨ orelser som

den ”officiella” versionen av Televerkets historia, med andra ord en ”quasi-f¨ orstahandsk¨ alla”.

Tahvanainen var ocks˚ a anst¨ alld hos Televerket sedan 1943 och har tj¨ anstgjort p˚ a verkets olika

befattningar. P˚ a grund av Tahvanainens l˚ anga erfarenhet i industrin anser jag att hans texter

skulle vara tillf¨ orlitliga k¨ allor f¨ or industrins historiska utveckling.

Kapitel 5

Fallstudie: Televerket

5.1 Televerkets historia

5.1.1 Televerket 1960 - 1993: en historisk ¨ oversikt

F¨ orhistoria

Televerket grundades den 1 november 1853 i samband med ¨ oppnandet av Sveriges f¨ orsta elekt- riska telegraflinje, som gick mellan Stockholm och Uppsala. Den var ocks˚ a den f¨ orsta praktiska anv¨ andningen av elektricitet i Sverige, l˚ angt f¨ ore teknikens anv¨ andning i belysningen. Driften av denna telegraflinjen uppdrogs ˚ at ett s¨ arskilt uppr¨ attat aff¨ arsverk vid namn ”Kongl. Electriska Telegraf-Werket”, som ˚ ar 1903 ¨ andrades till ”Kungl. Telegrafverket” (f¨ orkortas h¨ arnedan till Telegrafverket) [Tahvanainen, 1993, ss. 5–8].

Under Telegrafverkets ledning byggdes telegrafin¨ atet snabbt ut i landet. Efter uppfinningen av telefonen b¨ orjade verket ocks˚ a satsa p˚ a ett rikst¨ ackande telefonn¨ at 1889. Vid den tiden hade Telegrafverket fortfarande inte monopolst¨ allning. Det fanns ca 20 000 telefonapparater i landet vid slutet av 1889, varav 20 % ingick i Telegrafverkets n¨ at, de resterande n¨ aten ¨ agdes av privata telefonf¨ oreningar [Tahvanainen, 1993, ss. 21–23]. Med start fr˚ an 1890-talet b¨ orjade Telegrafverket bli alltmer offensiv p˚ a marknaden och f¨ orstatligade flera privata telefonn¨ at. Slutligen i samband med f¨ orv¨ arvet av Aktiebolaget Stockholmtelefon ˚ ar 1918 fullbordade verket sin monopolst¨ allning i den svenska telekommunikationsmarknaden [Karlsson, 1998, s. 23].

Telegrafverkets monopolst¨ allning i industrin har sedan dess formande 1918 varit obestridd

¨ anda fram till 1960-talet. Denna period karakt¨ ariserades av fortsatt n¨ atverksexpansion, ¨ okade kommunikationstrafik och tekniska utveckling i relaterade omr˚ aden [Karlsson, 1998, s. 24]. Under 1920-talet inleds ocks˚ a utvecklingen av mekanisk automatiserade telefonv¨ axlar. I detta omr˚ ade hade Telegrafverket och dess verkstad ett n¨ ara samarbete med L M Ericsson [Karlsson, 1998, s. 24]. Under 1930-talet utvidgades automatiseringen till landsbygden. Telefonf¨ orbindelserna mellan Sverige och ¨ ovriga delar av v¨ arlden hade ocks˚ a expanderat under samma period. I slutet av 1930-talet kan man ringa till Sverige fr˚ an i princip hela v¨ arlden utom Kina [Tahvanainen, 1993, s. 49f].

Telegrafverkets verksamhet fortsatte att expandera under 1940-talet. Inspirerad av den s.k.

”svenska modellens” egalit¨ ara anda f¨ ors¨ okte Televerket driva en taxepolitik som g¨ or att alla,

inklusive de personerna med ringa telefoneringsbehov, skulle ha r˚ ad med en telefon i sitt hem.