Hur kriser påverkar svenska industriföretag: En studie med avseende på globalisering, automatisering och standardisering

Full text

(1)

INOM

EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2020,

Hur kriser påverkar svenska industriföretag

En studie med avseende på globalisering, automatisering och standardisering

ANTON DUNSTRÖM, PETTER

FALKENSTRAND OCH DANIEL GRÖTTHEIM

(2)

Hur kriser påverkar svenska industriföretag

En studie med avseende på globalisering, automatisering och standardisering

Foto: Wikimedia

Anton Dunström, Petter Falkenstrand och Daniel Gröttheim

MG110X Examensarbete inom Industriell Produktion 2020

(3)

Sammanfattning

Med inspiration av rådande Coronakris analyserar denna rapport de kriser som påverkat svensk industri under de senaste tre decennierna med avseende på tre perspektiv: globalisering, automatisering och standardisering.

En generell definition av en kris ges som grund för rapporten; det är plötsliga och snabba förändringar som bidrar till ett oförutsägbart händelseförlopp som inte sällan hamnar utom kontroll. Arbetet beaktar de tre olika perspektiven genom hela rapporten vilka alla kopplar samman mot kriser på flera sätt. Analysen är baserad på en fallstudie genom intervjuer samt en litteraturstudie och mynnar ut i separata resultat med följande diskussion. Nedan följer en sammanfattning av respektive perspektiv.

Globalisering är något som påverkar industrin på många sätt men i denna rapport är tillverkande företags globala distrubutionsnätverk i huvudfokus. Frågan som under- söks i rapporten är hur globalisering påverkar industrin vid en kris, hypotesen är att en större grad av globalisering leder till ökad risk för påverkan vid en kris. Slutsatsen är att globalisering kan leda till en ökad påverkan vid en kris och är en viktig faktor vid riskbedömning av distributionsnätverk. Dock innebär de globaliseringen en ökad komplexitet vilket gör riskerna svårhanterliga.

Automatisering är något som påverkat den tillverkande industrin sedan början av industrialismen. I takt med att nya teknologier utvecklas har frågor höjts om auto- matiseringens långsiktiga effekter på produktionen. Denna rapport fokuserar därför på huruvida automatisering kan bidra till att svenska industrier blir mer motstånds- kraftiga vid kommande kriser. Slutsatsen är att en ökad automatisering bidrar till en högre ergonomi inom svenska industrier, bättre möjligheter för onshoring och en förbättrad flexibilitet. Därtill finns det inget som tyder på att behovet av mänskliga arbetskraft skulle minska på grund av en ökad automatiseringen. Däremot blir det en förskjutning av arbetsmarknaden mot högre akademisk kompetens.

Standardiseringsperspektivet tar sig ett generellt uttryck inom Lean produktion och mer specifikt och djupgående i Kanban och linjeoptimering. Hypotesen som perspektivet bygger på är vilka möjligheter svenska industriföretag har för att med hjälp av standardiseringsförändringar lindra konsekvenserna av en kris. Slutsatsen är att standardisering kan ha viss inverkan på hur ett företag klarar sig genom en kris.

Förutsättningarna för det är däremot oerhört individuella beroende företagens olika förutsättningar.

Nyckelord: Kriser, Globalisering, Automatisering, Standardisering, Supply Chain Risk Management, Onshoring, Offshoring, Cobots, Kanban.

(4)

Abstract

Inspired by the current Corona crisis, this report analyzes the crises that have affected Swedish industry during the past three decades with regards to three perspectives:

globalization, automation and standardization.

A general definition of a crisis is provided as the basis for the report; it is sudden and rapid changes which contribute to an unpredictable course of events that not uncommonly gets out of control. The work takes into account the three different perspectives throughout the report, all of which are linked to crises in several ways.

The analysis is based on a case study through interviews and a literature study and results in separate results with a following discussion. Below is a summary of each perspective.

Globalization is something that affects the industry in many ways, but in this report, manufacturing companies’ global distribution networks are the main focus. The issue examined in the report is how globalization affects industry during a crisis, the hypothesis being that a greater degree of globalization leads to an increased risk of impact in a crisis. The conclusion is that globalization can lead to increased impact in a crisis and is an important factor in the risk assessment of distribution networks.

However, with globalization comes increased complexity, which makes the risks difficult to manage.

Automation is something that has affected the manufacturing industry since the beginning of industrialism. As new technologies develop, questions have been raised about the long-term effects of automation on production. This report therefore focuses on whether automation can help Swedish industries become more resilient in coming crises. The conclusion is that increased automation contributes to higher ergonomics in Swedish industries, better opportunities for onshoring and improved flexibility. In addition, there is no indication that the need for human labor would decrease due to increased automation. On the other hand, there is a shift in the labor market towards higher academic competence.

The standardization perspective takes on a general expression in Lean production and more specifically and in-depth in Kanban and line optimization. The hypothesis being investigated is what conditions and opportunities Swedish industrial companies have for using the above-mentioned concepts to make changes that reduce the consequences of a crisis. The conclusion is that standardization can have a certain impact on how a company copes through a crisis. The prerequisites for this, on the other hand, are extremely individual dependent companies’ different conditions.

Key words: Crises, Globalization, Automation, Standardization, Supply Chain Risk

(5)

Förord

Denna rapport är ett kandidatexamensarbete inom Industriell Produktion vid Kungli- ga Tekniska högskolan i Stockholm. Rapporten är skriven av Petter Falkenstrand, Anton Dunström och Daniel Gröttheim under vårterminen 2020 och handlar om hur svenska industriföretag påverkas av kriser med avseende på perspektiven glo- balisering, automatisering och standardisering. Daniel Gröttheim har skrivit om globalisering, Petter Falkenstrand har skrivit om automatisering och Anton Dun- ström har skrivit om standardisering.

Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare Mats Bejhem och Per Johansson vid Institutionen för Industriell Produktion för rådgivning och stöd under arbetets gång.

Dessutom vill vi tacka Niklas Richardsson och Urban Kjellin på Yaskawa Nordic AB som deltagit på intervjuerna i rapporten.

Anton Dunström Petter Falkenstrand Daniel Gröttheim Stockholm maj 2020

(6)

Innehåll

1 Inledning 1

1.1 Syfte . . . 1

1.2 Frågeställning . . . 1

1.3 Avgränsningar . . . 1

1.4 Metod . . . 2

1.5 Disponering . . . 2

2 Kriser 3 2.1 90-talskrisen . . . 3

2.2 IT-bubblan . . . 5

2.3 Finanskrisen . . . 6

2.4 Coronakrisen . . . 12

2.5 Sammanfattning av kriser . . . 12

3 Globalisering 14 3.1 Offshoring och onshoring . . . 14

3.2 Supply Chain Risk Management . . . 14

4 Automatisering 15 4.1 Automatisering . . . 15

4.2 Ergonomi . . . 15

4.3 Flexibilitet . . . 16

4.4 Industri 4.0 . . . 16

4.5 IoT & IIoT . . . 16

4.6 Big Data . . . 16

4.7 Artificial intelligence . . . 17

4.8 Cobots . . . 17

5 Standardisering 18 5.1 Kaizen . . . 18

5.2 Just in time . . . 18

5.3 Standardoperationer . . . 18

5.4 Linjeoptimering . . . 19

5.5 Kanban . . . 19

(7)

6 Hypotetisk inverkan vid kriser 21

6.1 Globalisering . . . 21

6.2 Automatisering . . . 22

6.3 Standardisering . . . 23

7 Fallstudie på Yaskawa 24 7.1 Försäljningschef på Yaskawa . . . 24

7.2 Produktionschef på Yaskawa . . . 24

7.3 Globalisering . . . 24

7.4 Automatisering . . . 26

7.5 Standardisering . . . 28

8 Kompletterande perspektiv till fallstudien 31 8.1 Globalisering . . . 31

8.2 Automatisering . . . 32

8.3 Standardisering . . . 35

9 Resultat 36 9.1 Globalisering . . . 36

9.2 Automatisering . . . 36

9.3 Standardisering . . . 37

10 Diskussion och slutsats 38 10.1 Globalisering . . . 38

10.2 Automatisering . . . 38

10.3 Standardisering . . . 39

10.4 Framtida arbete . . . 40

11 Referenser 41 Bilagor i Bilaga 1: Intervju med Yaskawas produktionschef . . . i

Bilaga 2: Intervju med Yaskawas försäljningschef . . . xiii

(8)

1 Inledning

Krissituationer påverkar samhället och industrin i stort. Vad som orsakar en kris varierar men den kommer ofta utan någon närmare förvarning och konsekvenserna av dem blir ofta katastrofala. Beroende på vilken typ av krissituation blir konsekvenserna för företagen olika, det kan handla om att leverantörsskedjor bryts till följd av att vårt globala samhälle sluter sig eller att variationer på efterfrågan gör att företagen kan tvingas säga upp personal.

Begreppet ”kriser” är brett och utan en tydlig definition försvåras det fortsatta arbetet.

Rapporten inleds därför med en analys av 90-talskrisen, IT-bubblan, Finanskrisen och Coronakrisen och en definition av begreppet arbetas fram för att vara en bas för arbetet.

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att utifrån rapportens tre perspektiv undersöka vilka lärdomar svensk producerande industri fått av tidigare kriser och vad som görs för att höja beredskapen inför framtida kriser. Perspektiven som analysen utgår ifrån är globali- sering, automatisering och standardisering. Globalisering är något som präglar hela vårt samhälle i stort och som har en oerhörd inverkan på dagens industri. Automati- sering härstammar från en utav huvudpelarna i LEAN nämligen Jidoka som betyder automatisering med mänsklig touch. Standardiseringen och Just In Time står för den andra huvudpelaren i LEAN. Tillsammans ger dessa tre perspektiv en helhetsbild på hur svenska företag arbetar för att klara sig genom kriser som uppkommer. Det förebyggande arbetet varierar antagligen mellan olika företag och branscher men något som är säkert är att kriser inträffar, frågan är bara när.

1.2 Frågeställning

Rapporten undersöker hur kriser av olika slag påverkar svenska industriföretag.

Utifrån huvudfrågeställningen granskas rapportens tre olika perspektiv, nämligen globalisering, automatisering och standardisering, som har en underfrågeställning med tillhörande hypotes. Dessa presenteras senare i rapporten.

1.3 Avgränsningar

Arbetet inriktar sig endast mot svensk tillverkande industri och inom ett fåtal bran- scher. Begreppet kriser generaliseras för att gälla kriser på global och nationell nivå.

Således behandlas inte företagsindividuella kriser som konkurser eller liknande.

Gällande globalisering behandlar denna rapport endast ekonomisk globalisering

(9)

behandlar automatisering ligger huvudfokus på robotisering. Standardiseringen av- gränsas till att inrikta sig på enskilda delverktyg inom Lean produktion med tonvikt på Kanban och linjeoptimering.

1.4 Metod

Arbetet utgår från en övergripande analys av tidigare krissituationer som påverkat industrin, dessa har valts efter kriterierna relevans och påverkan. Litteraturstudien som sedan följer grundar sig i rapportens tre perspektiv. Därefter genomförs intervjuer med representanter från ett företag som har producerande verksamhet i Sverige för att testa hypoteserna för de olika perspektiven. Sedan görs en kompletterande analys av relevanta litteraturkällor till fallstudien. Rapporten avslutas därpå med ett resultat och en diskussion kring detta.

1.5 Disponering

Gemensamt för rapporten är den definition av kriser som är baserat på en litteraturstu- die av dessa och är central för analysen. Rapporten behandlar huvudfrågeställningen utifrån de tre perspektiv som tidigare nämnts, globalisering, automatisering och stan- dardisering. Därefter finns det en teoridel som förklarar relevanta begrepp kopplade till de tre perspektiven. För att kunna besvara frågeställningen utförs en empirisk fallstudie med företaget Yaskawa. Fallstudien och teorin kompletteras av ytterligare litteratur som är relevant för ämnet och vad som observerades i fallstudien. Resultatet presenteras sen utifrån den informationen som insamlats genom genom studierna som utförts och en diskussion förs med utgångspunkt i det tre perspektiven.

(10)

2 Kriser

Följande kapitel beskriver de kriser som används för att definiera begreppet i rap- porten. Den underliggande teorin som uppsatsen bygger på har hämtats från tidigare kriser som skett under de senaste decennierna.

2.1 90-talskrisen

Den ekonomiska kris som skedde i Sverige under början av 90-talet föregicks av en med historiska mått mätt stark period med rekordlåg arbetslöshet [20]. Under 70- och 80-taletavskaffades många regleringar. Dessa förändringar ledde i sin tur till en situation där det var fördelaktigt att låna pengar. I somliga fall ansågs det till och med dumt att inte ta lån. Överbelåningen som detta ledde till gjorde att krisen senare fick stora konsekvenser för personers privatekonomi. Den låga arbetslösheten som rådde ledde till att företagen drev upp lönenivåerna för att locka personal. Därefter höjdes priserna för att företagen skulle ha råd med den dyra arbetskraften. Tabellen nedan visar en sammanställning av konsumentprisindex som publicerats av Statistiska Centralbyrån (SCB). Den kraftiga ökningen i konsumentprisindex (KPI) som sker decenniet före krisen 1991 var en indikation på en överhettad marknad.

Tabell 1: Sammanställning av KPI för åren 1980 – 2000 [16].

År KPI Ökning År KPI Ökning År KPI Ökning

1980 100 1987 167 4% 1994 248,5 2%

1981 112,1 12% 1988 176,7 6% 1995 254,8 3%

1982 121,7 9% 1989 188,1 6% 1996 256 0%

1983 132,6 9% 1990 207,8 10% 1997 257,3 1%

1984 143,2 8% 1991 227,2 9% 1998 257 0%

1985 153,8 7% 1992 232,4 2% 1999 258,1 0%

1986 160,3 4% 1993 243,2 5% 2000 260,7 1%

Det framgår tydligt att situationen på marknaden inte var hållbar innan krisåren (1991–1992) med indexökningar på uppemot 10%. Höjda löner och lättheten att låna pengar var de primära faktorer som ligger bakom ökningen av KPI [20]. För att stoppa den skenande ekonomin infördes flera åtgärder, bland annat ändrades beskatt- ningsreglerna för bostäder och den totala skatten på boende uppgick till 65% [54].

Ytterligare en åtgärd som beskrivs som startskottet för raset var i september 1991 då marginalräntan höjdes till 500% [20]. Denna höjning ändrade drastiskt förutsättning- arna för banker och låntagare. De som främst drabbades av detta var privatpersoner och företag med stora lån på fastigheter som fick ökade kostnader och samtidigt en värdeminskning på fastigheten [20]. Åtgärden som många personer satte in för att hantera värdeminskningen på sina fastigheter var att öka amorteringarna på de

(11)

(SCB). Dessa orsaker ledde till att arbetslösheten ökade med 500 000 personer varav 200 000 var inom industrin [54]. Industriproduktionen minskade med 33 000 Mkr under 1990–1993 [54]. De statliga finanserna under den här perioden påverkades också kraftigt till stor del på grund av de minskade skatteintäkterna och samtidigt ökade kostnader kopplade till arbetslösheten [54]. Denna data överensstämmer väl

Figur 2: Graf över industrins kapacitetsutnyttjande [14]

med analysen av Investors årsredovisning för åren 1991 och 1992. Svenska Kulla- gerfabriken (SKF) är särskilt konjunkturkänslig och reagerar snabbt på förändringar av det ekonomiska läget. Investors årsredovisning och portfölj är intressanta att analysera då de representerar flera stora företag som är verksamma inom olika bran- scher. Redan 1991 minskade SKF sin personalstyrka med 11% och presenterade ett årsresultat på -1488 Mkr [58]. I Investors portfölj var SKF det företag som reagerade starkast redan under 1991. Efterföljande år är nedgången för företagen tydligare dock är det endast SKF och Stora (idag Stora Enso efter en sammanslagning med finska Enso 1998) som gör minusresultat [36].

Hela industrisverige är av självklara skäl sammanlänkad med Sveriges finansiella situation i övrigt. Tidigare tabell från Industrirådet visar hur industrins kapacitetsut- nyttjande förändras över tid. Följande graf visar hur BNP och produktion följer ett liknande mönster som industrins kapacitetsutnyttjande.

Industrin

För att skapa en bild av hur industrin reagerade på den här ekonomiska krisen har vi undersökt statistik från industrin i stort och verifierat detta mot Investors årsredovisningar för åren 1991 och 1992.

Industrirådet lät SCB sammanställa data över Sveriges industri i samband med den ekonomiska krisen som inträffade i slutet av 00-talet. Denna data ger en överblick över hur situationen för industrin såg ut under 90-talskrisen. Nedgången av industrins kapacitetsutnyttjande är som störst mellan fjärde kvartalet 1990 och första kvartalet

(12)

men botten nås inte förens två år senare under fjärde kvartalet då utnyttjandet faller under 82% [14].

Figur 3: Förändring av industriproduktion samt BNP-utveckling [14]

2.2 IT-bubblan

IT-bubblan (eng. Dot-com bubble) var en börsbubbla som uppstod på slutet av 90- talet på grund av överspekulation i företag inom den nya Internetsektorn [8]. Under perioden växte sig relativt nystartade bolag inom Internetsektorn sig snabbt stora, övervärderades och sedan tvingades i konkurs när bubblan sprack. Mellan 1996 och 2000 steg Nasdaqs index med 700 procent för att sedan falla med 78 procent när bubblan sprack i mars 2000, även kallat IT-kraschen.

Orsaken till IT-bubblan brukar beskrivas som tilltron till “Den nya ekonomin”, DNE, en ekonomisk riktning med fokus på ökad effektivitet tack vare framsteg inom IT- branschen [50]. Investerare, förvillande av internets framtidsmöjligheter, trodde att ekonomins spelregler helt hade förändrats och att traditionella ekonomiska teorier som inflation inte längre gällde. Detta ledde till att pengar pumpades in i företag relaterade till DNE, särskilt de med .com i namnet (därav namnet dot-com bubble).

Venturekapital var lätt att tillgå vilket gjorde att aktiekurserna steg fort.

Även etablerade företags aktiekurser ökade markant. Ericssons aktie steg med över 50 procent under IT-bubblan.

I takt med att aktiekurserna snabbt gick upp steg börsindex. Som tidigare nämnt gick Nasdaqs index upp 700 procent: från 600 till 5000 under åren 1996-2000. Även svenska index gick upp och på drygt fyra månader, från den 22 oktober 1999 till och med den 6 mars 2000, hade Stockholmsbörsen ökat med 78 procent. Efter kraschen föll dessa index storartat. Nasdaqs index föll med hela 78 procent. Stockholmsbörsen föll även den till hälften av dess värde på två år.

(13)

Figur 4: Nasdaqs index under perioden 1994-2005 [26]

IT-bubblans påverkan på svensk industri

Som tidigare nämnt påverkade IT-kraschen främst IT-sektorn men eftersom det enorma börsfallet påverkade hela ekonomin drabbades även industrin i Sverige stort.

Genom att analysera produktivitetsförädringen under relevant period går detta att se med en tydlig nedgång kring millennieskiftet, speciellt för industrin.

Figur 5: Produktivitetsutveckling i näringslivet med avseende på branscher [29]

Om man jämför Sveriges produktivitetsutveckling internationellt går det att se att vi i Sverige påverkades mest. Detta kan bero på att många stora IT-företag i Sverige träffades hårt av kraschen, exempelvis Ericsson.

2.3 Finanskrisen

September 2008 var året som världsekonomin ställdes inför en av de djupaste ekono- miska kriserna sedan den stora depressionen på 30-talet. Även om krisen initierades av en kollaps i den amerikanska ränte- och bostadsmarknaden hade denna kris starka kopplingar till de avregleringar som infördes under 70- och 80-talet. Under denna period förespråkade många att släppa marknaderna fria vilket innebar att det var

(14)

utbudet och efterfrågan som skulle styra produktionen och prissättningen. En person som drev på denna utveckling var Milton Friedman som då var ekonomisk rådgivare för den då sittande presidenten Ronald Reagan. I en amerikansk tv-intervju, år 1979 sa Milton Friedman bland annat:

there is no alternative way, so far discovered of improving the lot of the ordinary people that can hold a candle to the productive activities that are unleashed by a free enterprise system [41]

Dessa idéer om privatisering ansågs vara radikala då det helt motsatte sig den politis- ka inriktning med statlig kontroll vilket hade genomsyrat västvärlden sedan 30-talet.

Anledningen varför man tidigare argumenterat för att staten skulle ha stort inflytande på länders ekonomi byggde främst på att det skulle fungera som motvikt mot den privata sektorn. Under lågkonjunkturer där företag drog ner på investeringar och sa upp personal kunde staten gå in och finansiera infrastrukturprojekt vilket i sin tur dämpade arbetslösheten. Ett exempel på detta är det amerikanska reformprogrammet

”The New Deal” som infördes efter den djupa depressionen på 30-talet vilket var ett försök för att dämpa den enorma arbetslösheten som uppstod i landet. Denna ekonomiska modell där staten bidrog i stor utsträckning till ökad tillväxt visade sig vara framgångsrik på många plan. Landsorganisationen i Sverige (LO) har samman- ställt inkomstutvecklingen hos Sveriges högst uppsatta direktörer i svenska storbolag under de senaste 70 åren. Där kan man läsa att ”Sveriges ekonomiska elit” under 1950-talet hade inkomster som motsvarade ca 26 industrilöner , se figur 6. Denna inkomstskillnad skulle komma att minska successivt ända fram till 1980-talet där inkomstskillnaderna endast var 9 industrilöner.

Figur 6: Inkomstutvecklingen i maktelitens huvudgrupper 1950–2018 (sammanräk- nad inkomst). Antal industriarbetarlöner [55]

(15)

Utöver de minskade inkomstskillnaderna hade Sverige under samma period en hög ekonomisk tillväxt, se tabell 2.

Tabell 2: Årlig procentuell tillväxt i Sverige, fasta priser [65]

År BNP BNP/Capita Folkmängd

1800-1850 1,4 0,6 0,8 Jordbrukets omvandling 1850-1890 2,4 1,5 0,8 Tidig industrialisering

inom jordbruket 1890-1930 2,8 2,2 0,6 Det moderna

industrisamhällets genombrott 1930-1975 3,1 2,4 0,6 Industrisamhällets

utveckling med växande tjänsteproduktion 1975-2015 2,0 1,6 0,4 Tjänstesamhällets genombrottsperiod

1800-2015 2,3 1,6 0,7

Denna utvecklingstrend tog slut i början av 80-talet. I takt med att Milton Friedmans idéer fick större inflytande i västvärlden började flera länder struktureras om. Istället för höga skatter och stort statligt inflytande började flera delar av samhället att avregleras. Denna omställning blev extra tydlig 1981 när Ronald Reagan i sitt installationstal sa,

”Government is not the solution to our problem, government is the problem”[32]

En av de mest uppenbara konsekvenserna av denna omställning var att lönerna för första gången sedan andra världskriget slutade att växa, se figur 7. Under 1950-talet fördelades svenska företags förädlingsvärde så att 60 procent gick till arbetarnas löner. Under de kommande 30 åren fortsatte löntagarnas andel att öka och i slutet av 70-talet uppgick det till 78 procent av företagens förädlingsvärde. Därefter vände utveckling och större och större andel av företagens vinster gick istället tillbaka till aktieägarna.

Figur 7: Årlig procentuell tillväxt i Sverige, fasta priser [28]

(16)

Denna trend var inte enbart begränsad till Sverige och USA. Att företagen behöll större delar av sina vinster på bekostnad av arbetarnas löner var ett globalt fenomen, se figur 8

Figur 8: Årlig procentuell tillväxt i Sverige, fasta priser [28]

En annan trend som blev tydlig efter implementeringen av Milton Friedmans ideologi var att finansbranschen växte sig stor. Efter att banker och andra finansiella institut tidigare opererat under starkt reglerade riktlinjer gjorde 80-talets avregleringar det möjligt att istället fokusera på vinstdrivande verksamheter. I Sverige kallades denna avreglering för Novemberrevolutionen och innebar i korthet att utlåningstaket hos svenska banker togs bort [53]. Samma mönster skedde i resten av världen och det blev i takt med ökade avregleringar både enklare och billigare att låna pengar.

Problematiken med detta var att tillväxt drivs av ökad konsumtion och om löntagarnas inkomster stagnerar krävdes det ytterligare finansiella avregleringar för att få ut nya lån vilket genererar fortsatt tillväxt. Denna onda cirkel gjorde att banker tog större och större risker och i och med minskade avreglering fick också personer med dåligt kreditbetyg möjlighet att låna för egen konsumtion. I och med en våg av finansiella avregleringarna kunde bankerna omvandla alla sina lån till komplicerade värdepapper och sedan sälja det vidare till andra institut. Till slut hade man skapat en finansiell marknad där lån kunde säljas och köpas på spekulation att låntagaren kunde betala tillbaka lånet. Det som hände i USA under början av 2000-talet var att huslån blev ett extra eftertraktat värdepapper eftersom de låga lånekraven bidrog till en stigande bostadsmarknad. Denna utveckling förstärktes också av att den amerikanska centralbanken sänkte räntorna för att dämpa effekterna av IT-kraschen, Se figur 9.

När efterfrågan på att investera i huslån ökade fortsatte bankerna att sänka kraven på vem som fick låna pengar. Till slut delade bankerna ut något som kom att kallas för ninjalån vilket innebar att det inte gjordes någon verifiering av låntagarens betal- ningsförmåga [51]. Dessa ”dåliga lån” togs fram utan någon större tro att låntagaren skulle klara av att bära lånekostanderna. För att bankerna skulle lyckas sälja vidare dessa ninjalån som ett värdepapper delade man först upp dem i små bitar för att

(17)

Figur 9: Amerikanska styrräntan – 2001 [25]

över hela världen. I takt med att dessa värdepapper ökade i värde producerades ännu fler värdepapper där de underliggande tillgångarna bara blev sämre och sämre.

Detta höll på ända fram till hösten 2008 då den bostadsbubbla som byggts upp under flera år tillslut sprack. Det hela började med att den amerikanska investmentbanken, Lehman Brothers hade köpt på sig 60 miljarder dollar av dessa värdelösa huslån [62].

När det i början av 2007 visade sig att hela den amerikanska bostadsmarknaden var finansiellt dopad blev det ekonomiska bakslaget för Lehman Brothers enormt och när den amerikanska finansministern Henry Pulson beslutade att inte rädda företaget med hjälp av amerikanska skattepengar fick Lehman Brothers försättas i konkurs.

Detta skapade panik i hela det finansiella systemet. När finansvärlden insåg att till och med den fjärde största investmentbanken i USA kunde gå under av denna bubbla utbröt panik på världens alla börser. Oron förstärktes av att dessa värdepapper var komplicerade vilket gjorde att ingen visste vem som stod näst på tur att försättas i konkurs. Detta innebar att hela det ekonomiska systemet stannande av och varken banker eller företag vågade spendera några pengar med rädsla för vad som skulle hända. För att undvika en total ekonomisk härdsmälta började regeringar över hela världen skjuta till tusentals miljarder dollar av skattebetalarnas pengar för att hålla det finansiella systemet vid liv [61]. Detta resulterade i att de finansiella problemen sköts över från den privata sektorn till den offentliga sektorn och flera stater drog på sig stora statsskulder. För att klara av detta fick flera länder dra ner på sina egna kostnader vilket till slut gjorde att arbetslösheten ökade drastiskt i praktiskt taget alla länder, Se figur 10.

(18)

Figur 10: Arbetslösheten i Sverige per år från år 2001 [5]

Finanskrisens påverkan på svensk industri

Ett sätt att kvantifiera finanskrisens effekt på svensk industri är att analysera arbets- produktivitetsutvecklingen. Det är ett mått som beräknar kvoten mellan näringslivets förädlingsvärde och antalet arbetade timmar. Vid en stigande arbetsproduktivitet producerats fler produkter för samma antal arbetstimmar. I samband med finan- skrisen minskade den svenska produktiviteten kraftigt. Mellan 2007-2014 ökade produktivteten hos svenskt näringslivs med 0,2 procent vilket kan sättas i relation med perioden 1980-2014 då det var en genomsnittlig ökning på 2,1 procent per år, se figur 11. Anledningen varför produktivitetsutvecklingen är en viktig parameter för

Figur 11: Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden [39]

(19)

Sverige som nation beror på att den har en stark korrelation med den svenska BNP vilket är en indikator på Sveriges materiella välstånd, Se figur 12.

Figur 12: Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden [39]

2.4 Coronakrisen

Krisen som orsakats av pandemin av sjukdomen Covid-19 har påverkat samhället på ett sett som inte skådats tidigare. Restriktioner och rekommendationer sker runt om i världen. Sveriges utrikesdepartement avråder från alla icke nödvändiga resor [64]. Detta har bland mycket annat lett till minskningar i flygtrafiken och hur och vart människor reser. Över Europa har flygandet halverats [52]. Utöver minskningen i flygtrafiken har många länder infört ytterligare restriktioner och utegångsförbud [33]. Allt detta leder till drastiska skillnader i handelsförbindelser och de globala distributionskedjorna har rubbats [57].

2.5 Sammanfattning av kriser

Enligt Nationalencyklopedin definieras en ekonomisk kris som plötslig och djupgå- ende förändring av den relativa balans som råder i det cykliska samhällsekonomiska utvecklingsförloppet[46]. För en psykologisk kris ser fortsättningsvis definitionen ut på följande vis reaktionen på en livssituation där individens tidigare erfarenheter inte är tillräckliga för att hen ska kunna bemästra situationen[47]. Gemensamt för dessa definitioner är att en kris innebär plötsliga och oförutsedda förändringar som påverkar samhället, förändringar där enskilda individer och samhället i stort inte vet vilka konsekvenser dess effekter ger.

Det sätt som marknaden är uppbyggd skapar ett sårbart samhälle där företagens egenintressen påverkar samhället i stort. Företagens likviditetssituation skapar en

(20)

läge där företagen är beroende av att staten täcker upp för dessa oförutsedda hän- delser som sker till följd av kriser. Historiska exempel på detta är The New Deal på 30-talet där amerikanska staten finansierade infrastrukturprojekt för att dämpa arbetslösheten. Effekterna av liknande handlingar blir att konjukturkurvan utjämnas.

Konsekvenser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv blir däremot kraftigt ökande statsskulder. Andra exempel är när svenska staten räddade banker under 90-talskrisen.

Eller hur amerikanska staten går in för att rädda ekonomin under Coronakrisen.

Exempel på specifika händelser som blir startskotten för specifika kriser är för 90- talskrisen då riksbanken höjde marginalräntan till 500%, något som förändrade situationen för samhällets alla låntagare och som senare ledde till en ekonomisk depression. Vad som är speciellt för IT-bubblan är att den grundar sig i en övertro på nya tekniska innovationer som tros skapa nya ekonomiska förutsättningar. När det sedan motbevisades var det starten på krisen. Under finanskrisen ses Lehman Brothers konkurs som starten på en ovisshet som i sin tur ledde till att banker, företag och privatpersoner blev ovissa om vad som skulle hända härnäst. Den särskilda ovisshet som denna konkurs skapade berodde på att den amerikanska staten inte gick in och räddade banken vilket skedde i Sverige under 90-talskrisen. Att USA:s fjärde största bank gick i konkurs på det sättet skapade en stor oro på marknaden och bidrog till att krisen fördjupades ytterligare.

Denna situation gäller också för industrin, sedan införandet av Lean-teorier på svensk industri har begrepp som Just In Time, JIT etablerats som vedertagna. Dessa går ut på att produktionen enbart styrs av vad som efterfrågas av den efterföljande processen för att skapa ett flöde. Ur lönsamhetssynpunkt är detta ett oerhört effektivt koncept.

Denna process är sårbar ur ett krisperspektiv och det visar sig inte minst i figur 12 där produktiviteten sjönk drastiskt under finanskrisen.

Den gemensamma nämnaren för dessa fyra krissituationer samt Nationalencyklo- pedins definition av kriser är det plötsliga och oförutsedda händelserna som bidrar till ett oförutsett händelseförlopp. Handlingarna som följer dessa händelser får även de effekter som leder till att händelseförloppet eskalerar utom kontroll. Det är dessa gemensamma nämnare som blir definitionen av vad en kris är och hur den uppfattas under fortsättningen av detta arbete. Sammanfattningsvis kan sägas att:

• Alla kriser har inträffat snabbt

• Alla kriser har generellt medfört en lägre efterfrågan på industriella produkter

• Majoriteten av alla svenska industriföretag har drabbats av lägre produktivitet

• Majoriteten av alla företag har haft svårt att hantera sina fasta kostnader som till exempel personal.

(21)

3 Globalisering

Globalisering definieras av Nationalencyklopedin som en förändringsprocess varige- nom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeför- hållanden. Utvecklingen gäller inom politik, ekonomi och kultur men allmänt främst inom just ekonomiska förhållanden [37]. Globalisering kan ses som den senaste fasen i kapitalismens utveckling då länder blir mer integrerade. Detta har till stor del möjliggjorts av den teknologiska utvecklingen som medfört ökad handel mellan länder men även politiska förutsättningar spelar stor roll, exempelvis avskaffandet av tullar och regler för handel. I denna uppsats kommer vi främst att fokusera på den ekonomiska globaliseringen.

3.1 Offshoring och onshoring

Offshoring är ett begrepp inom ekonomi som innebär en typ av outsourcing där en affärsprocess flyttas från ett land till ett annat [22]. Allmänt avser det en del av den operativa verksamheten, exempelvis tillverkning eller bokföring. Offshoring nyttjats främst hos företag men används även av stater. Oftast förekommer offshoring i industrialiserade länder som lägger en process i ett mindre utvecklat land med sänkta kostnader som motiv [66]. Dock används offshoring även av andra skäl, exempelvis specialisering då man köper komponenter av högre kvalitet i länder som är specialiserade på dessa. Offshoring började kring mitten av 1950-talet med enklare och okvalificerat tillverknings- och monteringsarbete till under de senaste årtionden även innefatta mer kvalificerade arbeten som kundservice och ekonomisk redovisning.

Detta i takt med den teknologiska utvecklingen att utbildningsmöjligheterna ökat i utvecklingsländer vilket har lett till att de kan tillhandahålla mer sofistikerade arbetsuppgifter. I denna uppsats kommer vi dock mest att fokusera på offshoring av tillverkningsarbete.

Onshoring är som det låter motsatsen till offshoring, nämligen att flytta en affärspro- cess tillbaka till ursprungslandet.

3.2 Supply Chain Risk Management

Supply Chain Risk Management (SCRM) är ett sätt att implementera strategier för att kunna hantera olika typer av risker längs distributionsnätverket genom kontinu- erlig riskbedömning med syfte att minimera sårbarheten och avbrott i produktion [69]. SCRM appliceras genom att använda verktyg för riskhantering i samråd med leverantörer och andra intressenter för att hantera risker och oförutsedda händelser som kan orsakas av logistikproblem. SCRM har blivit en alltmer etablerad metod för riskhantering och riskbedömning och används av flertalet konsultbolag [7].

(22)

4 Automatisering

Detta avsnitt går igenom vad som är den allmänna definition av ordet automatisering.

Därtill behandlas andra begrepp som har stark koppling till ämnesområdet.

4.1 Automatisering

Ordet automatisering härstammar från det grekiska ordet ‘automatos’ vilket översätts till ‘på egen hand’ [6]. Automatisering är alltså en term som beskriver hur olika processer kan utföras med liten eller helt utan mänsklig inverkan och idag är det något som tillämpas inom en rad olika områden. Inom tågbranschen har det mänskliga yrket som tågklarare ersatts med autonoma system, inom flygindustrin kontrolleras planen till stor del av autonoma signalsystem. Vi har även i våra hem tillgång till tekniker och maskiner som utför våra hushållssyslor såsom städning, tvättning, diskning och så vidare. Men även om automatiseringen fundamentallt revolutionerat nästan alla branscher och yrken är det tillverkningsindustrin som har påverkats mest. Genom att automatisera olika steg inom industrins produktion har man på många sätt höjt den ergonomiska faktorn för industriarbetarna samtidigt som både produktiviteten och produktkvaliteten också blivit bättre [15]. Ända sedan den industriella revolutionen har utvecklingen av automatiseringen gått snabbt framåt och 2011 under den tyska industrimässan i Hannover myntades en ny termen inom industrin, industri 4.0. Detta är en samlingsterm som inkluderar flera ny tekniska områden som kommer ha stor inverkan på framtidens produktion och automatisering. Exempel på dessa områden är bland annat AI, big data och internet of things. I kommande avsnitt följer en detaljerad beskrivningar av den terminologin.

4.2 Ergonomi

Enligt nationalencyklopedin definieras ergonomi som: Läran om människan i arbete;

samspelet mellan människan och arbetsredskapen.[23]

Denna vetenskapsinriktning påbörjades runt 1950-talet och kombinerar områden som biologi, psykologi och teknik för att analysera hur människan och arbetsredskap samspelar med varandra. Inom tillverkningsindustrin innefattar många av arbets- uppgifterna inom produktionen att hantera olika typer av verktyg och arbetsredskap.

Genom att tillämpa den ergonomiska vetenskapen kan dessa arbetsuppgifter anpassas för att minimera fysiska och psykiska risker samtidigt som man kan upprätthålla en hög produktivitet inom verksamheten.

(23)

4.3 Flexibilitet

Flexibilitet är en term som inom tillverkningsindustrin ofta syftar på den engelska förkortningen FMS, (Flexible Manufacturing System). Enligt Nationalencyklopedin definieras detta som: flexibla tillverkningssystem sammansatta av datorer, styrsystem, bearbetningsmaskiner, hanteringsutrustningar, monteringsutrustningar samt mät- och kontrollutrustningar.[27]

Har man en hög nivå av flexibilitet kan en verksamhet snabbt anpassa sin produktion vid behov. Det innebär att man både kan ställa om mellan att producera olika typer av produkter man också att men kan justera den volym som tillverkas utan att nämnvärt påverka företages lönsamhet.

4.4 Industri 4.0

I takt med att nya industriella teknologier tagits fram har också industrin börjat gå in i en ny era som idag kallas för Industri 4.0. Denna term myntades för första gången 2011 på industrimässan i Hannover [34] och innebär att industrin står inför en omställning där målet är att autonoma maskinerna ska kunna samla in, analysera och dela data mellan sig för att skapa en produktion med lägre ledtider, högre flexibilitet, högre produktivitet och färre fel. Centrala teknologiska områden för denna omställningsprocess är fram för allt ‘sakernas internet’, (Internet of things) men också implementering av molntjänster, Big data, AI och maskininlärning.

4.5 IoT & IIoT

Sakernas internet eller Internet of Things syftar på en teknik som möjliggör för teknologiska enheter att samla in data och dela det via internet [67]. Det kan vara allt från vitvaror och hushållsaparater i hemmet till datorer och maskiner med inbyggda sensorer. Inom industrin har man utvecklat denna term och man refererar ofta till något som kallas för Industriell Internet of Things (IIoT). Detta innebär att industrins produktionsenheter och maskiner i större utsträckning kommer att innehålla uppkopplad internetteknologi och sensorer som gör att maskinerna kan kommunicera med varandra. Den data som maskinerna genererar möjliggör sedan för snabbare och förbättrat beslutsfattande inom produktionen.

4.6 Big Data

Den process när stora mängder data samlas in och bearbetas kallas för Big data [9].

Inom industrin är det datan som genereras från maskiner, robotar och produktionsut- rustning som lägger grunden för att fatta realtidsbeslut.

(24)

4.7 Artificial intelligence

Det finns ingen entydig definition för artificial intelligence men man kan beskriva det som ett forskningsområde inriktat mot att konstruera smarta algoritmer. Man vill helt enkelt konstruera datorprogram som med hjälp av stora datamängder kan dra slutsatser och lösa problem. Då stora datamängder ofta är en kritisk komponent för att AI ska fungera är Big Data en term som ofta används i samband med AI. Tillverk- ningsindustrin har i samband med Industri 4.0 sett stora möjligheter att implementera AI i bland annat sina produktionsrobotar för att förbättra säkerheten och samarbetet mellan maskin och människa samt höja kvalitetskontroller och underlätta underhåll.

Ett exemplet på detta är att implementera ett dataprogram som kan känna av och förebygga funktionsfel i produktionsutrustning [3]. Genom att mata programmet med data från tidigare processer kan systemet känna av när ett fel är på väg att inträffa.

4.8 Cobots

cobots är en förkortning för collaborative robots och skiljer sig från vanliga indu- strirobotar. Det enklaste sättet att skilja dessa åt är att cobots huvudsakliga syfte är att arbeta tillsammans med människor medan industrirobotar tagit över en hel arbetsprocess [38]. Cobots kan ses som en industriassistent som avlastar industrian- ställda genom att utföra de delar av arbetet som är farligt, slitsamt och enformigt.

Människorna kan genom detta jobba i en säkrare arbetsmiljö med fokus på stimule- rande och komplexa arbetsuppgifter. Utöver att cobots kan jobba tillsammans med människor är de också lättare att programmera. Moderna mjukvaruprogram har gjort det möjligt för cobots att lära sig under arbetets gång. Skulle man sedan vilja justera arbetsmetodiken för roboten kan en industriarbetare omprogramera rörelsemönstret genom att dra armen i en önskad bana. Problematiken med cobots är att det finns väldigt många lagkrav på hur dessa får användas inom industrin. Eftersom det måste vara säkert för människor att vistas i dess närhet är cobots sällan anpassade för att hantera tunga objekt.

(25)

5 Standardisering

Följande kapitel kommer presentera begrepp som ger en fördjupning inom området standardisering. Begreppet standardisering är brett och enligt nationalencyklopedin är standardisering ”systematisk ordnings- och regelskapande verksamhet med syfte att uppnå optimala tekniska och ekonomiska lösningar på återkommande problem.”

[49] För industrin handlar standardisering ofta om Lean som härstammar från 50- talet och som utvecklats av Toyota [48]. Begreppet LEAN delas sedan upp i flertalet mindre åtgärder som alla går ut på att öka produktivitet och effektivitet genom att eliminera slöseri i värdekedjan. Lean bygger på ett system som står på två pelare JIT (Just-In-Time) och Jidoka, dessa två vilar därefter på de social aspekterna av att utnyttja arbetarnas fulla potential [40].

5.1 Kaizen

Kaizen är det japanska uttrycket för den ”metod som används för att åstadkomma ständiga förändringar till det bättre inom ett företags verksamhet.” [45]. Inom Lean och standardiseringar handlar förbättringar hela tiden om effektivisera och att eliminera slöseri. Standardoperationer och förbättringar av dessa är ett steg i att minska den icke värdeskapande tiden i produktionsprocessen. Kaizen handlar om att genom alla dessa små förändringar uppnå förbättringar inom produktionen [45].

5.2 Just in time

Filosofin bakom JIT är att minska produkter i lager för att inte binda onödigt kapital och för att snabbt kunna göra nödvändiga förändringar [59]. Företagens underleveran- törer innefattas även de av JIT och leverar sina komponenter direkt till produktionen då behovet uppstår [44]. JIT går ut på att ett steg i produktionskedjan beställer det material de behöver från det tidigare produktionsstegen, detta innebär även en minskning av produkter i arbete eftersom varje produktionssteg endast hämtar för att uppfylla behovet [59].

5.3 Standardoperationer

För att ett producerande företag ska vara resurseffektivt är det viktigt med tydliga standardoperationer. Ett av de största slöserierna i företags värdekedjor är kvali- tetsbrister på produkter. Därav är standardoperationer som beskriver arbetet av stor vikt. Det skapar de tydliga riktlinjer som minskar bristerna i det dagliga arbetet [13].

Standardoperationer innebär att de ingående aktiviteterna i varje produktionssteg kartläggs. Dels för att planera för vilka verktyg och material de ingående opera- tionerna kräver. Även för att undersöka hur lång tid varje operationssteg tar för att beräkna produktionens takttid [13]. Dessa standardoperationer leder å andra sidan

(26)

till att operationerna kan utvecklas och effektiviseras. Och för att citera Taiichi Ohno som är en av grundarna bakom Lean ’Where there is no standard, there can be no improvement’[13]. Det citatet är precis vad standardoperationer möjliggör. Då standardoperationerna är etablerade ges möjligheten till operatörerna att arbeta för att förbättra eller effektivisera standarden vilket betyder att Kaizen appliceras på produktionen [13].

5.4 Linjeoptimering

En ytterligare metod för att optimera produktionen är linjeoptimering. Linjeopti- mering utnyttjar standardoperationer och takttid hos produktionen för att minska tomgångstid och på så sätt applicera Kaizen. Då standardoperationerna är etable- rade analyseras produktflödet för att identifiera flaskhalsar som hindrar flödet i produktionen samt se till att resurser utnyttjas på effektivast möjliga sätt [24],[56].

Flaskhalsar och eventuellt ineffektiv verkstadslayout korrigeras och åtgärdas i största möjliga mån genom linjeoptimering. Det balansera flödet och se till att slöserier med tomgångstid, kvalitetsbrister etc. elimineras till så stor del som möjligt [24].

5.5 Kanban

Systemet som används för att göra dessa beställningar kallas för Kanban. Det går ut på att beställning av material endast sker efter behov för att inte skapa stora lager men för att produktionen hela tiden ska fungera utan materialbrist [59]. Kanbansystemet skapar ett buffertlager som ska täcka upp behovet under den tid som produktionen av nya artiklar kräver [42]. För att beräkna antalet produkter som ska tillhöra varje Kanban tas följande faktorer i beaktning:

• D, produktbehov per tidsenhet.

• Pt, processtid.

• S, säkerhetslager.

• Cc, kapaciteten för respektive kanban-behållare.

• Nk, antalet kanban.

Antalet artiklar som då behövs beräknas enligt ekvation 1. I denna metod kan modifieringar göras främst till processtiden och säkerhetslagret. Ekvation 1 följer en modell som baseras på att förbrukningen och tillverkningen följer samma tidsintervall [42]. Processtiden kan förändras för att passa bättre mot behovet för varje typ av material eller komponent samt för att ta hänsyn till skillnader mellan tillverkningstid och förbrukningstid [42].

(27)

Den enklaste varianten av kanban består av två lådor, där den ena skickas för att fyllas på då materialet i den tagit slut och under tiden förbrukas innehållet i den andra lådan. Detta leder dock till ett stort kapital binds upp i lagerförda produkter. Figur 13 illustrerar hur lagerhållningen påverkas av antalet Kanbanlådor, Bmax påvisar den maximala lagernivån och CPT visar det behovet som produktionen har för att fungera utan uppehåll [42].

Figur 13: Hur antalet Kanbanlådor påverkar lagerhållningen [42].

Särskilt viktigt är det att ta hänsyn till detta då det handlar om material som binder mycket kapital.

Säkerhetsfaktorn från ekvation 1 kan i normalfallet vara upp till 10% [42] Säkerhets- marginalen kan däremot bli kostsam för företaget och att bestämma den optimala ekonomiska balansen mellan lagerkostnad och servicenivån är svår att bestämma matematiskt och det är därför något som övervakas av företaget [42].

En matematisk modell som används för att bestämma konsumtionstakten för ett saldo är summan av två varianser för CPT. Det är variansen för ett beräknat värde CPT,ber som baseras på spridningen i den löpande produktionen och CPT, jussom baseras på framtidsprognoser och förändringar i behovet.

Var(CPT) = Var(CPT,ber) +Var(CPT, jus) (2) standardavvikelsen för systemet ges då utav

Std(CPT) =p

Var(CPT). (3)

Variabeln S i ekvation 1 beror då på standardavvikelsen Std(CPT) och säkerhetsfak- torn ζ enligt,

S= Std(CPT) ∗ ζ . (4)

(28)

6 Hypotetisk inverkan vid kriser

Följande kapitel ger en fördjupande hypotes som används för att besvara frågeställ- ningen. Tidigare i rapporten har vi analyserat kriser av olika karaktär och ursprung för att se vilka effekter som de har haft på svensk industri. Vi har tittat på 90-talskrisen som hade sitt ursprung inom bostads- och banksektorn, IT-bubblan som uppstod på grund av en övervärderad IT-sektor och den globala finanskrisen 2008 som kopp- lades till den amerikanska bolånemarknaden. Vi har också analyserat de initiala effekterna av Coronakrisen som till skillnad från de andra kriserna klassat som en global naturkatastrof. Med tanke på att dessa kriser har haft olika karaktär, ursprung och händelseförlopp hade man kunnat tro att svensk industri stått inför helt olika utmaningar från kris till kris. Det man dock kan se efter att ha analyserat effekterna av dessa kriser är att de ofta följer ett liknande mönster.

• Alla kriser har inträffat snabbt

• Alla kriser har generellt medfört en lägre efterfrågan på industriella produkter

• Majoriteten av alla svenska industriföretag har drabbats av lägre produktivitet

• Majoriteten av alla företag har haft svårt att hantera sina fasta kostnader som till exempel personal

6.1 Globalisering

Globalisering har varit ett ständigt debatterat ämne under de senaste årtionden. Sedan dess uppkomst på 50-talet har globalisering likt mycket annat inneburit för- och nackdelar för involverade parter. Fördelar som ökad ekonomisk tillväxt och nack- delar som att det orättvist gynnar rikare länder brukar tas upp [43]. Dess hållbarhet har även diskuterats [10] men oavsett dess för- och nackdelar går det att konstatera att globalisering gör ekonomin mer komplex, inte minst tillverkande företags dis- tributionskedjor. Vi har i tidigare kapitel analyserat kriser och hur dessa påverkar industrin vilket leder oss till frågeställningen: Hur påverkar globaliseringen svensk industri vid en kris? Hypotesen jag drar är att en ökad grad av globalisering leder till en ökad risk för påverkan av en kris.

(29)

Figur 14: Världens BNP-tillväxt sedan år 1900 [70]

6.2 Automatisering

Under de senaste globala kriserna har det återkommande gånger visat sig vara pro- blematiskt för svenska industrier att i tid ställa om sina verksamheter till marknadens nya förutsättningarna. Man har allt som oftast behövt förlita sig på statligt stöd för att klara att bära sina fast kostnader för att hålla verksamheten flyttande. Detta visar helt enkelt att svensk industri inte har en tillräckligt flexibel verksamhet som kan anpassa sig till oförutsedda händelser. Med en utökad automatisering inom svenska industri- ers produktion bör man kunna åtgärda stora delar av denna problematik. Dels borde man kunna genomföra onshoring i högre grad och på så sätt minska problematik med globala distributionskedjor där komponenter riskerar att inte levereras som planerat.

Med framtidens automatiseringsteknologi borde också tillverkningsindustrin lättare kunna skala upp, skala ner eller justera sin verksamhet vid behov och på så sätt löpa mindre risk för att ha en överkapacitet inom produktionen. Avslutningsvis borde en ökad automatisering minska behovet av människor inom industrin vilket skulle sänka de fasta kostnaderna och göra företag mindre sårbara i tider när efterfrågan sjunker.

(30)

6.3 Standardisering

Huruvida företag påverkas av kriser eller inte beror till stor del på vilken typ av kris det är och de oförutsedda effekterna som krisen bidrar med. Hur företagets arbete med standardisering påverkar eller påverkas av detta beror även det vilken typ av kris det handlar om. Samt vilka indikationer som försigår krisen. Sker händelserna som en blixt från klar himmel är det självklart svårt om inte omöjligt att värja sig mot det.

Alla kriser som beskrivits ovan har däremot alla haft indikationer på att något varit på väg att hända. Således borde företagen kunnat agera för att minimera effekterna som kriserna får på det enskilda företaget. Självklart kan ett enskilt företag inte värja sig när ett lands ekonomi genomgår stora förändringar men även mindre åtgärder bör kunna minska inverkan av krisen.

Standardisering och JIT skapar ett beroende av flera aktörer för att produktionen ska upprätthållas då underleverantörer är direkt involverade i produktionskedjan [59]. För att bli mindre påverkad av störningar på marknaden skulle företag potentiellt kunna öka den egna lagerhållningen genom att utöka säkerhetsfaktorn ζ från ekvation 4 för att kunna hanter plötsliga störningar på marknaden. Det innebär att delvis gå ifrån teorin om JIT men samtidigt måste varje företag anpassa sig till rådande omständighet för att minimera den eventuella krisens inverkan. Genom att utöka lagerhållning på förbrukningsartiklar skulle sårbarheten för producerande företag vid kriser minskas.

(31)

7 Fallstudie på Yaskawa

Följande kapitel handlar om den empiriska fallstudie som utförts för att besvara fråge- ställningen. Två intervjuer genomfördes med anställda på företaget Yaskawa Nordic AB. Yaskawa Nordic ingår i den globala koncernen Yaskawa Electric Corporation och är en världsledande tillverkare av automationslösningar inom industrin. Framför allt produceras industrirobotar och el- och servomotorer och idag har uppemot 500 000 av deras MOTOMAN-robotar implementerats i industrier över hela världen.

Den första intervjun gjordes med Yaskawas försäljningschef. Genom att prata med den individ på företaget som ansvarar för dialogen med Yaskawas kunder kunde vi få en bra förståelse för hur kriser påverkar svensk industri. För att få andra infallsvinklar och en bättre insyn i hur Yaskawas egna produktion påverkats av kriser genomfördes den andra intervjun tillsammans med företages produktionschef.

7.1 Försäljningschef på Yaskawa

Försäljningschefen på Yaskawa har en bakgrund som maskiningenjör och började på Yaskawa 1988 men har sedan dess arbetat på andra företag som produktions- chef, inköpschef och på konstruktionsavdelningar. Sedan 3, 5 år tillbaka innehar intervjupersonen rollen som försäljningschef på Yaskawa.

7.2 Produktionschef på Yaskawa

Yaskawas produktionschef har en bakgrund som maskiningenjör med inriktning mot produktion. Innan det här uppdraget arbetade intervjupersonen på Xylem under 13, 5 år, då arbetade personen med projektledning och var länken mellan produktion och konsumtion på en global nivå. Rollen som produktionschef har personen haft sedan februari 2019, rollen innebär även ansvaret över företagets projektledare.

7.3 Globalisering

Följande text är en sammanställning av de intervjuer som gjorts till den empiriska delen av denna rapport.

Hur ser er distributionskedja ut?

Syftet med den första frågan var att ta reda på hur pass global Yaskawas distributions- kedja är. Yaskawas försäljningschef poängterade hur nära relation de har med deras leverantörer. Enligt han är det en viktigt komponent i hur båda parter är effektiva.

Yaskawa gjorde en förändring 2019 då de gick från att ha produktion i Japan och Kina till att öppna en fabrik i Europa. Det är enligt honom en ovanlig utveckling då de flesta går mer åt att ha produktion i Kina. Yaskawas produktionschef poängterade

(32)

att de har förvånansvärt många komponenter som kommer från svenska och lokala leverantörer. Detta är mest för att de har krav på korta ledtider från deras leverantörer så att de kan vara flexibla vid ändringar av deras produkter. Dock kommer många standardkomponenter från hela världen över.

Har ni påverkats mindre av rådande Coronakris tack vare att ni har tillverkning närmare era kunder?

Denna fråga ställdes för att se om det varit gynnsamt med att ha produktion nära kunder när en kris inträffar. Enligt Yaskawas försäljningschef är dock detta inte helt fallet då de mest sett en minskning i efterfrågan vilket inte påverkar förmågan att leverera till kunder. Distributionskedjan har för dem inte varit deras problem. Till skillnad från andra tillverkande företag som har haft svårt att få delar vilket satt stopp för produktionen har de istället sett färre ordrar. Detta beror dels på att de ligger senare i kedjan och inte är lika Just In Time som fordonsindustrin.

Tror du att det är en fördel eller nackdel att ha en mer global distri- butionskedja?

Syftet med denna fråga var att få ett större perspektiv på hur nivån av globaliseringen i form av distributionskedjan påverkar företaget. Yaskawas försäljningschef svarade att det är en fördel att ha leverantörer nära produktionen eftersom man då kan få mer Just In Time. Ett av deras problem har varit att de tidigare enbart haft produktionen i Japan vilket lett till långa ledtider från order till leverans. Det kostar mycket pengar vilket också är en anledning till att de öppnade en fabrik i Europa. Sen poängterade Yaskawas försäljningschef att de till skillnad från mycket annan tillverkande industri producerar majoriteten av komponenterna som ingår i deras produkter vilket gör att de inte blir lika sårbara vid kriser. Yaskawas produktionschef anser att det är en fördel att ha en global distributionskedja eftersom vissa länder är bättre på att tillverka vissa saker. Dock måste man vara medveten om de risker man tar samt att vissa länder har lagkrav på hur stor andel komponenter som måste vara tillverkade i Europa.

Tror du att det finns en poäng att ha alternativa leverantörer att an- vända som är mer lokala då ifall det blir en kris?

Frågan ställdes för att få Yaskawas synsätt på att sprida sina risker som företaget tar ifall en kris inträffar. Deras försäljningschef svarade att det kan vara till fördel men ofta är svårt att producera vissa komponenter mer lokalt. Yaskawas produktionschef påpekade att de under rådande kris varit tvungna att leta alternativa leverantörer för att tillgodose deras produktionsbehov. De har dessutom konstruerat om vissa aspekter av deras produkter för att kunna ta komponenter som varit tillgängliga.

(33)

7.4 Automatisering

Främsta orsakerna till att svenska industrier väljer att automatisera sina produktioner?

För att först få en övergripande förståelse varför företag överlag väljer att automatise- ra sina produktioner bad vi de intervjuade personerna att ta upp de främsta orsakerna till att svenska industrier väljer att implementera automatiserade produktionslös- ningar. Här nämnde man ett antal olika motiv varför automatiserade produktioner är här för att stanna. Dels är alla svenska industrier medvetna om att man måste kontinuerligt höja kvalitén och produktiviteten för sina produkter för att förbli kon- kurrenskraftiga i en global marknad. Genom att implementera industriella robotar inom produktionen kan man vid behov ha en oavbruten produktion och samtidigt upprätthålla en önskad kvalité. Därtill möjliggör också robotiseringen en möjlighet för höglöneländer att kunna konkurrera med låglöneländer i form av produktivitet utan att dra på sig allt för stora fasta kostnader. Det blir helt enkelt inga större ekono- miska skillnader när det kommer till att automatisera en produktion i ett låglöneland jämfört med ett höglöneland. Detta möjliggör för svenska företag att behålla större delar av sin produktion i Sverige istället för att förlita sig på offshoring för att sänka sina kostnader. En avslutande faktor som produktionschefen tryckte extra mycket på var att ergonomi är en av huvuddrivarna bakom en utökad automatisering. Man kan ta bort arbetsmoment som anses vara psykiskt och fysiskt påfrestande för vanliga människor.

Främsta riskerna med att svenska industrier väljer att automatisera sina produktioner?

När vi vände på frågan och kollade vad som är de främsta allmänna riskerna och nackdelarna med att automatisera produktioner kom också där ett antal faktorer upp. Den främsta problemet och något som Yaskawa ofta råder sina kunder är att inte automatisera för mycket på en gång. Att automatisera en produktion är en stor omställning och det gäller att ta små steg i början för att så väl företagsledningen som personalen ska få den kompetens som krävs för att utnyttja automationen. Båda intervjuobjekten tog upp exempel när just detta hade inträffat hos svenska företag.

Ett känt exempel som togs upp från Yaskawas försäljningschef var när Scania skulle helautomatisera sin framaxeltillverkning i Falun under 90-talet. Tanken var att så mycket som möjligt av tillverkningen skulle skötas utan mänskliga interaktion men slutresultatet blev en stor besvikelse. Det var tydligt att produkten inte var anpassad för den automatisering som implementerades. Huruvida det berodde på att tekniken inte var tillräckligt utvecklad eller att personalen inte hade rätt kompetens är svårt att säga men det stod i alla fall klart att omställningen från manuell produktion hade skett för snabbt. Till slut fick Scania lägga ner produktionen i Falun och en stor investering gick förlorad. Försäljningschefen nämnde också att företag måste

(34)

ha en god förståelse för vad som är grundprodukten och hur den kan komma att förändras över tid. Har man inte ett tillräckligt långt framtidsperspektiv när man investerar i automation finns det en risk att produktionen blir för stelbent och man har inga möjligheter att vara flexibel. Eftersom en initial investering i till exempel industrirobotar är ekonomiskt märkbara för de flesta företag kan man senare hamna i en sits där man inte har råd att göra nödvändiga justeringar.

Offshoring vs onshoring och hur industriell automationsteknik kan påverka utvecklingen?

Med detta som bakgrund frågades både försäljningschefen och produktionschefen hur de såg på utvecklingen för framtidens produktion med offshoring kontra onshoring samt om automatisering kommer påverka denna utveckling. Här var båda överens om att onshoring är en trend som kommer bli allt vanligare. Man nämnde till och med att denna omställning påbörjades redan innan Covid-19-pandemin. försäljningschefen förklarade hur valutakurser var och är ett av problemen med globaliserad produktion.

Att det finns en osäkerhet i att olika valutor kan gå upp och ner vilket gör att man kan få betala helt olika priser för sin produktion varje månad vilket gör att det blir mer komplext att budgetera för produktionen. Där till kommer troligtvis Covid-19 pandemin att bidra till att priset på frakt kommer att gå upp vilket gör att det bli ännu mer ofördelaktigt med offshoring. Detta i kombination med att automatiseringen möjliggör för en kostnadseffektivare produktion i höglöneländer som till exempel Sverige gör det att onshoring bara kommer att öka. Däremot kommer globaliseringen inte att helt och hållet försvinna. Produktionschefen förklarade att kriser ofta är startskottet för handelskrig mellan länder. I USA har det införts en rad olika lagar som gör det kraftigt subventionerat att bedriva produktionen inom landets gränser.

För att riskminimera detta kan en lösning vara att ha mobila produktionsceller som går att transportera mellan olika länder och där personal med rätt kompetens sätter upp produktionssiten där det för tillfället är mest ekonomiskt fördelaktigt.

Finns det andra belägg för att automatisering gör svenska industrier motståndskraftigare mot kriser?

Om det fanns några andra belägg för att automatisering bidrar till att göra svenska industriers produktioner mer tåliga för globala kriser svarade produktionschefen att företag blir mer flexibla. Man kan bygga upp en tillverkningsstruktur som är mindre känsliga när produktionsvolymen går upp eller ner till följd av en varierande efterfrå- gan på företages produkter. Har man istället till största del en manuell produktion och sitter på en stor personalmassa blir det kostsamt när försäljningen sviktar.

(35)

Kommer automatiseringen att ersätta mänsklig arbetskraft inom in- dustrierna?

När våra intervjuobjekt fick frågan hur de såg på riskerna med att en ökad automation inom industrin kan ersätta svenska arbetstillfällen och att Sverige då kan få en högre arbetslöshet fick vi inte riktigt medhåll. Dels hävdade försäljningschefen att antalet anställda inom just svensk industri har ökat sedan 70-talet trots att Sverige idag är ett av världens mest automatiserade länder. Detta framgår i en rapport från IFR, The international Federation of Robotics som är en icke vinstdrivande organisation som grundades 1987 och har som syfte att bland annat samla in statistik på all försäljning av industrirobotar. Det som dock har hänt på senare år är att enklare och monotona jobb kommer att försvinna och istället ersättas med mer tekniskt avancerade yrkesroller. Det blir alltså en förskjutning av arbetsmarknaden mot hög akademisk kompetens.

Hur kommer den industriella automatiseringen utvecklas och hur på- verkar det svenska industriers produktion under kriser?

Avslutningsvis ställdes frågan hur framtidens industriella automatisering kommer att utvecklas och hur det i så fall kan påverka svenska industrier under kriser. Där tog försäljningschefen och produktionschefen upp lite olika utvecklingsområden men något som båda tryckte extra på var utvecklingen av kollaborativa applikationer, så kallade cobots. Detta samspel har redan idag bidragit till att höja den ergonomiska faktorn inom många industrier där cobots kan assistera med tunga lyft och slitsamma rörelsemoment så att människan istället kan dra nytta av sin förmåga att vara flexibel och lösningsorienterad. Därtill händer det mycket på mjukvarusidan för autonoma industriapplikationer vilket gör att dessa industrirobotar blir allt smartare och smar- tare. Enligt försäljningschefen är det inte omöjligt att dessa AI-system i framtiden kommer kunna samla in data från hela verksamheten och omvärlden för att kunna fatta egna beslut inom produktionen. Fördelen med detta är att vi människor ofta blandar in känslor när vi tar beslut, speciellt under kritiska situationer vilket ofta uppstår under kriser. Ett AI-system skulle kunna minska eller helt åsidosätta den emotionella faktorn och snabbt kunna skapa beslutsunderlag som baseras på till exempel produktivitet eller kostnadseffektivitet.

7.5 Standardisering

Vilka indikationer på att en krissituation är påväg att inträffa får ni?

Som den globala industrirobottillverkare Yaskawa är ställdes frågan ifall företaget fått eller sett några indikationer på den krissituation som vi befinner oss i idag. Skillnaden mot tidigare förändringar som blockader, handelshinder eller andra förändringar på den globala marknaden var att den här situationen skedde utan någon förvarning.

Figur

Updating...

Referenser

  1. https://www.youtube.com/watch?v=io8fs5_A4lY.
  2. https://twitter.com/elonmusk/status/984882630947753984.
  3. revolutionizing-manufacturing.html.
  4. https://new.abb.com/products/robotics/sv/industrirobotar/yumi.
  5. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/arbetsloshet-i-sverige/.
  6. https://www.vocabulary.com/dictionary/automated.
  7. supply-chain-risk-management.
  8. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/93814?programid=2519.
  9. https://www-ne-se.focus.lib.kth.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/big-data.
  10. https://www.nationalekonomi.se/node/4650.
  11. https://digital.di.se/artikel/scania-snart-har-vi-en-miljon-uppkopplade-fordon.
  12. 10.1016/j.ijpe.2011.01.002.
  13. 10.11113/jt.v76.3659.
  14. fullst%C3%A4ndig.pdf.
  15. https://www.svenskverkstad.se/battre- ergonomi-och-ekonomi-nar-vasterasforetaget-automatiserade.
  16. ntprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-kpi/kpi-faststallda-tal-1980100/.
  17. https://www.insurancejournal.com/news/national/2015/08/25/379514.htm.
  18. https://www.industriradet.se/wp-content/uploads/IERs-rapport-2017.pdf.
  19. pdf.https://www.automationregion.com/filer/docs/presentationer/Darfor-tillverkar-vi-i-Sverige-Business-Sweden.pdf
  20. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/87426?programid=2519.
  21. https://www.cbsnews.com/news/elon-musk-tesla-model-3-problems-interview-today-2018-
  22. https://www-ne-se.focus.lib.kth.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ergonomi.
  23. 10.1088/1757-899x/409/1/012015.
  24. https://money.cnn.com/2001/10/02/economy/fed/.
  25. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nasdaq_Composite_dot-com_bubble.svg.
  26. system).
  27. pa-lonernas-bekostnad/.
  28. www.fackeninomindustrin.se..
  29. https://www.assp.org/advocacy/roi-of-safety.
  30. 10.1787/9789264111905-9-en.
Relaterade ämnen :