personalekonomisk redovisning | 2015
1
Borås Stad
Personalekonomisk
redovisning 2015
Bra personalpolitik ligger steget före
Ulf Olsson (S)
Ordförande i Kommunstyrelsen Att vara en god och attraktiv arbetsgivare borde vara
en självklarhet för varje företag och organisation. Ett mål att sträva mot och ständigt förbättra för att trygga kvalitet i sin verksamhet. Ledord i den processen är att medge delaktighet,
inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Detta i sin tur kräver styrning av verk- samheten och då är personalredovisning, kalkyler och statistik viktiga, rentav nödvändiga, instrument för den önskade utveckling. Relevant information måste hela tiden finnas tillgänglig och varje medarbetare ha möjlig- het att hålla sig informerad.
Förtroendet för kommunen som arbetsgivare måste alltid vara högt och det kräver ständig utveckling och förbättring av det vi är till för att utföra. Erfarenheten säger oss att vid de förändringar det innebär reagerar vi som människor olika. Några tar snabbt till sig det nya medan andra behöver lite längre tid. Kunskap om varför förändringen sker och delaktighet i förändringsarbetet är avgörande för att det nya skall planteras, slå rot och ges möjlighet att blomma.
Arbetet med heltid till alla, att ta bort de delade turerna och minska behovet av timanställda rullar på. Enkelt uttryck; Det som varit duger inte längre, då når vi inte den attraktivitet som arbetsgivare som är nödvändig för framtiden.
Självklart är det alltid den verksamhet som bedrivs i förskolan, vid äldreboendet eller på biblioteket som bestämmer personalbehovet. Det i sin tur innebär en inbjudan, inte en motsättning, till en modern personal- politik. Vi tvingas tänka nytt och se möjligheterna i en bra balans mellan arbete och fritid som en av nycklarna till en hälsosam tillvaro.
Tyvärr måste vi konstatera att sjuktalet inte minskat utan visat en viss ökning. Vi kommer att fortsätta ar- betet med att bryta utvecklingen och där så krävs vidta
ytterligare åtgärder. Det gör vi i nära samarbete med personalen och de fackliga organisationerna. Arbetet måste vara långsiktigt och tydligt målinriktat med be- aktande av såväl sociala, fysiska som psykiska faktorer.
Nyckelord för framtida personalförsörjning är rekrytera, behålla och utveckla. En sanning som påtalats många gånger är att rekryteringsbehovet för de kommande åren är stort, inte bara för Borås Stad, utan för alla Sveriges kommuner. Utbildning, kompetensutveckling och kar- riärmöjligheter kommer att vara av strategisk betydelse för framtida rekrytering. Borås kommer att vara redo.
Genom att ligga steget före antar vi utmaningen!
Borås Stads personalekonomiska redovisning skall ses som ett komplement till, eller kanske snarare som en del av, den totala årsredovisningen. Båda lika viktiga och nödvändiga informationskällor. Redovisningen ger oss möjlighet att på ett informativt sätt se trender och tydliggör samtidigt hälso- och ohälsofaktorer.
Mycket har vi gjort som vi kan glädjas över, annat återstår.
Sjukfrånvaron har under året ökat, och antalet helårsfriska gått i motsatt riktning. En utveckling som gäller riket som helhet och som måste brytas.
Positivt är att andelen timavlönade minskat med drygt 50 årsarbeten och kvinnors medianlön närmat sig männens.
En bra arbetsmiljö som bidrar till en god hälsa är kanske den viktigaste faktorn i arbetet med att trygga den framtida personalförsörjningen och leva upp till att vara en attraktiv arbetsgivare. En hälsofrämjande och utvecklande perso- nalpolitik är avgörande om Borås Stad skall kunna behålla kompetent personal och rekrytera ny. Det är genom att ha hälsosamma arbetsplatser vi tar tillvara alla motiverade medarbetare, utvecklar Borås och ger förutsättningar för ännu bättre omsorg och service.
Generationsväxlingen, i dagligt tal pensionsavgångar, är särskilt omfattande i den offentliga sektorn. Borås är inget undantag. Men det är en utmaning vi måste anta.
Vi måste också vårda den oerhörda resurs invandringen innebär. Det är god ekonomi både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Att inte välkomna den möjligheten vore förödande. Invandrare och ungdom är nyckeln: Kan vi visa att vi erbjuder välfärdsyrken i ett utvecklande och öppet arbetsklimat där ansvar och frihet inom yrkesrollen samsas, då är förutsättningarna att lyckas goda.
Sedan 2012 erbjuder Borås Stad alla ungdomar som gått ut årskurs nio och första och andra året på gymnasiet feriear- bete. Ett beslut Borås fattat och har skäl att vara stolt över.
Det är till sitt innehåll i varje del positivt för ungdomarna och för staden. Här möter de arbetslivet och får möjlighet att tjäna egna pengar.
Personalpolitik för ett hållbart arbetsliv
Det heltidsprojekt Borås Stad drivit och som innebär ett avskaffande av delade turer och långa arbetspass, har med gott resultat genomförts i en tredjedel av Borås. Minskad sjukfrånvaro och ökad arbetstillfredställelse är två tydliga effekter.
Vi måste hela tiden ha idéer och strategier hur vi skall arbeta, idag, imorgon och dagarna därefter. Framtiden skapas idag av professionella medarbetare med handlingsutrymme att utöva sitt yrke, inte genom växande administration. Ser vi dessutom personalekonomi som en hushållning med mänskliga resurser är min övertygelse att vi kommer lyckas.
Avslutningsvis vill jag tacka Er alla för den fina insats ni genom yrkeskunnande, engagemang och lojalitet gjort under året.
personalekonomisk redovisning | 2015
1
Bra personalpolitik ligger steget före
Ulf Olsson (S)
Ordförande i Kommunstyrelsen Att vara en god och attraktiv arbetsgivare borde vara
en självklarhet för varje företag och organisation. Ett mål att sträva mot och ständigt förbättra för att trygga kvalitet i sin verksamhet. Ledord i den processen är att medge delaktighet,
inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Detta i sin tur kräver styrning av verk- samheten och då är personalredovisning, kalkyler och statistik viktiga, rentav nödvändiga, instrument för den önskade utveckling. Relevant information måste hela tiden finnas tillgänglig och varje medarbetare ha möjlig- het att hålla sig informerad.
Förtroendet för kommunen som arbetsgivare måste alltid vara högt och det kräver ständig utveckling och förbättring av det vi är till för att utföra. Erfarenheten säger oss att vid de förändringar det innebär reagerar vi som människor olika. Några tar snabbt till sig det nya medan andra behöver lite längre tid. Kunskap om varför förändringen sker och delaktighet i förändringsarbetet är avgörande för att det nya skall planteras, slå rot och ges möjlighet att blomma.
Arbetet med heltid till alla, att ta bort de delade turerna och minska behovet av timanställda rullar på. Enkelt uttryck; Det som varit duger inte längre, då når vi inte den attraktivitet som arbetsgivare som är nödvändig för framtiden.
Självklart är det alltid den verksamhet som bedrivs i förskolan, vid äldreboendet eller på biblioteket som bestämmer personalbehovet. Det i sin tur innebär en inbjudan, inte en motsättning, till en modern personal- politik. Vi tvingas tänka nytt och se möjligheterna i en bra balans mellan arbete och fritid som en av nycklarna till en hälsosam tillvaro.
Tyvärr måste vi konstatera att sjuktalet inte minskat utan visat en viss ökning. Vi kommer att fortsätta ar- betet med att bryta utvecklingen och där så krävs vidta
ytterligare åtgärder. Det gör vi i nära samarbete med personalen och de fackliga organisationerna. Arbetet måste vara långsiktigt och tydligt målinriktat med be- aktande av såväl sociala, fysiska som psykiska faktorer.
Nyckelord för framtida personalförsörjning är rekrytera, behålla och utveckla. En sanning som påtalats många gånger är att rekryteringsbehovet för de kommande åren är stort, inte bara för Borås Stad, utan för alla Sveriges kommuner. Utbildning, kompetensutveckling och kar- riärmöjligheter kommer att vara av strategisk betydelse för framtida rekrytering. Borås kommer att vara redo.
Genom att ligga steget före antar vi utmaningen!
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Innehållsförteckning
Inledning ... 2
Sammanfattning ... 3
1 Personalstruktur ... 5
1.1 Antal anställda ... 5
1.2 Personalomsättning ... 7
1.3 Timavlönade ... 7
1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden ... 10
1.5 Hel- och deltidsanställda ... 12
1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad ... 14
1.7 Ålder ... 14
1.8 Planerade pensionsavgångar ... 15
2 Medarbetarenkät ... 15
3 Jämställdhet och likabehandling ... 18
3.1 Jämställdhet under 2015 ... 18
3.2 Uppföljning av förvaltningarnas planer för lika rättigheter och möjligheter ... 19
3.3 Nyckeltal för jämställdhet ... 19
4 Utländsk bakgrund ... 21
5 Lön ... 24
5.1 Lönepolitik ... 24
5.2 Lönestatistik... 25
5.3 Lönespridning ... 26
6 Resursanvändning – arbetad tid och frånvaro ... 28
6.1 Arbetad tid och frånvaro ... 28
6.2 Arbete - föräldraskap ... 30
6.3 Övertid och fyllnadsrtid ... 31
6.4 Sparade semesterdagar och okompenserad övertid ... 32
7 Hälsa och arbetsmiljö ... 33
7.1 Hälsobokslut ... 33
7.2 Hälsofrämjande insatser ... 47
7.3 Arbetsmiljö ... 49
7.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete ... 50
7.5 Arbetsskador och tillbud ... 50
7.6 Företagshälsovård ... 53
8 Personalutveckling ... 54
8.1 Yrkesutbildning ... 54
8.2 Kompetensutveckling... 54
8.3 Fritidsstudier ... 56
8.4 Förslagsverksamhet ... 56
9 Personalkostnader ... 57
Definitioner ... 59
personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 INLEDNING
Inledning
Borås Stad har sedan 1999 sammanställt en personalekonomisk årsredovisning. Årets redovisning är därmed den sjuttonde i ordningen. Den personalekonomiska redovisningen ger en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Den beskriver
personalarbetet för 2015 och några år bakåt. Det finns kommunövergripande personalstatistik och analyser samt en del jämförelser med andra kommuner. Redovisningen skall ligga till grund för kommu- nens strategiska arbete med personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser för att nå ett hållbart arbetsliv.
Alla personalnyckeltal i årsredovisningen är könsuppdelade.
Uppgifterna har i huvudsak hämtats ur lönesystemet Heroma och Stratsys som är kommunens planerings- och uppföljningssystem. Attraktiv arbetsgivarindex har tagits fram i samarbete med NyckeltalsInstitutet AB. Mångfaldsstatistik med uppgifter om anställda med utländsk bakgrund har inhämtats från Statistiska Centralbyrån SCB. Uppgifterna om personalkostnader har hämtats från kommunens ekonomisystem Agresso. Det som inte varit möjligt att ta fram ur IT-systemen har inhämtats genom uppgiftsinsamling från kommunens förvaltningar.
Den personalekonomiska redovisningen är en av flera kunskapskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal- och kompetensförsörjningen och Borås Stads ställning som en attraktiv arbetsgivare.
Linnéa Nilsson och Marianne Andrén vid Stadskansliet har varit huvudansvariga för den personalekono- miska redovisningen
STADSKANSLIET
Per Olsson Personalchef
personalekonomisk redovisning | 2015 sammanfattning
3 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 SAMMANFATTNING
3
Sammanfattning
Verksamhetsmål 2015:
• Sjukfrånvaron var 7,4 procent, vilket är en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2014.
• Hälsa - andelen helårsfriska medarbetare under ett år var 30,7 procent.
• Andelen timavlönade motsvarade 474,5 årsarbeten under 2015. Antal arbetade timmar minskade med 18 procent jämfört med år 2014.
Några fakta i korthet
• Den 1 november hade kommunen 9 581 tillsvidare- och visstidsanställda personer.
• 96 procent har heltidsanställning, kvinnorna 95,7 procent och männen 97,1 procent.
• 75 chefer har deltagit i förändringsseminarier i samband med heltidsprojektet.
• Medelåldern är 46,8 år. Kvinnor 46,7 år och män 48 år.
• 22 yrkesgrupper är jämställda dvs. andelen kvinnor och män ligger i intervallet 40-60 procent.
• Anställda med utländsk bakgrund har ökat med 2 procentenheter till 25 procent.
• Kvinnornas medianlön uppgår till 95 procent av männens. En ökning med 0,2 procentenheter.
• Andelen helårsfriska medarbetare minskade med 2,8 procentenheter till 30,7 procent.
• Antal timmar sjukfrånvaro motsvarar 800 årsarbeten en ökning med 107 jämfört med 2014.
• Sjuklönekostnaden inkl. arbetsgivaravgifter ökade med 19,0 procent till 83,8 miljoner kronor.
• 380 fler medarbetare har hämtat ut friskvårdsbidraget 2015.
• Samtliga påståenden inom område ledarskap har mer positiva värden i årets medarbetarenkät. Drygt 7 av 10 är mycket nöjda.
• Medianlönen ökade med 625 kr till 25 000 kr per månad för tillsvidareanställda.
• Personalkostnaden var 4 249,8 miljoner kronor.
• I medarbetarenkäten är 74 procent av svaren på de drygt 60 frågorna mer positiva jämfört med 2013.
• Antal timavlönade har minskat med motsvarande 51 årsarbeten till 474,5 under 2015.
• 29 områdeschefer går utbildning i strategiskt och exekutivt ledarskap vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Analys - Utmaningar - Uppdrag
I analysen av den personalekonomiska redovisningen synliggörs ett antal utmaningar. En del är generella för den kommunala sektorn annat är specifikt för Borås Stad. Utmaningarna sträcker sig över olika lång tid en del under något år andra under en längre period.
Uppdrag 2016-2017
För att möta utmaningarna behöver Borås Stad fokusera på några uppdrag under 2016/2017 som
tydliggör och möjliggör årlig uppföljning av nämndernas arbete. Årets uppdrag fokuserar på en avgränsad del av personalpolitiken.
Nämnden ska:
- arbeta aktivt med resultatet från medarbetarenkäten. Resultatet ger en tydlig riktning på fokusområden för en långtidsfrisk organisation.
- arbeta aktivt med kompetensförsörjningsplanen för att säkra rekryterings- och kompetensutvecklingsbehovet på kort och lång sikt.
- arbeta aktivt med att utveckla mångfaldsarbetet med inriktning på breddad rekryteringbas.
sammanfattning personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 SAMMANFATTNING Avstämning 2014 års utmaningar
I 2014 års personalekonomiska redovisning lyftes ett antal utmaningar för organisationen. Fullmäktige beslutade att dessa skulle följas upp hösten 2016. Det som redovisas här är en avstämning av nämndernas arbete hämtat från i huvudsak verksamhetsplanen i Stratsys samt centrala insatser.
Heltid för alla – Inom äldreomsorgen har man följt upp vad beslutet om heltider inneburit och hur arbetet med att ta bort delade turer fortskridit. Inga större förändringar av sjukfrånvaron kan kopplas till heltidsbeslutet. Genom resultatet från medarbetarenkäten har medarbetarnas uppfattning kring några områden följts upp. Den visar att medarbetare på stadsdel Norr, som varit föregångare i arbetet med att ta bort delade turer, har blivit mer positiva jämfört med medarbetarenkäten 2013 till påståenden som berör arbetsmiljö och trivsel, arbetsgivarens attraktionskraft, hållbart medarbetarengagemang och man känner sig lika motiverade som tidigare.
Drygt 100 personer fler har i år jämfört med 2014 valt att begära tjänstledigt på grund av heltidsbeslutet.
Det är framför allt bland omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, förskollärare och lärare som fler valt att ansöka om tjänstledigt. De flesta av dem är kvinnor vilket gör det till en jämställdhetsfråga. Det innebär också att rekryteringsbehovet ökar vilket är problematiskt då dessa yrkesgrupper redan är svårrekryterade.
En långtidsfrisk organisation – Forskning visar på sex viktiga faktorer (se sid 35) för att uppnå en frisk organisation. De kommuner och landsting som arbetar med dessa faktorer på organisationsnivå utmärker sig också som friska organisationer. För Borås Stads del har följande skett som har bäring på friskfaktorerna: Medarbetarenkäten visar att satsningar på ledarskapet har gett resultat, samtliga
påståenden inom området ledarskap har fått högre värden vid årets mätning. Områdeschefer har påbörjat en utbildning i strategiskt och exekutivt ledarskap vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Möjligheter att framföra idéer och kritik ges vid bland annat arbetsplatsträffarna. Dessutom har ett beslut tagits om att inrätta ett centrum för kunskap och säkerhet där det kommer att finnas möjlighet att framföra kritik via en ”visselblåsarfunktion”. Medarbetarcentrum är en verksamhet som underlättar för byte av tjänst. Resultatet från medarbetarenkäten visar att medarbetarna upplever att hjälp och stöd vid hög arbetsbelastning förbättrats. För att stärka uppföljningen och likställigheten har en SAM-modul och ett årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet tagits fram i Stratsys.
Sjukfallsutvecklingen - Borås Stad tog under 2015 ett samlat grepp för att arbeta med sjukfrånvaro och ökad hälsa. 20 arbetsplatser valdes ut för en psykosocial arbetsmiljöscreening. Insatsen hade fokus på en gynnsam psykosocial arbetsmiljö, ett gemensamt engagemang för verksamhetens uppdrag samt vad som påverkar hälsa och sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Uppföljning och utvärdering sker i början av 2016.
Rehabilitering – Det har inte gått att stärka om det föreligger några skillnader i hanteringen av män och kvinnors rehabilitering. Försäkringskassan har tyvärr inte underlag för att analysera ärenden utifrån den frågeställningen. Utmaningen kvarstår att analysera om det görs skillnad i rehabilitering mellan män och kvinnor och om det finns någon skillnad i återgångar för olika yrken. Det är också av betydelse att se över hur andra berörda parter som exempelvis den allmänna sjukvården och sjukskrivande läkare reagerar och agerar i de ärenden som berör våra medarbetare.
Hög personalomsättning - Borås Stad har beslutat om en särskild erfarenhetssatsning för att försöka minska personalomsättningen bland socialsekreterare, biståndshandläggare, LSS-handläggare och
psykiatrihandläggare. Satsningen träder i kraft en 1 januari 2016 och innebär att medarbetare som tjänstgör i samma arbetsuppgifter inom Borås Stad erhåller ett lönepåslag efter två respektive fyra års
sammanhängande erfarenhet.
Pensionsavgångar – Stora pensionsavgångar är något som både Borås och andra kommuner har att brottas med. Konkurrens på eftertraktad arbetskraft ställer höga krav på hur Borås Stad kan attrahera nya medarbetare och behålla redan anställda. Deltagande vid olika arbetsmarknadsdagar och kommande kompetensförsörjningsplan är två vägar för att svara upp på utmaningen.
personalekonomisk redovisning | 2015 personalstruktur
5 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR
5
1 Personalstruktur
Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadsavlön, om inte annat anges.
1.1 Antal anställda
Anställda per nämnd 2015-11-01
Tillsvidareanställda Visstidsanställda Förändring
jämfört med
Nämnd Kvinnor Män Kvinnor Män 2014-11-01
Revisorskollegiet 2 3 - - -1
Kommunstyrelsen 47 37 1 3 9
Valnämnden - 1 - - -
Lokalförsörjningsnämnden 16 27 1 - -1
Servicenämnden 88 241 4 18 -9
Fritids- och folkhälsonämnden 48 34 11 4 3
Samhällsbyggnadsnämnden 37 34 2 - -12
Tekniska nämnden 50 61 3 3 2
Miljö- och konsumentnämnden 41 9 6 2 -1
Kulturnämnden 92 61 17 9 5
Utbildningsnämnden 441 248 73 64 34
Sociala omsorgsnämnden 693 164 47 16 -
Arbetslivsnämnden 268 153 22 7 -4
Stadsdelsnämnden Norr 1 467 252 238 81 46
Stadsdelsnämnden Väster 1 565 259 250 75 149
Stadsdelsnämnden Öster 1 708 229 193 55 38
Antal anställda har förändrats marginellt sedan föregående år. Vid mättillfället var det 78 fler
tillsvidareanställda jämfört med 2014. Inkluderas visstidsanställda var det totalt 252 fler anställda. Andelen
6 563
1 813
868
337
Antal anställda 2015-11-01
Kvinnor tillsv Män tillsv Kvinnor visstid Män visstid
personalstruktur personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR anställda kvinnor är 77,6 procent och andelen män 22,4 procent. Det är en marginell ökning av andelen män med 0,3 procentenheter.
Sedan 1998 har antalet tillsvidareanställda ökat med 1 149 personer. Könsfördelningen har förändrats marginellt.
1998 var andelen tillsvidareanställda kvinnor 78,6 procent vilket är två procentenheter högre än i år.
Antal anställda i yrkesgrupper med störst förändring mellan 1 november 2014 och 1 november 2015.
Tillsvidareanställda
Yrkesgrupp Kvinnor Män Förändring tot
Undersköterska, äldreomsorg 39 14 53
Undersköterska, habilitering 43 6 49
Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 13 8 21
Integrationshandläggare 5 7 12
Lärare gymnasium, allmänna ämnen 12 - 12
Socialsekreterare 9 2 11
Förskollärare 7 4 11
Vårdare, gruppboende -21 -3 -24
Vårdbiträde, äldreomsorg -24 2 -22
Personlig assistent -19 -3 -22
Biståndsbedömare -12 - -12
Barnskötare -12 - -12
Lärare grundskola, senare år - -10 -10
Förändringarna inom yrkesgrupperna har varierande orsaker. En viss kompetenshöjning har skett inom förskoleverksamheten där antalet förskollärare ökat med i stort sett samma antal som antalet barnskötare minskat. En förskjutning av elevunderlaget har skett från grundskolans högre årskurser till
gymnasieskolan. Det har medfört ett minskat behov av grundskollärare och en ökning av gymnasielärare.
Färre vårdbiträden och vårdare inom äldreomsorgen och habiliteringen beror bland annat på
kompetenshöjning till undersköterskenivå vilket förklarar ökningen av antalet undersköterskor. Äldre och handikappomsorgen påverkas även av Lagen om valfrihetssystem (hemtjänstvalet). En ökad andel invandring har också medfört att fler integrationshandläggare anställts.
Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) § 5 övergår tidsbegränsade anställningar till
tillsvidareanställningar när en arbetstagare under en femårsperiod varit anställd antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år. Under 2015 fick 125 personer tillsvidareanställning enligt denna bestämmelse, 81 personer inom vård och omsorg, 15 inom förskola och 29 inom övrig verksamhet. Föregående år var det 160 personer som fick
tillsvidareanställning på motsvarande sätt.
personalekonomisk redovisning | 2015 personalstruktur
7 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR
7 1.2 Personalomsättning
Personalomsättning är ett samlat begrepp för den rörlighet som finns i organisationen. Den interna personalomsättningen dvs. rörlighet inom och mellan förvaltningarna kan bl. a. ses som en
kompetensutveckling för både organisation och individ. Genom en positiv syn på intern
personalomsättning kan också attraktionskraften för Borås Stad som arbetsgivare öka. Den externa personalomsättningen som är den som redovisas i detta avsnitt handlar om den personal som valt att lämna organisationen för en annan arbetsgivare eller för att man avgår med pension.
Personalomsättningen för tillsvidareanställda har ökat från 9,6 procent år 2014 till årets 10,7 procent.
Männen svarar för den största ökningen från 7,3 till 10,8 procent. Personalomsättningen för kvinnor ökade med 0,7 procentenheter till 10,6 procent. Det är stora variationer mellan olika personalgrupper.
Av yrkesgrupper med minst 20 anställda har specialpedagoger högst personalomsättning med 28,2 procent. Därefter kommer biståndsbedömare med 26,8 procent. Andra yrkesgrupper med
personalomsättning högre än 10 procent är till exempel distrikts- och sjuksköterskor, sjukgymnaster, handläggare inom upphandling och ekonomi. Yrkesgrupper där personalomsättningen i stor utsträckning hör samman med naturlig avgång dvs. ålderspension, är bland annat omvårdnadspersonal, grundskollärare, förskollärare och administratörer.
personalstruktur personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR
1.3 Timavlönade Totalt
Antalet utförda timmar av timavlönade har minskat med 300 784 timmar eller 18, 8 procent. Totalt har 1 296 588 timmar utförts av timavlönade inklusive beredskapsarbetare (BEA) och anställda enligt PAN- avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare). Det motsvarade 763 årsarbeten varav 288 årsarbeten för anställda enligt BEA och PAN-avtalet.
Timavlönade exklusive BEA och PAN-avtalet Verksamhetsmål
Uppnått
2012 Uppnått
2013 Uppnått
2014 Mål
2015 Utfall 2015
Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten 498 519 526 475 475
Timavlönad personal används i huvudsak för att täcka uppkomna vakanser p.g.a. semester, sjukdom och annan frånvaro men även för säsongsarbete. Störst andel timavlönade återfinns bland
omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen med 183 årsarbeten, lokalvårdare med 46 och barnskötare med 41 årsarbeten.
Antal timavlönade har minskat under året. Följande tabell visar utförda timmar omräknat till årsarbeten men säger inget om hur många personer som arbetat.
Antal arbetade timmar för timavlönade omräknat till årsarbeten exkl. BEA och PAN
Nämnd Kvinnor Män Totalt
Förändring jämfört med 2014
Revisorskollegiet 0,0 0,0 0,0 -
Kommunstyrelsen 0,4 0,0 0,4 0,4
Valnämnden 0,0 0,0 0,0 -0,8
Lokalförsörjningsnämnden 0,2 0,0 0,2 -1,3
Servicenämnden 4,6 7,1 11,7 2,0
Fritids- och folkhälsonämnden 2,6 2,8 5,3 -
Samhällsbyggnadsnämnden 1,3 0,7 2,0 0,8
Tekniska nämnden 3,3 1,0 4,3 1,1
Miljö- och konsumentnämnden 0,1 0,0 0,1 -0,3
Kulturnämnden 6,1 1,4 7,5 1,6
Utbildningsnämnden 11,5 5,7 17,2 1,9
Sociala omsorgsnämnden 22,4 9,0 31,4 -5,0
Arbetslivsnämnden 4,0 1,9 6,0 1,2
Stadsdelsnämnden Norr 78,0 24,9 102,9 -27,7
Stadsdelsnämnden Väster 95,3 31,8 127,0 -5,4
Stadsdelsnämnden Öster 124,3 34,3 158,6 -19,9
Totalt kommunen 354,0 120,6 474,5 -51,5
personalekonomisk redovisning | 2015 personalstruktur
9 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR
9
Under flera år har kommunfullmäktige haft som mål att minska andelen timavlönade. För att minska användningen har olika åtgärder vidtagits som till exempel höjd grundbemanning och personalpooler.
Totalt har andelen årsarbeten, jämfört med 2014, minskat med 51 varav omvårdnadspersonal svarar för 31 årsarbeten. Här har införande av heltider och arbetet med att ta bort delade turer varit en bidragande orsak.
I jämförelse med andra kommuner ligger andel timavlönade lågt i Borås med 5 procent. Endast nio kommuner i Sverige har en lägre andel timavlönade. Genomsnittet för samtliga kommuner var 8 procent.
Personalpool
Fem av kommunens förvaltningar har använt personalpool under året. Totalt har 95 personer anställning i dessa pooler, vilket är 32 färre än 2014. De personalkategorier som ingår är omvårdnads- och
habiliteringspersonal, boendestödjare, personliga assistenter samt elevassistenter.
1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden
Fördelningen mellan verksamhetsområdena är intakt med föregående år. De största verksamheterna är skola, förskola, vård och omsorg där två tredjedelar har sin anställning.
personalstruktur personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR
Anställda per personalgrupp 2015-11-01
Tillsvidareanställda Visstidsanställda
Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män
Förändring jämfört med 2014-
11-01 Administration
Ledningsarbete 261 157 5 5 18
Handläggararbete 229 124 19 12 25
Administratörsarbete 275 28 14 3 1
Vård- och omsorg
Sjuksköterska 208 21 6 2 -3
Undersköterska, skötare 1 667 192 109 22 99
Vårdbiträde, vårdare m.fl. 372 113 155 38 -2
Personlig assistent 153 27 5 1 -27
Övrigt vård- och omsorgsarbete 9 3 - - -2
Rehabilitering och förebyggande
arbete 78 12 7 1 -5
Socialt och kurativt arbete
Socialsekreterare 237 56 29 16 28
Övrigt socialt och kurativt arbete 53 22 3 1 -1
Skola och förskola
Grundskollärare 532 131 110 68 14
Gymnasielärare 202 151 46 42 18
Förskollärare 807 35 163 17 70
Fritidspedagog 66 17 19 12 5
Övrigt lärararbete 155 69 51 22 31
Barnskötare 313 14 42 3 -7
Dagbarnvårdare 2 - - - -1
Elevassistent 149 50 12 10 -6
Övrigt skol- och förskolearbete 23 8 1 1 -3
Kultur, turism och fritid
Fritidsledare 36 41 7 14 5
Bibliotekarie, biblioteksassistent 61 19 3 3 -1
Övrig kultur turism och fritid 72 52 15 9 1
Teknik
Teknisk handläggare 33 9 3 1 7
Ingenjörer 25 67 1 1 -7
Tekniker 8 77 - 1 -4
Hantverkararbete m m 24 248 2 17 -7
Köks- och måltidsarbete 298 36 24 10 4
Städ, tvätt och renhållningsarbete 214 31 17 5 7
Kod saknas 1 3 0 0 -
Totalt 6 563 1 813 868 337 257
87 procent var tillsvidareanställda 2015-11-01. Det är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2014. 88,3 procent av kvinnorna och 84,3 procent av männen är anställda tillsvidare. Andelen
tillsvidareanställda kvinnor har minskat med 1,4 och männen med 2,2 procentenheter i förhållande till
personalekonomisk redovisning | 2015 personalstruktur
11 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR
11
föregående år. Det bör särskilt noteras att de flesta vakanser som uppkommit under året tillsats med tidsbegränsad anställning med anledning av den kommande omorganisationen.
Fördelning män och kvinnor
Könsfördelningen mellan män och kvinnor är i stort sett densamma som tidigare år. Av tillsvidareanställda är 78,4 procent kvinnor och 21,6 procent män. Fördelningen för visstidsanställda är 72 procent kvinnor och 28 procent män.
Av 129 yrkesgrupper har 22 en jämn könsfördelning. Det innebär procentuellt sett att andelen jämställda grupper minskat med 1,8 procentenheter jämfört med år 2014. En grupp anses jämställd när andelen kvinnor och män ligger i intervallet 40 till 60 procent. Gymnasielärare och fritidsledare är exempel på jämställda grupper. Kvinnor är i minoritet bland fastighetsskötare, anläggningsarbetare och tekniker inom IT. Motsvarande yrkesgrupper där männen är i minoritet är bland annat barnskötare, förskollärare och omvårdnadspersonal.
Chefer
Tabellen redovisar chefer på alla nivåer inom kommunen som kodats som chef enligt koderna för AID (Arbetsidentifikation) som används i kommuner och landsting.
Tillsvidareanställda chefer inom kommunen 2015-11-01
Kvinnor Män
Förändring jämfört med 2014-11-01
Totalt kommunen 262 162 15
Antalet chefer har ökat med 3,6 procent från 409 till 424. 62 procent av samtliga chefer är kvinnor medan andelen kvinnor totalt är 78 procent. Av förvaltningscheferna är 6 av 15 kvinnor. I förvaltningarnas ledningsgrupper har andelen kvinnor ökat från 49 till 53 procent. 8,7 procent av ledningsgruppernas medlemmar har utländsk bakgrund vilket är 0,1 procentenhet lägre än föregående år.
1.5 Hel- och deltidsanställda
Av kommunens tillsvidareanställda har 96 procent heltidstjänst och 4 procent deltid.
Andel tillsvidareanställda per sysselsättningsgrad
Kommunstyrelsens beslut om att alla tillsvidareanställda ska ha rätt till heltidsanställning har nu slagit igenom. Att några deltidsanställningar fortfarande finns kvar beror på att deltidsanställda medarbetare som vid införandet hade partiell sjukersättning har behållit aktuell sysselsättningsgrad och att några tjänster under året beviljats dispens från beslutet. Det är lärare i modersmål, yrkeslärare och museivärd, sammanlagt 23 tjänster, som fått dispens. 335 tillsvidareanställda saknar heltidsanställning. För visstidsanställda är motsvarande siffra 520.
personalstruktur personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR I december 2015 hade 1 036 medarbetare ansökt om och beviljats partiell tjänstledighet pga.
heltidsbeslutet. Det är 104 fler än vid samma tidpunkt år 2014. Den sammanlagda tjänstledigheten motsvarar 198 årsarbeten, vilket är 18 fler än föregående år.
En jämförelse med kommunerna i Sjuhäradsbygden visar att Borås har en betydligt högre andel heltidsanställda.
Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning i närliggande kommuner
Bolle-
bygd Herr-
ljunga Mark Sven-
ljunga Trane-
mo Ulrice-
hamn Vår-
gårda Borås
Totalt kommunen 81,7 67,5 70,2 53,5 61 73 68,5 96,1
1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent för tillsvidareanställda
2011 2012 2013 2014 2015
Kvinnor 93,2 93,8 94,2 98,3 98,3
Män 96,8 97,2 97,1 98,7 98,8
Totalt kommunen 93,9 94,6 94,8 98,4 98,4
Totalt är den genomsnittliga sysselsättningsgraden för både tillsvidare- och visstidsanställda 96,8 procent.
1.7 Ålder Medelålder
Medelåldern bland de anställda har ökat från 45,9 år 2014 till 46,9 år 2015. Medelåldern för kvinnor är 46,7 år och för männen 48 år. Genomsnittsåldern i landets kommuner är 43,3 år.
Miljöförvaltningen har lägst medelålder med 44,9 år och Kommunstyrelsen har den högsta med 51,1 år.
Medelåldern för yrkesgrupper om minst 10 personer är som lägst för kvinnor bland fysioterapeuter (sjukgymnaster) med 36,1 år och för män bland barnskötare med 38,3 år. Högst medelålder för kvinnor
personalekonomisk redovisning | 2015 personalstruktur
13 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR
13
finns bland speciallärare med 55 år och ekonomiadministratörer med 53,6 år. Männen har högst medelålder bland lärare praktiska/estetiska ämnen med 53,8 år och speciallärare med 53,7 år
Det är en ojämn åldersfördelning bland de anställda. 29 procent av de tillsvidareanställda är under 40 år och 45 procent är 50 år eller äldre.
1.8 Planerade pensionsavgångar 2016-2025
Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensions- åldern är rörlig 61 - 67 år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något från nedanstående prognos.
Planerade pensionsavgångar 2016-2025
Personalgrupp Antal
pensionsavgångar
Administration 364
Vård och omsorg 692
Rehabilitering och förebyggande arbete 8
Socialt och kurativt arbete 55
Skola och förskola 655
Kultur, turism och fritidsarbete 53
Teknik 357
Totalt kommunen 2 184
Under kommande 10-års period beräknas mellan 170 och 240 personer per år gå i ålderspension. Störst andel pensionsavgångar finns inom område administration där en tredjedel kommer att nå pensionsåldern under perioden. Det gäller framförallt administratörer där 39 procent och chefer där 35 procent förväntas gå i pension. Exempel på andra grupper med större pensionsavgångar är förskollärare, lärare i
grundskolans tidigare år och lokalvårdare.
personalstruktur personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 PERSONALSTRUKTUR
145 chefer på olika nivåer beräknas gå i pension under perioden 2016-2025. De flesta pensionsavgångarna finns inom vård och omsorg samt skola och förskola.
personalekonomisk redovisning | 2015 medarbetarenkät
15 PERSON
2 Med
För tredj visstidsan Borås Dj procent v Frågorna och utve mäta ”H kommun Medarbe annat i et de som a
”lagomlä påståend
Liksom t till förbä med 201 utvecklin område l är - Ö
- B
- U
- F
- F
Förbättr Några fö arbetsmil kompete andra krä
NALEKONO
darbetare
je gången gen nställda meda jurpark AB o vilket är ett m a har varit ide
ckling över ti ållbart medar ner.
etaren har tag tt stoppljusdi angett värde 5 äge” visas som det, det vill sä
tidigare år vis ttrade resulta 3 års medarb ng. Det som t ledarskap har Ökad delaktig Bättre uppföl Utvecklingssa Fler medarbe Fler anger att ringsområde örbättringsom
ljöarbetet. Tr ensplaner fort änkande hand
OMISK REDO
enkät
nomfördes en arbetare. Sam och Fristadbo mycket bra re entiska vid de
id. Genom d rbetarengagem
git ställning til iagram där sv 5 eller 4, visa m gult fält. D ga angett vär
sar även årets at. 74 procent betarenkät. D tydligast lyser r mer positiva ghet i utform ljning av att b amtalen uppl etare har haft t det gjorts en mråden har iden
rots en positiv tsätta öka. Vi dlingar.
OVISNING 2
n gemensam m mtliga förvaltn
ostäder AB de sultat.
e två senaste m e frågor som mang” (HME
ll ett antal på varen slagits s s som grönt f Det röda fältet rde 2 eller 1.
s medarbetare t av de drygt Det handlar in
r fram är en p a värden jämf mningen av ar
beslut på arbe levs mer men
lönesamtal.
n individuell k
entifierats so v utveckling idare gäller et
2015
15 medarbetaren ningar samt tr
eltog i den we
medarbetarun m tagits fram a
E) finns ocks
åståenden på e samman i olik fält i diagram t visar de som
enkät att ett a 60 påstående nte alltid om positivare syn
fört med förr rbetsplatsens etsplatsträffa ningsfulla.
kompetenspl
om förvaltnin behöver and tt fortsatt akti
nkät riktad til re bolag, Bor ebbaserade en
ndersökninga av Sveriges K å möjlighet a
en femgradig ka områden. D mmet. Värde 3
m är mindre n
aktivt arbete m ena visar ett m
stora förändr n på ledarskap
ra medarbeta mål.
ar genomförs.
lan.
garna ska bea elen lönesam ivt arbeta för
ME
ll tillsvidarean rås kommuns
nkäten. Svars
arna vilket m Kommuner oc
att göra jämfö
g skala. Result De mest posi 3, ett neutralt nöjda eller int
med arbetsm mer positivt v ringar men de pet. Samtliga
renkäten. An
.
akta i det fort mtal och indiv
r att motverka
EDARBETA
nställda och s Parkeringsb
sfrekvensen v
möjliggör jämf ch Landsting örelser med a
tatet redovisa itiva svaren v t ”okej-” eller
te instämmer
miljöfrågor ock värde vid jäm
et visar på en påståenden i ndra konkreta
tsatta viduella
a diskriminer
RENKÄT
bolag AB, var 82
förelser för att ndra
as bland vilket är r i
kså bidrar mförelse
n positiv inom a exempel
ring och
medarbetarenkät personalekonomisk redovisning | 2015
PERSON
Diagram medarbe Hållbart Sveriges medarbe engagem detta eng styrning.
Genom a kommun Diagram medarbe
Ledarska stort sett förändrin indexvär
NALEKONO
mmet visar att tarenkäten år t medarbeta Kommuner tarengagema manget utan o gagemang. Fr Det samman att resultatet ner.
mmen visar res tarenkäten 20
apet har haft t alla verksam ng har skett in
de 75 till 79.
OMISK REDO
medelvärden r 2013.
arengagema och Landstin ng”(HME). B ckså på chefe rågorna är up ntagna resulta
också rappor
sultatet för va 013 och 2015
en positiv utv mhetsområden nom förskola
OVISNING 2
na för samtlig
ng har tagit frang Begreppet ”h ernas och org pdelade i tre atet utgör sed rteras in i en g
arje delområd 5.
veckling inom n. Störst a som gått frå
2015
ga områden h
ram nio frågo hållbart” foku ganisationens undergruppe dan ett totalin gemensam d
de samt ett öv
m i ån
Omrsedan förän funk
har förbättrat
or för att mäta userar inte end s förmåga att
er som mäter ndex ”Hållbar
atabas möjlig
vergripande H
råde motivati n föregående ndring har äld ktionshinderv
ME
s eller nått sa
a ”Hållbart dast på själva
ta tillvara och motivation, rt medarbetar ggörs en jämf
HME-resulta
on visar en n e mätning. Stö
dreomsorg (s erksamheten
EDARBETA
amma nivå so
a nivån på h bygga vidar
ledarskap oc arengagemang
förelse med a
at för
negativ utveck örst negativ särskilt boend n
RENKÄT
om vid
re på g”. h andra
kling de) och
personalekonomisk redovisning | 2015 medarbetarenkät
17 PERSON
Styrning är mindr Gymnasi skillnad d 74.
I följand variera m Hållbart
Delindex - Ledarska - Motivatio - Styrning Totalindex - Hållbart
medarbe engagem (HME)
*) 2014 års vä
NALEKONO
är det områd e nöjda än vi ieskolan är de där indexvärd
e tabell redov mellan 0-100.
t medarbeta
Aling
ap 76, on 77, 77, x
etar-
mang 77,
ärde
OMISK REDO
de där både m id föregående en verksamhe det 2013 var 7
visas indexvä
arengagema
sås Bolleby
3 63,9 1 77,9 9 76,5
1 72,8
OVISNING 2
män och kvinn e enkät.
et som visar s 77 och årets v
ärdet för någr
ang (HME),
gd Mark*
74,279,2 74,1
75,8
2015
17 nor störst var
Det jämf sänkexem Funkindiv
ra närliggande
, en jämföre
Tranemo*
58,366,7 83,3
69,4
total indexvä förelse med 2 ts. Hemtjäns mpel på verks ktionshinderv vid och familj e eller jämnst
else med an
Ulrice- hamn*
77,378,2 77,8
77,7
ME
rdet för HME 013 även om t, förskola oc amheter som verksamhet, g jeomsorg har tora kommun
ndra kommu
Norr- köping V
77,179,2 78,8
78,4
EDARBETA
E är oföränd m männens vä ch kultur friti m ökat sina in gymnasieskol r istället mins ner. Indexvär
uner
Västerås
75,276,6 79,1
76,9
RENKÄT
drat i ärde
d är dex.
lan och skat.
det kan
Borås
76,477,2 76,3
76,6
jämställdhet/likabehandling personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING
3 Jämställdhet och likabehandling
Att arbeta för jämställdhet och likabehandling handlar om alla människors lika värde, som är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Att skapa en arbetsmiljö fri från diskriminering är en viktig del i arbetet med att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. Det innebär att respektera och tillvarata människors olikheter. En arbetsmiljö fri från trakasserier främjar trivsel och effektivitet, och höjer kvaliteten på arbetet. Arbetsklimatet i Borås Stads verksamheter ska kännetecknas av respekt och kunskap om olikheter. Olikheter är en styrka.
Mångfalden i form av olikheter i kompetens, erfarenhet, bakgrund och andra personliga förutsättningar är en styrka som kommunen ska ta till vara. Forskningen visar att vi både mår och presterar bättre i blandade grupper. Mångfald är en likabehandlingsfråga som utgår från alla människors lika värde och avser rättvisa förhållanden mellan individer och grupper i samhälle och arbetsliv. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
För framgång i arbetet med likabehandling måste det bedrivas målinriktat, systematiskt och fortlöpande.
3.1 Jämställdhet under 2015 Heltid en rättighet, deltid en möjlighet
2015 är det första kalenderår som beslutet om heltid för alla med tillsvidareanställning gällt under hela året.
För de som önskar arbeta deltid finns möjlighet att ansöka om partiell tjänstledighet. Fler medarbetare har 2015 valt att ansöka om ledigt pga. heltidsbeslutet jämfört med år 2014. Den sista december var det 1 036 medarbetare som arbetade deltid jämfört med 932 föregående år. Drygt 92 procent av dessa är kvinnor och knappt 8 procent är män. 70,4 procent av de som arbetar deltid finns inom vård och omsorg och 15 procent inom skola och förskola.
Partiell tjänstledighet och genomsnittlig sysselsättningsgrad per åldersgrupp
Åldersintervall Andel med partiell tjänstledighet Genomsnittlig sysselsättningsgrad
29 år och yngre 6,9 % 83,0
30-49 år 42,9 % 81,8
50 år och äldre 50,2 % 79,7
Det har beviljats dispens från kravet på heltidsanställning för sammanlagt 23 tjänster i år. Huvuddelen av dessa är lärare i modersmål.
Jämställdhetsutbildning
Borås Stads jämställdhetsutbildning har utvidgats till en jämställdhets- och mångfaldsutbildning under 2015. Den ingår nu som en av totalt fem halvdagar i arbetsmiljöutbildningen som är en del i det
obligatoriska chefsprogrammet. Innehållet berör bland annat Västra Götalands Jämställdhetsstrategi, Plan för lika rättigheter och möjligheter och Smart ekonomi (genus och ekonomi)
25 personer (politiker och tjänstemän) har utbildats under två heldagar av SKL i jämställdhetsintegrering i samhällsplanering.
Samtliga förskolechefer och har utbildats inom normkritiskt perspektiv under två heldagar och en grupp chefer inom omsorgen under en halvdag.
Sociala investeringar
2013 beslutade Kommunfullmäktige om sociala investeringar och avsatte 20 miljoner i syfte att motverka långsiktiga ekonomiska och mänskligt negativa händelseförlopp. Den primära målgruppen är barn och unga.
personalekonomisk redovisning | 2015 jämställdhet/likabehandling
19 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING
19
Fem sociala investeringsprojekt har godkänts av Kommunstyrelsen.
• Modersmålsstöd SFI har beviljats 1,3 miljoner kronor under perioden 2014-2015.
• Hela Väster – för minskat normbrytande beteende i skolan år F-6 har beviljats 3,7 miljoner kronor under åren 2015-2017.
• Arbetsmarknadsåtgärder i form av utvecklingsanställning och metodutveckling i arbetet med unga vuxna långt från arbetsmarknaden. Projektet har tilldelats 4,1 miljoner kronor år 2015-2017
• En kommun fri från våld har fått 5,7 miljoner att arbeta med 2015-2019
• Schysst kompis! Projektet har beviljats 275 000 kronor 2015-2017.
Alla projekten har i slutet av 2015 börjat arbeta med socioekonomiska beräkningar tillsammans med ett upphandlat företag. De socioekonomiska beräkningarna ska redovisas vid projektens slut.
Jämställdhetskartan
Borås Stad har anslutit sig till WINNETs ”Jämställdhetskartan”. Här presenteras uppgifter kring hur jämställdheten ser ut i kommunen och visar i vilken utsträckning man erbjuder en attraktiv livsmiljö för kvinnor och män. I Västra Götalands jämställdhetskarta ingår sammanlagt 19 kommuner som det är möjligt att jämföra sig med.
3.2 Uppföljning av förvaltningarnas planer för lika rättigheter och möjligheter En plan för lika rättigheter och möjligheter finns för samtliga förvaltningar. Den nu gällande treårsplanen upprättdes 2014 och gäller till och med 2016. En uppföljning görs av respektive förvaltning under våren.
3.3 Nyckeltal för jämställdhet
Ett antal nyckeltal har tagits fram för att visa fördelningen över tid mellan kvinnor och män. De redovisas i följande diagram.
Diagrammet visar andel tillsvidareanställda inom
respektive kön. 22 av 129 yrkesgrupper är jämställda, dvs. andelen kvinnor och män ligger i intervallet 40-60 procent.
I ett jämställt förhållande ska andelen chefer motsvara andelen anställda inom samma kön. Männen har i större utsträckning än kvinnorna gått vidare till chefstjänster.
jämställdhet/likabehandling personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING
Det råder ett jämställt förhållande bland
förvaltningscheferna där andelen kvinnor och män ligger inom intervallet 40-60 procent.
Beslutet om rätt till heltid har bidragit till att jämna ut skillnaderna mellan män och kvinnor.
Såväl korttids- (1-14 dagar) som långtidssjukfrånvaron (=> 15 dagar) har ökat. Kvinnors sjukfrånvaro i högre takt än männens. Totalt har sjukfrånvaron ökat med 154 178 timmar jämfört med år 2014.
Männens uttag av föräldradagar har ökat med en 0,9 procentenhet. Kvinnorna svarar dock för drygt 72 % av det totala uttaget.
Männens andel av uttagna dagar har ökat med 2 procentenheter jämfört med 2014. 84 procent tas ut av kvinnorna och 16 procent av männen.
Den genomsnittliga löneutveckling för män var 2,1 procent och för kvinnorna 2,5 procent. Kvinnornas medianlön uppgår till 95 procent av männens vilket är en ökning med 0,3 procentenheter.
personalekonomisk redovisning | 2015 utländsk bakgrund
21 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 UTLÄNDSK BAKGRUND
21
4 Utländsk bakgrund
”Borås Stad ska vara ett föredöme med att anställa personal av annan etnisk bakgrund”. ”Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service”. ”Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering”. Det är några centrala meningar som slår fast hur alla verksamheter ska agera och är hämtade från Borås Stads styrdokument ”Program för ett integrerat samhälle”.
Utländsk bakgrund bland kommunens anställda
Andelen anställda i kommunen med utländsk bakgrund redovisas i följande tabeller. Uppgifterna har köpts från Statistiska centralbyrån SCB då dessa uppgifter saknas i kommunens personal- och lönesystem.
Statistiken om utrikes bakgrund avser 2015-11-01.
Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
Antal anställda efter anställningsform, kön och födelseland
Födelseland
Sverige Norden
(utom Sverige)
Europa (utom Norden)
Afrika Asien Övriga
världen Totalt
Tillsvidareanställda
Kvinnor 5 253 231 474 62 361 54 6 435
Män 1 480 49 107 24 80 24 1 764
Totalt 6 733 280 581 86 441 78 8 199
Visstidsanställda
Kvinnor 781 26 93 35 111 22 1 068
Män 288 6 37 29 45 10 415
Totalt 1 069 32 130 64 156 32 1 483
Totalt
Kvinnor 6 034 257 567 97 472 76 7 503
Män 1 768 55 144 53 125 34 2 179
Totalt kommunen 7 802 312 711 150 597 110 9 682
Av kommunens anställda är 19,4 procent utrikes födda vilket är en ökning med 1,6 procentenheter. Andel utrikes födda kvinnor är 19,6 procent och män 18,9 procent.
Andel anställda med utländsk bakgrund efter ålder i procent
Ålder Kvinnor Män Totalt
0-29 22,4 26,3 23,3
30-39 26,5 26,0 26,4
40-49 27,0 25,7 26,7
50 eller äldre 24,2 21,7 23,6
Totalt kommunen 25,2 24,3 25,0
Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat med 2 procentenheter till 25 procent jämfört med föregående år. Chefer som har utländsk bakgrund har däremot minskat med 1,6 procentenheter från 12,9 till 11,3 procent. Kvinnornas andel är 13,4 procent och männens 7,9 procent. Enligt uppgifter från förvaltningarna har 8,7 procent av ledningsgruppernas medlemmar, utländsk bakgrund vilket är i stort detsamma som föregående år.
utländsk bakgrund personalekonomisk redovisning | 2015
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2015 UTLÄNDSK BAKGRUND Andelen personer i Borås med utländsk bakgrund i yrkesverksam ålder (15-64 år) är 29 procent. Bland Borås Stads anställda är andelen med utländsk bakgrund 25 procent.
Den totala andelen personer med utländsk bakgrund i Borås är 27 procent. Motsvarande siffra för riket är 21,3 procent. För personer i yrkesverksam ålder är andelen med utländsk bakgrund för riket 24,3 procent.
Andel anställda med utländsk bakgrund per personalgrupp i procent
Kvinnor Män Totalt
Administration
Ledningsarbete 13,4 7,9 11,3
Handläggararbete 14,2 18,3 15,6
Administratörsarbete 16,0 35,3 18,0
Vård och omsorg
Sjuksköterska 18,2 26,1 19,0
Undersköterska, skötare 34,7 36,4 34,9
Vårdbiträde, vårdare m fl 30,4 30,1 30,3
Personlig assistent 41,5 39,3 41,2
Rehabilitering och förebyggande arbete 19,0 7,7 17,5
Socialt och kurativt arbete
Socialsekreterare 24,0 46,5 28,8
Övrigt socialt o kurativt arb. 19,3 17,4 18,8
Skola och förskola
Grundskollärare 18,8 28,2 21,0
Gymnasielärare 15,7 10,4 13,4
Förskollärare 16,4 13,5 16,2
Fritidspedagog 9,2 15,2 10,8
Övrigt lärararbete 26,7 29,6 27,7
Barnskötare 30,6 27,8 30,4
Dagbarnvårdare - - -
Elevassistent 10,7 37,1 18,1
Kultur, turism och fritid
Fritidsledare 27,3 38,5 33,3
Bibliotekarie, biblioteksassistent 20,9 9,1 18,0
Övrigt kultur, turism o fritid 14,0 12,1 13,2
Teknik
Teknisk handläggare 13,9 0,0 10,9
Ingenjörer 18,5 13,2 14,7
Tekniker 25,0 26,3 26,1
Hantverkararbete m m 0,0 17,0 15,5
Köks- och måltidsarbete 32,4 54,3 35,1
Städ, tvätt o förråd 53,7 56,8 54,1
Totalt kommunen 25,2 24,3 25,0
Mer än hälften av de anställda inom städ, tvätt och förrådsarbete har utländsk bakgrund. Personliga assistenter, köks- och måltidspersonal, fritidsledare och undersköterskor och vårdbiträden är exempel på personalgrupper där 30 procent eller fler har utländsk bakgrund. Personalgrupper med lägst andel med utländsk bakgrund är för kvinnor fritidspedagoger med 9,7 procent och hantverksyrken med 0 procent.
