Tror du trots detta på evig kärlek?

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. VT-2012

Handledare: Petter Bengtsson

Fler och fler par skiljer

sig…

Tror du trots detta på

evig kärlek?

-En kvalitativ undersökning av nio informanter

från tre generationers attityder till livslång

kärlek och separationer.

Sammanfattning

Denna studie syftar till att besvara vår forskningsfråga “Hur och varför har attityderna till livslång kärlek och separationer förändrats i takt med att skilsmässorna har ökat?” Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio informanter från tre generationer och sedan jämfört det empiriska materialet med tidigare forskning och den statistik som mäter hur pass frekvent befolkningens skiljer sig i olika tider. Vi har kommit fram till att

informanternas attityder till både livslång kärlek och separationer är mer enhetliga inom än mellan generationerna. Vår slutsats är att informanternas tro på livslång kärlek inte har påverkats att befolkningen skiljer sig allt oftare, då alla nio informanter sade sig ha en stark tro på livslång kärlek. Attityderna till separationer varierar dock kraftigt mellan informanterna i de olika generationerna. De yngre, som vuxit upp i ett samhälle med hög skilsmässofrekvens har en mer liberal attityd till separationer i allmänhet än de äldre har. Detta innebär att våra informanters attityder till separationer har påverkats av att fler och fler par skiljer sig.

Nyckelord

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte och problemställning ... 2

Teori & tidigare forskning ... 4

Teori ... 4

Definitioner ... 6

Tidigare forskning: ... 7

Statistik: ... 7

Kärlek, äktenskap och familj ... 9

Förväntningar på våra partners och romantik ... 11

Skilsmässor ... 12

Metod och data ... 13

Val av forskningsområde och metod ... 13

Litteratursökning och Intervjufrågor ... 14

Förstudie och urval ... 15

Intervjuförberedelser ... 16

Forskarrollen och dess påverkan ... 17

Kodning och analys ... 17

Resultat ... 19

Kärlek, äktenskap och familj ... 19

Förväntningar och krav på romantik och våra partners ... 21

Skilsmässor ... 23

Diskussion ... 27

Kärlek, äktenskap och familj ... 27

Skilsmässor ... 29

Övergripande slutsats ... 30

Referenser ... 31

Tryckta källor ... 31

Inledning

Under framväxten av modernismen förändrades mycket i det svenska samhället, däribland arbetsvillkoren, den ekonomiska situationen och nya juridiska lagar tillämpades.

”Med det moderna avses ofta de samhällssystem som växer fram i Europa under 1900-talet och som präglas av industrialisering, urbanisering och omfattande förändringar i människors

vardagsliv och mentala förhållningssätt” (Johansson, 2009: 11).

De nya lagstiftningarna bidrog till större möjlighet för båda könen, men framförallt kvinnor i och med att de tidigare haft ännu lägre chanser att få skilja sig än männen. Detta ledde i sin tur till en ökning av skilsmässor. Något annat som lett till denna ökning är att många äktenskap idag baseras på kärlek, snarare än praktiska fördelar som att exempelvis behålla mark inom familjen som det ofta gjorde förr. Äktenskap som baseras på kärlek är ofta över då kärleken tar slut, detta menar Giddens (2009) är en av orsakerna till att fler och fler par skiljer sig (Giddens 2009). Skilsmässostatistiken har aldrig påvisat en så drastisk ökning av

skilsmässor som under de senaste decennierna. Från år 1970 till år 2011 steg

skilsmässostatistiken från ungefär 13000 skilsmässor per år till 23000 skilsmässor per år (”Skilsmässor efter tid”, SCB). Vad som leder fram till befolkningens ökade skilsmässor är dock inte det vi huvudsakligen kommer att fokusera på i vår studie, utan snarare hur och

varför denna ökning påverkar individers attityder. Vi utgår ifrån att befolkningens tendens att

skilja sig mer frekvent leder till förändringar av individers attityder. Durkheim (1995) menar att förändringar på samhällsnivå leder till förändringar i strukturer på samhällsnivå. Han menar alltså att en samhällsförändring påverkar andra samhällsfenomen. Vi kompletterar denna teori av Durkheims (1995) med Giddens (2009) teori om att samhället även påverkar individer, som även de i sin tur påverkar samhället. Öbergs (2004) tillvägagångssätt påminner något om Giddens(2009) då Öberg (2004) bedrivit en hel del forskning om individers

frekvent. Nedan ses det citat som visar att Öberg (2004) använder sig av ett synsätt som påminner om Giddens (2009):

”Med ökad skilsmässofrekvens har synen på skilsmässor också genomgått förändringar(...) Att skiljas betraktas av många som något som i det närmaste är en förväntad och normal

företeelse” (Öberg, 2004: 18).

Vi har valt att undersöka Öbergs (2004) tes om att attityder har förändrats till följd av de ökade skilsmässorna med hjälp av Durkheims (1995) teori om att samhällets struktur påverkar individers attityder. Vår studie kan ses som ett möjligt bidrag till forskningen på så sätt att vi vill ta reda på hur och varför individers attityder påverkas av ökade skilsmässotalen. Mycket forskning inom ämnet fokuserar snarare på att ta reda på att det är så, exempelvis Öberg (2004) som vi citerade i avsnittet ovan.

Vi har valt att undersöka synen på livslång kärlek och separationer i heterosexuella relationer. Därför kommer inga andra sexuella läggningar än den heterosexuella att diskuteras. Denna avgränsning har vi valt att göra eftersom det finns en mycket begränsad mängd litteratur om upplösningar av samkönade relationer, speciellt ur ett historiskt perspektiv. Vi har i

urvalsprocessen inte räknat in kön, etnicitet, civilstatus eller klass utan informanterna är slumpmässigt utvalda endast med hänsyn till ålder och sexuell läggning. Vi kommer dock att förhålla oss kritiskt till våra informanters egenskaper.

Syfte och problemställning

”Hur och varför har attityderna till livslång kärlek och separationer förändrats i takt med att individerna i befolkningen skiljer sig allt oftare?”

Uppsatsen är disponerad på följande sätt; Definitioner av begrepp samt motivering av tes och även avgränsningar för uppsatsen redogörs för i det inledande stycket. Den tidigare

forskningen kommer bland annat att ge en historisk och modern överblick på familjebildning och separationer. Vi kommer i samma del redogöra för statistiken som visar på hur

befolkningen väljer allt skilja sig allt mer frekvent. I resultatdelen jämförs sedan vårt

Teori & tidigare forskning

Teori

De teoretiker vi främst använt oss av för att förklara vår utgångspunkt och vårt angreppsätt är Durkheim och Giddens. Då både Durkheim och Giddens varit verksamma i utlandet ville vi komplettera med en svensk forskare inom ämnet. Öbergs (2004) teorier har därför brukats väl då han forskat specifikt om ämnet skilsmässor i Sverige.

Durkheim (2002) menar att ett kollektiv fungerar på ett sätt som skiljer sig från när dess individer inte befinner sig i grupp. Han menar att samhället, som utgör kollektivet, inte är synonymt med individerna tillsammans, utan att det är någonting annat utöver detta (Durkheim, 2002). Durkheim (1995) menar dock inte att samhället är någonting utan dess medlemmar, individerna. Ett samhälle är beroende av dess individer. Förklaringar till samhällsförändringar bör sökas på samhällsnivå och inte individnivå (Durkheim, 1973). För att förtydliga Durkheims (1973) resonemang har vi konstruerat nedanstående figurer:

Fig 1.

individerna och hur individerna i sin tur påverkar samhället Se fig.2 nedan som tydliggör detta:

Fig 2.

Kritik som brukar riktas mot Durkheim, som är viktig för oss att känna till då vi utgår ifrån hans teori i vår studie, är att han använder sig av uteslutningsmetoden för att komma fram till sina teorier. Med detta menar Boglind, Eliasson & Månsson (2005) att han genom

uteslutningsmetoden testar ett antal teorier för att sedan falsifiera dem en efter en. Den som återstår blir då den “sanna”. Boglind, Eliasson & Månson (2005) menar dessutom att hans analyser är något förenklade och han benämns ofta som positivist, vilket enligt dem vanligen har en negativ laddning.

samhällsförändringar och kompletterar detta med Giddens (2009) teorier om attityder till kärlek och hur individer också påverkar samhället. Öberg (2004) som kan ses som en expert på ämnet används också flitigt men våra större utgångspunkter är baserade på Durkheims och Giddens teorier.

Definitioner

Här definieras de begrepp som ingår i vår frågeställning: ”Hur och varför har attityderna till livslång kärlek och separationer förändrats i takt med att individerna i befolkningen skiljer sig allt oftare?”

Nedan förklaras vad vi refererar till då vi talar om att befolkningen skiljer sig allt oftare, samt vad vi menar med begreppen “livslång kärlek” och “separationer”. Sedan definierar vi även ordet “romantisk kärlek” som inte är en del av frågeställningen, men som är ett begrepp som vi kommer att återkomma till i uppsatsen och är därför bra att känna till som läsare.

Vi har valt att utgå ifrån befintlig skilsmässostatistik från SCB som mäter de antal äktenskap som löses upp. Vår frågeställning nämner endast hur och varför individers attityder kan påverkas av att allt fler skiljer sig. Alla som bildar familj idag gifter sig dock inte och kan därmed inte heller skilja sig, den statistik vi utgår från mäter alltså inte hur många som

separerar av de par som inte är gifta. För att få en förståelse hur många par som separerar vare sig de varit gifta eller inte har vi därför även tagit hänsyn till forskning om upplösningar av samboförhållanden. I boken “Hearing om skilsmässor och familjesplittring” (1993) förklaras att samboförhållanden upplöses mer frekvent än äktenskap. Det upplöses fler

samboförhållanden än äktenskap årligen men just eftersom ingen statistik på samboskap existerar kan dessa ses som ett mörkertal (Nilsson, 1993). Man bör därför ta i beaktning att skilsmässostatistiken i statistikavsnittet som följer endast representerar

äktenskapsupplösningar och inte de faktiskt mer frekventa upplösningarna av

Livslång kärlek har vi förklarat som den kärlek man har med någon som man vanligen i en ganska ung ålder, ca 20-35 år, väljer att leva med och som man håller ihop med resten av livet.

I vår uppsats kommer vi att använda ordet “romantisk kärlek”. Med romantisk kärlek menar vi kärlek som innefattar förälskelse och passion. Med passion syftar vi på en känsla av att vilja vara fysiskt och känslomässigt nära en person, och vanligen vilja ha sexuellt umgänge med denna.

Tidigare forskning

Statistik

De senaste 40 åren har det, som nämnt ovan, blivit allt vanligare att par lever tillsammans utan att vara gifta. Detta framgår av att Sveriges folkmängd 1970 var ca åtta miljoner personer, varav två miljoner kvinnor var gifta. Att två miljoner kvinnor var gifta innebär, på grund av att samkönade äktenskap inte var tillåtna vid denna tidpunkt, att det rörde sig om fyra miljoner kvinnor och män, det vill säga 50 % av landets dåvarande befolkning.

Folkmängden år 2010 var drygt 9,4 miljoner invånare, av dessa var cirka 1,6 miljoner kvinnor gifta. Siffran 1,6 miljoner kvinnor är fortfarande exklusive kvinnor i samkönade äktenskap, trots att lagen för samkönade äktenskap trädde kraft år 2009.

Graf 1 visar hur många som skiljde sig samt gifte sig mellan åren 1900-2005 (”Giftermål och

År 2010 var det färre som rent statistiskt kunde skilja sig jämfört med år 1970. Trots att giftermålen blir färre, samtidigt som befolkningsmängden ökar, stiger skilsmässosiffrorna. Graf 1 visar dock att giftermålen har ökat mellan 2000-2005. Viktigt här är att efter år 2005 sjönk antalen giftermål igen, graf 1 visar dock bara giftermålsstatistik fram till år 2005. Vi hade rekord få giftermål och rekordmånga skilsmässor år 2010, med undantag för år 1989 och 1974. Den markanta ökningen av giftermål år 1989 berodde på en ändring i änkepensionen vilket medförde att många par, som ofta levt under äktenskapsliknande former i flera år, passade på att gifta sig (”Giftermål och skilsmässor”, SCB). Undantaget år 1974 redogörs för i nedanstående stycke.

Graf 2 visar skilsmässostatistiken mellan åren 1900-2011 (”Giftermål och skilsmässor”, SCB).

blev lika låga som innan vågen. Efter vågen ser vi också att skilsmässorna har ökat i någorlunda jämn takt fram tills idag.

Kärlek, äktenskap och familj

Innan 1700-talet användes familj som förklaring av hushållet, vilket innebar

familjemedlemmarna och tjänstefolket. Det var först senare, på 1700- och 1800-talet som familj började gälla en mindre grupp av släktingar. I olika länder betyder också ordet familj olika saker. I Afrika och i Mellanöstern består exempelvis en familj ibland av en man och flera kvinnor (Goldberg, 2011). Vi tar idag för givet att ett partnerskap eller äktenskap endast sker mellan två individer, vilket säkerligen delvis beror på att det strider mot den svenska lagen att ingå äktenskap med fler än en person. Ett samboförhållande kan däremot bestå av flera partners inom polygamiska förhållanden, men då detta ännu är en relativ ovanlig situation är detta inte något vi har undersökt (”Polygami”, Nationalencyklopedin). Att begreppen familj och äktenskap betyder olika saker i olika tider och på olika platser innebär att begreppet familj är föränderligt samt plats- och situationsspecifikt. Goldberg (2011) menar vidare att familjen förändras i takt med kulturen, vilket innebär de ekonomiska och ekologiska förutsättningarna. Med ekologiska förutsättningar menar Goldberg (2011) de naturliga

resurserna så som naturtillgångar och klimat. Andersson och Gunnarsson (1990) beskriver hur familjen har förändrats i det moderna samhället. Det moderna samhället som växte fram under i början på 1900-talet var ekonomiskt beroende av kärnfamiljen som innefattar en

hemmavarande mor, en yrkesverksam far, och gemensamma biologiska barn. Under modernismen har attityderna till begreppen äktenskap och familjebildning genomgått en förändring (Andersson & Gunnarsson 1990). Johansson (2009) diskuterar familjen på liknande sätt och skriver att:

“Familjen är ett socialt, kulturellt och politiskt fenomen” (Johansson, 2009: 10).

skiljer er åt”. I en borgerlig vigsel lovar man varandra trohet, kärlek och förtroende, men inte för evigt (“Bröllop och vigsel info”, SCB).

Många anser idag att våra relationer är nerprioriterade och man romantiserar gamla tiders äktenskapsideal. Giddens (2009) menar till exempel att disciplinen och stabiliteten i 1800-talets Viktorianska äktenskap är ett exempel på något som ofta romantiseras. Det man sällan tänker på är att medellivslängden på 1800-talet var mycket låg, med våra mått mätt. Detta innebar att ett äktenskap endast varade i ungefär 12 år (Giddens, 2009). De äktenskap som upplöstes år 2011 hade i snitt varat i 11 år (“Många skiljer sig få år efter vigseln”, SCB). Ett äktenskap som slutar i skilsmässa efter 11 år ser man ofta på som ett misslyckande idag, medan ett lika långt äktenskap på 1800-talet innebar ett helt liv tillsammans och är något som vi avundas och romantiserar.

Giddens (2009) menar att det inte bara är längden på äktenskapen man romantiserar utan också troheten och lyckan inom äktenskapen. Under 1800-talet var kvinnor mycket bundna till hemmet medan männen var fria och fick göra i princip vad som helst. Många män besökte prostituerade flitigt och Giddens (2009) samt Bidwell och Mey (2000) menar att man och hustru ofta hade ganska lite med varandra att göra. Bidwell och Mey (2000) betonar också den orättvisa uppdelningen av hushållsarbete och det emotionella ansvaret för familjen, då kvinnor i stort sätt stod som ensam ansvarig för dessa områden. Dessutom skulle kvinnan gärna visa stort sexuellt och emotionellt intresse för mannen då han efterfrågade detta. 40- och 50-talets familjer är ett annat äktenskapsideal som man ofta ser tillbaka på och beundrar. Även denna tid präglades av kärnfamiljen som ideal, med hemmavarande kvinnor och arbetande män (Lundquist, 2007). I likhet med 1800-talet sökte män ofta sexuella äventyr på andra håll, samtidigt som de höll sina fruar under strikt kontroll (Giddens, 2009).

Kvinnornas roll i äktenskapet var snarlik den de hade under den Viktorianska tiden. En kvinna kunde enbart förverkliga sig själv via moderskapet och deras främsta syfte var att ta hand om ett ofta stort hushåll och lägga ner sin själ i sina barn skriver Bidwell & Mey (2000).

(Metro, 04-05-12).

Även media uppmärksammar romantiseringen av gamla tiders äktenskapsideal. Strippserien ovan, som är som en del av en svensk dagstidning, är ett exempel på detta.

Förväntningar på våra partners och romantik

Partnerskap, och i förlängning familjebildning, har i Sveriges historia varit så förknippat med romantisk kärlek som det är idag, och romantisk kärlek har aldrig varit så förknippat med sexualitet som idag. Detta menar Giddens (2009) är ett relativt nytt påfund:

“The idea of basing a long term partnership on romantic love did not become widespread in European societies until fairly recently(...)”

(Giddens, 2009:330).

Ett undantag för detta uttalande medger Giddens (2009) dock är 1700-talets välkända upptäckt av sexualitet och passion. Foucault redogör också för 1700-talets “(...)fyra stora strategiska system(...)” (Foucault, 2002: 112) som handlar om de fyra principer där man för första gången någonsin talade om kön och sexualitet. Under den senare delen av 1700-talet blev romantisk kärlek därför väldigt i ropet, annars har romantik och passion aldrig tidigare varit något man ansett nödvändigt (Gähler, 1998). Detta menar Giddens (2009) har förändrat synen på vad ett äktenskap innebär och vad det bör baseras på. Förr i tiden syftade

Giddens (2009) anser dock att romantik och attraktion är viktigt, men att detta inte bör utgöra grunden för samtidens relationer.

Öberg (2004) instämmer delvis med Giddens (2009) om att romantik inte är en del av vår natur och poängterar vikten av att jobba på relationen för att bibehålla passionen. Öberg (2004) gör en något humoristisk liknelse vid att det är inte är någon som tror att bilen fungerar utan bensin, besiktning och omsorg. Man förväntar sig däremot ofta att äktenskapet ska fungera utan minsta arbete och omsorg. De senaste teoretiker som vi nämnt har varit överens om att passion är en stor del av nutidens relationer. Johansson (2009) är dock ett undantag som menar att dagens relationer inte bygger på passion utan istället rationalitet och att parter lättare höll ihop förr på grund av traditioner och en starkare tro på romantisk kärlek.

Skilsmässor

Hofsten (1983) förklarar jämställdheten och de ökade ekonomiska möjligheterna, främst för kvinnor, som en viktig bidragande faktor till den ökade skilsmässofrekvensen. Att familjen påverkats så mycket av förändringar i samhället oroar Kristjansson (2001) som tror att många barn kommer att växa upp i mindre stabila familjer i framtiden. Forskaren säger också att han tror att detta bidrar till att den yngre befolkningen kommer att få en starkare misstro till att skaffa familj.

Att barnen drabbas kommer ofta på tal i diskussioner kring skilsmässor. Öberg (2004) avslöjar dock att så gott som alla forskare är överens om att det inte går att bevisa att skilsmässan i sig är något som drabbar barn negativt. Det som har visat sig påverkar barns hälsa negativt är snarare en dålig relation till föräldrarna, oavsett om föräldrarna är skilda eller inte.

Gähler (1998) redogör för studier som visat att en skilsmässa generellt är en mycket upprivande och känslomässigt påfrestande händelse. I en undersökning rankar människor skilsmässa som den händelse som skulle förändra och kasta om deras liv mest. Gähler menar att en vanlig anledning till att folk väljer att gå skilda vägar, trots den psykiska påfrestningen som det innebär, är avsaknaden av passion (Gähler, 1998).

I början av 1900-talet fick makar som inte kom överens en varning av prästen och

den andra som oskyldig, vilket försvårade skilsmässoprocessen för makar som inte var osams och inte ville skuldbelägga en part mer än den andra. På 1950-talet försvann lagen om

obligatorisk äktenskapsrådgivning innan skilsmässa. Detta för att man nu var överens om att samhället inte hade något att göra med om makarna väljer att gå skilda vägar (Agell, Arve-Parés & Björnberg, 1993). Idag, år 2012, är syftet med äktenskapsrådgivning däremot ofta att få makarna att skiljas åt som vänner, i de fall då en skilsmässa ses som det bästa alternativet (Öberg, 2004).

Metod och data

Val av forskningsområde och metod

En kvalitativ studie med fenomenologisk inriktning var passande för vår studie eftersom den fenomenologiska ansatsen innebär att det är människors upplevelser av och syn på ett

fenomen som undersöks (Creswell, 2007). Informanterna måste ha upplevt fenomenet för att kunna delta i studien, och eftersom fenomenet i vårt fall är livslång kärlek och separationer så kan i princip alla som är gamla nog att ha en åsikt om detta delta. Målet inom fenomenologisk forskning är att besvara frågor som “hur?”, “varför?” och “vad?”, vilket stämmer bra överens med vår forskningsfråga. Målet med en fenomenologisk studie är även att få fram den så kallade essensen av det fenomen som studeras. Denna essens kan förklaras som fenomenets innebörd, och denna får man lättast fram genom att fokusera på informanternas gemensamma upplevelser av fenomenet (Creswell, 2007). Vi avsåg alltså att fråga våra informanter om deras upplevelser av och attityder till livslång kärlek och separationer för att sedan titta på likheterna inom och mellan generationsgrupperna, för att få fram essensen av deras upplevelser. Då man använder sig av den fenomenologiska ansatsen hamnar fokus på det subjektiva eftersom det är informanternas egna upplevelser som är intressanta (Creswell, 2007.) Durkheim förespråkar däremot en objektiv syn på fenomen i och med att han menar att förklaringar till förändringar i samhället ska sökas på samhällsnivå och inte individnivå (Durkheim, 1973). Vi väljer att tillämpa en kombination av dessa för att få en så bra bild av vårt forskningsämne som möjligt.

Becker (1998) förespråkar en induktiv metod, han menar att man inte ska ta sig an ett forskningsprojekt med alltför förutbestämda ramar utan att man ska låta studien utvecklas åt det håll den ”naturligt” utvecklas. Vi har dock valt att använda oss både av den induktiva och den deduktiva ansatsen. I en fenomenologisk studie brukar antalet informanter ligga mellan 5-25 personer (Creswell, 2007). Våra urvalsgrupper består av tre olika ålderskategorier; 20-40 år, 40-60 år och 60+. Vi kom fram till att nio informanter var en lagom mängd för vår uppsats som har en tidsbegränsning på två månader. Detta med Aspers (2007) i åtanke som menar att efterarbetet med intervjuer är mycket omfattande och tidskrävande.

Litteratursökning och Intervjufrågor

Creswell (2007) menar att ett bra sätt att lägga upp en fenomenologiskt inriktad intervju är att ha två huvudfrågor och ett antal underfrågor, dessa huvudfrågor blev “livslång kärlek” och “skilsmässor”. Eftersom vi ville få ett analytiskt och reflekterande empiriskt material så höll vi våra intervjuer tematiskt öppna. Den fenomenologiska metoden förespråkar nämligen denna intervjuteknik (Creswell, 2007). Den teori vi läst var till stor hjälp då vi utformade intervjuguiden eftersom den gav oss nya vinklar på hur man kan undersöka fenomenet. Vi återgick även ständigt till forskningsfrågan för att försäkra oss om att de frågor vi formulerade var relevanta för det vi faktiskt avsåg att undersöka. Eftersom våra intervjuer skulle vara tematiskt öppna skapade vi ett antal generella teman som vi skulle beröra under intervjuernas gång. Intervjuerna ska kunna liknas vid ett samtal under en tematiskt öppen intervju och frågorna behöver därför inte ställas ordagrant från intervjuguiden (Bryman, 2007). Vår forskningsfråga kan dock uppfattas som känslig och vi försökte därför hitta balansen mellan att ställa frågor som syftade till att få fram personliga erfarenheter men som man samtidigt kunde svara mer allmänt på om man kände sig obekväm med frågan. Det negativa med detta var dock att det lämnade mycket utrymme för informanten att svara hur denne ville. Detta utformade ett mycket varierande empiriskt material, vilket komplicerade kodningsarbetet.

Förstudie och urval

Vi valde varsin person i vår närhet som vi genomförda en förstudie på, detta för att testa de teman vi satt upp för intervjun och se hur dessa fungerade. Något vi även ville se var ungefär hur lång tid intervjun tog att genomföra, då detta är något man bör informera en informant om i förväg (Aspers, 2007). Efter förstudierna justerade vi intervjuguiden med hjälp av

erfarenheterna av förstudien.

Eftersom vi sökte informanter från tre ålderskategorier behövde vi efterlysa informanter på tre möjliga sökfält, då personer i olika åldrar vanligen befinner sig på olika platser dagtid.

Eftersom vår studie är kvalitativ och eftersom vi endast använt oss av nio informanter är var vi medvetna om att studien inte skulle komma att generera ett generaliserbart material, då detta inte är möjligt med ett så få antal informanter (Aspers, 2007). Vi har valt att i vår studie inte ha med variabler som kön, etnicitet, utbildningsnivå eller inkomst och räknade därför inte med det i vår frågeställning (Bryman, 2007). Vi valde att inte diskutera andra sexuella

Något vi är medvetna om är att vårt urval kan vara något skevt just på grund av att vi inte tagit hänsyn till andra variabler än ålder och sexuell läggning. Våra informanter i den yngsta

ålderskategorin är alla kvinnor och i den mellersta är alla män. Alla våra nio informanter befinner sig dessutom i en relation varav de sex äldsta informanterna är gifta med sin partner. Alla våra informanter är vidareutbildade vilket också kan haft en inverkan på våra

informanters syn på ämnet. Vi är medvetna om att dessa skevheter i urvalet absolut kan ha påverkat studiens validitet (Aspers, 2007), och detta är därför något man bör ta i beaktning som läsare. Då det finns vissa skevheter i urvalet hade resultatet kunnat se mycket annorlunda ut om man valt nio andra informanter. Detta påverkar reliabiliteten (Creswell, 2007) på så sätt att den som avser att göra om vår studie skulle kunna genomföra den med ett identiskt urval, och resultatet av studien skulle trots detta troligen se annorlunda ut. Vi är, som tidigare nämnt, dock inte ute efter ett generaliserbart material utan att skildra just dessa nio individers

attityder till livslång kärlek och skilsmässor.

Intervjuförberedelser

Vi kontaktade ålderdomshem för att få tag i informanter från den äldsta ålderskategorin. Vi mailade och ringde ålderdomshem i Stockholms innerstad. Efter att ha mailat omkring 50 och ringt omkring 30 ålderdomshem utan framgång så började vi slumpmässigt söka efter adresser till ålderdomshem i en avgränsad central stadsdel. Att besöka ålderdomshemmen visade sig vara ett mer lyckat tillvägagångssätt.

Vi kom fram till att universitet skulle kunna vara en arbetsplats där många i ålderskategorin 40-60 befinner sig om dagarna. Vi kontaktade därför diverse anställda på universitetet i hopp om att de skulle vilja ställa upp.

Vi efterlyste informanter ur den yngsta ålderskategorin på universitetets sociologiska intranät. Anledningen till att vi valde just sociologernas intranät var att det var där vi hade kontakter som vi visste skulle vara villiga att hjälpa till.

Forskarrollen och dess påverkan

Något som antagligen har påverkat vårt empiriska material är att vi är människor som

intervjuat människor, det är då oundvikligt att påverka varandra (Aspers, 2007). Aspers anser att det är mycket viktigt att reflektera över den roll man har som forskare och dess påverkan på de människor man intervjuar eller studerar. Detta för att höja validiteten. I varje möte människor emellan skapar man en viss relation och ett visst sätt att vara på vilket påverkar materialet (Aspers, 2007). Detta har påverkat hur öppet och uttömligt informanterna har svarat på frågorna. I en intervju är det oundvikligt att det uppstår maktobalans, eftersom intervjuare och informant har förutbestämda roller där intervjuaren styr situationens riktning (Aspers, 2007). Aspers (2007) menar dock att man, för att uppnå bästa möjliga resultat, bör försöka reducera denna obalans, vilket man gör bäst genom att skapa en avslappnad atmosfär. Något annat som kan ha påverkat intervjuerna är våra egna åsikter och erfarenheter av

skilsmässor och “livslång kärlek”. Becker (1998) och Creswell (2007) skriver att det är svårt att bortse från det ”sunda förnuftet” och den förförståelse man som människa besitter. Detta har vi försökt jobba mot, men inser samtidigt att vår förförståelse undermedvetet infiltrerar vårt sätt att såväl bemöta informanter som att analysera datan. Inom fenomenologin studerar man ofta fenomen som man redan vet saker om, vilket också var fallet i vår studie. Vi har båda skilda föräldrar och anser oss ha en relativt liberal inställning till skilsmässor. Vi anser båda att om man vill skilja sig så bör man också göra det. Vi är också eniga om att det sällan är positivt att stanna kvar i ett äktenskap som inte fungerar för varken sin egen, eller

eventuella barns skull.

Det gäller då att ha god självkännedom om sin förförståelse så att man är medveten om vad man eventuellt kan reagera på (Ekholm och Fransson, 1992). Exempel på när vi blivit medvetna om vår förståelse är i de fall då en informant haft mycket skild syn på separationer och livslång kärlek än vad vi har. Detta större vi oftare på under intervjuerna med de äldre informanterna än under intervjuerna med de yngre informanterna.

Kodning och analys

Aspers (2007) menar att man ska ta hjälp av den inlästa teorin för att definiera koderna, vilket var något vi tog till oss. Vi återgick därför både till teorin och till forskningsfrågan då vi utformade koderna.

Resultat

Vi kommer i detta avsnitt bland annat att redogöra för innehållet i våra intervjuer. Eftersom vi har intervjuat personer i tre ålderskategorier som vi under uppsatsen kommer att gruppera efter just ålder så kommer vi att benämna dessa grupper på följande vis; “de yngre”, de mellersta” och “de äldre”.

Kärlek, äktenskap och familj

Vi kan konstatera att alla våra nio informanter tror på livslång kärlek. Både yngre och äldre informanter anser att det är svårare att hålla ihop för evigt idag och de tror att det var lättare förr. Detta gav en av de yngre informanterna exempel på:

”Jag tror att det var lättare förr i tiden, nu är det ju lite svårare(...) det finns till och med webbsidor på nätet idag där man kan vara otrogen.”

Citatet stödjer Giddens (2009) tes om att många romantiserar gamla tiders äktenskapsideal. De äldre informanterna menade att alla dagens skilsmässor beror på ungdomars attityder till äktenskap och kärlek. Idag har man i borgerliga vigslar tagit bort frasen “tills döden skiljer oss åt” och prästen Anders menar att detta har med attitydförändringar att göra. Främst på grund av att man idag inte anser att staten har att göra med hur länge par håller ihop och därmed ska man inte behöva lova att hålla ihop för evigt inför kyrka och stat.

”Det man lovar eller kommer överens om är att ta varandra till äkta makar. Alltså är det en juridisk bindande akt. Staten har inga åsikter om längden på överenskommelsen.”

De yngre och de mellersta menar att det krävs en del för att hålla ihop med någon men har olika åsikter om vad det är som krävs för att lyckas hålla ihop. De mellersta betonade att det är ett måste att aktivt jobba med sitt förhållande för att det ska bestå. De menar att ett sätt att jobba på det är att man ofta måste bortse ifrån sig själv och lägga sina egna behov åt sidan för förhållandets skull. De yngre tror däremot att hårt arbete inte var den enda lösningen utan att det är slumpen som får två personer att utvecklas åt samma respektive olika håll. För att ett förhållande ska hålla menar de yngre då att en utveckling av parterna åt samma håll är nödvändig.

Trots att de yngre tror på den livslånga kärleken menar alla att det är samhällets frekventa skilsmässor idag som fått dem att tro att det är väldigt svårt och ovanligt att uppleva den. De pekade på att det främst var deras föräldrar och deras vänners föräldrars många skilsmässor som påverkat deras något krassa syn på livslång kärlek. Majoriteten av de mellersta menade att det är deras vänners skilsmässor som har bidragit till uppfattningen om att det krävs mycket jobb för att lyckas hålla ihop med någon livet ut.

Två av de äldre informanterna menade att deras föräldrars äktenskap har präglat deras starka tro på äktenskapet och den livslånga kärleken. Vi citerar en av de äldre informanterna nedan;

”Erfarenheten är väl att man hade en mor och en far som höll ihop hela livet och att man kände det där, att det gick i arv på något vis.”

De tre äldre informanterna växte alla upp på 30-talet, en tid starkt präglad av äktenskapet som norm och ideal (Lundquist, 2007). En av de äldre informanterna berättar om sin uppväxt, med skilda föräldrar, som mycket ovanlig för sin tid. Detta just på grund av att kärnfamiljen var den normativa familjekonstellationen. Denne menar att uppväxten inte påverkat tron på äktenskapet, det har snarare det egna långvariga äktenskapet gjort.

Två av informanterna i den äldre ålderskategorin beskriver den livslånga kärleken som ett ideal och ett mål i livet. De yngre informanterna höll med om att livslång kärlek är ett

och ett ideal i dagens samhälle, som grundar sig i romantiseringen av äldre dagars äktenskap. En av de mellersta uttryckte det såhär:

”(...) jag tror att det är lätt för oss att tro att det fanns livslång kärlek förr, det är så vi blir matade inom populärkulturen med sagor från förr, men jag tror att det alltid har sett ut såhär.”

Giddens (2009) menar i linje med detta att sagorna och litteraturen från bland annat 1800- och 1940-talet ger oss en skev bild av hur fantastisk kärleken och äktenskapen var förr. Nordquist (1949) skriver, som tidigare nämnt, om att 40-talets familjer och äktenskap befann sig i en tillfällig kris, och att många hade stora äktenskapliga problem och att många makar regelbundet besökte äktenskapsrådgivare. Detta var dock inget som någon av de äldre informanterna nämnde under intervjuerna. De mellersta och yngsta informanterna uttryckte bestämt att de tycker att man skilde sig för sällan förr. Den äldre kategorins åsikter är mer delade, en av dem tyckte inte alls att det var för sällan förr medan de andra två var mer osäkra. Något de äldre däremot är överens om är att par separerar respektive skiljer sig för ofta idag. De ansåg att det var lyckligare förr och en av de svarade så här på frågan “tror du att folk skilde sig för sällan förr?”

”Nej! jag tror faktiskt att det var lyckligare förr.”

Ett minne av något som hänt för länge sedan är alltid en rekonstruktion, menar Edvardsson (1995), och det är inte möjligt att minnas något in i den minsta detalj. Författaren menar också att vi lättare glömmer sådant som var tragiskt än det som var lyckligt. Detta gör att man måste ifrågasätta material som handlar om minnen. Detta innebär dock inte att våra informanters svar är opålitliga och i förlängning oanvändbara. Man måste dock reflektera över material som är baserat på rekonstruktioner och minnen.

Förväntningar och krav på romantik och våra

partners

man så önskar. Denna sociala möjlighet skulle kunna leda till att vi idag ställer högre krav på såväl våra partners som relationer, vilket Giddens (2009) i sin tur menar leder till fler

skilsmässor i befolkningen. Detta i enlighet med Giddens teori om att individ och samhälle påverkar varandra växelvis, som förklarades i inledningen (Giddens, 2009).

Nordquist (1049) tar upp att ett av de viktigaste värdena med att bevara äktenskapet som ideal är att man bara kan lära känna någon på riktigt inom äktenskapets ram. Våra yngsta

informanter uttrycker att man idag inte ser något värde i att lära känna någon på riktigt så som man exempelvis gjorde år 1949, då Nordquist (1949) skrev boken “Bättre äktenskap”. En av de yngsta informanterna menar att förälskelse och passion idag bygger just på att man inte känner varandra fullt ut och att passionen därför försvagas ju mer man lär känna varandra. Vi frågade våra informanter om de har några förutbestämda krav på sina partners, de yngre var eniga i sitt svar och uttryckte alla att de har förutbestämda krav. Den mellersta kategorin svarade att de inte hade några speciella krav på sina partners och att de dessutom tyckte att kraven på varandra i en relation bör sänkas i dagens Sverige. De äldres svar var splittrade då någon menar att man inte hade krav då man var ung och någon annan sade att man definitivt hade förutbestämda krav på sin partner. Någon av de äldre menar att det möjligen fanns praktiska krav, så som ekonomiska förutsättningar, men inte på personens egenskaper. Ett exempel på något vi kräver mer av i våra relationer idag är passion (Gähler, 1998). Alla våra nio informanter svarade med ett bestämt “ja!” på frågan om passion är viktigt i ett förhållande, och en tillade:

”Jag tycker att det är väldigt viktigt, och det är den stora utmaningen också(...) Det är liksom det som gör det tycker jag, annars kan man faktiskt strunta i det(...).”

Både Öberg (2004) och Giddens (2009) är överens om att romantik faktiskt inte är en naturlig eller självklar del av äktenskapet. Majoriteten av de mellersta informanterna berättar att passionen i äktenskapet tog stor skada när de fick barn. Giddens (2009) poängterar att passionen just därför inte bör utgöra grunden för äktenskapet, som han menar att den gör för många idag. Detta eftersom passionen är skör och föränderlig och att kräva passion livet ut i ett förhållande är därför dumdristigt. Kraven på passion, som kan vara en följd och en

Precis som de informanterna som menar att passionen är mycket viktigt i en relation är Gähler (1998) och Giddens (2009) överens om att äktenskapet idag är mycket kopplat till och även beroende av just romantik och sexualitet. Passion är alltså något mycket betydelsefullt i ett äktenskap och våra informanter menar att denna är mycket stark inledningsvis, men att den försvagas med tiden. Om något som är mycket betydelsefullt i en relation försvinner eller försvagas löper det givetvis en större risk för separation eller skilsmässa. Detta skulle kunna förklara delar av varför befolkningen idag skiljer sig mer frekvent. Gähler (1998) har undersökt orsaker till skilsmässor och kommit fram till att en vanlig anledning till att två parter väljer att gå skilda vägar är just avsaknaden av passion, trots att en stark kärlek för varandra finns kvar.

Samtidigt som de ökade skilsmässorna skulle kunna påverka våra krav på bland annat passion skulle, som förklaras ovan, också våra krav kunna leda till att fler väljer att gå skilda vägar. Att relationen mellan passion och separationer fungerar cirkulärt stötte vi som väntat på under uppsatsens gång. Vi har som tidigare nämnt dock valt att huvudsakligen fokusera på hur det faktum att folk skiljer sig oftare påverkar individen.

Skilsmässor

”- Vad tänker du på när du hör ordet skilsmässa?

- Skilsmässobarn!”

Alla våra informanter reagerade på liknande sätt som informanten i citatet ovan och samtliga betonade de negativa påföljderna som en skilsmässa innebär för barnen. Informanterna i alla åldrar menar att en skilsmässa är en problematisk situation som barnen drabbas värst av. En äldre informant berättar om sin syn på skilsmässor som mycket traumatiska, inte minst för barnen:

”Jag tycker varje skilsmässa är nästan som en tragedi alltså, det är ett misslyckande (...) De kämpar inte för att hålla ihop alltså. Det är, det, för barnens skull. Om de nu har barn

Öberg (2004) avslöjar däremot att i stort sätt alla svenska forskare idag är eniga om att skilsmässan och separationen i sig inte nödvändigtvis är traumatisk för barnen. Våra

informanter tryckte dock på traumat en skilsmässa och en separation innebär för barn än vad det innebär för de vuxna. Gähler (1998) har genomfört en undersökning som visar att en skilsmässa är en av de sakerna som skulle kasta om vuxna människors liv mest. Gählers (1998) informanter menar att det skulle vara mycket upprivande och traumatiskt, Gähler (1998) har dock inte heller några bevis på att en skilsmässa påverkar barn negativt. Öberg (2004) menar istället att det är relationen mellan föräldrarna som avgör barnens välmående, inte huruvida barnet har skilda föräldrar eller inte. Anledningen till att våra informanter menade att just splittrandet av familjen skulle påverka barnet så negativt beror antagligen på att kärnfamiljen utvecklats till ett så betydande ideal under modernismen.

Äktenskapsrådgivarnas roll har förändrats från att i stort sätt enbart finnas till för att lappa ihop äktenskap till att se till att parterna sköter skilsmässan vänskaplig och kan enas om till exempel barn (Öberg, 2004). Att normen för att hålla ihop var starkare förr har de äldre förklarat och de yngre håller med om att det inte är lika stigmatiserat att skiljas idag.

Det var inte bara en orubblig norm utan också en praktisk nödvändighet att hålla ihop förr då det var tuffare tider. En informant menar att det ekonomiskt inte var möjligt att skiljas. Hon tror att detta är en bidragande faktor till varför fler skiljer sig idag, att man inte går igenom något så jobbigt tillsammans som till exempel svåra ekonomiska förhållanden i landet. Visst är det av betydelse att man inte hade den ekonomiska möjligheten att gå skilda vägar, men samma informant menar också att tuffa tider svetsar samman parterna känslomässigt. Denne svarar på frågan varför det kan vara svårare att hålla ihop idag:

”Ja, därför att man behöver inte kämpa lika mycket idag… Jag måste berätta för er att jag är ett krigsbarn på så sätt att min far var ute i det militära några år under den period som jag var mellan sex och (…) ja det var mellan -38 och -45. (...) Min mor var en småskolelärarinna i en liten by i Dalarna och det var ju en kamp, förstår ni! Vi hade ju ransonering, vi hade inte skor, vi hade inte mat, vi hade ingen frukt. Jag kommer ihåg när de första bananerna kom och det

var (...)”

kategorin menar att det är gemenskap och/eller svåra upplevelser som binder parter samman. En av informanterna formulerade sig på följande sätt:

”(...) Jag tror att det blir det av den anledningen att man har mycket mer att dela så att säga. Man kan prata om gamla foton, det kanske låter tråkigt liksom *skratt*, eller vilket av barnen

var det som gjorde det… och kommer du ihåg den resan vi var på när vi gjorde det, eller när vi flyttade… ”När var det? -Ja men det var när vi bodde på Gävlegatan!” Liksom att man

delar på det där på något sätt och det tror jag är lite kumulativt ju längre man har bott tillsammans, att det blir mer…man delar väldigt mycket, jag tror att det ändå tillför något i

livet, (...)”

En annan informant berättar om hur traumatiska händelser i familjen kan stärka ett äktenskap:

”(...) det har ju varit två jättetraumatiska händelser för oss då, vi väntade en pojke som vi förlorade 2009, sen har vi en dotter som föddes 2010, så två nu då och sen väntade vi barn igen som vi skulle fått i december förra året och var tvungna att göra en abort för att den hade då en… hjärnskada så att vi var tvungna att göra abort. De två händelserna har ju påverkat oss väldigt mycket. Dels synen på varandra tror jag och sen också att vi uppskattar vår dotter så himla mycket, som vi har, som är i livet liksom. Så att det gör att man har en annan... vi har bara varit tillsammans i 6 år, jag och min fru men det känns som att vi har känt varandra väldigt mycket längre för att vi har upplevt så mycket traumatiska händelser tillsammans

under en väldigt kort tid.”

Eftersom vi är relativt jämställda i Sverige idag är det möjligt även för kvinnor att separera (Hofsten, 1983). För att förstå attitydförändringar till livslång kärlek och separationer måste man se på hur de praktiska omständigheterna har förändrats med tiden. Att en anledning till att det är svårare att hålla ihop idag är de ökande praktiska möjligheterna för kvinnor att skiljas och ekonomiskt klara sig på egen hand bekräftar alla våra äldre informanter. En av dessa uttrycker sig på följande sätt;

Diskussion

Kärlek, äktenskap och familj

Som vi nämnde inledningsvis så utgår vi ifrån Giddens (2009) tes om att moderniseringen var en bidragande faktor till uppkomsten av kärnfamiljen och att precis som våra praktiska

omständigheter. I och med industrialismen och moderniseringen, förändrades också vårt sätt att tänka och våra attityder. Att kärnfamiljen idag upplöses av skilsmässor menar våra informanter är en risk för barnen. Svaren vi fått skulle förmodligen sett annorlunda ut om vi hade kunnat genomföra intervjuerna under ett tidigare sekel. Detta på grund av att alla våra informanter lever i ett modernt samhälle, där kärnfamiljen ses som den ultimata

familjekonstellationen (Kristjánsson, 2001). Den tid individer lever i präglar deras sätt att bedöma vad som är bra respektive dåligt. Ett exempel på detta är att skilsmässor har blivit mindre och mindre tabubelagt i takt med att skilsmässorna ökat och vi bryter lättare upp våra relationer om vi inte är nöjda med dem. Vår poäng är att i en annan tidsepok, där kärnfamiljen inte nödvändigtvis skulle vara idealet, troligen inte heller skulle se upplösningen av

kärnfamiljen som dålig och som en risk för barnen. Som nämnt i avsnittet “tidigare forskning” innebär begreppet familj i vissa länder en man och flera fruar eller en kvinna och flera män (Goldberg, 2011). Detta bekräftar att kärnfamiljen är en modern och västerländsk

familjekonstruktion. Om familjeidealet i dagens Sverige exempelvis var polygamiska äktenskap med hemmavarande mor- och farföräldrar skulle rimligtvis kärnfamiljen

normativa familjekonstellationen inte längre är kärnfamiljen och om det enda traumatiska med en skilsmässa är att inte bibehålla sin position i en normativ familjekonstellation innebär det att en skilsmässa inte alls skulle anses som något traumatiskt för barn längre. Kanske rentav något fördelaktigt?

Förväntningar och krav på romantik och våra

partners

Genom våra intervjuer har vi förstått att en anledning till de ökade skilsmässorna är den möjlighet vi har att skilja oss idag. Våra informanter har främst tryckt på kvinnans ökade möjligheter i samhället, däribland hennes numera självständiga ekonomiska situation. Många informanter menar att denna frihet och möjlighet att skiljas har bidragit till att man idag ställer högre krav på sin relation. Detta i enighet med vår ursprungsteori från Giddens (2009) om att vi idag ställer orimligt höga krav på våra partners. Några av informanterna menar att man idag utformar en slags mall av sin idealpartner redan innan man träffas. Det är möjligt att man, då man lär känna sin partner fullt ut, upptäcker egenskaper hos denne som man blundat för i förälskelsefasen och som inte stämmer överens med kravlistan. Att sätta upp högre krav på sina partners menar både Giddens (2009) och våra informanter är en attitydförändring som bland annat grundar sig i möjligheten till att skilja sig idag, då främst för kvinnor.

De yngre och de mellersta informanterna menar alla att man även ställer höga krav på passion i dagens förhållanden. Den slutsats som är mest betydande i detta material är att alla

Skilsmässor

De tre ålderskategorierna har olika syn på livslång kärlek och separationer. Vi såg ett tydligt mönster i att den yngsta gruppen, som växte upp då skilsmässorna i samhället var många, anser att livslång kärlek är något mycket svåruppnåeligt och att slumpen avgör om man lyckas hålla ihop. De mellersta, som alla erfarit långa relationer, har ett mer realistiskt

förhållningssätt till relationer i allmänhet. En längre relation innebär vanligen upp- och nedgångar och de tror att det som avgör huruvida man håller ihop eller inte är hårt arbete på relationen, och inte slumpen. Informanterna i denna ålderskategori vet själva hur det är att jobba på en relation och har sett omgivningens, främst vännernas, skilsmässor och tagit lärdom av dessa. De yngre har i större utsträckning växt upp med kompisars och egna föräldrars skilsmässor. De har därför vuxit upp i en nära omgivning med många skilsmässor och verkar ha upplevt att en relation kan ta slut, trots hårt arbete. Detta kan ha bidragit till deras syn på att livslång kärlek inte handlar om arbete på relationen, utan snarare är ett lotteri i den mening att slumpen avgör om man lyckas hitta någon som utvecklas åt samma håll som en själv. De äldre informanterna, som har sett de ökade skilsmässorna i befolkningen utifrån, tror att det är svårare att hålla ihop idag. Den informant som vuxit upp med skilda föräldrar lät sig inte påverkas av sina föräldrars, enligt informanten själv, dåliga exempel. I en tid av få skilsmässor ansågs informantens familjesituation vara olycklig och tragisk, eftersom skilsmässor var ett sådant stigma upplevde även informanten skilsmässan som mycket negativ. Samhällets påverkan ledde till att informanten själv fick en negativ inställning till skilsmässor. De yngre informanterna som vuxit upp med samma familjesituation, men i en tid där skilsmässor var mindre stigmatiserat, har inte denna inställning.

De yngsta, som till skillnad från de mellersta och de äldre, vuxit upp i en tid full av

Övergripande slutsats

Våra slutsatser är att alla våra informanter har en tro på och en längtan efter livslång kärlek. Detta visar på att det verkar finnas en inre orubblig tro på livslång kärlek hos våra informanter som inte har påverkas av samhällets förändringar. Den livslånga kärleken kan därför inte förklaras av Durkheims (1995) tes, vår utgångspunkt, om att samhällsförändringar påverkar individers attityder.

Våra informanter har vuxit upp i tider då samhället har sett ut på olika sätt och då

befolkningen skiljt sig i olika hög utsträckning. De tre ålderskategorierna har därför en relativt olik syn på separationer, vilket kan förklaras med Durkheims (1995) tes om att

samhällsförändringar påverkar individers attityder.

Vi har kommit fram till att våra informanters tro på livslång kärlek inte har blivit påverkade av att individerna i befolkningen skiljer sig i högre utsträckning, de har dock en skild inställning till kärlek och syn på vad kärlek är. Våra informanters attityder till separationer verkar däremot ha påverkats av att befolkningen skiljer sig i högre utsträckning.

Referenser

Tryckta källor

Agell, Anders. Arve-parés, Bigrit. Björnberg, Ulla. (1993). Modernt Familjeliv och

Familjeseparationer- En antologi från ett forskarseminarium. Stockholm:

Socialvetenskapliga foskningsrådet.

Andersson, Bengt-Erik. Gunnarsson, Lars. (1990). Svenska småbarnsfamiljer. Lund: Författarna och studentlitteratur.

Aspers, Patrik. (2007). Etnografiska metoder - Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber AB.

Becker, Howard S. (1998). Tricks of the trade- how to think about your research while you´re

doing it. The university och Chicago press.

Boëhius, Carl Gustaf. (1983). Varför har det blivit så svårt att hålla ihop? Värnamo: Författarna och bokförlaget prisma.

Boglind, Ander. Eliasson, Sven. Månson, Per. (2005). Kapital, rationalitet och social

sammanhållning. Stockholm: Nordsteds akademiska förlag.

Bryman, Alan. (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Creswell, John W. (2007). Qualitative Inquiry & Research Design- Choosing among five

approaches. California: Sage Publications inc.

Durkheim, E. (1973). The dualism of human nature and its social conditions. I Bellah, R.

(red.) Emile Durkheim on Morality and Society. Chicago: University of Chicago Press.

Durkheim, E. (1982). The Rules of Sociological Method. New York: The Free Press. Durkheim, E. (1993). Ethics and the Sociology of Morals. Buffalo, New York: Prometheus Books.

Durkheim, E. (1995). The Elementary Forms of Religious Life. New York: The Free Press. Durkheim, E. (2002). Moral Education. New York: Dover Publications.

Edvardsson, Bo. (1995). Minnesrekonstruktion av sexuella övergrepp av förövare respektive

offer: ett rättsfall med två flickor och en vuxen man. Örebro: Akademin för juridik, psykologi

och socialt arbete.

Foucault, Michel. (2002). Sexualitetens historia- Band 1 viljan att veta. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Giddens, Anthony. (2009). Sociology. Malden USA: Polity Press.

Goldberg, Ted. (2010). Samhällsproblem. Lund: Författarna och studentlitteratur.

Gähler, Michael. (1998). Life after devorce- Economic, social and psychological well-being

among Swedish adults and children following family dissolution. Edsbruk: Akademitryck AB. Hearing om skilsmässor och familjesplittring. (1993). Stockholm: Regeringskansliets

offsetcentral.

Johansson, Thomas. (2009). Svenska småbarnsfamiljer. Malmö: Författaren och liber AB. Kristjánsson, Baldur. (2001). Barndomen och den sociala moderniseringen- om att växa upp i

Norden på tröskeln till ett nytt millenunium. Stockholm: Lärarhögskolan.

Kollind, Anna Karin, Liljeström, Rita. (1990). Kärleksliv och föräldraskap. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Lewin, Bo. (1979). Om ogift samboende i Sverige- med tonvikt på samtida förhållande. Uppsala: Uppsala universitet.

Lundquist, Åsa. (2007). Familjen- i den svenska modellen. Umeå: Boréa Bokförlag.

Millar Bidwell, Lee D. Vander May, Brenda J. (2000). Sociology of the family- investigating

family issues. United states of America: Allyn & Bacon.

Nordquist, Gösta. (1949). Bättre äktenskap. Stockholm: Svenska kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag.

Öberg, Bente. Öberg, Gunnar. (2004). Skiljas- men inte från barnen. Stockholm: Mareld.

Elektroniska källor

“Bröllop och vigsel info”. Nedladdad 2012-05-23 från vigsel.infos hemsida.

http://www.vigsel.info/vigsel.htm

“Polygami”. Nedladdad 2012-05-23 från nationalencyklopedins hemsida.

http://www.ne.se/sok?q=polygami

“Skilsmässa”. Nedladdad 2012-05-23 från Sveriges domstols hemsida. http://www.http://www.domstol.se/Familj/Skilsmassa/

“Giftermål och skilsmässor”. Nedladdad 2012-05-23 från Statistiska centralbyråns hemsida.

http://www.scb.se/Pages/GsaSearch____287280.aspx?QueryTerm=skilsm%c3%a4ssor&Page Index=1&hl=sv

“Många skiljer sig få år efter vigseln”. Nedladdad 2012-05-23 från Statistiska centralbyråns

http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2011A01C/M%C3%A5nga%20skiljer%20sig%20f% C3%A5%20%C3%A5r%20efter%20vigseln.pdf

“Skilsmässor efter tid”. Nedladdad 2012-06-11 från Statistiska centralbyråns hemsida.