En fallstudie av Quebec Separatism

(1)

Institutionen för samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp

Vårterminen 2009

Separatism

En fallstudie av Quebec

(2)

Abstract

This essay is focusing on separatism and nationalism in the Canadian province Quebec. The study has been conducted by using theories concerning nationalism and separatism and later on applying them to this specific case. The aim was to investigate the reasons why separatism has emerged in Quebec and to find out the relationship between Quebec and the rest of Canada. This is to be done both through a historic as well as current perspective in which both literary resources as well as the internet has been used to find reliable information. The essay is also investigating whether Quebec has any real basis for their will to succeed by taking a closer look at international law and relations.

The conclusion of the essay showed that language and resentment are two of the most important reasons to why separatism has arisen in Quebec. Nationalism has been strong since Canada was a colony and this shows a deep historical abutment. The study conducted also shows that international laws available are extremely hard to interpret making it hard to ponder upon the question whether Quebec has the right to succeed or not.

Key words:

(3)

Innehållsförteckning

Figurförteckning ... 4

1 Introduktion ... 5

1.2 Syfte och frågeställningar ... 6

1.3 Avgränsningar ... 7

1.4 Disposition ... 7

2 Teoretiska utgångspunkter ... 9

2.1 Nationalismens roll för separatism ... 9

2.2 Olika sorters separatism ... 11

2.3 Varför uppstår separatism? ... 12

2.3.1 Språk ... 13

2.3.2 Förödmjukelse... 13

2.3.3 Assimilation av minoriteter... 14

2.4 Internationella riktlinjer och definition av ett ”folk” ... 15

2.4.1 Kelsens definition ... 17

2.4.2 Kolonialismen och separatism ... 17

2.4.3 The representative government definition ... 17

2.4.4 Gruppindelningar i samhället ... 18

2.4.5 Analysram ... 20

Påverkan från politisk agenda ... 20

3 Metod och material ... 22

3.1 Quebec ... 22

3.2 Material ... 23

3.2.1 Material rörande Quebec ... 23

3.2.2 Källkritik ... 24

4 Separatism i Kanada under 1900-talet: ... 26

4.1 Separatismens grunder ... 26 4.1.1 Språk och kultur ... 26 4.1.2 En känsla av förtryck ... 28 4.1.3 Partipolitik... 29 4.2 Separatism i förändring ... 30 4.2.1 Konflikt ... 30

4.2.2 Skapa särställning inom Kanada ... 31

4.2.3 Efter omröstningen 1995... 33

4.3 Hur kan man se att separatismen har utvecklats under 1900-talet? ... 33

5. Analys av Internationella riktlinjer i förhållande till Quebec 35

5.1 FN:s riktlinjer ... 36

5.2 Har Quebec i internationell rätt stöd för att bli självständiga? ... 37

6 Slutsats ... 40

6.1 Vidare forskning ... 40

(4)

Figurförteckning

Figur 1: olika sorters separatism 12

Figur 2: Analysram och definition av ett folk 20

(5)

1 Introduktion

Separatism och kampen för självständighet har länge påverkat den internationella politiken och skapandet av nya stater. 1923 splittrades Ottomanska riket och i och med denna splittring skapade nya stater. 1971 blev Bangladesh en egen stat som då skapades av en grupp, geografiskt tillhörande såväl Indien som Pakistan. 2006 delades Serbien och Montenegro i två vilket har kommit att bli den sista delningen av vad som tidigare kallats Jugoslavien efter åratal av separatistiska rörelser och utbrytarstater. Dessa tre är bara ett fåtal fall som kan användas som exempel där separatism har lett till internationellt erkända stater. Dessa kan ses som historiska delningar men än idag ligger separatism till grund för många konflikter. Denna uppsats kommer huvudsakligen att fokusera på är den kanadensiska delstaten Quebec och dess kamp för självständighet.

(6)

Att bygga en gemensam nationalitet är inte lätt, något som kanadensarna är medvetna om. För att skapa en nationell identitet krävs det dels att befolkningen känner tillhörighet till ett enda politiskt samhälle och dels att det finns en känsla av att ta ett tydligt steg från andra folk. Kanada består av två nationaliteter med starka band till historien. Fransktalande invånare vill få mer utrymme för den franska kultur och identitet som deras nationalism och landet splittrades i många frågor, bland annat kulturella och religiösa då de två parterna tillhörde och tillhör än idag, olika religiösa skolor.

Under 1900-talet förvärrades situationen. Ett par tydliga exempel finns att återknyta till; Det första exemplet är den tysta revolutionen i Quebec som skapade ett mer urbant Quebec där det politiska intresset växte. Målen för Quebec blev att ytterligare bevara den franska kulturen, det franska språket och religionen inom Kanada.. Det andra exemplet är en av de mest radikala grupperna i Quebec som kallades Front de la

Liberation du Quebec (FLQ) och som under Oktoberkrisen 1970 kidnappade en brittisk

diplomat och Quebecs arbetsminister kidnappades och mördades.

Som vi kan se av ovanstående redogörelse för den kanadensiska historien är separatismen och delningen mellan fransktalande och engelsktalande invånare djup. Att skapa ett självständigt Quebec har av många ansetts vara enda lösningen och de senaste 30 åren har till och med folkomröstningar genomförts där frågan varit just självständighet i Quebec. Frågan om huruvida invånarna i Quebec någonsin kommer att kunna skapa en egen stat utanför federationen Kanada har många gånger diskuterats med varierande resultat. Emellertid kvarstår det faktum att det idag finns riktlinjer inom internationell rätt som berör separatism och delande av stater. Om dessa riktlinjer skulle efterföljas skulle situationen för Quebec kunna vara en annan. Därför kommer denna

uppsats att närmare diskutera Quebec i förhållande till de riktlinjer som framtagits av FN och se hur detta skulle kunna påverka Quebecs kamp för självständighet.

1.2 Syfte och frågeställningar

(7)

Följande frågeställningar diskuteras:

- Hur har separatismen har utvecklats under 1900-talet? - Har Quebec i internationell rätt stöd för att bli självständiga?

Dessa två frågeställningar kommer vara grundstommen för denna uppsats. Den första frågeställningen avser att beskriva Quebecs utveckling under 1900-talet och grunderna till separatismen samt utvecklingen som skett under denna tidsperiod genom att applicera teoretiska perspektiv av nationalism och separatism på den aktuella situationen. Genom att sedan analysera hur separatismen i Quebec påverkar såväl politiskt som på en mer daglig basis är tanken att kunna observera hur den historiska bakgrunden lett fram till dagens läge

Den andra frågan framställer sedan ett mer analytiskt perspektiv där avsikten är att analysera hur internationella kontakter och internationell rätt kan påverka huruvida Quebec har rätt att bli självständiga från Kanada. Genom att närmare diskutera den FN:s internationella riktlinjer för separatism och definitionen av ett folk kommer sedan Quebec diskuteras utifrån dessa.

1.3 Avgränsningar

Denna uppsats kommer bara att diskutera 1900-talets Quebec och vad som inträffat under denna tid. Den historia som redovisats i inledningen fungerar som en grund för resterande uppsats och ger insikt i Quebecs tidiga historia. Utvecklingen efter 2000 är utan tvivel också intressant i sammanhanget men för att kunna diskutera det material som påträffats under förarbetet har jag valt att fokusera på 1900-talet, och då i synnerhet den senare halvan av århundradet.

1.4 Disposition

Denna uppsats inleds efter denna introduktion med en diskussion om teoretiska utgångspunkter, kapitel 2, och forskning som finns på området separatism och

(8)

Det sistnämnda diskuteras här för att det senare ska kunna göras en analys av huruvida Quebec har rätt till självständighet. Här presenteras den analysmodell som kommer användas i uppsatsen. I nästa kapitel, kapitel 3, diskuteras den valda metoden för uppsatsen samt det material som använts.

(9)

2 Teoretiska utgångspunkter

Detta kapitel kommer att behandla vad som traditionellt kallas teoretiska utgångspunkter. Det kommer att ligga till grund för den faktiska analysen av Quebec i kapitel fem.

I arbetet med att få fram litteratur rörande teoretiska utgångspunkter har fokus legat på de två huvudtermerna separatism och nationalism. På dessa ämnen finns mycket skrivet och då många litterära källor framhäver liknande teorier och bakgrund har ett urval gjorts där ett fåtal källor valts ut. Dessa kommer användas för att förklara såväl nationalism och separatism. Dels har Metta Spencers (1998) bok Separatism kommit att vara en viktig utgångspunkt för denna uppsats. Just denna bok innehåller en väl utförd analys av separatism i olika delar av världen, däribland även Quebec, och de teoretiska utgångspunkter som presenteras framstår som mycket väl genomtänkta. För att få ännu en ingångsvinkel har annan litteratur även framtagits då på ämnet nationalism. Här har urvalet lett till Benedict Andersson (1991)s bok Imagined communities: reflections on the

origin and spread of nationalism, Thomas H. Eriksen (1993)s bok Etnicitet och nationalism samt Ernest Gellners (1999) analys av de två förstnämna böckerna i boken Nationalism. Dessa ger tillsammans en nyanserad bild av vad nationalism innebär och

hur det kan leda till separatistiska strömningar. Vi kommer nu närmare diskutera de teorier som presenteras i ovan nämnd litteratur.

2.1 Nationalismens roll för separatism

Ett viktigt begrepp som ofta förenas med separatism är nationalism, då detta ofta är grunden till separatism från första början. Då separatismen i Quebec kan ses till att ha sitt ursprung i nationalism kommer detta därför vara en central punkt även i denna uppsats. Nationalism definieras av Gellner (1999) på följande sätt:

”Nationalismen är en politisk princip som hävdar att en kulturell likhet är det

(10)

tillräckliga villkoret för legitim tillhörighet: endast medlemmar av rätt kultur får ansluta sig till enheten i fråga, och alla dess medlemmar måste göra det”

( 1999:21-22).

Denna definition med fokus på den politiska aspekten av nationalism möter sin motpart hos andra forskare såsom Benedict Andersson (1991). I hans bok Imagined Communities framställs de kulturella aspekterna och den kraft som finns hos den nationella identiteten och känslan (Eriksen 1993:126). Andersson (1991) menar emellertid att nationer som politisk makt inte är självklara utan att de istället är något fabulerat. Han skriver:

”I propose the following definition of the nation: it is an imagined political community – and imagined as both inherently and sovereign (…) Nationalism is not the awakening of nations to self-consciousness: it invents nations where they do not exist”

(Andersson 1991:5-6).

Andersson (1991) är intresserad av det faktum att så många människor är villiga att dö för sin nation vilket kan ses som ett tecken bland många att nationalism spelar stor roll i vår värld.

Trots att dessa båda författare har olika syn på vad nationalism är de överens om att nationer är ”ideologiska konstruktioner som försöker slå en bro mellan (självdefinierad) kulturell grupp och en stat” (Eriksen 1993:126).

(11)

varför separatism, med nationalismen som grund, inte kan mobilisera medborgarna på önskat sätt. Utan effektiv styrning tappar nationen i styrka.

Enligt författarna är det svårt att definiera nationalism och kategorisera det. Eriksen (1993) vill kategorisera nationalismen som en ontologi och inte som en ideologi. ”Nationalismen kan ingjuta lidelser och djupa känslor bland sina anhängare. Ofta hämtar den sin symbolik från religion och myt och denna har ofta en våldsam prägel” (Eriksen 1993:135). Förutom en våldsam framtoning med militärparader ed. gör nationalismen anspråk på symboler som länge betytt något för tillhörigheten hos människor och ser till att detta börjar symbolisera nationen eller nationalstaten istället. Nationen framställs ofta också som en helig gemenskap där religion blir en stor del av gemenskapen (Eriksen 1993:135).

2.2 Olika sorters separatism

Forskarna och författarna Ghani och Lockhart (2008) menar att målet för en utbrytarstat är: ”a fully functioning and sovereign state that is more autonomous and less dependent than before” (Ghani och Lockhart 2008:178).

I diskussionen om nationalism och separatism framför allt, är det viktigt att belysa den uppdelning mellan modern separatism och kolonial separatism som finns. I första kapitlet av sin bok Self-determination and national minorities skriver Thomas D. Musgrave (1997):

”The concept of self-determination originally developed throughout Europe and

the United States in the eighteenth and nineteenth centuries. In essence, self- determination is understood to occur whenever a people freely determines its own political statues (…) In Central and Eastern Europe, on the other hand, the notion of self-determination was based primarily on the nineteenth century phenomenon of nationalism (…)” (Musgrave 1997:2).

(12)

har byggt på etnisk tillhörighet snarare än politisk samhörighet. I Frankrike och Storbritannien innebar självständighet tidigt rätten att delta i politisk debatt och rätt till en representativ regering. I den nationalism som växte upp under 1800-talet, innebar självständighet att varje nation själva kunde bestämma över sitt öde och då separera från moderstaten. Nationalismens grundtanke är just att fred kan uppnås först när alla nationer och folk har en egen stat i ett geografiskt avgränsat område.

Separatism har också spelat stor roll för andra delar av världen än Europa och USA som diskuterats ovan. Under 1800-talet väcktes separatistiska idéer till liv i de kolonier som vid denna tid fanns i stora delar av världen. I exempelvis the Canadian encyclopedia definieras separatism som följer:

“Separatism refers to the advocacy of separation or secession by a group or people of a particular subunit or section from a larger political unit to which it belongs. In modern times, separatism has frequently been identified with a desire for freedom from perceived colonial oppression (…).” (Separatism Canadian

Encyclopedia).

Fig. 1 visar exempel på de olika sorternas separatism.

Modern Separatism Bretagne, Bangladesh, Quebec

Kolonial Separatism Indien, Libanon, Kanada etc.

Fig.1 olika sorters separatism

2.3 Varför uppstår separatism?

(13)

2.3.1 Språk

Spencer (1998) diskuterar alltså som sin första punkt vikten av att kunna kommunicera inom en grupp. Spencer (1998) skriver: ”even today language is often of great importance, not only as a symbol of status but virtually as a material interest, in that many economic resources usually must be expended to acquire proficiency in a foreign language” (Spencer 1998:15).

Spencer (1998) refererar till Gellner (1999) och säger att ett barn med engelska som modersmål har en bättre situation än ett barn vars modersmål är ett okänt afrikanskt språk och lite swahili. Den sistnämnde skulle därför tjäna på att swahili infördes som språk på skolor etc. emellertid menar Spencer (1998) att konflikter mellan grupper inte kan reducerade till en enda nämnare såsom språk i detta fall. I många länder där separatism gror har språk istället blivit en viktig punkt som förs fram för att belysa situationen som helhet. Även om språket isig inte är det essentiella, sätter det fingret på hur en viss grupp med annat språk hamnar längre ner i den hierarkiska skalan av språk som underförstått finns i världen (Spencer 1998: 15).

2.3.2 Förödmjukelse

Nästa punkt som Spencer (1998) diskuterar är förödmjukelse. Spencer (1998) skriver att “Recentment, humiliation and envy may not be logically defenciable in order to be powerful motives” (1998:16) för att sedan hänvisa till Liah Greenfields uttalande “that resentment us the fundamental emotion lying behind nationalism” (1998:16). För att en känsla av förödmjukelse ska väckas menar Greenfield för det första att gruppen i fråga måste känna att de är fundamentalt lika den grupp de känner avund mot, och för det andra att det finns en faktisk ojämlikhet mellan dessa båda parter som är så stor att den är svår att överkomma. Vidare beskrivs denna avundsjuka som en försvarsmekanism och jämför naitonalistisk och separatistiska strömningar med tonåringar från en lägre klass som uttrycker sin avundsjuka gentemot skolkamrater från en högre klass genom att utföra diverse illvilliga spratt. Författaren skriver sedan:

(14)

not want one. Nationalists select and redefine their countrymen’s traits, elevation certain features and ignoring others. The construction of national identity is a job for a humiliated fiction writer, yet when it is done well, it may have historic consequences for his society and for its relations with other societies” (Spencer

1998:17).

Ofta uppkommer också känslor som dessa när en fråga som ses som mycket viktig av en grupp behandlas som en petitess av majoriteten. Alltså, om avundsjukan inte är grundad i rationellt tänkande kan det ändå finnas där och spela en stor roll i relationerna inom ett land. Spencer (1998) framhäver att ”whenever possible, imaginary slights should be rectified, along with the real ones” (1998:18)1

.

Det är också intressant att se hur dessa teorier kring separatism väl stämmer överrens med ovan diskuterat material gällande nationalism. Som ovan nämnt benämner författarna nationalism ”ideologiska konstruktioner som försöker slå en bro mellan (självdefinierad) kulturell grupp och en stat” (Eriksen 1993:126) och det är just den självdefinierade grupp som Spencer (1998) påvisar i sin bok. När en grupp pressas utifrån skapas en gemenskap, inbillad eller verklig, och detta leder till skapandet av en nationell grupp. Detta kan sedan utvecklas till separatism.

2.3.3 Assimilation av minoriteter

För att hantera en spirande separatism har moderstaten ofta använt så kallad assimilation av minoriteter för att få utbrytarstaten att bli en del av staten som helhet igen. I Ryssland har denna metod använts flera gånger genom historien. Ett exempel är situationen i Polen där Ryssland försökte assimilera folket under slutet på 1800-talet då försök gjordes att få polackerna att acceptera rysk-ortodoxa religionen och byta ut polskan mot ryska. Folk tvingades att tala ryska och allmänna möten fick inte längre hållas utan tillåtelse från ryska staten. Denna assimilering misslyckades emellertid och istället för att göra

1_{Som diskuterat i metod och material har Spencers bok Separatism legat till grund för de teoretiska}

(15)

polackerna till en del av det ryska samhället, var det som om sår revs upp och medvetenheten om den polska nationalismen ökade. Separatistgrupper vars enda mål var ett fritt Polen skapades och att försöken att assimilera avstannade (Musgrave 1997:10-11). Detta har även inträffat under Quebecs historia, något som diskuteras i denna uppsats.

2.4 Internationella riktlinjer och definition av ett ”folk”

I sitt inledningskapitel nämner Spencer (1998) även en annan intressant punkt, nämligen motsägelsefull internationell lagstiftning. Separatiströrelser anser sig i många fall ha stöd inom internationell rätt, för att kunna separera från moderstater men vad som egentligen gäller är svårt att utröna. Frågan om huruvida utbrytarstater ska erkännas eller inte är omfattande och det är denna fråga som detta delkapitel kommer att handla om.

Separatism har genom historien till stor del ansetts vara ett nationellt problem och inte något som den internationella arenan bör vara delaktig i såvida det inte handlar om förtryck. Den enda separatistiska konflikt som skapat diskussion FN före andra världskriget som inte handlat om förtryck eller krigsföring är Ålandskonflikten2 när Finland blev självständiga. I och med andra världskrigets slut förändrades synen på separatism emellertid och ett flertal viktiga dokument kompletterades med kapitel om separatism och rätten att skapa en egen stat. Efter 1945 förändrades inställningen till separatism på den internationella arenan, främst inom FN och i de resolutioner som kommit efter slutet av andra världskriget. Separatism och självständighet för alla folk gick från att vara en princip till att bli en lagstadgad rättighet. I den första versionen av förenta nationernas stadgar står det att FN skall förespråka och uppmuntra ”respekt för mänskliga rättigheter, och fundamentala friheter för alla, utan åtskillnader såsom ras, kön, språk eller religion”. Snart efter att dessa stadgar skrivits föreslog Sovjet att självbestämmanderätt för folk (engelsk term ”self-determination of peoples”) även skulle inkluderas i stadgarna. 1945 godtogs detta av USA, Storbritannien och Frankrike och den slutgiltiga tillägget blev: ”baserat på respekt för principen på lika rättigheter och självbestämmanderätt för folk” (Musgrave 1997:63).

Ett flertal ytterligare artiklar i FN:s stadgar kompletterades med rätten till

(16)

självbestämmande för alla folk, däribland artikel 73,74 och 76 samt resolution 421D(V) och 545(VI)3. Rätten till självbestämmande diskuterades då i första hand som en rätt för kolonier att bli egna stater då separatism ansågs vara likställt med koloniernas kamp mot imperialistiska makterna. 1955 förändrades återigen inställningen till separatism genom Chiles förslag att även ge icke-koloniala stater rätt till självbestämmande. Trots att tolv länder röstade mot förslaget från början var majoriteten av alla tredjevärlden länder och kommuniststater för förslaget 1967 infördes en ny resolution i FN:s International

covenant on Economic, Social and Cultural Rights. I överenskommelsen står det:

”1. All peoples have the right to self-determination. By virtue of that right they f reely determinate their political status and freely pursue their economic, social and cultural development.

2. All peoples may, for their own ends, freely dispose of their natural wealth and resources without prejudice to any obligations arising out of international economic co-operation, based upon the principle of mutual benefit, and international law. In no cases may a people be deprived of its own means of subsistence.

3. The States Parties to the present Covenant, including those having responsibility for the administration of non-self-governing and trust territories, shall promote the realization of the right of self-determination, and shall respect the right, in conformity with the provisions of the Charter of the United Nations”

(International covenant on Economic, Social and Cultural Rights 1967).

Trots goda föresatser har denna resolution skapat mycket problem runt om i världen. Många separatiströrelser menar att denna text ger dem rätten att separera från sina moderstater men frågan som då ställs är vad som egentligen avses med ett folk? Vad krävs för att en grupp ska vara ett folk? Ämnet har sedan resolutionen gick igenom 1967 varit mycket omdiskuterat och här kommer vi nu diskutera hur termen folk definieras.

3

Artikel 73 och 74 diskuterar koloniernas rätt till självbestämmande; artikel 74 utgör basen för det förtroendesystem som FN införde för kolonier och kolonialmakterna; resolution 421D(V) bekräftar att FN skall finna sätt som säkrar självbestämmanderätt för alla folk; 545(VI) erkänner rätten till

(17)

Författaren Thomas D. Musgrave (1997) är en av många som sökt klarhet inom ämnet och i hans bok self-determination and national minorities diskuteras begreppet ingående. De punkter som tas upp har här delats in i fyra delar som diskuteras nedan.

2.4.1 Kelsens definition

Musgraves (1997) första definition är den sk. Kelsens definition. Denna definition uppkom på 1950-talet då rättsteoretikern Hans Kelsen försökte definiera ett folk genom vad som fanns att återfinna i FN:s stadgar och lagdokument. Kelsen likställde folk med stat och menade då att vissa FN dokument åsyftade stat när det stod folk (exempelvis ovan nämnda stadgarändringar). Detta var emellertid ingen hållbar definition då de som skrivit tillägget som Kelsen syftade på inte hade för avsikt att folk skulle betyda stat. Ordet folk var särställt från stat, något som cementerades i och med tolkningen av kapitlet i resolution 2625(XXV) som sa att ” ’all peoples’ had the right to self-determination and that ’every state’ had ’the duty to respect this right’” (Musgrave 1997:149).

2.4.2 Kolonialismen och separatism

Att definiera ett folk som en koloni är Musgrave (1997) andra punkt. Här är tanken att ett folk kan definieras som en grupp som lever i ett område de inte själva styr över. Emellertid tog begreppet ingen hänsyn till att det geografiska området kunde inkludera flera olika nationaliteter och etniciteter, som exempelvis före detta afrikanska kolonier. Det var dock sagt att detta skulle överkommas genom en strävan mot en gemensam stat. Efter 1967 kunde emellertid inte denna definition godkännas i och med tillägget i ovan diskuterad artikel i International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights.

2.4.3 ”The representative government definition”

Den tredje definitionen av ett folk är vad Musgrave (1997) kallar the representative

government definition. Här avses ett folk vara en grupp människor inom ett territoriellt

(18)

som ett folk bara för att de är inom ett visst område och denna definition tar hänsyn till språkliga, kulturella eller religiösa faktorer. Dessa tre faktorer utgör ofta grunden till bildningar av grupper och kanske även folk. Det finns idag flertalet länder (däribland exempelvis Kanada och Sri Lanka) där delningar inom landet som försvårar enighet.

2.4.4 Gruppindelningar i samhället

Med denna sorts delningar i bakhuvudet är Musgraves (1997) sista definitioner desto mer intressant. Dessa utgår ifrån grupper i samhället: etniska grupper, minoriteter och

inhemska folkslag. Musgrave (1997) diskuterar många definitioner av folk som

framkommit i FN:s diskussioner genom tiden och har bland annat hittat följande definition från 1972:

”If we look at the human communities recognized as peoples we find that their members have certain characteristics in common, which act as a bound between them. The nature of the most important of these common features may be:

Historical, Racial or ethnic, Cultural or ideological, Geographical or territorial, Economic, Quantative ”(Musgrave 1997:161).

(19)

de inte kommer träffas? Med konflikten i Israel sedan 1950-talet har frågan varit en het potatis i politiken idag och åsikterna är många. Även om det finns omfattande annan lagstiftning att följa i just detta fall, återkommer diskussionen om separatism flertalet gånger.

Problematiken fortsätter när minoriteter hamnar i fokus. Sedan 1919 har man försökt definiera minoriteter och folk som två olika grupper och eftersom bara folk har rätt till självständighet, måste minoriteterna demonstrera att de är ett folk för att få samma rätt. Det finns ett flertal exempel där frågan om huruvida en minoritet är ett folk, exempelvis diskussionen i mitten av 1990-talet när man frågade sig om den serbiska minoriteten bosatt i Bosnien-Hercegovina hade rätt till självständighet eller inte. Om de hade det, skulle de vara ett folk eftersom bara folk har rätt till självständighet (Musgrave 1997:170).

(20)

2.4.5 Analysram

De definitioner av ett folk som diskuteras ovan kommer användas som en analysram för denna uppsats.

Begreppet ”folk” Empirianalys och tillämpning

Kelsens definition

Kolonialism och separatism

The representative government definition

Övriga gruppindelningar i samhället Fig.2 Analysram

När definitionerna i kolumnen till vänster applicerats på fallet Quebec, kommer resultatet infogas i den högra kolumnen. Detta kommer göras för att få en bättre översikt över de resultat som framförs i denna uppsats.

Påverkan från politisk agenda

Utöver ovan diskuterade analysram kommer vi även att diskutera andra termer som har en viss anknytning till ämnet. När fallet Quebec hamnar i fokus spelar ofta politiker och dess agenda. Spencer (1998) menar att politiska agendas och politisk vinning är en viktig kausal faktor till varför separatism uppstår. Politiska ledare anklagas ofta för att framkalla undertoner till motstånd och separatism genom propaganda och politiska kampanjer. Nationalistiska rörelser har många gånger skapat den samhörighet som setts som nödvändig för att bli en egen grupp, och som exempel tar Spencer (1998) upp Sovjetunionens fall då många före detta sovjetledare skapade nya stater genom att påverka den nationalistiska samhörigheten (Spencer 1998:2).

Sammanfattning

(21)

(22)

3 Metod och material

3.1 Quebec

Valet att göra en fallstudie av Quebec har inte varit ett svårt val (trots att detta av vissa, exempelvis Esaiasson et al.2007:19-20, anses vara mindre användbart) då Quebec alltid varit splittrat och på så sätt ger en bra bild av hur separatism kan ta sig uttryck. Att analysera Quebec visar också på hur nationalistiska strömningar kan leda till ytterligare splittring inom en stat men även enighet inom en delstat. Det faktum att Quebec endast ett fåtal gånger tagit till våldsdåd för att framhäva sin situation gör dem än mer intressanta då detta skiljer sig från många andra nationalistiska självständighetsrörelser och utbrytarstater. Fallstudien av Quebec är inte en studie av i bemärkelsen att fler teorier appliceras, utan är ett fall av separatism som analyseras genom en teoretiskt formulerade mall av vad separatism är. Att göra en jämförande studie skulle kunna vara ett alternativ till den valda metoden. Emellertid har detta inte gjorts då mitt intresse för separatism i första hand koncentrerats till Kanada och i synnerhet Quebec. En jämförande studie skulle inte tillåta samma djupgående analys som den valda metoden. Denna uppsats kommer inte att analysera fall utan är en beskrivande uppsats med fokus på ett fall, Quebec.

Fallet Quebec är intressant på grund av sin gedigna historia och de politiska krafter som påverkar inte bara lokalt utan även på nationell basis. Ett av de största politiska partierna i Kanada har sin bas i Quebec och är till viss del nationalistiskt. Politiskt sett är Quebec en stor påverkan på nationell nivå och som denna uppsats kommer uppvisa har självständighetsrörelser en viss makt inom regeringen. Diskussionen om varför separatism uppstått i Kanada är intressant eftersom det inte i första hand handlar om en konflikt på lokal nivå utan påverkar nationellt som ovan nämnt. Det faktum att det inte heller är en situation som nyligen uppstått utan har spår av nationalism som återfinns på flertalet ställen genom historien skapar ett intressant ramverk och historiska skeden är viktiga än idag.

(23)

som dras. De teoretiska utgångspunkterna kommer att skildra olika sätt att definiera och nationalism för att sedan skifta fokus och närmare diskutera hur separatism kan spira ur en nationalistisk grundtanke. Tre olika författares syn på nationalism har diskuterats samt även en huvudteoretiker gällande separatism. De teorier som valts för detta fall kommer sedan appliceras på en fallstudie av Quebec för att på så sätt finna svar på de frågeställningar som återfinns i kapitel 1.

Fokus kommer genom huvuddelen av uppsatsen ligga på separatism med nationalism som bakomliggande drivkraft och hur detta skapat motsättningar mellan Quebec och övriga Kanada.

3.2 Material

Materialet som lagt grunden till denna uppsats kan delas in i två kategorier; dels teoretisk litteratur och dels material rörande Quebec. Den sistnämnda kommer diskuteras närmare här medan det förstnämnda redan analyserats närmare i kapitel 2.

3.2.1 Material rörande Quebec

I arbetet med denna uppsats har litteratur om Quebecs historia tagits från både läroböcker och litterära källor och Internet. Då uppsatsen tar upp aktuella fall som visar separatismen i Quebec har Internet kommit att bli ett viktigt medel för att komma åt dessa. Även information om olika historiska tidpunkter har kommit att vara internetbaserade då det har funnits mer utförlig information om dessa på just Internet. Den litteratur som i huvudsak använts är Jackson och Jacksons (2008) bok Politics in

Canada, en kanadensisk lärobok på universitetsnivå, samt till viss del även Spencers

(1998) bok Separatism och då Whitakers kapitel i denna om Quebec. Detta kapitel analyserar Quebecs nationalism men då boken är skriven 1998 har denna bok inte av uppenbara anledningar inte kunnat analysera händelser under det senaste årtiondet. Jackson och Jacksons bok är däremot skriven 2008 och har därför bra insikt i såväl historiska händelser som dagsaktuella diskussioner.

(24)

konsulterat historiska källor såsom Quebecs regering samt FN:s artikelarkiv för mer information om nyheter, dokument samt bakgrundsmaterial.

3.2.2 Källkritik

Då det finns mycket litteratur på ämnet separatism och nationalism som är till viss del partisk är det viktigt att vara källkritisk och analysera källorna. De kriterier som används är hämtade från Esaiasson et. al. (2007):

- äkthet - oberoende - samtidighet - tendens

Ovan modell har använts för att analysera det material som använts, såväl litterära som Internetbaserade källor. Här följer en diskussion som exemplifierar användandet av modellen.

- Äkthet

Detta första kriterium diskuterar huruvida ett dokument är äkta eller förfalskat. Denna punkt är inte helt aktuell i mitt arbete då det i första hand rör historiska dokument. I denna uppsats har jag i första hand använt böcker och mycket få historiska dokument. De dokument som däremot används, exempelvis FN:s dokument och protokoll, är tagna från tillförlitiga källor såsom FN:s hemsida och kan därför anses vara äkta.

- Oberoende

Kriteriet oberoende kan delas in i tre olika sorters oberoende. Det enklaste sättet att använda dessa tre är att formulera dem som frågor:

- Går det att bekräfta det som diskuteras i källan?

- Hur långt är avståndet mellan den som berättar och berättelsen? - Är berättaren oberoende?

(25)

Mycket få författare, om ens några alls, kan vara helt oberoende och att det kan framstå som mycket ointressant om det inte finns vissa tendenser till beroende i texten då detta skulle ge en relativt platt framställning av det inträffade. Detta kriterium har används för att verifiera det som skrivs i en bok med en annan. Framför allt har Jackson och Jackson (2008) analyserats utifrån detta kriterium.

- Samtidighet

Detta kriterium diskuterar hur lång tid det gått mellan författaren och det inträffade. I litteraturen till denna uppsats är materialet ofta skrivet under 1990-talet och framåt medan händelserna som diskuterats är under större delen av 1900-talet. Källorna kan emellertid ses som pålitliga då det är relativt enkelt att finna dokumentation och bakgrundsinformation för fallen som litteraturen diskuterar. Ett exempel på vad som analyserats här är återigen Jackson och Jackson (2008) samt Musgraves (1997) diskussion om FN och de årtal som diskuteras där.

- Tendens

(26)

4 Separatism i Kanada under 1900-talet: en empirisk

redovisning

Med två grundande nationer som blev en med Kanadas födelse, är problematiken med att finna en gemensam nation stor i Kanada idag. Fransktalande invånare främst bosatta i Quebec, har i mångt och mycket blivit den utsatta parten i konflikten. Med en avvikande kultur och ett förflutet som tillhörande Frankrike är kulturen svår att släppa, något som kommer framvisas i detta kapitel. Detta kapitel

4.1 Separatismens grunder

Inledningsvis kommer bakgrunden till varför separatism diskuteras med utgång i den teori som diskuterats i föregående kapitel, främst Spencers (1998) diskussion om grunder till separatism.

4.1.1 Språk och kultur

För att skapa en bra nationell gemenskap, en identitet för ett land, kan ett flertal olika frågor spela in. Jackson och Jackson (2008) listar ett par saker listade som kan hjälpa till för att skapa en identitet. Dessa kan delas in i två generella grupper, övergripande värderingar och nationella symboler.

övergripande värderingar

Här diskuterar Jackson och Jackson (2008) vikten av att känna gemenskap genom politiska intressen och värderingar. Här innefattas främst synen på hur ett samhälle ska vara uppbyggt, med parlament, premiärminister etc., men även rättigheter och friheter såsom religionsfrihet och yttrandefrihet. Kanada är multikulturellt och med detta skapas såväl mot- som medgångar. Då det har visat sig vara viktigt att bevara de minoriteter som finns inom landet har även vissa speciella rättigheter för minoriteter, däribland den fransktalande minoriteten, skrivits in i grundlagen (Jackson och Jackson 2008:68). Författarna ger anvisning om att Kanada, om än splittrat, försöker ena de olika sidorna. övergripande nationella symboler

(27)

konfederationen 1867. Detta har skapat ett starkare band då de båda kan enas under samma flagg. Nationalsången oh, Canada har inte varit nationalsång speciellt länge. Det var 1980 som sången ersatte den engelska sången the marple leaf forever vars text anspelade på den brittiska segern över franska Quebec. Nog är sången i sig enande med ord såsom God, native land, och true north skapat viss nationalism men vill man ha ett exempel på djupet av den pågående konflikten mellan fransk- och engelsktalande kanadensare är diskussionen om huruvida den franska eller engelska versionen borde sjungas först intressant. Den slutgiltiga lösningen på problemet har kommit att bli att sjunga båda versionerna samtidigt. Idag finns även en version av nationalsången där den franska och engelska versionen blandas.

Då Kanada är en före detta brittisk koloni är landet än idag en monarki och alla nya medborgare måste svära sin heder till drottningen och hennes representativa generalguvernör. För många kanadensare är generalguvernören en symbol för självständighet och makt. För andra, framförallt invånare från Quebec, är drottningen och generalguvernören en metafor för det förtryck som utövats gentemot dem av britter och senare av engelsktalande kanadensare.

Den sista symbolen som diskuteras här är den som Jackson och Jackson (2008) kallar för gemensamma hjältar genom historien. Vikten av att ha något slags gemensamt ur en historisk synvinkel kan vara mycket viktigt för den nationella sammanhållningen. I Kanada är det emellertid svårt att finna sådana symboler som personer som står för något båda parter kan ty sig till. De hjältar som det berättas om inom den engelska kulturen handlar som män, och i vissa fall även kvinnor, som besegrat fransmännen och vise versa. Ett exempel är Louis Riel, en ledare bland urinvånarna som ledde protesterna mot regeringen i slutet på 1800-talet. Riel protesterade mot det faktum att det nyligen skapade delstaten Manitobas invånare bara fick gå i engelsktalande skolor trots att de, enligt konstitutionen, hade rätt att välja romerskkatolska franska skolor istället. Han avrättades av styrande engelsktalande makter då han sågs som ett stort hot. Han ses än idag som en stor patriot bland fransktalande kanadensare (Jackson och Jackson 2008:50-63).

(28)

förstå, franska varit det mest centrala språket och det är i den kanadensiska konstitutionen accepterat som ett officiellt språk. I Kanada får man idag lära sig både engelska och franska i skolan. Eftersom franska är en så stor del av kulturen i Quebec har man många gånger försökt gynna detta språk i just Quebec. Trots att både franska och engelska är officiella språk har engelskan på många ställen i Quebec prioriterats bort eller helt enkelt försvunnit. 1988 startades en hätsk debatt då Quebec lade fram en lag som sa att engelska skulle tas bort från vägskyltar och liknande i Quebec (An Act to Amend the Charter of the

French Language 1988). Detta reagerade många starkt på, framför allt engelsktalande

invånare i Quebec. William Johnson (1988) , kolomnist på Montreal Gazette skrev:

“The banning of outdoor English signs, with or without the notwithstanding clause, whether for two, five, or a hundred years, sends one clear message: English is not wanted, English is viewed as a threat, and the many harassments which have decimated the community will continue, perhaps intensified”

(Johnson 1988)

I detta exempel på ett språkligt dilemma kan man uppfatta hur språket använts som ett sätt att politiskt föra fram Quebec och fransktalande invånarna i Kanada på agendan. Även om regeringen i slutändan såg till att även engelska skulle tillämpas blossade debatten upp och belyste ett existerande problem. Trots att franskan fick en ställning som officiellt språk tillsammans med engelskan tack vare konstitutionen 1867 har en långsiktig lösning som godkänts av båda parter aldrig kunnat nås.

4.1.2 En känsla av förtryck

(29)

assimilation (Jackson och Jackson 2008:80). Spencer (1998) säger att även om det kanske inte finns en grund till att Quebecs invånare skulle känna sig kränkta kan de fortfarande vara det:

”Never mind that anglophones have on intention to humiliate francophones, never

mind that they done nothing in particular to injure them. I f the francophones fell humiliated, they are humiliated, and they may feel a need to do something about it” (Spencer 1998:16).

Många gånger har detta verkliga eller inbillade förtryck, legat till grund för ändringar som försökt genomföras inom kanadensisk politik. Detta diskuteras mer ingående nedan.

4.1.3 Partipolitik

När vi diskuterar politik på en nationell nivå i Kanada ser vi snabbt hur Quebecs agenda påverkat den nationella politiken. Författaren Whitaker menar att nationell politik i Kanada allt som oftast är centrerad runt Quebec. Med detta menas dock inte att Quebec får som de vill men att de i mångt och mycket lyckas framföra sina krav på ett sätt som tvingar politikerna i Ottawa att finna ett sätt att möta dessa krav (Whitaker i Spencer 1998: 283).I följande kapitel kommer det bevisas att många av de största kriserna och tidpunkterna i kanadensisk historia varit haft Quebec i fokus. Regionalt arbetar alla de tre största partierna i Quebec nationalistiska och påstått separatistiska i en eller annat tappning. Ett av de stora partierna Action Democratique (ADQ) ändrade nyligen ordval i sina kampanjer och talade om autonomi istället för separatism, självständighet och självständighet men detta avfärdar vissa som en ren ordlek. Tanken är den samma (Jackson och Jackson 2008:248).

(30)

4.2 Separatism i förändring

Som nämnt här ovan är separatismen i Quebec idag inte lika aggressiv som den en gång varit men diskussionen om hur separatismen tagit sig uttryck främst under 1900-talet är emellertid mycket intressant och mycket av det som hänt färgar politiken än idag. I detta kapitel kommer separatismen i Quebec uttryck under just 1900-talet diskuteras och hur detta har lett fram till dagens situation. Följande historiska tillfällen kommer bland annat att belysas: Oktoberkrisen, Meech Lake Accord och Charlottetown Accord.

4.2.1 Konflikt

På1950- och 60-talet politiserades kampen för självständighet. Det som började som den tysta revolutionen blev snart en utmaning för den kanadensiska federalismen och den kanadensiska statens existens. Istället för att vara passivt nationalistiska, vaknade separatismen till liv och med sekularisering, industrialisering och urbanisering förändrades samhället radikalt. Regeringen i Quebecs tilltaganden förändrades; förändringarna påskyndades ytterligare med hjälp av införandet av sociala skyddsnät och en agenda där skyddandet av språk, kultur och religion blev målet (Jackson och Jackson 2008:226). I konstitutionen fanns ingen bas för rätten till självbestämmande och att bryta sig ur federationen Kanada och detta skapade debatt. Pressen på den nationella regeringen ökade allt mer och med stöd från den franska presidenten Charles de Gaulle växte stödet för de separatistiska rörelserna även internationellt. En av de mest radikala grupperna kallades Front de la Libération du Quebec (FLQ). De var mycket radikala i sitt sätt att agera för ett fritt Quebec och år 1970 kulminerade deras arbete med det som kommit att kallas för Oktoberkrisen. Rörelsen kidnappade en brittisk diplomat och Quebecs arbetsminister kidnappades och mördades. Hundratals invånare från Quebec arresterades och genom att använda den sk. War measures Act4 fick poliskåren mer makt att arrestera och kvarhålla misstänkta. Quebecs dåvarande premiärminister Robert Bourassa fick mycket kritik för användandet av War measures Act men försvarade sitt tilltagande men 1983 valdes han om.

4_{War Measures Act var en lag som skulle användas vid krissituationer såsom krig. Lagen gjorde det möjlig}

(31)

4.2.2 Skapa särställning inom Kanada

Efter oktoberkrisen 1970 var situationen i Kanada ohållbar. Nationalismen och känslan av förtryck ökade och gav bränsle till vidare utveckling rent politiskt. År 1980 hölls den första självständighetsomröstningen i Quebec. 60 procent röstade emellertid nej till att Quebecs regering skulle arbeta mer aktivt för självständighet vilket innebar en oförändrad situation för Quebec. Istället började Quebec förespråka särställning för Quebec och ville ha ett tillägg till konstitutionen. Ett omfattande projekt startades och 1982 stod ett förslag klart rörande fri- och rättigheter något som förespråkades av samtliga provinser. Emellertid motsatte sig Quebec förändringen när detta skulle röstas igenom. Man sa att förslaget inte lyckats synliggöra Quebec och erkänna Quebec som en distinkt nation (Jackson och Jackson 2008:167). Trots detta godkändes tillägget vilket upprörde Quebec. Som följd lovade den nya regeringen i Kanada, med Bourassa i spetsen att nya konstitutionella förändringar skulle diskuteras med Quebecs regering. 1987 stod det första förslaget om förändring klart, det så kallade Meech Lake Accord.

Quebecs ledare hade fem mål när han gick in i förhandlingarna: en formell röst för Quebec vid valet av domare i Supreme Court, en röst i migrationspolitiken, minska de federala utgifterna i områden som låg på delstatlignivå och ett erkännande av Quebec som en distinkt nation. Trots att dessa krav var storartade lyckades Quebec få igenom dem. Det slutgiltiga förslaget visade välvilja mot Quebec och man erkände i förslaget Quebec som en distinkt nation. I avtalets första paragraf går att läsa:

“ 1. The Constitution Act, 1867 is amended by adding thereto, immediately after section 1 thereof, the following section:

2. (1) The Constitution of Canada shall be interpreted in a manner consistent with (a) the recognition that the existence of French-speaking Canadians, centered in Quebec but also present elsewhere in Canada, and English-speaking Canadians, concentrated outside Quebec but also present in Quebec, constitutes a fundamental characteristic of Canada; and

(32)

(a) is affirmed

(3) The role of the legislature and Government of Quebec to preserve and promote the distinct identity of Quebec referred to in paragraph (1)(b) is affirmed.

(4) Nothing in this section derogates from the powers, rights or privileges of Parliament or the Government of Canada, or of the legislatures or governments of the provinces, including any powers, rights or privileges relating to language”

(The Constitution Amendment, 1987).

Trots att förslaget skapade debatt blev det inte en valfråga under 1987 utan överskuggades av andra frågor såsom handel då inget parti ville ta ställning för eller emot förslaget med risk att förlora väljare. I slutändan övervanns förslaget då två av provinserna i Kanada (Manitoba och Newfoundland) inte tog ett beslut om förslaget inom utsatt tid. Eftersom förslaget inte lyckats få ehällighet i hela Kanada föll det och även om livet gick vidare i Kanada, ökade nationalismen i Quebec. Endast ett fåtal år senare, 1992, stod nästa förslag färdigt: Charlottetown Accord. Målet med förhandlingarna var att få Quebec mer samarbetsvilligt. Avtalet involverade samma punkter som diskuterats ovan i Meech Lake Accord men denna gång gick formuleringarna längre. Del 1: Unity and

diversity, sektion A i avtalet säger att: ” Quebec constitutes within Canada a distinct

society, which includes a French-speaking majority, a unique culture and a civil law tradition” samt att “The role of the legislature and government of Quebec to preserve and promote the distinct society of Quebec is affirmed” (Consensus Report on the

Constitution 1992).

Förutom Quebecs ökade status krävde avtalet mer makt åt delstaterna i migrationsfrågor, ökad status för urinvånare, förbättrat socialt skyddsnät och ett antal institutionella förändringar. Det har sedan avtalet lades fram uttryckts mycken kritik mot det och vad de förändringar som man ville genomföra skulle ha lett till. Premiärministern godtog emellertid avtalet och 1992 genomfördes en folkomröstning och besegrades med 54,4 % emot. Quebec var en av de delstater som röstade emot.

(33)

urinvånarna inom Quebec som röstade emot förslaget i egna omröstningar och statens vädjan till enighet inom Kanada förlorade separatisterna. Emellertid var vinsten mycket liten för nej sidan, 50,56 % var emot förslaget (Québec Referendum 1995 Canadian Encyclopedia).

4.2.3 Efter omröstningen 1995

Efter 1995 har mycket förändrats inom separatistiska Quebec. Intresset har till viss del svalnat då andra viktiga frågor har blivit föremål för diskussion såsom ekonomi, vård och omsorg med mera. Ett bevis på svalnande intresse är en undersökning gjord av Compas

Public opinion and customer service visar att Parti Quebecois, det separatistiska partiet

på delstatsnivå, har tappat oerhört i väljarstöd de senaste åren. Samma undersökning visar även att de tillfrågade anser att sannolikheten att Quebec skulle separera från Kanada de närmsta 10 åren är 14 på en skala 1-100. Enligt undersökningen anser de tillfrågade även att det är viktigare att det finns en stark ledning i Quebec som tror på ett enat Kanada än en konstitutionell reform (Québec: PQ in Fundamental Decline; Duceppe May Have

Been Unable to Save the provincial Party; Federalists Politicians, Not Constitutional Reform Are Key to Conquest of Separatism 2007).

Faktum är att Quebec idag inte behandlats orätt av regeringen. När oppositionsledaren Stéphane Dion uttalade sig om Quebec sa han: ”Québec is neither the soiled child nor the victim of the federation. It received its fair share of federal spending as a province somewhat less wealthy than the Canadian average” (Jackson och Jackson 2008:247).

4.3 Hur har separatismen utvecklats under 1900-talet?

(34)

språkliga rättigheter var exempelvis för Quebec mycket viktig medan han i Ontario sågs som ett hot och avrättades 1885. Att nationalism skulle vara ett sätt att samordna befolkningen föreslås av bland annat Eriksen (1993) och det kan finnas ett sanningens ord i detta också då politiska partier som formats ofta uttrycker en större vilja att separera än vad undersökningar visar att befolkningen gör.

Om vi ser tillbaka till nationalismens grunder och Spencers (1998) text gällande separatism, nämner hon språk och förödmjukelse som viktiga punkter. Språk är en viktig faktor i skapandet av en gemenskap och i Quebec har man försökt stödja franskan exempelvis genom att förbjuda engelska, något som inte blivit godkänt av regeringen. Quebec skiljer sig från övriga Kanada både språkligt och kulturellt. Många av de symboler som finns i den kanadensiska samhället har på ett eller annat sätt fått altereras för att Quebec ska godkänna dem. Exempelvis har nationalsången som tidigare handlande om den brittiska vinsten över Quebec, idag ändrats till en sång som sjungs på båda språken och som handlar om enighet.

Den andra punkten som diskuteras är just förödmjukelse och det är intressant hur detta har påverkat. Spencer (1998) menar att även om förödmjukelsen inte är förankrad i fakta eller ens är verklig kan den skapa en mäktig kraft som man inte bör förringa. Quebec har försökt få fram ett budskap om självständighet flertalet gånger genom historien och även idag finns exempel på hur den politiska situationen påverkas av Quebec vilket inte alltid setts positivt på från andra provinser. Förtrycket mot Quebec har kanske inte alltid varit verklighetsförankrat men det finns där, likväl, och man bör behandla det med respekt.

(35)

Genom historien har separatismen i Quebec visat sig på otaliga sätt. Oktoberkrisen 1970 var en av få tillfällen då våldsauktioner förekom. Två poltiskt framstående personer kidnappades och en av dem avrättades av organisationen Front de libération du Québec. Militära medel användes mot demonstrationerna som ägde rum.

I övrigt har kampen för självständighet tagit sig ett mer fredligt uttryck och arbetet har i mångt och mycket varit rent politiskt. Meech Lake och Charlottetown Accord 1987 respektive 1992 är två exempel som framhäver Quebecs sätt att arbeta och föra fram sin vilja. Här visade Quebec framfötterna genom att tillsammans med sittande regering skapa dokument som det var tänkt skulle bli tillägg till konstitutionen. Tilläggen demonstrerade tydligt hur Quebec skulle få en särställning inom den kanadensiska politiken och lagstiftningen. Även om dessa tillägg inte kom att bli en del av konstitutionen är de viktiga när man undersöker separatismen i Quebec då dessa senare kom att bli ännu en punkt för hur Quebec känner sig förödmjukade.

Man märker snabbt att Quebecs nationalistiska partier än har stöd hos befolkningen, i synnerhet de senaste åren. Nationalistiska partier i Quebec var mycket starka i de senaste valen. Även om detta inte helt är partiernas förtjänst utan den korruptionsskandal som rullats upp inom liberala partiet, är det ändå intressant. Ett ökat stöd för separatistiska grupper betyder att en ny omröstning skulle kunna ske inom de närmsta åren. Något som inte har skett sedan 1995 (den första hölls 1980). De båda omröstningar som har hållits har resulterat i ett nekande svar, även om marginalerna under omständigheterna är mycket små. Centralregeringen säger sig dock vara redo att försöka ge efter till viss del för Quebecs villkor om provinsen förblir en del av Kanada och befolkningen har i undersökningar sagt att de hellre förblir en del av Kanada än en egen stat. Av detta kan man sluta sig till att om Quebec ämnar bli självständigt kommer detta inte ske än på många år.

5. Analys av Internationella riktlinjer i förhållande till Quebec

(36)

5.1 FN:s riktlinjer

Separatismen i Kanada är svårlöst. Den har idag genomgått stora förändringar men likväl är politiken många gånger inriktad på just separatism och utbrytarstaten Quebec. Invånarna i Quebec anser sig naturligtvis vara berättigade att bryta sig fria medan detta skulle få enorma konsekvenser för staten Kanada som redan till stor del präglas av regionalism och multikulturalism som delar landet. Vad säger då riktlinjerna när det kommer till självständighet och att separera från en moderstat? Har Quebec stöd i den internationella lagstiftningen? Frågan kräver mer än bara ja eller nej som svar då tolkningarna av riktlinjerna är många. Problematiken ligger inte i själva utformningen, utan i de tolkningar som gjorts den och då framförallt i diskussionen om vad ett folk egentligen är. Här kommer vi nu att applicera teorierna om vad ett folk är på invånarna i Quebec för att på så sätt finna stöd för separatism.

- Kelsens definition

Kelsen menade att folk är detsamma som stat. Om denna definition hade varit allmängiltig idag hade Quebec kunnat haft stöd för självständighet då det i Quebec finns en välorganiserad delstatsverksamhet och ett befolkning som anser sig vara ett. Emellertid är denna definition inte användbar då tillägget till FN:s artikel 2625 visar att folk innebär mer än bara en stat.

- Kolonialism och separatism

I denna definition var folk en grupp människor boende på ett geografiskt avdelat område som de själva inte styrde över, det vill säga en koloni. När Kanada blev självständigt var Quebec en del av resterande Kanada och har varit sedan dess. Man kan inte påstå att Quebec skulle vara en koloni idag och därför kan även denna definition uteslutas. Hade däremot riktlinjerna funnits innan Kanadas självständighetsdeklaration kanske Quebec kunnat bli en egen stat.

- The representative government definition

(37)

sig från resten av Kanada ur alla dessa synvinklar men om Quebec skulle separera skulle den engelsktalande befolkningen i Quebec hamna i en svår situation. Med avvikande religion, språk och religion skulle då inom det nya Quebec kunna uppstå nya fragmenteringar med engelsktalande invånare som inte skulle bli representerade efter gällande standard.

- Övriga gruppindelningar i samhället

I samhället finns flertalet grupper och Musgrave (1997) pekar i sina sista definitioner på olika indelningar som skulle kunna vara ett folk. För Quebecs del innebär denna definition att de skulle kunna vara ett folk då de har en gemensam historia, kulturell samhörighet, bor i ett geografiskt avgränsat område och dessutom är en stor grupp och inte bara uppdelade fragment. Om denna definition av ett folk som minoritet skulle användas har Quebec rätt att bryta sig ut om de så skulle önska. Även om de inte är en helt ensidigt etnisk grupp, kan de ändå använda denna definition för att finna en grund för sin separatism.

Emellertid är det viktigt att tänka på andra entiska grupper i det kanadensiska samhället. Urinvånarna har många gånger påpekat att om Quebec har rätt att separera från Kanada ska även de ha rätt till självständighet, liksom många av de andra provinserna i Kanada som också skulle följa Quebec om Quebec får självständighet.

(38)

har, och är än idag, blivit något man inte vill diskutera och därför förblir Quebecs situation den samma. Frankrike är ett bra exempel på detta då de gått från att vara mycket positivt inställda till separatism i Quebec till att 2008 dra tillbaka allt stöd de tidigare gett provinsen. Att separatism ses på med mindre blida ögon gör det svårare för Quebec att legalisera sin självständighet.

Fig. 3 Praktiserande av analysram

Inom Kanada har stödet för en utbrytarstat varit litet. Regeringens dagliga arbete må vara färgat av Quebecs vilja och försök att skapa särställning men att faktiskt separera har inte varit aktuellt på flera år. I senaste folkomröstningen för separatism som hölls 1995 vann nej-sidan om än med en liten marginal och även om stödet för nationalistiska partier har växt i Quebec de senaste åren, är separatism ett infekterat ord. Undersökningar har visat att invånarna i Quebec inte tror att Quebec kommer separera från Kanada de närmsta åren och de vill hellre fortsätta vara en del av Kanada än bli en egen stat.

Begreppet ”folk” Empirianalys och tillämpning

Kelsens definition Inte användbar

- tillägg visar att folk innebär mer än bara en stat.

Kolonialism och separatism Inte användbar

- riktlinjerna fanns inte innan Kanadas självständighetsdeklaration

The representative government definition Inte användbar

- skulle skapa nya minoriteter Övriga gruppindelningar i samhället Eventuell användbar

- Quebecs invånare kan definieras som enskild grupp

(39)

Andra provinser i Kanada och urinvånarna har också uttryckt sin förargelse och använt Quebec som ett exempel. Om Quebec skulle komma att bli en egen stat skulle även andra stater snart följa dess exempel. Urinvånarna i Kanada säger att om Quebec lyckas bryta sig ur Kanada, skulle även de vilja skapa en egen stat något som idag inte skulle vara hållbart.

Sammanfattning

(40)

6 Slutsats

Syftet med denna uppsats var att diskutera orsakerna till separatismen i Quebec samt hur separatismen påverkat Quebec historiskt såväl som idag. Som vi kan se av denna uppsats orsakades grunderna från första början av en delad koloni med två nationaliteter. Senare har situationen inte fått någon lösning då parterna är oense i många frågor. Språkliga och kulturella frågor har ofta kommit att bli politiska angelägenheter och en viktig punkt har kommit att bli förödmjukelse. Separatismen påverkar än idag den politiska agendan och rent historiskt har många av de viktigaste kanadensiska historietidpunkterna involverat Quebec på ett eller annat sätt. Att invånarna i Quebec ser sig själva som en nation och inte helt som en del av Kanada spär på den separatism som än lever vidare i provinsen. FN:s lagstiftning och Frankrikes agerande är exempel på hur komplicerad situationen är.

Quebec har arbetat hårt för en särställning inom Kanada, något som inte mottagits väl av övriga provinser. Efter flera omröstningar, självständighetsförsök och lagförslag har den kanadensiska opinionen visat att landet blivit allt mindre toleranta. Vidare förändringar måste gälla alla delar, inte bara Quebec då Quebec bör ses som ännu en del av Kanada och inte en provins med särställning. Separatism är ännu idag ett problem utan en specifik lösning och i Quebec har den länge växt sig stark.

6.1 Vidare forskning

(41)

Referenser

Litterära källor:

Andersson, Benedict (1991) Imagined communities : reflections on the origin and spread

of nationalism. London:Verso

Eriksen, Thomas Hylland (1993). Etnicitet och nationalism. Nora: Nya doxa.

Esaiasson, Peter (2003) Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och

marknad. Stockholm: Norstedts juridik

Ghani, Ashraf och Lockhart, Clare (2008). Fixing failed states - A framework for

rebuilding a fractured world. New York: Oxford university press.

Gellner, Ernest (1999). Nationalism. Nora: Nya doxa.

Jackson, Robert J. & Jackson, Doreen (2008). Politics in Canada, 7th ed. Toronto: Pearson education Canada, Pearson Canada, Inc.

Musgrave, Thomas D. (1997). Self-determination and national minorities. Oxford: Oxford International Press.

Spencer, Metta (1998). Separatism: Democracy and disintegration. Lanham, USA: Rowman & Littlefield Publishers, Inc.

Internetkällor:

Doskoch, Bill (2008) Backgrounder: The 2007 Quebec provincial election. CTV News, 25 mars.

(42)

Johnson, William (1988), Anglo Quebec Must Start All Over Again, Montreal Gazette 19 December. Marianopolis Collage Archive

http://faculty.marianopolis.edu/c.belanger/quebechistory/docs/bill178/7-4.htm (2009-05-28)

An Act to Amend the Charter of the French Language (1988) Marianopolis Collage