tankar OM

v M. G. H.

tankar

OM

UPODLINGS

MÔJELIGHET

LAPPMARKERNE,

MED DEN

VIDTBERÔMDA JURIDISKA

FA-CULTETENS SAMTYCKE

UNDER

Herr

_ANDERS

BERCHS

JURISPR.

OECONOM.

och

COMM.

PROFESS.

samt LEDAMOTS AFDE

_{KONGL.SVENSKA}

VET. SAMFUND i STOCKEI, ochUPS.

inseende

DEN _{31. MAJt 1760. For Midd.}

UTI STÖRRE CAROLINSKA

_LÂROHUSET

TIL

ALLMÄNT

_{OMPRÔFVAYTTRADE}

AF

carl

p.

_fj

_ellstrôm

VESTERBOTNINUE och Kongl. Stipend.

KONGL.

_MAJ:TS

Tro

_-Tjenare

_{och Härads-Höfdingc}

Ôfver Wefterbotns Södra _Lagfågu, Adle och

_{Viåtlagfarne Herren}

Herr

O

L O F

ANZENIUS

,

GUNSTIGE GYNNARE.

A

t et magert

linda

_tillkyndar

Land, fom val

_foga

_{fördel, -år}

håfdas,

_Eder,

gifver

_Mine

ym

med orden kan uttolka..

Den

_ynneft

_och

_vånlkap

_{hvarmed J,}

_Mine

afoförtrutenmöda vid

_upodlings

_råtta

_anläggning,

genom

drift

och

kun/kap

i

en

rått

LandtHushåll

tilfålle til et

_fkyldigt

vedermåle

af den

Högagtning

te fåfom et

_uprigtigt,

fall: otilråckeligt

prof

af

den

fållhets _onlkan,

_ftådfe

_framhärdar

.

MINE

odmiuke

Kyrkoherden vid

Skellefte Forfamling

i Vefterbotn

Samt

Ledamot

_afKongl.

_{Svenfka Vet. Acad.}

_i

_Stockholm,

Högarevôrdige

och

Hö

g

lår

de Herren

Herr

Magister

PEHR

HÖGSTRÖM,

MIN

HÔGTÂRADE

HERR

SVÅGER.

noga

frugter,

då

den

fortråffeligafle jordmon

i

fin

Herrar, genom

erfarenheten

båttre bekant, ån

jag

Herrar, tidt och ofta

_{behagat mig}

_omfatta,

de

prof

växters

_planteringar

_{m. m.}

_{och de}

efterdômen

_J

ning til allmån

nytta

låmnat,

leda

mig

vid

detta

jag

hyfer for

Eder.

Anfeen då

detta ringa

arbe-vördnad och tackfamhet hvarmed

_jag,

_{under all}

HERRARS

tjennre

Kyrkoherden vid

Sjålevads

_Fôrfamling

i

_{Ångermanland}

Vål_{ärevördige och Höglärde}

Herr

CARL

FJELLSTRÔM,

MIN

HÔGTÂRADE

K. FARBROR.

Re&orn vid

_{Lyckfele LappSchola}

Valårevördige

och

Ho%lårde

Herr

BERNHARD

EL-ASK,

MIN

HÔGTÂRADE

K. MORBROR.

A

t

i

tanka val,

_{okunnoghet och tvifvelsmål}

men

ej få

yttra

fina

_om

tankar,

_defs

_tanke

oroar

orts belkaffenhet, _at

jag

ju velat nyttja famma til

erkånfla, hvaraf

mitt finne emot

flågts

_{och vålgynna}

Herrar, åren de famme fom

jag

har at

tilfkrifva

bladen medEdra vårda och vidtbekanta namn.

Up

Jaltid vift Eder

valgjorande

emot

mig,

och

gyn

MIN

_FARBRORS,

_{MINE MOR}

bimjiiie

Kyrkoherden

vid

Erenmnà

Fcrfamling

i

_Upfaîa

_Stift,

Val_{ärevördigeoch}

_Högl

_årde

Herr

NILS

HOLMBRINCK.

GUNSTIGE YÂLGYNNARE. Grofleurn i Stockholm

Hôgagtad

Herr

DANIEL

SJÖBERG

Erichsson

,

MIN

HÔGTÂRADE

K. MORBROR.

ej mindre honom

,

fem

tanker,

ån

fåtter

andre

fått. _Jag

_{har ej få}

_{yttradt mig cm min}

fcdslo-falle _atadaga

_lågga

_den

_tilbôrliga

_{tackfåjelfe och}

res

_{ynneft och}

bevågenhet

år

upfyldt.

J,

Mine

mycket godt;

ifynnerhet,

då

jag får pryda

defîa

tagen

deriore

min

v

älmening med

lika

ömhet, fom

nen den, fom med

nöje

lefver

BRÖDERS

OCH VÂLGYNNARES

ijennrê

Frob/ten och Kyrkoherden ôfver Lyckfele och Sorfele

Fôrfamlin^ar

,^famt det dertll lydande

Contradt.

Hbqarevordige och Huflarde Herren

Herr

PETRUS

FJELLSTRÔM,

MIN HULDASTE FADER.

Den runda tid

famling hafc

T>

orpard

"Mi"

Huldafte Fader, af

ac upoffra lif och krafcertil

nit

för GUD och Hans För-

et Folks

omvändel-fe, fom vid er ankomft tilLappmarken för.4i åhr fedan liknade de för¬

nuftiga föga mera, än til ikapnaden, vitnar nogfamt omEdra utmärk¬

ta _{förcjenfter. .De} vidt _bekanta arbeten] _enoch _annan gång , under

ftändig fjukdom och ringa hvila, på Lappflca -fpråket mtgifvit, hafva

långt för detta kunnat befordra Eder hos Rikets Styresmän til bättre

utkomft och-roligare lefnad, omj trodt Eder öfverlefva den tid Jnu

fen och des befynnerliga omväxling. När andre fådt beföka fina

å-hörare i varma rum och beßändiga hemvift, hafven J måft i fiäll

..ochö-demarker under bar himmel förehälla de villofarande fåren, falighetenes

väg j närandre fådt fägna fig af ägodelar , och i fälllkap med flagt

och vänner förnöta fina dagar i ro och nöjen, hafven J i ödemarken

fkild från vänner och vederlikar, ej utan omforg och mycket befvär

kunnat draga Ederoch Edra anhöriga fram. Men hvad har alt detta

kunnat värka på ett förnögt finne, frittfrån afvund och täfian at lyfa

utom förtjenften? En häfeig vådeld fkulle för par år fedan med fö.rlufi

af all _{egendom öka bördan, och betaga Eder hopp, at vidare kunna fe} edra fpäda telningar til godo. Dock detta oagtadt, hafven J ej haft

betänkande vid at fortfara i påbegynt faderlig godhet emotmig, och

underholla_{mig vid detta Lärofätet,} utan ock lämna detta mit

Acade-milka arbete det ljus? fom annars varit betäkt med glömlkos mörker.

Hvad har jag då icke för et ämne at prifaEder faderliga fcärlek emot mig? Ord felas at uttryckade många vällgjerningar jag från fpäda

å-ren _åtnjutit, och åtankan deraf, erlfindrar mig om, cn ftuld, fom al¬

drig kan afbördas. Uptag då min huldafte Fader, denna min förfiling

fomen _underpant afmin vördnadsfulla barnfiiga erkänllo, och gjör

E-der E-deromförfäkrad, atden af mig aldrig ikai uphöra, få länge jag

har äran at vara

MIN HULDASTE FADERS

lyäiqfte fon

wêêêkêêêêêêi

M..

G. Ä

§.

r..

I

et borde i våra tider vara en afgjord fak, atalleftådes, der grönt kan våxa _{på vart jordklot, och en}

ftån-dig isicke tåcker marken, har den

Allvife _{Skaparen förordnat}

beqvå-ma _{hemvift, at emottaga och}

nn-derhålla Mennifkor» De, fomföl¬

ja den gamla Climate indelningen,

vilja halft tro at'de Foikflag , fom kommit at bo uti

den få kallade Zona _{Temperata , fatt det lyckligafte} låge : hvilker om det bör medgifvas, fa år det tillika

o-förnekllglt, at medlerfta delen af Africa och nårmafte

tra-élerne _{omkring Polerne torde icke vara fåobordige och} til_{Upodling otjenlige, at de ju kunna herbergera} Men-nilkor, ånfkjönt ej til få ftort antal fom det iörft nåmde

mellan Climatet eller Zona_{Temperata. ju båttre begrep}

man af _{förfarenheten hunnit faomGUDS vishet , defto}

mera har manmårkt den förundransvårda, _men

handgri-peliga Naturens ordning , fom under en ftadigvarande

förändring ej fynes vå;ka annat ån fkiljaktigheter9 men

# ) 8 ( #

den _{nogafle och}

_{ôgoalkenligafte alla}

_tings

_jåmnllkhet

_och

jämngodhet.

,5. II.

At de födre orter af _{Europa hittlls hunnit blifva}

folk-rikare ån de Nordiika , fådant torde vara håndt > icke

få _{mycket af Ciimaternes åtfkilnad a), fom faft mera af}

folkets _{idoghet, deras mera eller mindre förnuftiga}

efter-tertanka vid _{tillämpningen af Naturens nyttjande, deras}

ftorre anten flit eller efterlätenhet, _{lyckliga eller olyck¬} liga Regeringar* &c. - Tide-bockerne gitva derpå

tyde-iiga bevis, at de båfta Climater icke altid blifva de

måft _{upodlade ochfolkrikafte. Spanienkan nu kallas nå«} ftan et _{ödeland, i jårnnförelfe emot den folkmängd der}

fants i Julii Caefaris tid. I hela Canaans Land finnes nu

kan hånda ej få _{mycket folk, fom fordom kunde finnas}

i det enda Jerufalem. Man har någorlunda tilförliteliga

efterråttelfer, at en ftor del af de ödeliggande

African-fke ödemarkernefordom varit_{frugtbårande åkerfält, men} blifvit genom Regerings fel ödelagde, och nyttjas nu af

en liten Folkhop, fom näppeligen likna mennifkor b),

§, III.

Om mennifko _{flågtet någonfin} hunne den högd ,

at _{på fullkomligt} fått

Aånna

_{och nyttja alla de ting i veri¬}

den, fom til des underhåll af den Alsmågtige Skaparen

blifvit förordnade, tror jag förviffo, at hvart ftycke land på Jordklotet, ehuru det

måtte

vara

befkaffat

, och

e-hvareft det måtte vara belågit _, fkulle _{kunna herbergera}

få_{mångaInvåoare, fom fvaraemotdenupodling, hvilken i} iämma climat år möjelig, och at det fåledes , efter min

öfvertygelfe, endaft ankommer på de framfleg mennilko failleoch_{tiltagfenhetkangjöra, atlåra kånna ochviljanyt¬}

tja defördelar

hvart och

etLand naturligen eger; få at

de

Se _{Kongl. Svenflc. Vet. Acad. Handl. for år 1774.pag.171«,}

❖ )9( ^

de förmoner _{något land eger framför et annat, aliénait}

åro fårfkllte eller_{comparative, och blifva genom et an¬}

nat lands efven fårfkiite förmonerinbördes få erfatteoch

jämkade, at fkiinad på båttre och fåmre år i det målet

Ivar at utleta. Canaans land berömmes i Skriften fram¬

för all land i _verlden, men atfådant ej hårrörde afandra

orfakerån des _invånare, de gamle, idoge, tiltagfne och

på Jordbruket outtrortelige, faftån ogudagtige Cananeer,

det _{fkönjes nog deraf} , at detta landet nu för tiden

ej år båttre, om icke fåmre ån andre, fedan idoghet och

flit afftadnat, famtdes invånares Poütieoch Hushålls för¬ fattningar uphördtat vara förnuftige.

§. IV*

Om et Land fom for fit _{ftråagare Climat ej eger}

den _{förmon, at innom fina gråntfor hyfa fådane djur,}

In-feéler, Vegetabilier rn. m. fom et annat, fkulle derföre

hållas _{ovärdigt at bebos och upodlas, få vore omdömet}

obilligt, jag vill icke fåga dåraktigt, få långe man ej år öfvertygadom,antenNatureniannat mål velat erfåtta bri¬

tten , eller ock den famma genom invånares flit , idog¬

het och flere förfök kan motas ochförekommas. Vi fin¬

na_{ju, at} (amma flags Vegetabilier _{ej finnas} på alla Hål¬

len af _{Jordklotet, ty hvart Land har fina fårfkiite förmo¬}

ner₅ icke _des mindre år _man ån _{ej vifs om, hvilka och}

huru många af dem fkulle kunna ofveralt_{utfpridas. Dock}

vill rmn _{tro, at} förfök, _{med deVegetabiliers plantering,}

fom_{fynasfram för andra vara årnade til mennifkansföda,}

ej på alla flålien der de förr ej varit, fkal flå feit.; Förfa-renheten har fom oftatt vift _{möjeligheten håraf. Jagvet}

icke _{namngifva de orter, hvareft hvete,rogoch korn}

vå-xa vildt, men om _{jag medgifver,} at det vore Africa,

och _{jag nu finnerat de kunnatfortplantas til Wefterbotn;}

få blir _frågan : om de våxter fom ifrån fit heta och var¬

ma Climat Africa kunnat _{fmåningom vånjas vid det}

) 10 ( #■

få Svenfka. och Weflerbotnifka. _{luftßreket, ju icke rned}

ännu lättare möda fkulle kunna _{flyttas ifrån Weflerbotn} altunder _{fjelfva NorrPoIen, fä nära den kan bebos? Det} år _{märkeligt, at fädésllagen vänja, lig fmåningom vid en}

orts Climat, och lika fom _{fkyndapå fig fjelfvatill forta¬}

re mogpad,, dâ _{de komma dit fommaren år kortare.}

Hår-til _{hjelper fölens ftåndigare fkjen, foni årfåtter]den kor¬}

tare fommartidenmed _{längre dagart fom ock fjelfva väx¬}

tens_{fkyndefamma mognad bidrager dertil,, at en jordmån,}

hvilken i och for _{fig fjelf kan vara mindre frugtbar? lik¬} väl _{lång tid kan behålla, fin frugtbarhet* då fåden icke}

hvarje gang behöfver lång tid til fin mognad utan under

den tid den hvilas och _{ligger i tråde, fôrmedelft kjörning} och bruk får _{tilfålle, at utan gödning återhämta} den-muft ochfetma, fom den_{forutgångne växten henne}

fiåa-tagit. Men at ock växterna iklåda fig det nya Clima*

tets _{natur, derom kan mangenom lått forfök blifva} öf-vertygad, når man, t. ex. utfår i Skåne Wefterbotnifkt

korn_{y få lkal man finnaat det blir några veckorförr mo¬}

getån det Skånfka* Så liten åtlkilnad det ock år på

fok-närs belägenhet i foder från _{hvarandrai Weilerbotn,.} haf-va fiere forfök bevift denna _{fanningen. Och tvårt ont}

har man märkt, at _{ju längre vifla fådesflaginorr blifvit}

planterade, halva de ej allenaft fordrat en rundare tid til

fin _{mognad, innan} de kunnat blifva inhemfke,. utan ock

undergådt denförvandling, at fkaîet font innefluter kär¬

nan blifvit _{tjockare: detta är et naturens värk at bevara}

fig för kjölden: Men håraf bevifes icke at _{fådesflaget blir}

fämre.. Man fkulle_{fåfängtbefvårafig öfvernaturens hård¬}

het i detta mål _{och annat, om mannoga ville granfka de}

fördelar, fom Nordifka. Climatet tilfkyndar des inbygga¬

re _, framför andre, och under _{forfäkande af}

egenkärie-ken låta_{fig öfvertygas om de fanningar, fom dagliga}

) n (

•de _nyttlgafte

_lådesflsgen

_låta

_garifka

_{vidt fortplanta 'ffg}

på jordklotet: Man finner dem

våxa

i

Africa

, och man

Ter dem våxa hos ofs fnart fagt under fjelfva fjällryggar*

ne_{; men} fortplantningen målte

flke

_genom mennifko

til-hjelp. Jag har.derutafgjort den

flutfats,

at lika fom en

delvilda _{gråsflag, lika med}

_utlånike

_{under olika Climat} våxa vildt i_{Lappmarken, andre nyttiga växter årer, fom} der _{ej finnas,efter Herr Ärckiaterns och Kidd, Linnsei}

utfago c) kunna dit fortplantas5 famå/teock fådesflag,

o-vane vid enorts _{Climat, med} konft _{fortplantas , om de}

fkola der blifva trifvandes, I de nu _{irugtbarafte länder}

hade man altid fådesbrift, til des Landet blef upbrukadk

Efter fom Lånderne blifvit allmännare _upodlade , hafva

ock Climaterne blifvitlindrigare ochbÜdare0

Som det år ftridande emot Hushållningens _ändamål, st låmna _{något ftycke jord, ännumera et helt Land li¬} tan håfd, då des befkafienhecitfådan, atdet kan _upodlas

eller når icke _{någre kraftige ordfakerligga i vågen,} hvar-fore det hållre må_{ligga oupbrukadtjfå hafva}

Lappmarker-ne blifvit tilårkånde dem fom der fålom odalmän velat

B x

låt-c) I Kongl. Svenlka Vet.Acad»Handling.3,quartalet I7f4pag«128*

RödaCrånen,Finus(Picea)folitariis emarginatis, Spec.JPl.p.looi.

lärkeTrcidi Finus (Larix)Foliisfafciculatis obtufis. Sp.PI.p, iooiw

Silerijka Cedern, Finus (Cembra) foliis quinis Lrevibus, omtalas

i Herr Archiaterns Skånlkarefa p. 32*

Angelica, den rätta Arch Angelica, växer öfver alt i våra fjäll,

vid hennefaknas ej annat, än at hon på otjenliga tider hämtas, då

hon ej är fig lik.

Gentiana _{Rubra* Baggfotan, växer på Norrjka Fjällfidan, men}

Jean efven hos ofs fås ochväxa

Spica Celiica, växer på Sveitzerlka Fjällen , nödig för Apothe¬

kare, ivåratfå utifrån, men lätt att _{planterapå våra fjäll.}

Saffran är en Alpifk »växt9 fom ej»annorflädes växer vild än".på

# ) Ii { &

fåtta _{(îg neder d). Men med upcdl'ng i Lsppmatkerne} kan dock Icke ånnu _{lågasvara vidare hunnit, ån til} r

å-gon god början, i

få

n

åtto

at man i

fenare tider

funnit

des _möjelighet, och efter _{fom Nybyggen}

blifvit

utvid¬ gade och rått upodlade, har förfarenheten beviH

Clima-tets förbättring. _{Ar 1Ö40} fkref _en ProbH _i Lu:e til fin

ArcheBilkop Laur. Paul. Gotbus den beråttelfe, at ingen

åker i den _{Lappmarken knnde vara mö;elig, emedan der}

ftundom _{fnogademidfommars tiden/ hvaremot der nu fin¬}

nes nybyggen hvare/1 _{man i manna n} inne ej _vetat af

miffvåxr. Hvaraf har fkedt* at man kan namngifva folk

i våra _{Lappmarker, fom når deras nybyggen varit nå¬}

gorlunda upbrukte,

fådt fåd

nog

både

at

åta fjelfve

och

föryttra åt andre, då

eljeft

hela den

WeHerbotniika Lands¬

bygden blifvit

hemfökt med mifsvåxt, fom

af kjöld blif¬

vit förordfakade). Jag fkal ock kunna namngifva de Hal¬

fen i_{Lyckfele Lappmark, fom til}

_Jordmån

_ej

_{ailenafl åro}

få _{gode, lom något hemman i bela Norrland}

_och

We-fterbotn , utan ock få frie från kjöld, af, då Min K. Fa¬

der, fom utur Umeå kronobod njuter fin lon årl. i 40

tunnor fpanmål, _fom bör _utmatas af den båfta , ofta fedt

famma fåd meratjenlig för fvin och annanbofkap , ån

folk; har den lilla fåd, fom blifvit famlad i tijonde af ny¬

byggare, både til malt och faningvarit iörfvarlig. j. VI.

Det år fåledes en _{oHridlg fanning, at om de Hållen}

i _{Lappmarkerne fem tjena til upodling}

_med

_eftertryck

blefvo vårdade och _{fkjöcte, Ikulle mångfaldig}nytta

rier-af

d) 1673. d. 27. Sept. utkom et KonglJt Placat fom innehåller

viffa friheter för dein, fom der fåfom jordbrukare fätta fig neder. Med

Immifiioner af Kronobefallningsmän hafva de fordom blifvit förfedde,

men iedermera har det kommit i bruk, at deras anfökningar på nybyg¬

gen blifva af Landshöf dinge Embetec i orten remitterade til

Härad«-fÄtterne, hvarifrân de nu erhålla bemälte immiffioner.

# ) «} (

#

af fôrordfakas; då (kulle dermed tiden ejallenafi blifva til-gångpå folk,och ödemarker alt merochmer

gjöras til

frugt-! bårande _{(alt, utan och} förrådshusoch fådesbodar inrätta¬

de, hvarigenom de fom med tinga förråd fåtta hg ned at

vidare _{upbruka Landet, kunde blifva underftodde, oHi}

fattige Lappars utflyttning til fiere Landsorter i Riket fö¬

rekommen; _{defingo då igenom ådkillige}

_flögder

_{och han.}

daverk tilfålle atinnom fit_{egit Land förfkaffa fig födan} ,

och _{derigenom fkona detlilla förråd af Renar, fom i de¬}

ras få kallade oår kunnat omkomma. _Ty efven fom _en

del riken och Landsorter måfte vidkännas mllsvåxt och

oår, fa måfte ock Lappfka Nationen ej fållan undergå det

ode, at fe fina Renar affmittofam fjuka haftigt ftupa»

5. VII. ^

Om Herr _{Scbejfevus fom i lin Lapponia pag. 20. få} illa utmålar _{Lappmarkerne, låfom våtlånte, lofa och}

furri-piga, fteniga, fandiga och Bergagtiga, jemte andre fom

nu fålla fina omdömen om defie _{orter, hade} for _{et par}

j > tufende år tilbaka fådtfe, huru våra andra Svenlka

Pro-vincier _{fågo ut, torde de måft bekånna, at Lappmarker¬}

ne fe nu rått få _{goda och tjenliga ut til upodlincc, fom}

mångeaf de födre orter och Lander den tiden.

Ät

fum-piga och våilånta orter gifvas i Lappmarkerne, år jagfå mycket benågnare at meagifva, fom de kraftigt veder¬

lägga det inkaft, fom fkulle upodling, utan Lapparnesin¬

trång, ej kunna anläggas; ty fom fådane ftållen

ejårobe-tåckte med må(Ta _{, hvarafrenars hufvudfakligafte föda}

be-ftår, få kafta de affig aldeles ingen nytta, få långe de

ligga öde och oupbrukte; utom det at förfaren heten fom

tidalt bevift deras ftora _{nytta til åkerland , enår de rårt}

blifvit _{upd kte. Medgifver jas? at hår finnas (and ochmåls»}

hedar, både många och vidlyftiga, och til åkerbruk min¬

dre _{tjenhga , få made vara för Lapparnes rakning,}

e-når _{jag kanbevifa, at både mylla och lerjord finnes til}

$ ) *4 ( ❖

âen_{myckenhet, at en läng framtid aliénait}

ärmlgtlgaf-bida des _{fullkomliga upodling. Män fåhar manock fun¬}

nit» det fad _{fomliga år ej med mindre framgång våxt i}

landiga och fieniga orter, ån andre jordmoner, fom u-tom _{egen erfarenhet, flere i Âbo utgifne œconomifka av¬}

handlingar kunna beftyrka. ^Hvem fkulle tro at vinter

rågfåde i fandig jordmån kartar utaf (ig fyratio gånger

utfådet, orn icke flere förfok det belannat/)? men få

fordrar fådan _{jordmon någon meragodiei ån annan, och}

i anfeende til brift hår_{af, någon fförre utdrågt på tiden til} des _{utvidgning, dock fkulle den anfenligen hjelpas och}

förbättras _{genom myrjord och granris, på h vilka flag i}

Lappmarkerne ingen brift finnes. fr Vill.

En flor _{fvårighet föreftålla vi öfs af våra långa vin¬}

trar. Alan fluter _{gemenligen deraf, at vi behöfva vid¬}

lyftigare ångar, och kunna fåiedesejbofå tåtttilfammans,

fom_{på de (ûdre orter. Men den invändningen låter ftor¬}

re ån den vårkeligen _{år. Om vår böfkap fkulie gå}

ute

både vinter och _{fommar, fkulle våra ångar låggas til be¬}

teshagar: men då vore de _{otillråckelige} at underholla

der-med våra Creatur. Når höet blir I råttantid _ilagit,

tor-kadt och _{bårgadt, eger det vid utfordringen en otrolig} ftorre _{dryghet med fig, ån då det af Bofkapen åtes grönt}

och af dem _{fjelfve uphåmfas af marken. BofKapen hår i} Landet _{går gemenligen ute 4 eller half femte månader}

om året: På denna korta tiden_{gjor den klartmedalla be¬}

tesmarker : den _{nyttjar halfva fommaren våra ångar] och} åkerrenar, fom innan höften åro utbette. Skulle vi va¬

ra nodfakade at ånnu 7 eller fl månader hålla dem ute,

fkulle vi behöfva åtsninftone en dubbel fa ftor

svidd fom

nti

f) I Lycklele Lappmark beftår Präftbordet af fandjord, fom i våta

fomtar lönar _{arbetet, och har} man få väl här fora flereftädes i

$ y i? ( &

sin. Men afdet hö, fom vi bårga af våra få ångar,

urr*-derhållesv hela den långa, vintren ôlver, den bolkap, for

hvilken famma _{ångar voro aldeles otilråckellge til bete*}

året om. Sa 1er man at denna _{omftåndighet} hållre okar

åboerne j relation til de fodreorter. Vidden behôfva vi

måft for _{fommarbetet, hvilken mycket kunde infkråakas;}

genom inrättning af beteshagar jemte ånges förbättrin¬ gar. Ty om betesmarker blefvo ratt indelte i flere fårs»

Ikilte _{afftånglel, få at bofkapen vid omgången åter får}

träffa _{godt bete på det ftålle} , der betandet begyntes ;

fkulie _{ej ei^anfenlig ödesmark genom}

_{bolkapens vårdslö*}

fa _{trampande til bete vara otilråckeligv}

§. IX.

Arbetetvid vår_höbergningförefaller de

födraortersin^-hyggare falt odrägligt,

når de

tanka på våra långa vint¬

rar; men få långt jag varit til löder, har jag funnit at

de_{nödgas arbeta,rått få tråget fom hos ofs. Vi afgjöra} vår hö-and måfta deleninnom JuliimånadsHut i ordinaire*

år, och aldrafilt medio Âugufti, hvarvid vi ej behôf¬

va mera folk ån de. Annarsår til märkandes,at den lån»

ga vintren tilbringar ofs för detta arbete en yrnnoghef

gödning til både åkrars och ångarsförbättring. Så myc¬

ket _{jag af refebelkrifningar kunnat inhämta, har jag ej?}

funnit _{någct Land nämnas, (når jag tar undan Egypter*}

der Niiftrörnmen _{goder landet) g) hvareft ej}

åkerbruket-bör _{underhjelpas med gödfel,.} om dermed fkal lyckas.

Ef*-fer Herr _{Magifter Osbecks fceråftelfe h)r går gödfels värj¬} de och låtten at famla den i Oftindien öfver _trolighe*

ten. Som Herr _{Prof, Kahn berättar i) användes i}

_Å'ng~

land _{på des famlande mera möda ån vi tycka löna}

och få annorftådes. Då man fåledes _{på de födro orter}

och, g) Se Herr Doftor Haffelquijls refebeikrifjaing pag, _£41,

l0 I defs ref» pap. 149. 219^ — - —

\

# ) ï(5 ( #

och i de varmare climater måfte alla årstider arbeta _{på ?}

at fkaffa denna _{oundgångeliga nödtorft utur fnart alla}

naturens _{riken, och fomligftådes}en hop mennifkor målte

följa boikapen åt, at uphånnta derasexcrementer, (hviL

ket vi fkulle råkna för _{odrågeligit) få år alt detta hos ois}

gjordt med höbergningen, på en månad eller något litet

mera, då tillika befvåret med dryg vallgång befpares för

hela vintren.

X.

Ehvad _{okunnogheten och villfarelfen må hafva at}

förebara, fa måfte jordbruket, få vål i Lappmarken, fom annorllådes, anfes för hafis til all hushållning, fom man

villfkal _{ega heltänd och varagtighet. Alla inkalt}

dere-mot _{grunda fig på}

_blotta

_{inbillningar och föredomar k) ;}

och alla _{Exempelman må anföra deremot, bevifa ej an¬}

nat 5 ån de _{fölgder, låttjan, okunnogheten, elak hushåll¬} ning, och ett forvåndt fått atbruka jorden, ålladkomma

i et _{Land, hvarelt de fadt vanan ifölje.}

§. XI. \

I Wefterbotn kan _{ingen annan upodling fke ånge¬}

nom hemmans _{klyfning , til des alla almånningar blifva}

afvittrade. Så _{långe hvar och} en åbo befutit och förfva-rat fnart all tilliggande mark, har ju intet _{rum varit för}

Nybyggen , få framt ej öfverlt vid Lappmarks gråntfen ,

hvarelt for _{Nybyggare varit (värt at taga fig falt i vilda} ödemarken. Således tror man de målta _upodlingar

fked-de i nåfråtts tiden » då hvar och en _tog for fig Landet

efter _{förmågan. Flere orfaker hafva varit hinderlige för}

Lappmarken, delsat man fom förmålt år, ftraffadt

Oi-matet for defs _{hårdhet, jåmvål hållit Landet} i fig fjelft för _{ofrugtbart, följagteligen ej vårdt at bebos af andre ån} defs k) Som Sqxo fordom fade om Finnarne : cit. Seheff. pag, 44.

Sunt Finni _{Septentrionis populi, lix quidem habilabilem orhn}

ttr-rarum _{partem cultura} ac manfione comptexi. y"\.

$ ) 17 f #

•äesgamleinvänare, vira trogne

fatt

i föga agtnîng värm«

de _{medborgare, dels at upodiing utan Lapparnes in¬}

trång ejkunnatanläggas,hvaremot utomlivad i §. VII.

hår-om år _{fagt, jag} efven for _et

fkjåt

far anföra hvad anfert¬

igtxliftriét enenda Lappmark : t. e. Lyckfele Sokn kan

innehålla/h Siftmåock föret hlndertil markens_upodiing

anföras, detnybyggarena, fom medelft ortens aflågfenhec

-vida varit fkiide från fioe_{upfyningsmån,fådt}hushålla merä

Lina _{privilegier fom de velat, utan at deriöre gjöra nå¬} gonfårdeles redo, huruvida de fullgjort det allmännas

fyf-tomåh De finna och fe fiera goda och nyainråttriingar

ej utan allmänhetens flora koitnad vata anlagde, men

de erkänna dem fä vida, fom de i filt finne hålla fig

for-tjenta til famrna nåd, dels deraf at dé fedt en och annan

ödesmarkafdem blifvauptagen tilåkerbruk,delsat få

flyt-tadt från_{Landsbygden och fatt fig}

_hår

_{nederç menalramåft}

af for mycken tygelfrihet, då de fedt fig få bruka jorden

efter _{godtycko. Hvad har då hanrit håraf? Den}

behage-iigafle tiden til jordens

upbrukning,

åkrens förbåttring,

ängarsuprödjande, m. nuhar hlifvitanvänd på det vi

Aal-la _{nöjen och luftbarheter, neml. fifke och jagt, fom åro} de cfåkrafie _{födkrokar, och fållan nåra fina idkare derå}

orten. _{Jag vet, atenoch annan}, vid påminnelfe hårom,

fvart, det brift på uppehällenödgacU dem til et fä

frugt-C lôft

/) Se Tünelds Geographie fjerde delen, andra Capitlef. Här

be-Ikrifves denna Sokn för at vara _{fo mil läng och 20djo bred. H:i-r}

^ro ock _{högft 2CO. rö^rar Lappar fem hafva fina tildelte Skattland na,}

til antalet , af hvilka r<5 allenaft ftöta til Landsbygden och inrehafvas

til en del af fådane fom mera idka fifke cch _lltog än Renlkjötfel ; de

andre Landen äro belägne omkring til och medfjällryggarne.

Härä-*0 fnart _{30 nybyggen af hvilka fä äro hrarancra närmare än en mil,}

men _väl-4 a f längre ifrån, -och fåledes deremellan många fkjöna och

vackra parker obekocida, hvillia dâ de blefvo upbvukfe til åker ., på

% > iff c #

låd arbeCt_{; men detta må aliénait gåita hos dem} , forrc

med _{ringa förråd nyfs fatt (ig neder, och ånnuejfådt häm¬}

ta _{frugten af fit arbetemen ej för dem, fom 10 å 30 ar}

redan varitäboer. Skulle händaat _{någonfadan nodtryck¬} te _{dem* hafva de fig rriåltedels fjelfve at fkylla > fom t}

tid med flit och _{idoghet ej lagt handen vid åkerbruket ,}

Cafomden fåkrafte _{utvägen til daglig utkom/h Exempel}

på deras olika välmåga , fom ega hemman i famma by,

både til vidd och _{godhet alrfeles Jika, men olika ryckta}

och håfda fin åker, kundefiere anföras, om icke et fundt

begrep i flod afmogen erfarenhet medgåfve nödvändig¬

heten af_{Jordbrukets fä val tidiga och förftåndiga fkjotfel,} fom _{drågtigare näring fram för fifke och fkytterie.}

For _{ofrfgit trormanför vifio, det Öfverhetens affigt} med _{nybyggares planteringi Lappmarkerne få mycketmin¬}

dre varit ftåld _{på den vinfi och båtnad fifkeochfkytterie}

kunnat _{tilfkynda det allmänna, fom famma ändamål}

vin-lies _{genom Lapparne* och år i fynnerhet deras enda ut«}

våg til uppehälle , fom genom fiere anfiôter afolyckor

blifvit _{utfattige. VL}

§. XIL

Till de ffora _{privilegier, hvarmed nybyggare blifvit}

forfedde,, kommer jämväl, at öfver dem åro för.någre år fedanfatte Oeconomic Dire'cfeurer, hvilkom åliggerat haf¬

va infeende_% få val på _nybyggens förbättring_{, fom}

un-danrôdja all förvänd hushållning\ gjôra fig underrättade

om _{Lapparnes mer och mindre fördelagtiga fefnadsfått,}

tamt huru deras_{produdter måtte tillkynda e| aliénait dem}

fjelfve, utan ock det allmänna mera nytta.. Så långe

meranåmde Dircdteurer _{nödgas bo nedre på Landsbyg¬}

den och _{hôgft en gång om året fä tilfålle befoka detta} folket, och det måftedels vintertid, år troligt at deras

up-❖ ) I& (

#

cJfne berattelfer, fom troliga icke röja

fina

egna

fel,,

af-drig (ånoga kunna efterkommas, at

ju

en

gammal inri¬

tad vane behåller fit burfkap. Om da

Landtbruket nå¬

gonfin fl<al komma i gång,

och

en

nådig

Öfverhets

anflal-ter _{ej gjöras} ofrugtbare, _vore

högft

önlkeligity

_at

ej

al-lenaft Oeconomiîe Direéleurer, Utan ock all annan Clvif

betjening, fom njuta fin lon

och det

allmännas

beford¬

ran för at _{uphjelpa Oeconomien i}

Lappmarkerne

_,

kun¬

de aga tilfålle at händigt bo innom des

gråntfor,

hvilka

då de ega allerforderlig infigt1

Landsvåfendet,

få

mycket

mera kunna bidraga til desupkomft, fom de

båttre kun¬

nadrifva Oeconomien rörandeförordningartil efterlefnad,

fjelfve lågga hand vid åkerbruket,

och

med

flit

gifva

Landt-pian vackra efterdömen, fom vi finna på

många

fiållerr

haft _{god vårkan m)„ De hade}

_då

_tilfålle

_at

_flitigare

be-foka _{nybyggarena, fjelfve fe hvart}

_och

_et

_nybygges

_mer och mindre _{fördelar, deras}råtta anläggning,

fkjötfel,vidd

och florlek ,och i dylika mål ej altid lita

på Expeditions

Lånsmåns _{ingifnefyner, halft det}

_{vål kan}

_vara

_möjeligit

at en enda nybyggare kan innehafva _et

diftridf:, [h

varpå

medelft Naturens tiidelte förmoner, flere

Âboer

utanin¬ trång, Ikulle kunnarymmas. Sift

må ock

utom

andre

för¬

delar _{udodlingen tilfölle genom Embetsmåns}

_flåndiga

_vi¬

ftande i _{Lappmarkerne, åfven den} anföras, _at

med dem

en_{hop legofolk alt mer} och _mer komme_at

dragas

dit

_up*

hvarigenom få nybyggare n)r

fom

i

fynnerhet

Pråfler

fin»

go ftörre tilgångpå legohjon at

båttre

varda

och

fkjöta

C 2

jord-«_{) Se} Cajctni belkrifning öfver Cronoby.Sokrr i

Öfterbotn

pag»

COv Samt biclrenii Tankar ont hvad en Präft kan bidra'ga

til

cecono-r

miens _uphjelpasde, utgifnei

Åbo

17^7.

ti) Deflehafva pä någre Sr utom trcligheten

fåförökt

fig» at

D

af dem hafva mindre än 6 à 7barn och fällanflippa deras

huftrur

suif

:■$ ) So f $

Jordbruketån hittils i brift af folk kunnat _ikje , och det

allmänna engång måtte _{lindrasi de}

_aflöningar

, Prsemier

•och Penfioner fom

_-årligen

_{utgå til Pråfters och Scholar«}

-underMll,

?. XIII.

Når Landtbruket få!edes _{lågges tilgrund, kunna an»}

dre _{binäringar vara af mycken nytta}

, och utom jordbru¬

kare _{fyfTellåtta annat folk. Ibland defie kan man anfe}

j:o _{Bergvårk, dâ de ej med lackeller tvång draga allmo¬}

gen från jordbruket

*:o Emedan de ftenfîag _{f bvaraf i Sveitz förfärdigas de}

bekanta fterrborden_{, fkriftäfior &c. finna# i fjålien, må}

de ock der kunna arbetas.

j:o

Filke

och fkytterie, då de idkas til måtta, _{och ej}

blif-va _hvardags fyfslor.

4:0 Så vida nedre delen

af

Lappmarken beflår af

Gran-fkogar, torde Hartsfjuderie flereflådes kunna inråttas.

5:0 Af

nåfren,

fom finnas påde många vindfålleni _björk*

fkogarne, kunde tilvårkas kimrök, få ock Pott-alke-fjuderle.

6:0 Aldenftund _{utlänningar hafva mödan ofpard atgjöra}

refor til _{fjålien och der fånga Falkar ; fördenfkuid} kunde denna _{fortjenften gjöras til våregen.}

7:0

Såmfk

makerie år en Borgerlig näring ,* men torde

för _{vigheten och til Landets upkomfl; vå! kunna tillå¬}

tas et _{Land, fom innom fig ej eger någon ftad.}

gio Limmfjuderie af Renshorn flculle efven få _beqvåmli*

gaft kunna inråttas i orten.

$:o Efven Rafpvårk, orh andre horn arbeten , få vida

Rens-& ) i* ( #

Renshornen _{tjena til famma nyttafern Hjorthorn1» A£}

deffa vårk torde et I hvar förfamling _{kunna inråttas,}

och blefvo _{derigenom fmå mennifko Seminarier»}

10:0 Som _{Båfvergjåil få anfenllgt koftar på våra}

Apo-teque,Så borde den af Lappar ej forfåjjas til Norrige; fom _{på det fåttet fkulle kunna förekommas} , at fora

fkinnen af famma _{Djur ej gåila få mycket ide}

Norr-fkas _{hånder, hvarföre de måfte föryttra dem åt våre}

handlare, få fkulle de vid deras _{forfåljande gjôra re¬}

do for _{Båfvergjäilen} , och då undfå i betalning lika

mycket fom de Norrfke bjuda.

De _{planteringar, fom jag i anmårkningarne vid §.} IV. _{nåmdt, kunna tåla Lappfka Climatet, åro af icke}

ringa drågrighet : ty utom de Médicinale behof,

hvar-til en del af deffa _{våxter kunna}

nyttjas, fkattas efven fomllge af högt vårde, få vål i _fabriquer, fåfem

Lårke-trådet, hvaraf den åkta och båffa _{Terpeptin tilredes,} för _{målerier, fårniffor, med mera$ fåfom ock til andre}

behof, fåfom den åkta _{Saffran, hvilken nyttjas få vål}

i _{medicinen, fom matredning och fårgerier. At deffa}

varors införfel ifrån främmande Lander måtte kåffa Ri¬

ket _{anfehlige penningefummor, dömmer}

jag af deras

gångbara dyrhet och allmänna bruk, och om min

fö-qelfeort, den naturen årnnat til fådana _{planteringar,}

fkulle fa fådane _{näringsmedel hos fig}

i full gång , ma¬ tte _{nödvändigt den obiiliga}

fördom uphöra, fom okun-nogheten fökt den famma _{påbörda, neml. at vara et}

til eultur _{otjenli^t Land.}

5» XIV.

Deffa hafva varit de _{ringa anmärkningar jag kunnat}

anföra om min föciflo orts_få vål _{duglighet til upodihig,}

fom närvarande tilffånd och _{nödiga uphjelpande til}

C 5

$ ) 22 (

fkynckfam

drågtigfoet.

Jag tjllftàr !gjerna at de ega

hvarken _{prydnad eller fullkomlighet, emedan hår ha¬} de vål varit et och _{annat, i fynnerhet i Natural}

Hi-florien fom _{förtjent at närmare omordas}

, men en

knapp tid och fvaga vilkor hafva velat förbjuda mig

vidlyftigheten. Dock fkal jag, om ödet tillåter, aldrig

förgåta, at genom uptåckande af det fom kan tjena et

ifrån _{andre, vida aflågfet Land til förbättring , ådaga}

lägga den underdåniga vördnad jag bår för en mild

Regerings nåd och öma vård om et folks och

Lands _{vål, famt kärlek til mitt} Fädernesland.

GUDI ALLENA

ÅRAN.