Kom ut med Göteborgs Stad!

Kom ut med Göteborgs Stad!

– ​ En kommunikationsplan för att minska social isolering bland stadens ensamboende äldre.

Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet vid Göteborgs universitet.

Lina Alrutz

Amanda Granfeldt

Innehållsförteckning:

Inledning……….5

1.Omvärldsanalys………​5

1.1 Intressenter……….5

1.2 Bakgrundsinformation………...6

1.3 Aktivitetsteorin……….………...7

2.Situationsanalys​………..​7

2.1 tabell - befolkningsmängd………7

2.2 Politiskt deltagande bland äldre………..8

2.3 Hur många rör det sig om?...8

2.4 Val av målgrupp………9

3.Målgruppsanalys………...10

3.1 Diagram - Var finns de flesta ensamboende?...10

3.2 Ensamhushåll………...10

3.3 Vilka medier använder 65+?...11

3.4 Diagram - dagliga medievanor……….12

3.5 Intressen bland äldre………..12

4.Framtagen kampanj………..​13

4.1 Mål……….13

4.2 Strategi………..14

4.3 Insatatser……….15

4.4 Plan för utvärdering……….15

4.5 Ansvarsområden……….16

4.6 Budget……….16

4.7 Tidsplan………..16

4.8 Kampanjens delar………..17

4.9 Summering………..17

4.10 Förslag för de kommande tre åren………..18

Referenslista……….19

Bilagor………..21

Bilaga 1- Intressenter………..21

Bilaga 2………...22

2.1 Åldrande befolkning………..22

2.2 Social isolering………..22

2.3 psykisk ohälsa bland äldre………..23

2.4 Digitalisering………..23

2.5 Mailkorrespondens………...23

​ Bilaga 3……….24

Vem gör vad?...24

Ansvariga i projektet……….24

Bilaga 4 - Budget……….26

Bilaga 5 - Tidsplan………..27

Bilaga 6 - Äldres syn……….32

Inledning

Denna rapport är skriven på uppdrag av Göteborgs Stad, med syftet att öka det politiska deltagandet för de som är över 65 år till valet år 2022. Uppdraget vi fått är formulerat på följande sätt:

“För att få ett ökat demokratiskt deltagande bland medborgargruppen äldre, med ett resultat som är synbart vid nästa val, hur ska Göteborgs Stad agera för att i så hög utsträckning som möjligt engagera och motivera medborgarna, och hur skall detta kommuniceras? Vem eller vilka målgrupper bör Göteborgs Stad fokusera sitt arbete på?”

Utifrån det så har det gjorts en analys av situationen Göteborgs Stad står inför, en

omvärldsanalys för att förstå vilka aktörer som är av extra vikt samt en målgruppsanalys för att förstå målgruppen som valts ut. Därefter kommer det redogöras för vilka mål som satts för den kampanj som planerats, tillsammans med budget och tidsplan bland annat.

1. Omvärldsanalys

1.1 Intressenter

I följande stycke kommer vi att ta upp intressenter utifrån Salience-modellen, dock kommer vi gå närmare in på intressenterna i bilagan som skickas med rapporten för vidare läsning (se bilaga 1).

1.2 Bakgrundsinformation

För att kunna göra ett så bra arbete som möjligt samt för att få så tydlig insikt i hur vår valda målgrupp fungerar kan det vara av vikt att presentera en kortare bakgrundsinformation.

Under årens lopp har det skett en positiv utveckling bland äldres hälsa, vilket har lett till en ökad äldre befolkning. Enligt Magnus Skoog, forskare vid AgeCap, är 70 det nya 50, där han menar är att äldre har blivit en mer aktiva människor med bättre fysisk hälsa samt en

intellektualitet som en 50-åring. Det betyder att de äldre idag inte är människorna som väljer att sitta hemma hela dagarna, utan människor som vill utforska världen och delta i aktiviteter.

En studie vid namn “H70” som utförts av AgeCap visar att 70-åringar vill resa och uppleva världen, vilket bevisar motsatsen på vad som tidigare tänkts om målgruppen. Befolkningen är alltså yngre, med bättre hälsa, och en yngre mentalitet, vilket leder oss fram till frågan – ska vi verkligen se specifika 70 som något gammalt eller ungt? (Skoog, 2018:82).

Enligt Statistiska Centralbyråns rapport “40-talisters ekonomiska standard högre som

pensionär än vid 50 år”, från år 2018 visar att den ekonomiska aspekten blivit generellt bättre.

Studien visar även att en pensionär generellt har bättre ekonomisk standard under pensionen än 10 år innan pensionen. Den bidragande faktorn handlar oftast om att pensionsåldern har ökat, men även att levnadssituationen har förändrats vilket bidrar till ekonomin (SCB, 2018).

För att underlätta och få en tydligare bild av hur samtidens äldre lever samt vilka faktorer som spelar in så har det sammanställts ett antal trender samt konsekvenser av dessa (se bilaga 2). De trender vi har valt att fokusera mer på är åldrande befolkning, social isolering, psykisk ohälsa bland äldre samt digitalisering.

1.3 Aktivitetsteorin

I rapporten “Äldre och aktivering” av Malin Fransson från 2010 skrivs det om

aktivitetsteorin. Den bygger på en tanke om att åldrandet kan bli “bättre” om aktiviteter, intressen och socialt samspel upprätthålls. ​Ökad tillfredsställelse och anpassning till

samhället sägs också vara konsekvenser av att dessa behov uppfylls. Något som även tas upp är rollteorin, som bygger på att alla människor har olika roller i livet under olika åldrar och samhällspositioner, där exempel på roller kan vara yrkesrollen samt rollen som förälder. Som gammal blir problemet snarare att en förlorar olika roller, förslagsvis yrkesrollen eller rollen som partner. Rollen som gammal innebär en förlust av andra roller, yrkesrollen bland annat.

Den förlusten kan påverka individens självuppfattning samt självförtroende, åt hållet att den uppfattas som onyttig och icke-behövd (Fransson, 2010:5-6).

Med detta i beaktande anser vi att det ändå finns ett gott skäl till att fokusera på vikten av social tillhörighet bland äldre och att det är viktigt att se till att stimulera skapandet och att det ska grundas i vad målgruppen själva vill ha för aktiviteter eller gemenskap.

2. Situationsanalys

Sammanlagt i Göteborgs kommun bor det 571 868 personer år 2018. Av de är det 88 143 personer som är 65 år eller äldre, vilket motsvarar cirka 15.4 % av den totala

befolkningsmängden (Göteborgs stad: 2018a).

2.1 Tabell - Befolkningsmängd av personer över 65 år i Göteborgs kommun (2018)

Ålder Antal

65-69 år 25 477

70-74 år 23 863

75-79 år 16 486

80-84 år 10 679

85-89 år 7 087

90-94 år 3 456

95-99 år 994

100 + år 101

Total 88 143

Total andel 15.4%

Kommentar​: Tabellen är gjord från att addera samman män och kvinnor i respektive ålderskategori från Göteborgs statistikdatabas. Därefter har vi räknat ut procenten genom att använda oss av siffrorna från “kommunen i siffror” och räknat ut den själv.

2.2 Politiskt deltagande bland äldre

Tabellkommentar​: Politiskt deltagande bland Göteborgare som är mellan 65 och 85 år.

Siffrorna är tagna från SOM-institutets undersökning från 2016.

2.3 Hur många rör det sig om?

Äldrebladet på Göteborgs Stads hemsida kom år 2017 ut med en sammanställning för hur många ensamhushåll det finns i staden samt hur fördelningen ser ut. I målgruppsanalysen kommer det redogöras för var de befinner sig geografiskt i staden, men det kan även vara av vikt att presentera hur många ensamhushåll det finns bland de som är 65 år och äldre. I Göteborgs stad finns det 35 168 ensamhushåll enligt siffror från 2017, vilket är 41 % av åldersgruppen. Det är högre än rikssnittet, som ligger på 36 % (Göteborgs stad, 2019).

Vi har vidare tagit del av rapporten “Vem är den äldre? Äldre bilder i ett åldrande Sverige”

utförd av SOU där rapporten tar upp äldres deltagande i samhället. Antalet som är sysselsatta i samhället har ökat från 2005 där kvinnor i åldern 65-74 är största förändringsgruppen med en fördubbling, år 2015 var 12% kvinnor och 21% män sysselsatta i åldern. Dock är det värt att poängtera att tidigare studier och yrken spelar en stor roll till de som är sysselsatta, de med högre utbildning eller de som är egenföretagare jobbar generellt längre (SOU 2015:3).

Det har även skett en undersökning i deltagande i civilsamhället enligt rapporten där intresseorganisationer fyller en stor och verksam roll, samt den demokratiska färdigheten.

Forskningen visar att äldre generellt vill fortsätta vara en del i civilsamhället. Dock finns det

inga tydliga åldersspecifika mönster när det kommer till medlemmar i politiska partier. Dock är högsta andelen medlemmar i åldern 75-84 och längst aktiva medlemmar är i åldern 85+.

Detsamma gäller även medlemskap i olika pensionärsföreningar, där cirka 40% anger sig medlemmar i en pensionärsförening (SOU 2015:3).

Vad som är intressant är kopplingen mellan sannolikheten att rösta och vara ensam, precis den kopplingen som vi har valt att intressera oss av som begränsning för att skapa ett demokratiskt deltagande. Mycket av forskningen som finns pekar på att sannolikheten att rösta kommer att sjunka när ens partner går bort, precis som forskningen pekar på att de som är gifta och sammanboende i högre grad röstar än den som lever i sin ensamhet (Soliden, 2017, 5 december). Hur kan vi då involvera denna gruppen? Hur kan vi då minska graden av ensamhet?

2.4 Val av målgrupp

Utifrån den information vi tagit del av samt sammanställt har vi kommit fram till en

målgrupp inom 65+ som vi vill fokusera extra på, nämligen ensamhushållen i Göteborgs stad.

Det är en tämligen stor grupp, samtidigt som det finns en viss utsatthet hos dem. Forskningen vi tagit del av visar att det finns konsekvenser av att vara ofrivilligt ensam och det är ändå en stor del som uppger att de är det. Därför kommer kommande avsnitt handla om just

ensamhushållen i Göteborgs stad och den fakta som finns om dem.

3. Målgruppsanalys

I det här avsnittet ämnar vi redogöra för hur den här målgruppen ser ut och vilken typ av livsstil de har. Till och börja med behöver vi reda ut hur många av Göteborgs äldre som bor ensamma och enligt Äldrebladet på Göteborgs stads hemsida rör det sig om 41 %, vilket är högre än rikssnittet som ligger på 36 % (Göteborgs stad, 2019). Nedan presenteras den geografiska fördelningen av ensamhushållen för de som är 65 år och äldre.

3.1 Diagram - Var finns det mest ensamhushåll?

Diagramkommentar​: Statistik över hur många procent av 65+ som bor ensamma fördelat utifrån respektive stadsdel. Statistiken är hämtad från Göteborgs Stads hemsida, Äldrebladet (2019).

Utifrån resultatet som presenteras i diagrammet ovan går det att urskilja en viss skillnad i antalet ensamhushåll i respektive stadsdel. I Östra Göteborg och Majorna-Linné bor 50 % av de som är 65 år och äldre ensamma, medan det i Västra Göteborg enbart rör sig om 27 %.

3.2 Ensamhushåll

I trendrapporten “Familjerebeller och kravställare som vill leva livet” från Göteborgs Stad står det att det nuförtiden är mer självvalt att bo ensam när man är äldre. Bättre

levnadsförhållanden, bättre ekonomi och skilsmässor beskrivs som några anledningar..

Problemen kan komma att uppstå om det skulle bli så att man behöver hjälp med någonting i

vardagen eller att någon närstående går bort. Detta kan leda till att individen tappar sammanhang och på så sätt känner att de hamnar utanför och på så sätt blir isolerad från andra (Göteborgs Stad, 2018b:15).

Som tidigare nämnt har andelen ensamhushåll ökat genom åren och är en trend som är viktig att beakta med tanke på andelen som de facto lever i ensamhet i gruppen idag. I rapporten

“Var tredje äldre bor ensam” från SCB menar dem dock att andelen ensamma äldre har minskat sedan 1990 där folkhälsan spelar stor roll. Det är 32% av alla 60+ som bor ensamma är 5% äldre äldre. Det visas även en förändring mellan män och kvinnor som lever i

ensamhet, statistiken visar att män i högre utsträckning är ensamboende fram till 60, medan kvinnor generellt lever i ensamhet efter 60. Det är 39% kvinnor som lever ensamma medan det är 23% män som lever ensamma i gruppen, från och med 80 är majoriteten kvinnor (SCB, 2018).

3.3 Vilka medier använder 65+ och vilka använder de inte?

Medieanvändningen hos gruppen 65 år och äldre har varit omskrivet. I Göteborgs Stads trendrapport från 2018 går det att läsa om de digitala besökarna som förväntar sig att den digitala tekniken ska fortsätta utvecklas och att den ska följa dem livet ut (Göteborgs Stad, 2018b). Däremot finns det även studier som visar på ett visst ointresse från äldre gällande att använda internet, något som Internetstiftelsen kommit med resultat om i rapporten “Digitalt Utanförskap” (Internetstiftelsen, 2018). För att i något slags avseende försöka kartlägga vilka medier vår målgrupp använder sig av kommer det presenteras i ett diagram nedan utifrån olika digitala medieformer, siffror som tagits från SOM-institutets undersökning av svenskarnas medievanor.

3.4 Diagram - Dagliga medievanor bland 65+

Diagramkommentar​: Statistiken visar hur medievanorna ser ut hos de som är 65 år eller äldre i Sverige. Siffrorna är tagna från en undersökning av SOM-institutet, Göteborg (2018)​^.

Som resultatet visar är användandet av TV högst i åldersgruppen och tätt efter följer dagstidningen. Sociala medier ligger också relativt lågt till om en ser till den dagliga

användningen av medier och därför är det viktigt att anpassa budskapet samt kampanjen efter var målgruppen de facto befinner sig.

3.5 Intressen bland äldre

Gällande intressen hos äldre finns det inte mycket forskning, men under materialinsamlingen hittades en rapport som kan fungera som något slags underlag. Det är en studie som gjorts av Ingeborg Nilsson vid Umeå Universitet vid namn “Repertoaren av fritidsaktiviteter hos äldre:

ålder- och könsskillnader” och är från 2009. Resultaten delades upp efter intresse, utförande, motivation samt välbefinnande hos intervjupersonerna, som är mellan 65-98 år. Det framkom att de är mest intresserade av, utför, motiverade för och känner välbefinnande från sociala och kulturella aktiviteter samt TV/video/radio. Med andra ord spelar den sociala gemenskapen stor roll hos åldersgruppen och är primärt av högt intresse.

4. Framtagen kampanj

4.1 Mål

I och med att den här gruppen är allt annat än homogen finns det vissa svårigheter med att sätta generella mål, men den primära målsättningen är att de äldre vi riktat oss mot känner en mätbar ökad social gemenskap samt delaktighet.

Mål 1:

Det primära målet med kampanjen är att få ut de ensamma äldre till sociala sammanhang.

Det är bevisat att de som känner samhörighet, är i relationer med andra i större grad deltar demokratiskt. Vilket gör det till ett primärt mål att arbeta med att få ut de ensamma äldre som i större grad inte röstar då det inte finns ett socialt kontext, med att öka det sociala livet kommer vi även öka det demokratiska deltagandet.

Mål 2:

Det andra målet med kampanjen är att på lång sikt öka det demokratiska deltagandet. Det kommer att öka med hjälp av att vårt första mål uppnås. Det handlar om att skapa en känsla av nytta, samhörighet och ge en socialt kontext igen som första målet handlar om. Det i sin tur leder till mål två som är att öka det demokratiska deltagandet.

Mål 3:

Det sista målet med kampanjen är att öka de ensamma äldres självförtroende, för att det på lång sikt skall leda till ett demokratiskt deltagande.

4.2 Strategi

VAD:​ ​Vi har valt vår strategi utefter de mål som vi har valt för kampanjen. Vi måste

anpassa oss till vår målgrupp, vart vår målgrupp finns och verkar samt deras rörlighet. Därför har vi valt ut tre stycken träffpunkter som ligger geografiskt strategiskt i Göteborg utefter antal ensamboende äldre​.​ Vad som skall göras är att skapa sociala kontaktytor för ensamma äldre, för att skapa en social delaktighet och ett ökat självförtroende. Vidare är planen att representanter från medborgarservice finns på plats för att visa stöd och intresse för de äldre och få igång ett engagemang. Det handlar om att de äldre skall känna en samhällstillhörighet och där har Göteborgs stad en viktig roll.

HUR:​​Hur detta skall göras är genom att lägga dessa träffpunkter i de zoner där målgruppen rör sig. Därför är det även av intresse att välja ut träffpunkter utefter flexlinjen samt utefter kollektivtrafikens körvägar. Vi vill underlätta för målgruppen och göra det enkelt, detta för att minska sannolikheten att målgruppen hellre väljer att vara kvar hemma. Tiderna är också lagda och anpassade utefter Västtrafiks giltighetstider, vilket innebär 08.30-15.00 alla vardagar samt 18.00-06.00 (Västtrafik: 2019), valet av öppetider är därför 11–14.00.

NÄR:​ ​Kampanjen har vi valt att planlägga med en start i mitten av augusti för att kunna göra första utskicket i mitten av september. Valet av schemat handlar om att sommaren är över och ordinarie personal är tillbaka efter en sommar med ledigheter. Vi anser vidare att även de äldre ensamboende kommer gå tillbaka till vardagen på ett annat vis i september.

Målgruppens nära och kära går även dessa in i vardagslivet igen med mindre möjlighet att kunna besöka och vara nära som under ledighet vilket lämnar de äldre i ensamhet återigen.

Det gör att det väcker ett intresse från vårt håll att lansera en kampanj för att återinföra det sociala livet och minska ensamheten under hösten som generellt känns som en mörk och jobbig period för många.

VARFÖR:​ Varför det här skall göras är för att det skall öka den sociala delaktigheten och samtidigt minska känslan av ensamhet, som i sin tur påverkar det demokratiska deltagandet.

Med vår kampanj är syftet att öka känslan av samhörighet för att skapa en känsla av mening och trygghet, som idag verkar saknas. Det handlar om att börja bygga upp en social

delaktighet för att den i sin tur skall bygga upp en demokratisk delaktighet.

VEM GÖR VAD​:​ De som vi har planerat att vara projektansvariga kommer att vara Stefan Lydén samt Nadja Andersson. Stefan Lydén som högst ansvarig och Nadja Andersson som ansvarig för kommunikationen. Däremellan kommer det självklart finnas anställda till hands.

Det som kommer behövas är bland annat en Art director samt en Copywriter, en lista på vem som gör vad finns under bilaga 3 för mer detaljerad information.

4.3 Insatser

Vårt förslag på insatser är att ordna träffar på tre olika träffpunkter, förslagsvis på Monsunen i Biskopsgården, Sandarna i Majorna och Guldheden i Centrum. Förslaget på placering handlar främst om att det är områden som ligger geografiskt utspritt vilket gör att alla får tillgång och möjlighet att vara med. Planen är att dessa tre träffpunkter skall vara öppna och tillgänglig en gång i veckan var. Vidare är planen att ha ett öppet hus mellan tider som är anpassade till de äldre. Tanken med öppet hus är att den som kan och vill skall kunna komma dit när det väl passar, samt för att lokalerna har en maxgräns på hur många som får vistas i lokalen. (för svar, se bilaga 2.5)

Anledningen till att vi senare har valt att ha en träffpunkt i veckan är för att sprida våra träffar geografiskt, men också för att de som vill komma på varje träff kan träffa nya människor.

Under träffarna bjuds det på fika från kommunen, och de äldre får vara med och påverka vad de vill göra på träffarna. Totalt kommer vi att erbjuda 37 träffar under kampanjens gång.

Tisdag 26 september Sandarna

Onsdag 2 oktober Monsunen

Tisdag 8 oktober Guldheden

4.4 Plan för utvärdering

Efter att ett år har gått ser vi gärna att man gör en utvärdering med de som är på plats på träffarna för att se om de äldre har fått ett ökat självförtroende, samt att se om man kan se en skillnad på den ofrivilliga ensamheten som en del känner av i nuläget. Vi vill kunna se med hjälp av aktivitetsteorin att sociala aktiviteter bidrar till en ökad självkänsla och ett ökat självförtroende som i sin tur leder till en känsla av samhörighet och en känsla av att vara en samhällsnytta som bidrar till en ökad demokratisk delaktighet.

4.5 Ansvarsområden

För att tydliggöra vår tanke kring kampanjen och dess delar har det sammanställts en fullständig lista över diverse ansvarsområden och den finns som bilaga (se bilaga 3).

4.6 Budget

För att få en övergripande bild av hur mycket det kan komma att kosta med utskick av folder till dessa 12 000 mailade vi Stefan Lydén, som skickade vidare det till Nadja Andersson där vi fick till svar att när de senast skickade ut något i stor skala så kostade det 2.78 kronor per kuvert. Det är den siffran som vi kommer att använda oss av men eftersom att vi anser att man ska skicka ut en större kvantitet kan man säkerligen komma ner i kostnad mer.

I bilaga 4 presenterar vi budgeten i helhet, där det också går att utläsa att av de 250 000 kronorna som stod till förfogande användes enbart 207 087, vilket lämnar kvar 42 913 kronor. Vi antog att det skulle kosta mer, men positivt nog överensstämde inte dessa antagningar med verkligheten. Se bilaga 4.

4.7 Tidsplan

Utifrån de insatser vi har valt att använda under kampanjen har vi skapat en mer detaljerad tidsplan om när, var och hur saker ska genomföras. Schemat är skapat månad för månad för att kunna ge en korrekt och lätt uppfattning om vad som sker under månadernas gång.

Schemat finns listad som bilaga (se bilaga 5).

Vi har schemalagt en kampanjstart den 12 augusti 2019 med ett slut den 5 juni 2020. Valet av tid handlar att personal skall hinna komma tillbaka till kontoret vid starten av kampanjen och avslutningen handlar om semestertider, men även samband med Sveriges nationaldag.

Datumet är även utvalt av anledning till att trycksaken i form av folder samt annons måste hinna bearbetas, tryckas samt delas ut innan första träffen sker vilket är 26 september.

Vi har vidare avsatt tid till planering, uppföljning samt utvärdering. Vi anser att

uppföljningsmöten under kampanjens gång är att rekommendera. Vi har avsatt första mötet i december för att kunna följa upp höstens aktiviteter för att sedan kunna se om det har gått som planerat eller om kampanjen inte uppfyller de krav som finns. Det gör även att ny planering kan ske, och om man ser förbättringsmöjligheter.

4.8 Kampanjens delar

Till vår kampanj har vi valt att göra en folder i A4 med information om respektive träffpunkt samt en tidningsannons som är tänkt att gå ut i Göteborgs-Posten.

För vår kampanj har vi valt att utgå från Göteborgs stads egna färger samt design. Att vi utgick från den befintliga grafiska profilen så mycket handlade om att vara enhetliga med tidigare kampanjer från Göteborgs stad. Det skall synas att utskicket är från en och samma organisation och att det finns en enhetlig bild av vad Göteborgs Stad står för designmässigt.

Risken med att gå utanför boxen är att kampanjen inte kommer kopplas till Göteborgs stad och på så sätt tappa trovärdighet. Även typografiskt har det försökts att efterlikna den befintliga designen staden använder sig av, då det speglar mycket av deras varumärke rent grafiskt. Foldern som kommer att skickas ut är av bestruket papper vilket är viktigt att påpeka, då färgerna är anpassade efter pappersformatet.

För att kampanjen ska bli så anpassad som möjligt efter målgruppen har vi även letat upp forskning gällande synen hos äldre, för att på så sätt kunna göra layouten så optimal som möjligt (se bilaga 6).

4.9 Summering

I den här rapporten har vi ämnat att kortfattat kartlägga de som är 65 år och äldre i Göteborgs Stad samt vilken situation Konsument- och medborgarservice står inför gällande de äldre i den. Vår slutliga uppfattning är att det är en väldigt homogen grupp med många viljor och intressen, men att den gemensamma nämnaren är social gemenskap, vilket är viktigt för alla oberoende ålder. Därefter valde vi ut en målgrupp där vi ansåg att det fanns en risk att den sociala gemenskapen minskar, vilket var ensamhushållen. Utifrån det valet gjordes en

målgruppsanalys för att få en bättre förståelse kring vilka de är och vad för nätverk de rör sig inom, vilket medförde att vi valde att inte fokusera på digitala medier. Det har även

sammanställts mål, strategi samt andra rent av nödvändiga delar för kampanjens existens där vi genomgående ämnat förhålla oss till hur målgruppen rör sig och vilka beteenden som finns där. Sammanfattningsvis slutade det med att vi riktade fokus mot den sociala gemenskapen och kom därför fram till att fysiska mötesplatser som kommunen har ansvar för hade varit ett bra tillvägagångssätt. Detta eftersom det kan frambringa en känsla av värde som annars riskerar minska i och med ofrivillig ensamhet, bland annat enligt aktivitetsteorin.

4.10 Förslag för de kommande tre åren

Utefter vad vi har tagit upp i tidigare analyser och av tidigare undersökning av Göteborgs Stads arbete har vi kommit fram till ett förslag på vidare arbete. Vi anser att det finns utrymme för att utveckla och lägga mer resurser på kartläggning av intressen inom

målgruppen. Vi vet sedan tidigare att gruppen inte är homogen. Som tidigare nämnt finns det

med hög sannolikhet kan gå in med exempelvis samarbete med AgeCap för att komma fram till intressen och kunna kartlägga gruppen. Vad vi även kom fram till med information från vetenskaplig text är att äldre gillar sociala samt kulturella sammanhang. Därför är den här kampanjen ett försök till att förbättra möjligheterna för de äldre och deras intresse, även om det finns mycket kvar att arbeta med.

Referenser

AgeCap. (2018). ​Appendix. ​Hämtad. 2019-05-03 från:

https://agecap.gu.se/digitalAssets/1712/1712490_a--rsrika_appendix.pdf

Andersson. Ulrika. (2018). ​Medievanor och medieförtroende det pågående skiftet från papper och tablå till digitala medier. ​Göteborg: SOM-institutet.

Folkhälsoinstitutet. (2018). ​Statistik över äldres psykiska hälsa. ​Hämtad 2019-05-18 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprev ention/statistik-psykisk-halsa/statistik-over-aldres-psykiska-halsa/

Fransson, Malin. (2010).​ Äldre och aktivering​. Göteborgs Universitet. Hämtad 2019-05-18 från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23928/1/gupea_2077_23928_1.pdf

Göteborgs Stad (2018a) ​Kommunen i siffror. ​Hämtad 2019-05-17 från:

https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/goteborgsbladet/hamta-statistik/

kommunen-i-siffror/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy9DQz NLA0CvY2CLEK9_Y08jM31wwkpiAJKG-AAjgb6XvpR6Tn5SRCrHPOSjC3S9aOKUtNSi 1KL9EqLgMIZJSUFxVaqBqoG5eXleun5-ek5qXrJ-bmqBti0ZOQXl-hHoKrUL8iNqPJJDXc EAKqfJHs!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/

Göteborgs Stad. (2018b). ​Familjerebeller och kravställare som vill leva livet​. Hämtad 2019-03-12 från:

http://www.e-magin.se/paper/crx2j6r7/paper/1#/paper/crx2j6r7/6

Göteborgs Stad. (2017). ​Äldrebladet​: ​Äldres boende 2017 – områdesfakta​. Hämtad 2019-05-18 från:

https://goteborg.se/wps/wcm/connect/4c5f4893-985b-447b-bd91-a7f3837bb9a2/G%C3%B6t eborg+och+alla+SDN.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=url&CACHEID=4c5f4893-9 85b-447b-bd91-a7f3837bb9a2

Helsingborgs Stad. (2015). ​Trend- och omvärldsanalys – Planeringsförutsättningar 2015.

Hämtad 2019-03-14, från:

https://issuu.com/helsingborgsstad/docs/trend-_och_omv__rldsanalys_-_planer

Ishihara, Keiko, Ishihara, Shigekazu, Nagamachi, Mitsuo, Hiramatsu, Sugaru & Osaki,

activities–measurement, questionnaire, optical and computer-graphics simulation studies, International Journal of Industrial Ergonomics 28 (2001) 153-163

Karolinska Institutet, svensk MeSH, hämtad 2019-05-16 från:

https://mesh.kib.ki.se/term/D007907/lens-nucleus-crystalline

Nilsson, Ingeborg. (2009). ​Repertoaren av fritidsaktiviteter hos äldre: ålder- och könsskillnader​. Socialmedicinsk tidskrift, Vol. 86 (2). Hämtad 2019-05-19 från:

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/27

Socialstyrelsen. (2018). ​Psykisk ohälsa hos 65 år och äldre​. Hämtad: 2019-05-21 från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21073/2018-9-12.pdf SPF seniorerna. (u.å)​. Så kan vi minska ensamheten bland äldre. ​Hämtad 2019-05-07 från:

https://www.spfseniorerna.se/contentassets/b5ed0f62bd554967a23f88119681eb5f/sa-kan-vi- minska-ensamheten-bland-aldre.pdf

Solevid. Maria. (2017 december 5). ​Lucka #5 äldres politiska inflytande ​(blogginlägg).

Hämtad: 2019-05-10 från:

https://politologerna.wordpress.com/2017/12/05/lucka-5-aldres-politiska-inflytande/

Statistiska Centralbyrån. (2014). ​Var tredje äldre bor ensam. ​Hämtad: 2019-05-06 från:

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Var-tredje-aldre-bor-ensam/

Statistiska Centralbyrån. (2018). ​40-talisters ekonomiska standard högre som pensionär än vid 50 år. ​Hämtad: 2019-05-03 från:

https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/valfard-22018-pensionarers-ekon omiska-standard/

SOU. (2015). ​Vem är den äldre?: Äldre bilder i ett åldrande Sverige.​ Stockholm: SOU

Svenskarna och Internet. (2018). ​Digitalt Utanförskap​. Hämtad 2019-05-15 från:

https://2018.svenskarnaochinternet.se/digitalt-utanforskap/

Ueda, Chiaki, Azetsu, Tadahiro, Suetake, Noriaki & Uchino, Eiji. (2016).​ Improvement in appearance of colors for elderly persons using lightness transform.​ The Optical Society of Japan 2016 (23) p. 917–925

Västtrafik. ​Seniorkort.​ Hämtad 2019-05-14 från:

https://www.vasttrafik.se/biljetter/andra-biljetter/seniorkort/goteborg/#municipalities

Bilagor

Bilaga 1.

Intressenter

Passiva:​ Vi anser att de passiva intressenterna i detta fallet är skattebetalarna. Det är intressenter som har en ekonomisk drivkraft, men som saknar legitimitet samt brådskande påstående.

Dominanta:​ Vi har valt äldreombudsmannen samt senioräldre som två intressenter på den dominanta sidan, de har både makten och legitimiteten att utföra en stor påverkan på organisationen. Senioräldre som är en intressegrupp för de äldre kommer att ta ställning för de äldre, och detsamma gäller äldreombudsmannen som finns i staden för att vara en stöttande hand för de äldre. De har möjligheten att fatta beslut som kan komma att påverka organisationens arbete.

Avgörande:​ Vi har valt posten samt stadsdelsnämnd som en avgörande intressent. Det handlar om att dessa både sitter på en ekonomisk makt samt legitimitet. Det gör det till intressenter som kan sätta krav och ställa sig mot organisationen.

Godtyckliga:​ De intressenter som vi klassar som godtyckliga är i detta fallet, träffpunkter, ideella organisationer samt den nöjda delen av målgruppen. De är grupper som sitter på en legitimitet genom att interagera med organisationer men som inte kan utföra någon specifik makt .

Förväntade:​ Vi anser att intressenter som är förväntade främst är gruppen i sig. De har ett intresse i organisationen då organisationen berör dem och deras levnadssätt. Gruppen kommer bli att berörda angående vilka beslut som tas och inte tas och kommer på så sätt bli påverkade och kan på så vis sätta förväntningar.

Krävande: ​De som är krävande intressenter anser vi är den del av vår målgrupp som är missnöjda över den situationen som råder idag. De har både makt och angelägenhet över organisationen, de vill ha snabba svar och få en snabb förändring när det väl råder.

Icke-intressenter: ​Vi anser att den delen av målgruppen som inte är intresserade i deltagande är gruppen som klassas som icke-intressenter. De har varken makt, legitimitet eller

arbete. Denna gruppen skulle vi även klassa som den viktigaste intressentgruppen för arbetet.

Varför vi anser att det är den viktigaste gruppen är eftersom att det är denna gruppen som vi vill locka fram och som vi vill få till mer demokratiskt aktiva.

________________________________________________

Bilaga 2.

Trender

2.1 Åldrande befolkning

Under 2011 översteg populationen i Sverige tio miljoner invånare. Statistiska Centralbyrån har beräknat att under de kommande tio åren kommer det att överstiga elva, vilket även medför att den äldre populationen kommer att öka. Om beräkningarna stämmer, kommer andelen av de som är 80 år att öka med 255 000 av de som är 80 år och äldre 2018

(Statistiska Centralbyrån, 2018) Sedan 1960 till 2018 har andelen av de i åldrarna 65 + gått från 12% av befolkningen till 20%. Det här motsvarar nästan 2 036 000 invånare.

Det här är en faktor vi vet med oss att Göteborgs Stad är medvetna om, men givet uppdraget är det ändå av vikt att poängtera de samhälleliga förändringar som kommer spela stor roll för framtidens äldre, men även de som är äldre idag. Gruppen är allt annat än homogen, vilket innebär en viss utmaning, men som vi hoppas kunna bringa ett visst ljus till.

2.2 Social isolering

Som Göteborgs Stad redan är medvetna om är andelen ensamhushåll större än tidigare i staden. De är till större del självvalt än innan, och är positivt så länge personerna som bor själva klarar sig till stor del. Problemet som Göteborgs Stad står inför är så fort någon skulle behöva extra stöd i sin vardag eller om någons anhörig skulle avlida eller kanske flytta. Detta skulle kunna leda till att personen som nu är behov av hjälp skulle kunna känna sig mer isolerad än tidigare, både socialt och emotionellt, vilket det går att finna information om i trendrapporten “Familjerebeller och kravställare som vill leva livet” (Göteborgs stad, 2018:15).

I och med att det finns en risk för att denna gruppen kan komma att öka så känns det av stor vikt att man lägger både tid och resurser för att se till att man kan få in de som vill i ett sammanhang igen. Behöver kanske inte till första ansyn vara rent politiskt, utan mer se till att

de kommer utanför hemmets fyra väggar. För att senare bygga på så att de kan bli mer demokratiskt insatta för att på så sätt öka deras involvering.

2.3 Psykisk ohälsa bland äldre

I en rapport vid namn “Så kan vi minska ensamheten bland äldre“ från SPF Seniorerna framkommer det att ungefär var sjätte senior upplever ofrivillig ensamhet relativt ofta, något som kan leda till social isolering, nedsatt hälsa och/eller sämre livskvalitet (SPF Seniorerna, 20XX:2-3). Även Socialstyrelsen släppte år 2018 en rapport vid namn “Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre” där det framkommer att äldre personer mår psykiskt dåligt i större utsträckning än de som är mellan 18-64 år. Socialstyrelsen skriver även att äldre mer sällan får ta del av andra insatser än psykofarmaka och att andelen med psykisk ohälsa är högre bland de som har kommunala insatser i form av hemtjänst eller äldreboende (Socialstyrelsen, 2018:7-8).

Som tidigare nämnt har vi tagit upp mående hos de äldre och risken för att ensamheten och det psykiska samt fysiska måendet vara en faktor för minskat socialt deltagande. Enligt rapporten “Nationell folkhälsoenkät, hälsa på lika villkor”​ ​från Folkhälsomyndigheten (2016) visar det på att 50% av deltagarna inom gruppen 65-84 ansåg sig ha ett lågt socialt

deltagande. Var femte (21%) ansågs ha ett psykiskt nedsatt välbefinnande (Folkhälsomyndigheten 2016).

2.4 Digitalisering

En av de största trenderna rent globalt är som känt digitaliseringen, vilket benämns som en megatrend i Göteborgs Stads trendrapport från 2018 (Göteborgs Stad). Som nämnt i

rapporten är majoriteten av de äldre digitaliserade, men användningen är tämligen funktionell i det avseendet att de äldre använder digital teknik primärt för att betala räkningar, söka efter telefonnummer samt ta del av traditionella medier. I en annan rapport som tagits fram av Internetstiftelsen från 2018 framkommer det att äldre är den gruppen som använder Internet minst och att detta beror på ointresse snarare än att det är svårt.

I en rapport från Svenskarna och Internet vid namn “Digitalt Utanförskap” rapporteras det att en halv miljon svenskar aldrig använder internet. Av denna halva miljonen är den största gruppen som utmärker sig äldre som inte använder internet i samma utsträckning, där den primära anledningen är ointresse. Vad som vidare är av intresse är uppdelningen bland 65+

då det sker en skillnad mellan internetanvändandet beroende på ålder, 9% är i åldrarna 66-75 medan 42% är i åldern 76+ som inte använder internet överhuvudtaget (Svenskarna och Internet, 2018).

Värt att poängtera finns det givetvis pensionärer som använder internet, dock är det sällan dagligen. Var tredje pensionär anses inte använda internet dagligen vilket är 29%, vilket i sig resulterar till ett digitalt utanförskap. Vidare skriver Svenskarna och internet att den

viktigaste förklaringen bakom internetanvändandet är åldern där åldern är en avgörande faktor om internet används eller ej. Återigen visar siffran 42% av 76+ på en sådan förklaring, vilket betyder det att 332 000 personer missar det som händer i den digitala världen helt och hållet (Svenskarna och Internet, 2018).

2.5​

​

Svar från Ingrid Sandberg, äldrekonsulent på Sandarnas träffpunkt.

Svar från Peter Lindblom angående Monsunens Träffpunkts lokalstorlek.

____________________________________________________

Bilaga 3.

Vem gör vad?

Vi har planerat in vilka som gör i kampanjen, då det är viktigt att ha koll på vems områdena är för att kunna utgöra en god kampanj.

Ansvariga i projektet:

Projektansvarig:

Stefan Lydén

Ansvarig för kommunikation:

Nadja Andersson

Ansvarig för design och utformning av grafisk design:

Art Director

Ansvarig för språk, stil och text:

Copywriter

Ansvarig för kampanjens annons samt folder/ansvarig för tryck:

Nadja Andersson

Ansvarig för bokning av lokal:

Anställd 1

Ansvarig för inköp av fika:

Anställd 2

Ansvarig för utvärdering:

Nadja Andersson, Stefan Lydén

Ansvarig för utskick av folder och annons:

Nadja Andersson

Eventuell anställning av ideell personal:

Ansvarig på träffpunkt

Bilaga 4

Budget

____________________________________________________

Bilaga 5

Tidsplan

____________________________________________________

Bilaga 6

Synen hos äldre – vidare läsning Synen hos äldre:

För att lättare förstå sig på hur äldre uppfattar färger etcetera har vi försökt att leta efter studier som berättar hur ögat förändras hos de äldre och på vilket sätt det har betydelse för förmågan att uppfatta färger. Man kan läsa att kristallin linsen (ögonlinsens

kärna)(Karolinska Institutet:2019) blir mer gulaktig ju äldre man blir, vilket gör att färgperceptionen förändras (Ueda, Azetsu, Suetake, Uchino, 2016:917)

Det finns inte så oerhört mycket forskning gällande detta, men vi lyckades hitta en där man gav 72 kvinnor, som var 18 år, ett par glasögon som man satt fyra lager gul film på, och som

skulle leva sitt liv som vanligt. Detta för att man skulle kunna se om de med gulnat seende kunde ha för problem i vardagen. Respondenterna uppgav att de hade svårt att urskilja olika färger:

Tabellkommentar: ​Tabellen ovan visar hur originalfärgen som människor med god syn ser respektive hur färgen blir i ett äldre öga. Färgerna ovan är gjorda från egen tolkning.

Olika färgkombinationer blev svårare att urskilja. Så som vitt/gult och violett/grått. Detta kan vara bra att ha i ryggsäcken så att man inte gör en kampanj som inkluderar dessa

kombinationer, för att på så sätt kunna öka chanserna att det kommer att nå ut till målgruppen. (Ishihara, Ishihara, Nagamachi, Hiramatsu, Osaki, 2001:155-162).