Högkänslighet och förändrade
medvetandetillstånd under flyt-REST
High Sensitivity and Altered States of Consciousness during Flotation-REST
Katarina Grim
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Psykologi
Magisterexamen Anette Kjellgren Renée Perrin-Wallqvist 2016-03-17
Sammanfattning
”Flyt-REST” (Restricted Environmental Stimulation Technique) är en metod som inducerar djup avslappning genom att minimera sensoriska stimuli. Under flyttankssessionen ligger personen i en tyst och mörk tank fylld med magnesiumsulfatmättat hudtempererat vatten på ca 35 grader Celsius. Vattnet har hög bärkraft vilket möjliggör att personen bekvämt kan flyta liggande på rygg i tanken. De vanligast förekommande effekterna av metoden är stressreduktion, smärtlindring, lindring av depression och ångest samt förhöjning av optimism och sömnkvalitet.
Studien utgörs av två delar där den ena avser studera utmärkande drag hos högkänsliga individer när det gäller olika psykiska fenomen, och där den andra avser studera huruvida högsensitiva personer (HSP) i högre grad än andra upplevde förändrade medvetandetillstånd under en 45-minuter lång sensorisk isolation i flyttank.
Femtiosju deltagare (psykologistudenter) delades in i två grupper – hög- och lågsensitiva utifrån sina poängresultat på en ”Highly Sensitive Person”- skala där de som hamnar i de övre 35 procent betraktas som högsensitiva. Innan flyttankssessionerna fyllde deltagarna i formulär för grader av depression, ångest, optimism, absorption, och mystiska upplevelser. Efter sessionen mättes grader av förändrade medvetandetillstånd (Altered States of Consciousness) som upplevts under flyt-REST-sessionen. Huvudupptäckten var att de högsensitiva upplevde förändrade medvetandetillstånd i signifikant högre grad och att de även i signifikant större utsträckning upplevt absorption, ångest och mystiska upplevelser innan flyttanksupplevelsen.
Nyckelord: Högkänslighet, Sensorisk bearbetningskänslighet, Flyt-REST (Restricted
Environmental Stimulation Technique), Sensorisk isolation, Förändrade medvetandetillstånd, ASC, Absorption, Mystiska upplevelser.
Abstract
Flotation REST (Restricted Environmental Stimulation Technique), is a method which induces deep relaxation by minimizing sensory stimuli. During flotation REST a person is laying in a supine position inside a quiet and dark tank, filled with salt water maintained at skin temperature. The water is high in buoyancy, which makes it possible to float comfortably on the back. Themost commoneffects of treatmentare pain reduction, stress reduction, allevi- ation ofdepression and anxiety,andincreaseoptimismandsleep quality.
The study consists of two parts where one intended to study distinctive features in highly sensitive individuals as regards various psychic phenomena, and where the second intended to study whether the highly sensitive person (HSP), to a greater degree than others, experienced altered states of consciousness during a 45 minutes long sensory isolation in a flotation tank.
Fifty-seven participants (psychology students) were allocated into two groups (high and low sensitive’s) depending on their scoring on the Highly Sensitive Person scale (upper 35 % cut-off for High-sensitive). Prior the flotation session questionnaires for degrees of depression, anxiety, optimism, absorption and mystical experiences had were administered.
After the session degree of ASC was assessed. The main finding was that the highly sensitive’s experienced significantly more ASC during flotation, and that they had significantly more absorption, anxiety and had experienced more mystical states prior flotation, in comparison to low-sensitive’s.
Keywords: Highly sensitive person, Sensory processing sensitivity, Flotation REST (Restricted Environmental Stimulation Technique), Sensory isolation, Altered states of consciousness, ASC, Absorption, Mystical experiences.
Inledning
Flyt-REST (Restricted Environmental Stimulation Technique), är en metod som inducerar djup avspänning genom att minimera sensoriska stimuli. Under flyttankssessionen ligger personen i en tyst och mörk tank fylld med magnesiumsulfatmättat hudtempererat vatten på 35-36 grader. Flytförmågan är hög vilket möjliggör att personen bekvämt kan flyta på rygg i tanken. Öronproppar används för att ytterligare reducera ljudintryck. Sessionen pågår vanligtvis i 45 minuter.
Metoden har visat sig ha goda effekter på kroniska smärttillstånd (Bood, 2007; Bood et. al, 2006; Kjellgren et. al, 2001; Bood et. al 2006) och utmattningssyndrom (t ex Bood et.
al, 2009). De vanligast förekommande effekterna av behandlingen är smärtlindring, stressreduktion, lindring av depression och ångest samt förhöjning av optimism och sömnkvalitet (T ex Bood et al, 2006). Ett flertal andra effekter har också noterats i olika forskningsstudier så som mild eufori (Schultz & Kaspar, 1994), förhöjd kreativitet (Forgays &
Forgays, 1992: Suedfeld et. al, 1985), sänkt blodtryck (T ex Turner et. al, 1989), och förändrade medvetandetillstånd (t ex Kjellgren, 2003).
I en tidigare studie där avspänning i flyttank använts har det visat sig att högsensitiva personer i högre utsträckning upplevt större positiva effekter av metoden och att de skattat den som mer viktig och mer välgörande än personer med lägre känslighet (Kjellgren et. al, 2009). De högsensitiva har dessutom rapporterat att de upplevt förändrade
medvetandetillstånd (Altered States of Consciousness – ASC) under avslappningssessioner i flyttanken.
I en nyligen publicerad studie (Kjellgren & Westman, 2014) utförd på Karlstad
universitet studerades också hur friska individer påverkats av en serie på 12 flyttankssessioner i syfte att utröna om denna metod för avspänning och återhämtning kan ha en förebyggande effekt på stress och stressrelaterade problem. Man fann att faktorer som bidrar till att öka
risken för stressrelaterad ohälsa sjönk samt att graden av det man kallar ”här och nu” - tillstånd eller mindfulness-tillstånd i det dagliga livet ökade (Kjellgren & Westman, 2014).
Förändrade medvetandetillstånd (ASC) omfattar en mängd olika, löst relaterade upplevelser och kan yttra sig i en mängd olika mänskliga erfarenheter som historiskt har förknippats med både patologiska och helande kvaliteter (Mishara & Schwartz, 2012). Koma, epilepsi, psykotiska och dissociativa tillstånd är exempel på patologiska ASC, medan andliga transcendenta upplevelser, hypnos, orgasm, drömsömn och mindfulnesstillstånd kan räknas till de välgörande eller helande. ASC kan framkallas frivilligt genom olika tekniker såsom meditation, suggestion, fysisk träning, sömndeprivation eller psykoaktiva droger. ASC kan också inträffa spontant och naturligt i det dagliga livet genom så naturliga tillstånd som till exempel drömmande och dagdrömmande. Fortfarande pågår en diskussion kring den
teoretiska begreppsdefinitionen när det gäller förändrade medvetandetillstånd men en brukbar operationell definition beskriver ASC som kognitiva, känslomässiga och perceptuella
skiftningar i medvetande som, subjektivt för varje individ, skiljer sig från dennes vakna normaltillstånd. (Tart, 2000; Farthing, 1992). Från dessa nämnda exempel på vad ASC kan innebära framgår att det kan handla om allt från mycket milda skiftningar så som till exempel i dagdrömmande till starka förändringar i medvetandetillståndet som till exempel genom drömmar och drogpåverkan. Från begynnelsen av forskning kring sensorisk isolation och fram till idag har ett flertal forskare uppmärksammat och närmare studerat dess olika medvetandeförändrande effekter (Lilly, 1956; Suefield et. al., 1985; Wickramsekera, 1983;
Barabasz, 1982). Inte minst har dessa effekter av sensorisk isolation fokuserats i den
forskning kring Flyt-REST som bedrivits vid Karlstad universitet som till exempel i studierna av Bood et. al, 2006 och Kjellgren et. al, 2009.
Förutom studien som nämndes ovan (Kjellgren & Westman, 2014) har även en tidigare kvalitativ studie visat hur ett avslappnat ”här och nu”-tillstånd induceras av flyt-REST
(Kjellgren, Lydén, & Norlander, 2008). Eftersom input minimeras under flyt-REST torde det sannolikt vara lättare att fokusera på andningen, stillheten och tystnaden. Uppmärksamhet och tankar riktas mot det som upplevs i det innevarande ögonblicket och det är lättare att iaktta strömmen av tankar och känslor så som de kommer och går. Det flyttanksinducerade tillståndet karaktäriseras av ”här-och-nu-tänkande” torde vara detsamma eller ligga nära ett tillstånd där graden av mindfulnessupplevelse är hög. Mindfulness-meditation har visat sig kunna dämpa stressreaktivitet och en högre grad av mindfulnessupplevelse har förknippats med en ökad förmåga att ignorera distraherande information (Moore & Malinowski, 2009).
Ännu har dock inga forskningsstudier utförts där effekterna av flyt-REST och mindfulness-meditation jämförts, men flyt-REST marknadsförs ofta som ett verktyg för att lättare uppnå ett tillstånd av mindfulness (Jonson & Kjellgren, 2014). Eftersom yttre stimuli minimeras får sinnet tillfälle att vila i andningen, tyngdlösheten och nuet.
Andra vanligt förekommande effekter som kan uppstå under flyt-REST är
tyngdlöshet, förändrad tidsuppfattning, inre mentala bilder, förändring av kroppsuppfattning och emotionella förnimmelser (t.ex. Kjellgren, 2003). Vissa av dessa milda ASC-tillstånd kan också beskrivas med vad man med psykologiska termer kallar primärprocesstänkande, varvid samtidigt sekundärprocesstänkandet, som utgör det vanliga, rationella tänkandet, minskar (Norlander et. al, 2001). I primärprocesstänkandet råder inte de lagar som gäller för det logiska sekundärprocesstänkandet som handlar om krav på ordningsföljd, orsaker och verkningar. Ytterligare exempel på sådana kognitiva skiftningar mot primärprocesstänkande som ofta upplevs under flyt-REST är fria och fantasifulla associationer, känsla av ökad kreativ förmåga eller ”magiskt tänkande” (Kjellgren et. al., 2009).
Även i de mer sällan förekommande fall då starkare ASC framkallats av flyt-REST, såsom komplexa inre landskap, upplevelser av att höra musik och ut-ur-kroppen-upplevelser har dessa upplevelser värderats som positiva och välgörande. Trots att det handlar om
upplevelser som avviker markant från det normala vakna medvetandetillståndet vad gäller perception, emotion, kroppsuppfattning och jaguppfattning har dessa starka ASC inte rapporterats som obehagliga eller skrämmande på det sätt som upplevelser som till exempel hallucinationer kan uppfattas som i andra sammanhang (Kjellgren, 2003; Åsenlöf et. al 2007;
Kjellgren et. al, 2008).
I vilken utsträckning ASC upplevs under flyt-REST och hur man värderar dessa upplevelser är högst individuellt och varierar ofta också mellan olika behandlingstillfällen.
Intressant att notera är ett möjligt samband som noterats genom erfarenhet från flera av de forskningsstudier som utförts på Karlstads universitet. Det verkar som att styrkan av det förändrade medvetandetillståndet ofta står i relation till hur välgörande behandlingen upplevs för deltagarna. De förefaller som att individer som upplever ASC i högre grad också upplever högre grad av gynnsamma effekter av behandlingen såsom lindring av depression, ångest och stress. Möjligen kan detta förklaras av att personerna därmed har upplevt ett mycket djupt avslappnat tillstånd (vilket förmodligen är en förutsättning för att ett förändrat
medvetandetillstånd skall uppstå under flyt-REST).
Varför upplever då vissa personer ASC i högre utsträckning än andra under flyt- REST? Bakgrundsvariabler såsom ålder, kön, stressnivåer, depression, ångest och optimism förklarar inte dessa skillnader (Kjellgren et. al., 2009). Det gör inte heller tidigare erfarenheter av ASC eller förväntningar avseende ASC under flyt-REST (Norlander, Kjellgren & Archer, 2001). Ett perspektiv som verkar meningsfullt att utgå ifrån när man vill belysa dessa
fenomen är skillnader i personlighetsdrag. I en pilotstudie visade det sig att högsensitiva individer under flyt-REST upplevde signifikant fler avvikelser från normala
medvetandetillstånd än individer med lägre känslighet. Detta var en mycket spännande observation eftersom denna var den första studie där man kunnat kasta lite ljus på faktorer
som påverkar förmåga att förutsäga en hög grad av ASC vid flyt-REST (Kjellgren et. al, 2009).
Det faktum att vissa individer är mer känsliga än andra har uppmärksammats sedan begynnelsen av psykologisk forskning. Jung föreslog att medfödd sensitivitet gör vissa individer mer känsliga för negativa förhållanden under barndomen – ett förhållande som studerats närmare av bland annat Aron (2004). Psykisk känslighet är ett ämne som sedan Jung beskrivits i ett antal teoribildningar men på senare tid är det SPS-begrepp – Sensory
Processing Sensitivity - som föreslagits av Aron och Aron som rönt störst intresse, både vetenskapligt och allmänt.
Denna konceptualisering av sensorisk bearbetningkänslighet avser en medfödd
egenskap förknippad med större känslighet eller lyhördhet för miljömässig och social stimuli.
Enligt deras definition anses ca 25 procent av den globala befolkningen födda med högkänslighet (Aron & Aron, 1997). Högkänsliga personer har en högre grad av
uppmärksamhet för subtila stimuli, de bearbetar information mer noggrant och är mer reaktiva inför både positiv och negativ stimuli. Detta i jämförelse med de flesta människor med lägre SPS, som påvisar en lägre grad av uppmärksamhet åt subtila stimuli, bearbetar information mera flyktigt och är mindre känslomässigt reaktiva (Aron & Aron, 1997; Acevedo et. al, 2014; Belsky & Pluess, 2009; Pluess & Belsky, 2013).
Aron och Aron föreslog ända från början av sin forskning kring högkänslighet att benägenheten att lätt besväras av oönskad stimuli går hand i hand med förmågan att notera subtila angenäma stimuli mer än mindre känsliga individer. De uppmärksammade då det faktum att högkänsligheten inte bara innebär en benägenhet att känna sig överväldigad och överbelastad av intryck utan att den också medför en förmåga att fånga och tolka subtila intryck och sociala signaler och en benägenhet att uppfatta, uppskatta och röras av behagliga stimuli (Aron, 1996).
Hur den förhöjda receptiviteten och responsiviteten hos högkänsliga individer således rymmer både sårbarheter och fördelar har under de senaste decennierna sedan utforskats närmare av Aron (t ex 1996; 2004; 2010) och ett antal andra forskare som t ex Acevedo et.al., (2014), Belsky och Pluess (2009; 2013) och Wolf et. al (2008) som studerat hur högkänslighet kan relateras till olika karaktärsdrag, beteenden, gener, fysiologiska reaktioner och mönster av hjärnaktivering.
Personer som är känsliga för subtila intryck och förändringar tenderar att vara mer lättbesvärade när intrycken från omgivningen är många och/eller starka och ljudliga. De blir snabbare överväldigade av stimulans och de har därför ett större behov av tillfällen och utrymmen för lugn och ro (Aron, 1996).
Detta behov av att tidvis dra sig undan gör att högkänsliga ofta uppfattas som introverta (Aron & Aron, 1997) . Utifrån SPS-begreppet förklaras detta genom att högkänsliga har en benägenhet att bearbeta information mer djupgående och har ett mer reflexivt sätt att svara an på intryck och händelser. De högkänsliga vill närmare begrunda och noggrannare evaluera innan de agerar vilket kan göra att de i omgivningen uppfattas som hämmade, särskilt i nya situationer (Aron, 2011).
Studier har också visat att högkänsliga i högre grad upplever psykiska problem, såsom ångest, depression och social fobi (Neal et. al, 2002). Precis som när det gäller sambanden mellan introversion och högkänslighet är orsakssambanden mellan högkänslighet och olika yttringar av illabefinnande och psykisk ohälsa något Aron är noggrann med att redogöra för.
Hon framhåller att hög känslomässig och kognitiv reaktivitet inte är av naturen en negativ egenskap och att denna förhöjda känslighet inte rör sig om patologi. Fynden från en tidig studie (Aron, 1997) visar hur SPS, såsom uppmätt med HSPS är en konstruktion åtskild från introversion och neuros.
Hur denna benägenhet att överbelastas med information kan relateras till ökad
stresskänslighet och ångestbenägenhet kan också belysas genom den forskning som bedrivits kring hur mindfulness påverkar de neurala nätverken. Man har funnit att mindfulness givit upphov till sänkning av aktivitet i just de regioner av hjärnan i vilka hög aktivitet förknippats med SPS (Smolewska et. al; Taren et. al, 2013). Det handlar om delstrukturerna i det limbiska systemet som har till uppgift att vara uppmärksamma på stimuli i omgivningen, vara
observanta på potentiella hot och aktivera kroppens fight-flight-respons. Hög aktivitet i dessa delar under lång tid förknippas med stress och stressrelaterad ohälsa. I en värld där vi
översköljs med sinnesdata är det naturligt att det för en högkänslig person med genetiskt låg arousal-tröskel kan medföra en ständigt påslagen limbisk larmberedskap (r & Malinowski, 2009). Mindfulness-meditation har visat sig kunna dämpa stressreaktivitet och en högre grad av mindfulnessupplevelse har förknippats med en ökad förmåga att ignorera distraherande information (Moore & Malinowski, 2009).
Högkänsligas benägenhet att bearbeta information mer djupgående och deras
känslomässiga reaktivitet på både positiva och negativa stimuli och situationer, på både andra människors och egna känslor, ger dem en komplex och rikt inre liv (Aron et. al, 2012). Aron et al. har föreslagit att högkänsliga individer också verkar ha mer utvecklade
bearbetningsmekanismer för omedveten information, mer utvecklad intuition, samt mer meningsfulla drömmar och förhöjd suggestibilitet (Aron et.al, 2012).
Dessa idéer har tidigare belysts av Jawer (2005) som studerat känslighet i relation till andra begreppsbildningar som enligt honom överlappar och har en gemensam neurobiologisk grund med de fenomen som SPS-begreppet beskriver. En aspekt av känslighet som belyses i Jawers analys är högkänsliga personers benägenhet att smälta samman med sina upplevelser.
Denna egenskap beskrivs bäst av Tellegen's och Atkinson's (1974) absorptionsbegrepp.
Absorption avser en människas benägenhet att gå upp i det man upplever i stunden.
När graden av absorption är hög är perceptionen skärpt och gränserna mellan upplevaren och föremålet för uppmärksamheten tillfälligt utsuddade. Denna benägenhet att smälta samman med och förlora sig i det man upplever kan ibland försätta personen i tillstånd av mystisk natur eller transcendens (Jawer, 2005).
En tidigare studie vid Karlstads universitet har funnit att en hög grad av SPS (mätt med HSPs) kunde förutse hög grad av ASC under flyt-REST (Kjellgren et al., 2009). Det
observerades också att personer med hög SPS uppskattar flyt-REST som viktigare och mer gynnsamt än de med låg SPS vilket torde kunna relateras till den stresslindrande effekten.
Dessa resultat uppmärksammar behovet av ytterligare studier av samband mellan SPS och olika andra variabler.
Syfte
Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie är att undersöka om högkänsliga personer har en ökad benägenhet att uppleva förändrade medvetandetillstånd (ASC) under flyt-REST.
Studien avser även undersöka hur högsensitivitet relaterar till de psykiska bakgrundsvariablerna absorption, sinnesstämning och mystiska upplevelser.
Metod
Design
För undersökningen användes en jämförande mellangruppsdesign. Den består av två delstudier. Den första är till sin utformning en studie av relationer mellan sensorisk
bearbetningskänslighet och bakgrundsvariabler så som absorption, optimism, sinnesstämning
och mystiska upplevelser. Fem variabler undersöktes i syfte att fånga alla aspekter av det studien avser analysera, där den oberoende variabeln var grad av sensorisk
bearbetningskänslighet uppmätt genom HSPS (hög känslighet, låg känslighet), och de beroende variablerna var Ångest (HAD) och Depression (HAD), Optimism (LOT), Absorption (TAS) och Mystiska Upplevelser (MES)
Den andra utgörs av en kvasiexperimentell interventionsstudie med samma
bekvämlighetsurval i som i den första, där hypotesen som testas är att högkänsliga personer har en ökad benägenhet att uppleva förändrade medvetandetillstånd (ASC) under flyt-REST.
Även här var den oberoende variabeln den oberoende variabeln grad av sensorisk bearbetningskänslighet uppmätt genom HSPS. Beroende variabel var Förändrade Medvetandetillstånd genom (EDN)
Deltagare
57 personer deltog i studien, 19 män och 37 kvinnor. Deltagarna rekryterades bland psykologistudenter på Karlstad Universitet. Medelåldern var 31,93 år (SD = 12.44, spännvidd
= 19 - 63). Studenter tillfrågades efter föreläsningar om de ville delta i en flyttanksstudie.
Deltagarna i studien delades in i två grupper (hög- och lågkänsliga) utifrån deras grad av sensorisk processkänslighet som uppmätts av the Highly Sensitive Person scale. (Se Instrument och mått). Det har föreslagits att mellan 10 till 35 procent i en given population är högkänsliga (Aron & Aron, 1997; Woodward et. al, 2000) och psykologistudenter har visat sig befinna sig i den högre änden av proportion skalan (Aron et. al., 2005). Utifrån detta förhållande var cut-off värdet för studiens urval 35% i den höga änden av känslighetsskalan, vilket därigenom gav en högkänslig grupp (n = 20) och en lågkänslig grupp (n =3 6). Ett oberoende t-test (5% nivå) utfördes vilket inte påvisade någon åldersskillnad mellan grupperna. I den lågsensitiva gruppen fanns en könsskillnad i relation till känslighet (p <
0.05), som visade att kvinnor hade en högre grad känslighet än män. Någon sådan skillnad uppmättes inte i den högsensitiva gruppen. Ett Chi-Square test (Goodness-of-fit, 5% level) indikerade ojämnhet av könsfördelningen i den högsensitiva gruppen som innehöll fler kvinnor, medan den lågkänsliga gruppen inte påvisade någon skevhet i könsfördelningen.
Instrument och mått
Flyt-tankar som mäter 270 cm x 150 cm x 130 cm användes. Tankarna var fyllda med vatten mättat med Epsom salt (magnesiumsulfat) med ett cirka 0,3 meters djup.
Vattentemperaturen hölls konstant i hudtemperatur (ca 35 grader Celsius). Tankarna är isolerade för att utestänga ljud- och ljusinsläpp från tanken, och öronproppar användes för att ytterligare minimera utifrån kommande sinnesintryck samt för att hindra saltvatten från att tränga in i öronen. Mellan varje session filtreras och uv-behandlas vattnet vilket säkerställer hög hygienisk standard.
Experienced Deviation from Normal State (EDN) är ett skattningsformulär som består av 29 påståenden och är konstruerat för att mäta upplevelser av förändrade
medvetandetillstånd (ASC) under flyt-tanksterapi (Kjellgren, Sundequist, Norlander &
Archer, 2001). Påståendena skattas genom att på en VAS-Skala (Visual Analogue Scale) ange till vilken grad vart och ett överensstämmer med skattarens upplevelser under
flyttankssesionen. VAS-skalan har en längd på 100 mm mellan två ändpunkter och spänner från 0 (”Nej, inte mer än vanligt”) till 100 (”Ja, mycket mer än vanligt”). Mätvärden varierar således mellan 0-100. Exempel på påståenden är: ”Mina tankar blev långsammare”, ”Med slutna ögon kunde jag se färger”, Jag fick originella idéer”. Utifrån de 29 påståendena beräknas sedan ett medelvärde. EDN-skalan bygger på de psykometriska testerna APZ och OAVAV som visats sig ha god validitet och reliabilitet i ett flertal andra studier (Dittrich, 1998). Cronbach’s alpha var 0,90 när EDN tillämpades i föreliggande studie.
Hospital Anxiety Depression Scale (HAD) är ett självskattningsformulär med 14 påståenden som är konstruerat för att ge ett mått på skattarens ångest och depressionsivå (Zigmond & Snaith, 1983). Skalan har två subskalor (7 påståenden vardera), vilket genererar separata värden för ångest och depression. Respondenter skattar en 5-gradig Likert-skala från 0-4 hur väl en serie påståenden stämmer överrens med de egna upplevelserna avseende emotioner och stämningsläge under den senaste veckan. 0 (”inte alls” och ”aldrig”) till 4 (”mestadels” och ”nästan alltid”). Exempel på påståenden är: Jag kan skratta och se det roliga i saker och ting, ”Jag känner mig spänd eller nervös” och ”Jag kan sitta och känna mig
avslappnad”. Instrumenten har uppvisat god validitet och reliabilitet som screeninginstrument för ångest och depression i klinisk praktik (Hermann, 1997), i tillägg till en granskning av 747 rapporter som använde HAD i både kliniska och icke-kliniska urval fann att cronbach’s alpha befann sig inom acceptabla värden (depression: 0.68 - 0.93; ångest 0.67-0.90) och att måttet samvarierade väl (0.49-0.83) med andra ofta använda frågeformulär framtagna för att mäta ångest och depression (Bjelland et. al 2002).
Life Orientation Test (LOT) är ett självskattningsformulär konstruerat för att mäta graden av optimism (Scheier & Carver, 1985). Testet består av 10 frågor. Respondenter skattar påståendena utifrån hur väl de stämde på de egna upplevelserna 5-gradig skala från 0 (”stämmer inte alls”) till 4 (”stämmer precis”). Exempel på påståenden är: ”I osäkra tider väntar jag mig vanligen det bästa” och ”Jag har stor glädje av mina vänner” och ”Jag tror sällan att det ska gå bra för mig”. Ju högre poäng på LOT- testet desto mer optimistisk livssyn har individen. Poängen kan variera mellan 0 till 32 poäng. Parallell Test Reliabilitet har uppgivits till 0.76 (Scheier & Carver, 1985) och Intern Konsistens till 0.76 (Norlander, Bergman & Archer, 2002). Tillräckliga nivåer av konvergent och diskrimininant validitet har också rapporterats genom att använda LISREL VI (r=0.64) För en uppdaterad granskning se Carver, Scheier och Segerstrom (2010).
Mystical Experience Scale (MES) är ett självskattningsformulär konstruerat för att mäta grad och art av mystiska upplevelser en person har haft under livet (Hood, 1975). Testet består av 32 påståenden. Respondenter svarar på en serie påståenden genom att ange hur väl de stämmer för dem själva på en 5-gradig ordinalskala från 1 (”stämmer inte alls) till 5 (”stämmer helt och hållet”). Exempel på påståenden är ”Jag har haft en upplevelse som var bortom både tid och rum” och ” Jag har aldrig upplevt fullständig ro och vila”. MES har i tidigare studier uppvisat god validitet och reliabilitet (Hood, 1975; Hood et al. 2001). I föreliggande studie används totalvärdet av MES som en indikator på de samlade upplevelserna av mystiska tillstånd. Chronbach’s alpha var i föreliggande studie 0.96.
Tellegen Absorption Scale (TAS) är ett multidimentionellt självskattningsformulär bestående av 34 påståenden konstruerat för att mäta benägenhet att använda sin fantasi och att bli mentalt absorberad eller försjunken i dagliga upplevelser (Tellegen & Atkinson, 1974).
Respondenten svarar på en serie påståenden genom att på en 4-gradig skala från 1 (”stämmer inte alls”) till 4 (”stämmer helt och hållet”) ange hur väl det stämmer in på skattarens
upplevelser. Exempel på påståenden är: ”Jag kan bli väldigt tagen av uttrycksfullt eller poetiskt språk” och ”Jag finner ofta stor glädje i små saker (som den fempunktiga stjärnform som framträder när man skär ett äpple genom kärnan, eller färgerna i såpbubblor”). TAS skalan utvecklades och validerades av Tellegen och Atkinson (1974) och har visat sig samvariera med psykologiska konstruktioner som hypnotiserbarhet, bildspråk,
dagdrömmande, och förändrade medvetandetillstånd, vilket har granskats och utvärderats på flera håll (Roche & McConkey, 1990). I föreliggande studie används totalvärdet av TAS som en indikation på graden av benägenhet för försjunkenhet som finns hos deltagarna. I
föreliggande studie var Cronbach’s alpha 0.97.
Highly Sensitive Person Scale (HSPS) är ett självskattningsformulär bestående av 27 påståenden konstruerat för att mäta sensorisk bearbetningskänslighet (SPS) (Aron & Aron,
1997). Respondenten anger på en 7-stegs/eller gradig Likert skala från 1 (”Inte alls”) till 7 (”Väldigt mycket”) hur väl en serie frågor överensstämmer med egna upplevelser.
Frågeexempel är ”Påverkas du av andra personers humör?” och ”tycker du att starka ljud är obehagliga?” Skalan ger ett totalvärde som sedan används för att skapa en dikotomisk variabel som representerar två grupper (hög- och lågsensitiva), men totalvärdet har också i vissa studier använts som en kontinuerlig variabel (t. ex Jagiellowicz et al. 2011). HSPS har visat god innehållsvaliditet och reliabilitet i ett flertal studier (Aron & Aron, 1997;
Smolewska et. al, 2006). Cronbachs’ alpha var i föreliggande studie 0,86.
Genomförande
De studenter som var intresserade av att delta tillhandahölls ett häfte innehållande självskattningsformulär (Bakgrundsinformation, HAD, LOT, MES, TAS och HSPS) och instruerades att fylla i dessa och ta det med sig till flyttanksmottagningen vid den tidpunkt som bokats. Inklusionskriterier för deltagarna var personer som studerade heltid och inte hade någon tidigare erfarenhet av flyt-REST. Deltagarna informerades om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan att ange skäl. När deltagarna kom till mottagningen, var och en på individuellt bokade tider, fick de en genomgång av tillvägagångssättet för flyt-REST och fullföljde en 45-minuter lång flyttankssession. I enlighet med syftet med studiens andra del, fick de efter flyttanken anonymt fylla i ett självskattningsformulär som handlade om deras upplevelser under flyttankssessionen (EDN). För varje individ kodades det häfte med formulär som fyllts i av innan flyttankssessionen tillsammans med EDN-formuläret som fyllts i efter så att data från samtliga formulär senare kunde länkas samman.
Databearbetning
För att, som avses i den första delstudien, undersöka huruvida det fanns signifikanta skillnader mellan hög- och lågsensitiva individer analyserades initialdatan av självskattningsmåtten (innan flyt-REST) genom en serie av envägs ANOVA. Den oberoende variabeln var grad av sensorisk bearbetningskänslighet uppmätt genom HSPS (hög känslighet, låg känslighet), och beroende variabler var Ångest och Depression (HAD), Optimism (LOT), Absorption (TAS) och Mystiska Upplevelser (MES).
I enlighet med studiens andra del undersöktes i ett nästa steg skillnader i förändrade medvetandetillstånd ASC (såsom de uppmäts med EDN) under flyt-REST. Detta gjordes genom utförandet av en envägs ANOVA där graden av sensorisk bearbetningskänslighet (SPS) som mätt genom HSPS (högkänsliga, lågkänsliga) som den oberoende variabeln och grad av Förändrade Medvetandetillstånd (EDN) som den beroende variabeln.
Korrelationer mellan samtliga oberoende variabler undersöktes genom Pearsons korrelationsanalys.
Reliabilitet och validitet
De självskattningskalor som använts i föreliggande studie är etablerade psykometriska test som är väl prövade och använda och som visat sig ha god validitet och reliabilitet i ett flertal tidigare studier.
Hur validitet och reliabilitet bedömts för de olika skattningsskalorna finns angivet i be- skrivningarna av dem under ”instrument och mått”. För samtliga skattningsskalor gäller att Cronbach’s alpha har befunnit sig inom acceptabla värden och att den interna konsistensen därav kan bedömas som god.
Vad beträffar generaliserbarheten – den externa validiteten - av resultaten från denna studie skulle en begränsning kunna ligga i urvalet av högkänsliga. Detta urval har en
överrepresentation av kvinnor och är därför skevt. Aron och Aron (1997) har diskuterat könsskillnader när det gäller sensorisk bearbetningskänslighet och konstaterade att kvinnor i allmänhet har högre poäng på HSPS, även om de påpekade att efter att de brutit ut
könsvariabeln inte ändrades samvariationerna av SPS i förhållande till andra variabler i deras initiala studie, vilket ger ett visst stöd åt att urvalet i föreliggande studie ändå kan förmodas vara tillräckligt representativt.
I undersökningen finns en avsaknad av kontroll av externt bortfall vilket utgör en brist beträffande den externa validiteten.
Det faktum att deltagarna fick fylla i ett så pass stort antal frågeformulär att fylla i på egen hand kan möjligen också ha påverkat tillförlitligheten – den interna reliabiliteten - i resultaten eftersom kontrollen då blev lägre över förutsättningarna under vilka fylldes i.
Ifyllandet av dessa formulär tar ca 20 minuter i anspråk . Det är dock värt att notera att deltagarna var heltidsstuderande och kan förmodas ha god förmåga att fullfölja uppgiften på ett tillfredsställande sätt.
Etiska hänsynstaganden
Innan deltagarna påbörjade sin medverkan i studien informerades de om att deltagan- det var frivilligt och att de när som helst, under vilket moment som helst, kunde avbryta sin medverkan utan att ange skäl till det. De informerades om syftet med studien, att den var helt anonym och att materialet skulle komma att behandlas konfidentiellt. Flyt-REST är en säker och väl beprövad metod för vilken inga tillbud rapporterats. Ett stort antal studier med etiska godkännanden har tidigare utförts med denna metod.
Resultat
Analysen av skillnader i ASC mellan de hög- och lågkänsliga påvisade en signifikant effekt [F(1, 56) = 5.56, p < 0.05, η2 = 0.12], med medium effektstorlek (Cohen, 1988), där den
högkänsliga gruppen hade signifikant högre grader av förändrade medvetandetillstånd under flyt-REST (M = 42.84, SD = 18.41) i jämförelse med den lågkänsliga gruppen (M = 31.95, SD
=15.76). Se Tabell 1.
Analysen påvisade signifikanta skillnader gällande Ångest [F(1, 54) = 9.95, p < 0.01, η2
= 0.15], Absorption [F(1, 54) = 10.80, p < 0.01, η2 = 0.16], och Mystiska Upplevelser [F(1, 54) = 7.99, p < 0.01, η2 = 0.13], där den högkänsliga gruppen hade högre värden för samtliga (Ångest: M = 8.85, SD = 3.28; Absorption: M=78.70, SD=28.98; Mystiska Upplevelser: M = 126.05, SD = 21.22) i jämförelse med den lågkänsliga gruppen (Anxiety: M = 6.14, SD = 2.96; Absorption: M = 52.75, SD = 27.92; Mystical Experiences: M = 105.06, SD = 29.13).
Dessa signifikanta resultat har alla effekter av mediumstorlek (Cohen, 1988). Inga andra signifikanta effekter fanns (ps>0.05). Se Tabell 1.
Mellan generell benägenhet till Absorption (så som uppmätts innan flyt-REST) och förändrade medvetandetillstånd under flyt-REST fanns en signifikant positiv korrelation [r = ,234, n= 72, p = ,048], där hög grad av Absorption gav höga poäng på EDN-skalan. Mellan opti- mism och depression fanns en signifikant negativ korrelation [r = -405, n = 48, p = ,004] liksom mellan optimism och ångest [r = -502, n = 48, p = ,000] där låg grad av optimism gav höga poäng på depressions- och ångestskalan. Mellan ångest och depression fanns en signifikant positiv rela- tion [r = , n = , p = ,]liksom mellan tidigare upplevelser av mystiska upplevelser och förändrade medvetandetillstånd under flyt-REST [r = 648, n = 48, p = ,000] . Se Tabell 2.
Diskussion
Föreliggande studie undersöker huruvida graden av sensorisk bearbetningskänslighet (SPS) påverkar upplevelsen av vistelse i flyttank under 45 min. Den statistiska analysen visar att de högkänsliga individerna upplevde förändrade medvetandetillstånd (ASC) i signifikant högre grad under sensorisk isolering i flyttank. Detta stärker den hypotes som utgjorde fokus
för den ena av studiens delar och ligger i linje med vad högkänsliga deltagare berättat om vid tidigare flyt-REST-studier utförda på Karlstad universitet.
Dessutom hade de högkänsliga individerna även signifikant högre grader av tidigare erfarenheter av ångest, och av mystiska tillstånd samt signifikant större benägenhet till absorption.
Det faktum att föreliggande undersökning visade samband mellan högkänslighet och egenskaper som alla kan relateras till varandra i termer av psykisk och mental receptivitet och flexibilitet torde kunna ses som ytterligare stöd åt de tidigare iakttagelser som påvisar att ångestbenägenheten inte bör förklaras med en medfödd predisposition till psykisk ohälsa utan snarare till den förhöjda receptivitet som finns hos högkänsliga och till den sårbarhet för perceptuell- och kognitiv överbelastning som den innebär. (Aron & Aron, 1997; Acevedo et.
al, 2014; Belsky & Pluess, 2009; Pluess & Belsky, 2013). (Värt att notera är att inget signifikant mellan högkänslighet och depression fanns.)
Benägenhet för absorption hos den högkänsliga kan troligen också göra det svårare för dem att rikta och fokusera sin uppmärksamhet, särskilt i stressande och krävande situationer, vilket kan poängtera värdet i att skapa tillfällen för ”här-och-nu-upplevelser” för denna grupp.
Detta eftersom ”här-och-nu-tillståndet” bland annat stärker förmågan att medvetet rikta sin uppmärksamhet, vilket följaktligen torde kunna medföra en ökad upplevelse av kontroll (Moore & Malinowski, 2009).
Detta tyder på att flyt-REST torde vara en effektiv metod för högsensitiva personer.
Med ett minimum av intryck försvinner behovet av att bearbeta information från omgivningen, vilket ger ett tryggt och bekvämt rumsligt och själsligt utrymme för
stresslindring och ångestreduktion. Sammantaget torde detta ge möjlighet att frigöra mentala resurser. För de högkänsliga torde detta kunna skapa en större tillgänglighet till deras mer komplexa och rika inre världar vilket ju de, i jämförelse med mindre känsliga personer, högre
graderna av ASC tyder på, och möjligen också mindfulness. Denna antagande
överensstämmer med tidigare observationer utförda på Karlstad universitet (Kjellgren et al., 2009) där högsensitiva personer skattade flyt-REST som viktigare och mer välgörande än de med lägre känslighet.
En begränsning i studien är bristen på kontroll av bortfall. En annan brist kan vara det faktum att urvalet är skevt i förhållande till kön som beskrivs i avsnittet om reliabilitet och validitet. I studien utförs flera signifikansprövningar där en viss alfanivå för varje prövning används. Detta kan medföra en risk för massignifikans, vilket innebär att den totala risken för att man göra minst ett typ I-fel blir större än den totala alfanivån. En möjlig väg för att hantera detta problem hade varit att sänka alfanivån för vart och ett av de enskilda testen genom en Bonferronikorrektion. Valet att inte utföra en sådan korrigering grundar sig i det faktum att Bonferronimetoden kan anses alltför sträng och restriktiv. En sådan justering av p-värdet skulle nämligen i stället öka risken för typ II-fel och minska testens styrka (Borg och Westerlund, 2012).
Det finns anledning att fortsätta forska på högkänsliga personer för att ytterligare utröna vad som särskiljer denna grupp samt att mer grundligt undersöka om denna grupp gynnas mer än andra av mindfulness eller förändrade medvetandetillstånd som präglas av
”här-och-nu-upplevelsen”. Eftersom högkänsliga människor tenderar att uppvisa mer
fysiologiska och psykologiska problem, är det viktigt att finna lämpliga metoder för att främja hälsa och livskvalitet för denna grupp, och flyt-REST kan vara ett bra alternativ.
Referenser
Acevedo, B. P., Aron, E. N., Aron, A., Sangster, M.-D., Collins, N. and Brown, L. L. (2014), The highly sensitive brain: an fMRI study of sensory processing sensitivity and
response to others' emotions. Brain and Behavior, 4: 580–594. doi: 10.1002/brb3.242 Aron, E. (2011). Understanding the Highly Sensitive Person: Sensitive, Introverted or Both?
Psychology Today.
Aron, E (1996) The Highly Sensitive Person. New York: Three Rivers Press.
Aron, E. (2004) Revisiting Jung´s concept of innate sensitivity. Journal of Analytical Psychology, 49(3), 337-367. doi: 10.1111/j.1465-5922.2004.00465.x.
Aron, E.N. (2010). Psychotherapy and The Highly Sensitive Person. New York: Routledge.
Aron, E., & Aron, A. (1997) Sensory processing sensitivity and its relation to introversion and emotionality. Journal of Personality and Social Psychology, 73(2), 345-368.
doi:10.1037/0022-3514.73.2.345
Aron, E., Aron, A., & Davies, K. M. (2005). Adult shyness: The interaction of temperamental sensitivity and an adverse childhood environment. Personality and Social Psychology Bulletin, 31(2), 181-197. doi: 10.1177/0146167204271419
Aron, E., Aron, A., & Jagiellowicz, J. (2012) Sensory processing sensitivity: A review in the light of evolution of biological responsivity. Personality and Social Psychology Review, 16(3), 262-282. doi: 10.1177/1088868311434213
Aron, E, Aron A, Jagiellowicz, J. (2012) Sensory processing sensitivity: a review in the light of the evolution of biological responsivity. Personality and Social Psychology Review, 16(3): 262–282. Published online 2012 January 30. doi: 10.1177/1088868311434213 Barabasz, A. F. (1982) Restricted environmental stimulation and the enhancement of
hypnotizability: pain, EEG alpha, skin conductance and temperature responses. Inter- national Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 30, 147-166.
Belsky, J. & Pluess, M. (2009). Beyond diathesis stress: Differential susceptibility to environmental influences. Psychological Bulletin, 135, 885–908.
Bjelland, I., Dahl, A., Tangen-Huang, T., & Neckelmann, D. (2002). The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale: An updated literature review. Journal of Psychosomatic Research, 52, 69-77. doi: 10.1016/S0022-3999(01)00296-3
Bood, S. Å., Sundequist, U., Norlander, T., Nordström, L., Nordenström, K., Kjellgren, A., &
Nordström, G. (2006). Eliciting the relaxation response with help of flotation REST (Restricted Environmental Stimulation Technique) in patients with stress related ailments. International Journal of Stress Management, 13, 154-175.
Bood, S-A. (2007). Bending and mending the neurosignature: Frameworks of influence by flotation REST (Restricted Environmental Stimulation Technique) upon well-being in patients with stress related ailments (Doctoral dissertion). Department of psychology:
Karlstad University.
Bood, S-A., Kjellgren, A., & Norlander, T. (2009). Treating stress-related pain with the flotation restricted environmental stimulation technique: Are there differences between women and men? Pain Research and Management, 14(4), 293-298.
Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber.
Carver, C. S., Scheier, M. F., & Segerstrom, S. (2010). Optimism. Clinical Psychology Review, 30(7), 879-889. doi: 10.1016/j.cpr.2010.01.006
Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioural sciences. Hillsdale, NJ:
Erlbaum.
Dietrich, A. (2007). Introduction to Consciousness. New York: Palgrave Macmillan.
Dittrich, A. (1998). The standardized psychometric assessment of altered states of
consciousness (ASCs) in humans. Pharmacopsychiatry, 31(2), 80-84.doi: 10.1055/s- 2007-979351
Farthing, G. W. (1992). The Psychology of Consciousness. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Forgays, D. G., & Forgays, D. K. (1992). Creativity enhancement through flotation isolation.
Journal of Environmental Psychology, 12(4), 329-335. doi:10.1016/S0272- 4944(05)80081-7
Hermann, C. (1997). International experiences with hospital anxiety and depression scale: A review of validation data and clinical results. Journal of Psychosomatic Research, 42(1), 17-41. doi: 10.1016/S0022-3999(96)00216-4
Hood, R. W. (1975). The construction and preliminary validation of a measure of reported mystical experiences. Journal for the Scientific Study of Religion, 14(1), 29-41.
doi:10.2307/1384454
Hood, R. W., Ghorbani, N., Ghramaleki, A. D., Bing, M. N., Davison, H. K., Morris, R. J., &
Williamson, P. (2001). Dimensions of the Mysticism scale: Confirming the three-factor structures in the United States and Iran. Journal for the Scientific Study of Religion, 40(4), 691-705. doi: 10.1111/0021-8294.00085
Jagiellowicz, J., Xiaomeng, X., Aron, A., Aron, E. A., Guikang, C., Tingyong, F., & Xucha, W. (2011). The trait of sensory processing sensitivity and neural responses to changes in visual scenes. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 6(1), 38-47. doi:
10.1093/scan/nsq001
Jawer, M. (2005). Environmental sensitivity: A neurobiological phenomena? Seminars in Integrative Medicine, 3(3), 104-109. doi:10.1016/j.sigm.2005.10.003
Jonsson, K., Kjellgren, A. (2014) Curing the Sick and Creating Supermen – How Relaxation in Flotation Tanks is Advertised on the Internet. European Journal of Integrated Medicine http://dx.doi.org/10.1016/j.eujim.2014.05.005
Kjellgren, A., Sundequist, U., Norlander, T., & Archer, T. (2001). Effects of flotation-REST
on muscle tension pain. Pain Research and Management, 6, 181-189.
Kjellgren, A, Westman, J. (2014) BMC Complementary and Alternative Medicine.
14:417 http://www.biomedcentral.com/1472-6882/14/417
Kjellgren, A, Lyden, F, Norlander, T. Sensory Isolation in Flotation Tanks: Altered States of Consciousness and Effects on Well-being. (2008) The Qualitative Report,, 636-656.
http://www.nova.edu/ssss/QR/QR13-4/kjellgren.pdf.
Kjellgren, A. (2003). The experiences of flotation REST (Restricted Environmental Stimulation Technique): Consciousness, Creativity, Subjective Stress and Pain (Doctoral dissertion). Department of Psychology: Gothenburg University.
Kjellgren, A., Lindahl, A., Norlander, T. (2009). Altered states of consciousness and mystical experiences during sensory isolation in flotation tank: Is the highly sensitive
personality
variable of importance? Imagination, Cognition and Personality, 29(2), 135-146.
doi:·10.2190/IC.29.2.d
Lilly, John C. (1956). "Mental Effects of Reduction of Ordinary Levels of Physical Stimuli on Intact, Healthy Persons". Psychiatric Research Reports. 5. pp. 1–9.
Mishara, A., Schwartz, M. (2012) Altering Consciousness: Multidisciplinary
Perspectives. Volume 2., Chapter: Chapter 15, Altered States of Consciousness (ASC) as Paradoxically Healing: An Embodied Social Neuroscience Perspective, Publisher:
Praeger, Editors: Etzel Cardeña, Michael Winkelman, pp.327-53
Moore, A. & Malinowski, P. (2009). Meditation, mindfulness and cognitive flexibility.
Consciousness & Cognition, 18(1), 176-186. doi:10.1016/j.concog.2008.12.008 - [pdf]
Neal, J. A., Edelmann, R. J., Glachan, M. (2002). Behavioural inhibition and symptoms of anxiety and depression: Is there a specific relationship with social phobia? Brittish Journal of Clinical Psychology, 41(4), 361-374. doi: 10.1348/014466502760387489
Norlander, T., Bergman, H., & Archer, T. (2002). Relative constancy of personality characteristics and efficacy of a 12-month training program in fascilitating coping strategies. Social Behavior and Personality, 30, 773-784. doi: http://dx.doi.org/
10.2224/sbp.2002.30.8.773
Norlander, T., Kjellgren, A., & Archer, T. (2001). The experience of flotation REST as a function of setting and previous experience of altered states of consciousness.
Imagination, Cognition and Personality, 20(2), 161-178. doi: 10.2190/HCPM-H80R- Q60D-V4R0
Pluess, M., & Belsky, J. (2013). Vantage sensitivity: Individual differences in response to positive experiences. Psychological Bulletin, 139, 901-916.
Roche, S. M., & McConkey, K. M. (1990). Absorption: Nature, Assessment, and Correlates.
Journal of Personality and Social Psychology, 59(1), 91-101. doi: 10.1037/0022- 3514.59.1.91
Scheier, M. F., & Carver, C. S. (1985). Optimism, Coping and Health: Assessment and Implications of Generalized Outcome Expectancies. Health Psychology, 4(3), 219-247.
doi: 10.1037/0278-6133.4.3.219
Schultz, P., & Kaspar, C. H. (1994). Neuroendocrine and psychological effects of restricted environmental stimulation in a floating tank. Biological Psychology, 37(2), 161-175.
doi: 10.1016/0301-0511(94)90029-9
Smolewska, K., McCabe, S., & Woody, E. (2006). A psychometric evaluation of the Highly Sensitive Person Scale: The components of sensory-processing sensitivity and their relation to the BIS/BAS and ‘‘Big Five’’. Personality and Individual Differences, 40(6), 1269–1279. doi: 10.1016/j.paid.2005.09.022
Suedfeld, P., Ballard, E. J., Baker-Brown, G. & Borrie, R. A. (1985). Flow of consciousness
in restricted environmental stimulation. Imagination. Cognition and Personality’, 5, p.
219-230.
Suedfeld, P. (1985) Restricted Environmental Stimulation:
Technique/Therapy/Transcendence. 1st International Conference on REST and Self- Regulation. pp.1-16. Toledo, Ohio: IRIS Publications.
Tart CT. (2000). States of Consciousness. Lincoln, NE: iUniverse.
Taren AA, Creswell JD, Gianaros PJ (2013) Dispositional Mindfulness Co-Varies with Smaller Amygdala and Caudate Volumes in Community Adults. PLoS ONE 8(5):
e64574. doi:10.1371/journal.pone.0064574
Tellegen, A., & Atkinson, G. (1974). Openness to absorbing and self-altering experiences (absorption), a trait related to hypnotic susceptibility. Journal of Abnormal Psychology, 83(3), 268-277. doi: 10.1037/h0036681
Turner, J. W., Fine, T., Ewy, G., & Sershon, P. (1989). The presence or absence of light during flotation restricted environmental stimulation: Effects on plasma cortisol, blood pressure and mood. Biofeedback and self-regulation, 14(4), 291-300.
Wickramsekera, Ian (1983). Sensory restriction and Self Hypnosis as Potentiators of Self- Regulation. Paper delivered at First International Conference on REST and Self- Regulation, Denver. Colorado.
Wolf, M., Van Doorn, G. S., & Weissing, F. J. (2008). Evolutionary emergence of
responsive and unresponsive personalities. Proceedings of the National Academy of Sciences, 105(41), 15825-15830.
Woodward, S. A., Lenzenweber, M. F., Kagan, J., Snidman, N., & Arcus, D. (2000). Taxonic structure of infant reactivity: Evidence from a taxometric perspective. Psychological Science, 11, 296-301. doi: 10.1111/1467-9280.00259
Zigmond, A. S., & Snaith, R. P. (1983). The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta
Psychiatrica Scandinavica, 67(6), 361-370.
Åsenlöf, K, Olsson, S, Bood, S.Å. & Norlander, T (2007). Case studies on fibromyalgia and burn-out depression using psychotherapy in combination with flotation REST:
Personality development and increased well-being. Imagination, Cognition and personality. 26, 259-271.
Tabell 1
Resultat från analysen där den högkänsliga och den lågkänsliga gruppen jämförs.
Variabel
Högkänsliga.
Medel (SD)
Lågkänsliga.
Medel (SD) F
HAD (Anxiety) 8.85 (3.28) 6.05 (2.91) 11.07**
HAD (Depression) 3.08 (1.97) 4.10 (2.97) 2.35
LOT 23.05 (5.49) 23.58 (3.43) 0.20
TAS 78.70 (28.98) 51.45 (27.73) 12.26**
EDN 42.84 (18.41) 31.95 (15.76) 5.56*
MES 126.05 (21.22) 105.06 (29.13) 7.99**
*Signifikant vid p = 0.05 nivå
**Signifikant vid p = 0.01 nivå
Tabell 2.
Resultat av analysen av korrelationer mellan samtliga beroende variabler.
Variabel LOT TAS Ångest Depression EDN MES
LOT Pearson
Correlation Sig. (2-
tailed)
1
TAS Pearson
Correlation Sig. (2-
tailed)
,218 ,137
1 Ångest Pearson
Correlation Sig. (2-
tailed)
-,502**
,000
-,028 ,848
1 Depression Pearson
Correlation Sig. (2-
tailed)
-,405**
,004
-,065 ,661
,648**
,000
1
EDN Pearson
Correlation Sig. (2-
tailed)
,102 ,488
,234*
,048
,054 ,714
-,087 ,559
1
MES Pearson
Correlation Sig. (2-
tailed)
,203 ,172
,165 ,269
,100 ,503
-,126 ,398
,420**
,003 1
* Signifikant vid p = 0.05 nivå (2-tailed)
** Signifikant vid P = 0.01 nivå (2-tailed)
