1
Kriminalteknik kan rädda utrotningshotade djur Marisol Avilés
Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet
Hur kan kriminalteknik användas för att skydda djur?
Kriminalteknik, eller forensisk vetenskap, kan ge information om ett brott genom att analysera kroppsdelar, blod samt andra kroppsvätskor. På senaste tiden har forskare kunnat utveckla forensiska verktyg för identifieringen av arter som är hotade, samt spåra deras ursprung för att leta reda på områden där tjuvjakt är vanlig. I fall av illegal jakt på utrotningshotade arter, kan forensiska bevis från kroppsdelarna tas vidare till domstolen och lagbrott kan utredas. Det är viktigt att kunna fortsätta utveckla nyare och effektivare metoder för att snabbare och mer exakt kunna identifiera arter och dess ursprung. Eftersom djurarter är så olika varandra, blir det dock mer komplicerat att bara använda samma metod som används för mänskliga forensiska fall.
Vad hotas djuren av och hur kan vi hjälpa dem?
Den biologiska mångfalden på vår planet har minskat drastiskt på grund av mänskliga faktorer som förstör livsmiljöer, skogsavverkning, tjuvjakt och handel med
utrotningshotade arter. Handeln anses som den fjärde största brottsligheten i världen efter narkotika, vapen och människohandel. De stora vinsterna som fås från handeln gör att det fortfarande sker. Att överutnyttja djurpopulationer kan snabbt leda till utdöenden, både lokalt och globalt. Utrotning av en art kan innebära stora problem för omgivningen runt omkring. Övervakning av handeln är därför essentiellt för att kunna skydda arterna. Det har varit omöjligt att ta reda på exakt vilken art en handelsprodukt kommer ifrån när man bara har haft tillgång till kroppsdelar eller processade delar som använts som produkter. Exempel på produkter man inte direkt kan se vilken art det rör sig om är tillagat eller torkat kött, fjädrar, ben, djurhår, hajfenor, äggskal, klor, horn, elfenben, sköldpaddsskal och fiskfjäll. Alla dessa produkter används som
souvenirer för handlarna. En väska gjord av en utrotningshotad krokodils skinn är inte helt omöjligt att hitta. Sushi med kött av en utrotningshotad val är inte heller helt ovanligt.
Det är därför essentiellt med molekylära tekniker för att kunna identifiera en art utan att behöva använda enbart blotta ögat. Forskare har kunnat extrahera DNA från
Figur 1. Exempel på djurprodukter som trafikeras i den illegala handeln med utrotningshotade djur.
Till vänster visas en hög med elefantbetar, som används i elfenbensindustrin. Till höger visas ett leopardskinn med huvudet kvar, som trafikeras som mattor i den illegala handeln. Teckningar av:
Chris Somos, 2016.
2
kroppsdelar av djur som varit offer till handeln, för att sedan analysera regioner av DNA som är artspecifika och kan jämföras med en gensekvensdatabas med redan kända arters DNA-regioner. Varje art har en specifik DNA-sekvens, som kallas för en DNA-streckkod, och varje individ har sitt unika genetiska fingeravtryck. De originella termerna fingeravtryck och streckkod har alltså inte samma betydelse som i DNA- världen (figur 2.). DNA-streckkodning samt genetiskt fingeravtryck används för att identifiera en art respektive en individ och dess geografiska ursprung.
Det går att minska den illegala handeln med hotade djur, men då behövs mer forskning och utveckling i forensiska metoder. Det finns brister med dagens forensiska metoder; de kan vara långsamma och inte ge 100% effektiva resultat.
Därför behövs utveckling i nya metoder som kan garantera snabbare och effektivare analyser. Den illegala handeln kan även minska beroende på konsumentens val. Det är enkelt att skippa konsumtion av elefantbetar för hemdekorationer, leopardmattor och valkött i sushi, bara konsumenten faktiskt vet vad produkten härstammar ifrån och varför det är viktigt att bojkotta produkten.
Läs mer!
Avilés MK. 2016. Hur kan man skydda världens utrotningshotade arter med hjälp av forensiska verktyg? Självständigt arbete, Uppsala Universitet.
Baker CS, Steel D, Choi Y, Lee H, Kim KS, Choi SK, Ma Y-U, Hambleton C, Psihoyos L, Brownell RL, Funahashi N. 2010. Genetic evidence of illegal trade in protected whale links Japan with the US and South Korea. Biology Letters 6: 647-650.
Meganathan PR, Dubey B, Jogayya KN, Haque I. 2011. Validation of a Multiplex PCR Assay for the Forensic Identification of Indian Crocodiles*. journal of Forensic Sciences 56: 1241-1244.
Mondol S, Sridhar V, Yadav P, Gubbi S, Ramakrishnan U. 2015. Tracing the
geographic origin of traded leopard body parts in the indian subcontinent with DNA-based assignment tests. Conservation Biology 29: 556–564.
Wasser SK, Joseph Clark W, Drori O, Stephen Kisamo E, Mailand C, Mutayoba B, Stephens M. 2008. Combating the Illegal Trade in Africant Elephant Ivory with DNA Forensics. Conservation Biology 22: 1065-1071.
Figur 2. När man hör orden fingeravtryck och streckkod, tänker man genast på en människas fingeravtryck (vänster bild) och en streckkod på en produkt man handlat i affären (höger bild).
Dessa ord har dock helt annan betydelse i DNA-världen, och är viktiga för att kunna identifiera antingen en specifik art eller en individ. Teckningar av: Marisol Avilés, 2016.
