Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr. 2012 /0680 KS 203
Förslag till detaljplan för utbyggnad av Kappetorp
Sollentuna kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan för utbyggnad av Kappetorp, kommundel Järvafältet. Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av Kappetorps verksamhetsområde, skydda naturområden och säkerställa områden för dagvattenhantering.
Planen handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kap plan- och bygg- lagen (2010:900).
Handlingarna fanns under samrådstiden också tillgängliga på kommunens webbplats www.sollentuna.se. Samråd kring förslag till detaljplan skedde under tiden 2017-05-13 t o m 2017-06-19. Planhandlingarna sändes till remissinstanserna nedan samt till berörda fastighetsägare i området.
Handlingarna fanns under samrådstiden också tillgängliga på kommunens webbplats samt i rum Dialogen i Turebergshusets entré.
Planförslaget sändes till Skriftligt yttrande:
följande remissinstanser:
Länsstyrelsen 2017-06-20
Lantmäterimyndigheten 2017-05-26
Fastighetsägare, se nedan
Brandkåren i Attunda 2017-06-02
Naturskyddsföreningen 2017-06-20
Cykelfrämjandet Stockholm Norrort -
Fortum Värme 2017-05-18, ingen erinran
Företagarna i Sollentuna -
Förpacknings- och tidningsinsamlingen -
Upplands Väsby kommun 2017-10-25
Hembygdsföreningen -
Norrvatten -
Käppalaförbundet 2017-06-12
Ragn-Sells -
Sollentuna Energi & Miljö AB 2017-06-19
Svenska Kraftnät 2017-09-19
Skanova 2017-06-16
Söderby Villaägareförening 2017-06-20
Vattenfall 2017-06-20
Trafikförvaltningen och
Tillväxt och regionplaneförvaltningen 2017-06-19
Trafikverket 2017-05-31
Interna remissinstanser
Miljö- och byggnadsnämnden 2017-06-13 Trafik- och fastighetsnämnden 2017-06-14
Funktionshinderrådet 2017-05-30
Fastighetsägare
Bisslinge Förvaltning AB m fl 2017-06-15
DA Mattsson AB 2017-06-15
Suez Recycling AB 2017-06-19
Skrivelser och kommentarer
Skrivelserna är sammanfattade (indragen, kursiv text) och därefter kom- menterade, enskilt eller i grupp. Alla skrivelser finns tillgängliga i sin helhet.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen bedömer att förslaget, under nu kända
förhållanden, inte strider mot de intressen som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL. Detta förutsätter att
kommunen beskriver hur den planerade utbyggnaden påverkar halter och mängder med föroreningar i dagvattnet, och hur dessa föroreningar påverkar recipienten. Kommunen behöver också tydligare redovisa en samlad bild av den planerade exploateringen i grönkilen hos alla berörda kommuner, i detta fall Järfälla och Upplands Väsby.
Mellankommunal samordning, gröna samband
Länsstyrelsen konstaterar att föreslagen exploatering sker i Järvakilen i ett område som klassificeras som grön kil enligt den regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2010.
Planförslaget ger möjlighet till ytterligare exploatering i denna gröna kil, och planförslaget kommer sannolikt försvaga det gröna sambandet. Konsekvenserna i ett regionalt perspektiv bedöms dock bli förhållandevis små med avseende på ekologiska samband och berörda naturtypers förekomst i Järvakilen som helhet, enligt den naturmiljöutredning som tagits fram. På en lokal nivå kommer dock en betydande del av den värdefulla barrblandskogen tas i anspråk. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att det gröna sambandet inte ytterligare försvagas, och det är därför bra att kommunen har planlagt en stor del av planområdets östra del som naturmark.
Kommunen behöver till nästa planskede redovisa en samlad bild över de anspråk som berörda kommuner (Upplands Väsby och
Järfälla, utöver Sollentuna) har på exploatering i den gröna kilen. Vidare bör kommunen med anledning av den gröna kilens påverkan på Järfälla kommun och deras framtida planer, även låta Järfälla kommun granska detaljplanen.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Edssjön är utpekad som berörd vattenförekomst med miljökvalitetsnormer (MKN). Planhandlingarna har en bra beskrivning av MKN och om dagvattenåtgärderna som
föreslagits kommer att genomföras kan det ge positiva effekter på möjligheten att följa recipientens MKN. Eftersom inga uppgifter finns med om förorenande ämnen i dagvattnet går det inte att dra för långtgående slutsatser om planens påverkan på MKN vatten. Edssjön har måttlig ekologisk status med en
kvalitetsfaktor som har dålig status (näringsämnen). Här är inte någon försämring tillåten. Det gör att det blir extra viktigt för kommunen att bedöma eventuella effekter av planen på
möjligheten att följa MKN i Edssjön.
Länsstyrelsen kan konstatera att planhandlingarna inte i
tillräcklig utsträckning redovisar vilka åtgärder som behövs och som kommer att vidtas för att MKN vatten ska följas.
Dagvattenhanteringen
Dagvattenutredningen (Tyréns 170124) beskriver endast flödesmässiga förhållanden för planområdet. Inga beräknade data presenteras för förorenande ämnens halter eller mängder.
Dagvattendammarna beskrivs ingående ut ett flödesperspektiv, men dagvattenutredningen återkopplar inte till de behov av rening som uppstår på grund av miljöproblem i Edssjön.
Länsstyrelsen anser att kommunen behöver redovisa hur eventuella utsläpp av dagvatten från planområdet kommer att påverka berörda vattenförekomster. Det är viktigt att kommunen redogör för eventuella effekter av planen på de enskilda
kvalitetsfaktorerna som har betydelse för vattnets ekologiska och kemiska status.
Hälsa och säkerhet
Förorenad mark: Inom fastigheterna Svartinge 10:2, mellan fastigheterna Repliken 1 och 2, samt inom Roboten 2 finns två potentiella föroreningar. Detta ska framgå av
planbeskrivningen. Kommunen behöver också ta ställning till om föroreningarna innebär någon risk för människors hälsa utifrån den planerade markanvändningen.
Behovsbedömning
Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande
miljöpåverkan.
Kommentar:
I översiktsplanen har sammanvägningar gjorts för Järvakilen över kommungränsen. I tidigare planprogram har även avvägningar för Järvakilen belysts. Planens påverkan på kilen har bedömts liten i en framtagen utredning av Ekologigruppen. Planbeskrivningen har kompletterats avseende planprogrammets tidigare avvägningar för
Järvakilen som är samordnad med andra kommuner. Detaljplanen planeras att skickas ut även till Järfälla kommun vid Granskning.
Dagvattenutredning har kompletterats med föroreningsberäkning.
Beskrivning har justerats avseende dagvatten och dagvattenåtgärder har förtydligats.
Planbeskrivningen har kompletterats med informationen från Länsstyrelsen om eventuella markföroreningar. Enligt kommunens register finns dock inga kända föroreningar inom utpekade fastigheter.
Lantmäterimyndigheten
Grundkarta
Måste ändras: Området är tätt på ledningsrätter. Dessa behöver framgå med större tydlighet. Många linjer är snarlika till
utseendet. Det är svårt att se vilka linjer som utgör fastighetsgränser. Kraftledningar är inte redovisade i teckenförklaringen.
Plankarta och bestämmelser
Måste ändras: Västra området på kvarteret Roboten har
bestämmelsen ”JG1”. Bestämmelsen saknas i redovisningen av planbestämmelser.
Bör ändras: Hänvisning görs till ”Mälarvägen” och
”Rotebroleden” i bestämmelsen om störningsskydd.
Rotebroleden benämns i plankartan som ”Stäketvägen”.
Mälarvägen finns inte redovisad. Detta gör bestämmelsen om störningsskydd svårläst utan att använda andra kartverktyg.
Tecknet för illustrationer stämmer dåligt överens mellan teckenförklaringen och redovisningen i plankartan.
Redovisningen i kartan kan misstas för att vara en bestämmelse.
Generellt bör illustrationer i plankartan undvikas.
Planbeskrivning och genomförandebeskrivning
Måste ändras: Under avsnittet fastighetsrättsliga frågor redovisas inte för Roboten 2 att ett E-område avsett för
transformatorstation är utlagt på fastigheten. De konsekvenser som detta innebär är inte redovisade för fastigheten.
Bör ändras: Ansvarsfördelningen vid bildande av ledningsrätt framgår inte. Endast ledningsägaren kan ansöka om
ledningsrätt.
Övrigt
Lantmäteriet har inte tagit ställning till innehållet i fastighetsförteckningen.
Kommentar: Ledningar och ledningsrätter har förtydligats i plankarta och teckenförklaring.
JG1 har justerats till J2G1 inom Roboten 2, då detta var en felskrivning.
Plankartan kompletteras med en orienteringskarta där Mälarvägen även syns.
Illustrationsförklaringen har förtydligats på plankartan.
E-området inom fastigheten Roboten 2 säkerställer en befintlig
transformatorstation. Planen innebär ingen fastighetsreglering, vilket har förtydligats i genomförandebeskrivningen.
Brandkåren i Attunda
Riskinventering: BA har utifrån egna register, lokalkännedom och Länsstyrelsen i Stockholms webb-GIS identifierat följande risker i planområdet och dess omedelbara närhet:
- Transportled farligt gods, Stäketvägen/Rotebroleden - Kraftledningar i närhet av kommande bebyggelse
Inga riskkällor har identifierats som har bedömts kunna medföra oacceptabla risknivåer.
Transportled farligt gods: Riskerna från Stäketleden som är en primär transportled för farligt gods har hanterats i riskanalysen och rekommendationerna följs i planbeskrivningen.
Kraftledningar i närhet av kommande bebyggelse: Sidan 18 i planbeskrivningen anger olika krav på avstånd från kraftledning till brandfarlig vara samt explosiv vara. Brandkåren Attunda vill påpeka att detta kan påverka kommande verksamheter som avser att förvara explosiv eller brandfarlig vara för att bedriva sin
verksamhet. Brandkåren Attunda ser att Elsäkerhetsverkets regler ska följas enligt plankartan. Planbeskrivningen anger också att ingen risk förekommer för fordon med last av explosiv vara eftersom
inga bensinstationer kommer att upprättas. Brandkåren Attunda menar att drivmedel i samband med bensinstationer endast utgörs av brandfarlig vara i form av brandfarliga vätskor och att risken för explosiv vara därför inte är eliminerad på grund av detta.
Räddningstjänstens insats: Insatstiden är nämnd i planbeskrivningen och anger att denna understiger 10 minuter. Åtkomligheten för räddningstjänstens fordon hanteras i planbeskrivningen och nämner bland annat att avståndet från räddningstjänstens fordon till punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 personer samt att
brandvatten ska ordnas enligt Svenskt Vattens rekommendationer.
Kommentar: Beskrivning av risken för explosiv vara har justerats i planbeskrivningen enligt synpunkten.
Upplands Väsby kommun
Upplands Väsby kommun har att granska följande punkter:
1. trädridån som insynsskydd från Vällsta gård och Mälarvägen 2. bullerbegränsningar gentemot de boende i Upplands Väsby 3. framtida planeringsbehov i Upplands Väsby
4. trafikalstring
5. dagvattnets påverkan på Hjältarbäcken/Dammhagsån
6. tillsammans med Sollentuna, bevaka så att Järvakilens värden bibehålls
7. eventuella frågor kring detaljplanen
1. Behov av skydd för insyn och störningar gentemot Vällsta gård har tillgodosetts på bästa sätt, både i avsnittet om markförändringar och påverkan, samt i avsnittet om gestaltning. Det är utmärkt att PM:et om åtgärder för skyddsridån, framtaget 2014, nämns under genomförandekapitlet. Möjligen kunde det varit tydligare vem som bekostar trädridån, men det förefaller som om det åligger Sollentuna kommun, då marken övergår i kommunal ägo.
2. Detaljplaneförslaget beskriver konsekvenserna av utökningen, och har tagit med de boende i Upplands Väsby i beräkningen. Plank ska användas i Kappetorp, dels för visuellt störande verksamheter, dels som bullerminskande åtgärd, vid behov. Täta plank upp till 4 meter tillåts.
3. Utökningen av Kappetorp åt öster och norrut bedöms inte hindra framtida utvecklingsbehov i Vällsta/Ekebo. Problematiken kring en igenbyggd Järvakil bedöms inte försvåras av utbyggnaden i
planförslaget. Ett sammanvägt svar kring vad Upplands Väsby kommun avser planera i området går inte att ge i dagsläget. Den
vägledning som skulle kunna hämtas från det pågående översiktsplanearbetet är att området både kan tänkas bli ett verksamhetsområde och ett bostadsområde. Utställningsförslaget kommer troligen att vara klart till årsskiftet.
4. I samrådsförslaget för Kappetorp saknas en bedömning av hur mycket trafik som kan komma att alstras i området vilket gör den kommande trafiksituationen svårbedömd. Redan nu konstaterar Upplands Väsby kommun att korsningen Mälarvägen-
Kappetorpsvägen borde förses med skyltning som anger väjningsplikt. På sikt borde korsningen Mälarvägen- Söderbyv/Kappetorpsv byggas om till cirkulationsplats.
5. I och med den planerade nya utbyggnaden av Kappetorp
förutsätter Upplands Väsby kommun att åtgärderna och dammarna inte kommer att äventyra de uppsatta miljökvalitetsnormerna för Edssjön eller någon förhöjd översvämningsrisk utanför planområdet.
Utformningen av de tre dammarna borde optimeras både för rening och för ett förändrat klimat. Vidare förutsätts risken vara minimerad för negativa effekter på vattenfauna, med anledning av grumling och utsläpp av oljeprodukter, både när området tas i anspråk, och vid anläggningen av dammar och verksamheter. Inget vatten med
förhöjda kvävehalter får släppas till Edssjön utan föregående rening.
6. Stäketvägen utgör idag en kraftig tvärgående barriär i Järvakilen som åtgärdas i och med byggandet av övergångar och viltpassager i samband med breddningen av vägen. Planförslaget bedöms ta hänsyn till natur- och rekreationsvärden och öka möjligheten att passera Kappetorp. Båda dessa åtgärder måste anses öka värdet i kilen. På ett lokal plan försvinner skog, men planen förefaller vara utformad så att värdena kvarstår så långt möjligt. Särskilt
dagvattendammarna bedömer Upplands Väsby kommun vara genomtänka och öka vattenreningen till Hjältarbäcken.
Dammhagsån som idag är en belastad å. Med tanke på
föroreningarna längre ner i åsystemet är alla uppströms åtgärder mycket värdefulla.
7. Frågor som Upplands Väsby kommun ställt kring detaljplanen är följande:
- I början av planbeskrivningen visas två områden där skyddsridå ska finnas. På s.25 nämns endast ett av områdena, under rubriken om kommunal mark. Kommer även det norra området att lösas in och anläggas av Sollentuna kommun?
- plank som kan vara högre än 2 meter som en bulleråtgärd nämns under Gestaltning men inte under Störningar/Störningar från
verksamheter. Upplands Väsby kommun skulle önska att det nämns även i det senare kapitlet, för säkerhets skull.
- Svenska kraftnät har haft samråd i tidigt skede kring olika
lösningar för ledningsdragningar. Upplands Väsby kommun undrar om planförslaget tagit med eventuellt platsbehov för anläggningar och ledningar som kan bli följden. Detta är en fråga för Svenska kraftnät att bevaka, men eftersom det är långt ifrån klart hur ledningen ska dras, är frågan från Upplands Väsby om
detaljplaneläggning så nära befintlig ledning kanske automatiskt försvårar något av alternativen som nu undersöks.
- Resonemang om varför Nydalsvägen inte knyts ihop med
Kappetorpsvägen i öster saknas. Av karta i planbeskrivningen kan utläsas att Nydalsvägens förlänging till stora delar kommer att läggas på befintlig skogsstig. Vidare kan man via plankartan avläsa att höjdnivåerna är för den planerade Nydalsvägens vändplan och Kappetorpsvägens vändplan är stora, men det saknas resonemang om hur förslaget har kommit att ligga på den höjd som nu valts (ca 37 m). När de två höjderna ändå tas bort kanske förslaget har en del att vinna på att vägen knyts ihop?
- i plankartan finns en grå rektangel i området som ska utgöra skyddsridå för insyn. Det framgår inte vad rektangeln innebär.
Upplands Väsby kommun förutsätter att syftet med kartan stämmer, det vill säga trädridå.
Kommentar:
Genomförandebeskrivningen har förtydligats med vem som bekostar och utför vegetationsridån. Träd- och vegetationsridån vid Lantz bekostas av Lantz och övrig trädridå bekostas av kommunen där kommunen redan äger marken. Kommunen ansvarar för att växtplanteringen utförs i båda
områdena.
Ombyggnad av korsningen Mälarvägen- Söderbyv/Kappetorpsvägen ingår i Trafikverkets ombyggnadsplaner för Rotebroleden som beräknas vara klara under 2018, vilket planen har förtydligats med. Trafikmängden är svår att uppskatta då det är oklart kring verksamheternas innehåll och att det idag saknas trafikmätningar från området. Dock bedöms planerade vägåtgärder inom planområdet och utanför klara framtida trafikmängder.
Beskrivning om bestämmelse om plank vid visuellt störande verksamheter har även förts in under rubriken Störningar från verksamheter.
Justerad dagvattenutredning visar att föroreningsbelastningen totalt sett kommer att minska med 30-50 %. Planen bedöms inte medföra risk för att miljökvalitetsmålet ”god status” blir svårare att nå för Edssjön. Risken för
översvämning utanför planområdet minimeras med stora dammar och dike till Hjältarbäcken.
Under anläggningsskedet ska åtgärder göras för att minska kvävehalter och föroreningar, vilket har förtydligats i dagvattenutredning och
planbeskrivning.
Möten har hållits löpande med Svenska kraftnät.
Nydalsvägen ansluter inte till Kappetorpsvägens östra del på grund av många korsande ledningar där marken inte kan utnyttjas samt att
vegetationszon önskar behållas mot Stäketvägen. Planen har förtydligats angående detta.
Grå rektangel finns inte med i några originalhandlingar.
Naturskyddsföreningen
Kvartersmark
Planreglerna bör kompletteras med en regel att minst 20% av
tomtytorna ska bestå av växtklädda jordytor. I Planbeskrivningen tar man upp att hållbar dagvattenhantering ska ske så lokalt som
möjligt. Det överensstämmer bra med rådande kunskapsläge. Alltså måste mark för detta vara avsatt inom varje tomt, där vatten från de täta ytorna leds ut på växtklädda ytor med organiska jordar. Att en hållbar dagvattenhantering ska ske inom kvartersmark är även angivet i den programhandling som föregått denna samråds-
handling. Näringsämnen binds till jordarna och ger näring till nästa växtsäsong. Organiska föroreningar bryts ned genom biologisk aktivitet i syrerika miljöer, även med hjälp av UV-strålning från solen. Metalljoner binds till mineralkorn vid sin passage genom jorden. Vid lågt liggande marker måste marken dräneras. Men lågt liggande marker måsta alltid dräneras för att inte vara vattensjuka, även om ytvattnet i närområdet skulle ledas bort via rör.
Dagvattenflödena fördröjs även mycket bra med föreslagen lösning.
Om den gröna ytan ligger lägre än omgivande mark kan vatten lagras vid extrema nederbördssituationer innan det hinner infiltrera.
Helst ska det även finnas en planregel: ”Hårdgjorda ytor ska vara högre belägna än växtklädda ytor och ha ett fall mot dessa”. Att markhöjder och markytans beskaffenhet får bestämmas i planregler är helt klart enligt plan- och bygglagen kap 4 § 10, men här finns det en risk att syfte gör att denna regel eventuellt kan anses vara mot syftet i plan och bygglagen. Regeln blir i så fall en så kallad nullitet, saknar rättsvärde, men har då i värsta fall mist sin styrning mot en hållbar dagvattenhantering.
Växtklädda ytor inom kvartersmark ger även möjlighet för biologiskt liv även där. Men en liten exploatering inom stora naturområden så kanske det kan anses vara onödigt, men runt Stockholm förtätas bebyggelsen ständigt, och då behöver naturvärdena finnas även inom tätbebyggelsen. I det här området har en utökning succesivt skett. Inom just Kappetorp har det till och med skett ett nytt
planarbete för utökning innan den gamla planens genomförandetid har löpt ut. Trycket på ytterligare upplageområden med lämpligt kommunikationsläge får nog anses vara överhängande. Alltså måste all exploaterad mark klara sina miljö- och naturkrav utan hjälp från kringliggande områden.
Eventuellt kan man minska andelen grön yta till 10 %, men då minska naturvärdena och möjligheten till en riktigt bra
dagvattenhantering inom kvartersmark.
Gatumark
För gatumark bör liknande planregler som för kvartersmark införas, för att säkerställa en hållbar dagvattenhantering, och naturvärden inom gatumark, även i framtiden. I planbeskrivningen finns även en principritning som bygger på det resonemang om hållbar
dagvattenhantering som vi redogjort för under kvartersmark.
Trottoarens asfalt lutar åt ena vägkanten, och körbanan har ett fall mot den andra. Vattnet rinner lokalt ut över grönytor där rening och fördröjning sker enligt tidigare beskrivning för kvartersmark.
Dagvattendammar
Dammar har höga naturvärden, och de dammar som finns nämnda i planbeskrivningen borde säkras med motsvarande planregler.
Det är lite lustigt att det både finns naturmark, och naturmark som får ha dammar, i planreglerna. Menar planförfattarna att dammar inte får anläggas inom naturmark utan denna skrivning?
När det gäller dammars förmåga att rena dagvatten så är frågan relativt komplex. I den dagvattenutredning som har bifogats är det antaget att dagvattendammar löser alla dagvattenproblem i stort sett fullständigt. Det har gjorts en del undersökningar av dammar, där några kommuner, däribland Sollentuna, undersökt dagvatten- dammars funktion, NOS-projektet. Slutsatser man kunde dra från denna undersökning är att det är främst reduktion av partikelbundna näringsämnen och partikelbundna metaller som reduceras i
dammar. För näringsämnen och tungmetaller i löst form, vilket ger problem nedströms, är reningsgraden rent ut sagt dålig. Mycket växtlighet ger dock en viss förbättring, för att avskilja lösta
fraktioner. Men förmågan att hindra förorenade sediment att sprida sig nedåt, dess förmåga till fördröjning, sanering vid miljöfarliga
utsläpp, men kanske framför allt, dess positiva påverkan på naturen, försvarar absolut dammars värden.
Dagvattenpåverkan på omgivningen
Påståendet i planbeskrivningen att exploateringen inte försvårar uppfyllandet av beslutade miljökvalitetsnormer i nedströms liggande vattenförekomster bör tas bort. Påståendet att en exploatering där det tillåts stora hårdgjorda ytor som ersättning för naturområden inte skulle påverka möjligheten att uppnå uppställda
miljökvalitetsnormer för vattenförekomster ställer sig naturskyddsföreningen skeptisk till. Även med en hållbar
dagvattenhantering, som kommunen kan styra emot med föreslagna kompletteringar av planreglerna, så kommer det ske ett ökat
näringsläckage från området. Asfaltytor och verksamheter kommer att ge ifrån sig både organiska föroreningar, tungmetaller och andra
föroreningar såsom mikroplaster.
Kommentar: Styrning av andel grönytor inom kvartersmark har inte använts då det kan vara svårt att följa upp samt att stor del av marken är dålig för infiltration. Dock säkerställs diken och planteringsytor inom allmän mark. I planbeskrivningen har dagvattenbeskrivning i gestaltningsprogrammet förtydligats med att det är positivt med grönytor utmed gatan inom kvartersmark för rening och fördröjning.
Projektering av gatan görs enligt sektionen varför ingen ytterligare bestämmelse anses behövas för dagvatten.
Bestämmelsen Natur2, som anger att dammar får anordnas, tydliggör syftet med planen och placeringen av dammarna som är viktig. Inom naturmark får generellt dammar anordnas.
Vid utbyggnad av dammar inom planområdet beräknas föroreningar minska från befintligt verksamhetsområde, se framtagen föroreningsberäkning och planbeskrivning. Planbeskrivningen är kompletterad med att växtlighet vid damm kan öka reningsgraden.
Käppalaförbundet
Länshållningsvatten: I samrådsunderlaget framgår att man
planerar att sänka marken i området. Planbeskrivningen innehåller dock ingen beskrivning av hur länshållningsvatten som kan
uppkomma i samband med schaktning och sprängning ska
omhändertas. Käppalaförbundet har riktlinjer för hur länshållnings- vatten ska hanteras och inget länshållningsvatten får avledas till Käppalaverket utan Käppalaförbundets skriftliga medgivande.
Riktlinjerna finns på förbundets hemsida, www.kappala.se.
Verksamheter: Det framgår i planförslaget att verksamheter som erbjuder fordonsservice planeras i området. Käppalaförbundet har riktlinjer för fordonstvättar samt för rengöring av verkstadsgolv.
Enligt riktlinjerna ska samtliga bilvårdsanläggningar, minst vara utrustade med slam- och oljeavskiljare och utgående vatten bör inte överskrida riktvärdena för utsläpp till avlopp från fordonstvättar.
Garage ska i första hand vara golvbrunnslösa. Verkstadsgolv ska i första hand torrstädas, om verkstadsgolvet behöver skuras ska skurvattnet samlas upp och renas innan det leds till avloppet, alternativt tas omhand externt. Riktlinjerna finns på Käppalas hemsida, www.kappala.se.
Då planförslaget möjliggör etablering av industrier förutsätter Käppalaförbundet att förbundet även får yttra sig i eventuella tillstånds- och anmälningsprocesser för miljöfarliga verksamheter.
Processvatten: I planförslaget framgår att ”för inkoppling av processvatten på kommunalt avlopp ska skriftligt medgivande erhållas av Käppalaförbundet”. Kommunikation gällande
inkoppling av processvatten ska främst ske med Sollentuna Energi &
Miljö. Käppalaförbundet kan dock bidra med råd och stöd när det gäller eventuella utsläpp av processvatten.
Kommentar: Beskrivningen har kompletterats med ytterligare information om länshållningsvatten och processvatten.
Sollentuna Energi och Miljö AB
Kommunen behöver i sin planering ta hänsyn till behovet av plats för avfallshantering i alla led, så även att planera för tillgänglig lämplig mark i närområdet för uppställning av upphandlade fordon för insamling av hushållsavfall, vilket är ett problem idag. Med möjlighet att hänvisa till kommunal mark vid upphandling undviks långa transportsträckor till och från Sollentuna, vilket påverkar anbudspriset.
Att få in konkurrenskraftiga anbud är viktigt för att långsiktigt säkerställa regelbunden hämtning av hushållsavfall, till skälig kostnad.
SEOM Ao elnät har följande synpunkter: I förslaget saknar vi tillträdesväg till vår befintliga transformatorstation 287 Lantz Järn.
I dag har vi en angöringsväg till vår transformatorstat som saknas i det nya förslaget.
Kommentar: Detaljplanen möjliggör skötselvägar inom Natur2 område. En ny sträckning av skötselväg från norra vändplanen till transformatorstation inom fastigheten Roboten 2 planeras att möjliggöras, vilket illustreras på plankartan och illustrationsplan.
I planen reserveras inte ytor för uppställning av transportfordon, men markanvändningen möjliggör detta. Angående markfrågan får
exploateringskontoret kontaktas.
Svenska kraftnät
Inom aktuellt planområde har Svenska kraftnät en 220 kV-ledning. I anslutning till planområdet har Svenska kraftnät även stam-
nätsstation, Överby samt ytterligare två 220 kV-ledningar.
Svenska kraftnät har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Ellevio, utreda en helt ny struktur för Stockholmsregionens elnät. Utredningen går under namnet Stockholms Ström och har resulterat i ett femtiotal stora och små projekt som när de genomförs leder till ett elnät som säkrar elförsörjningen i regionen för en lång tid framöver. Projekten innebär att drygt 20 kommuner kommer att beröras av
nybyggnationer och ombyggnationer där en del befintliga
luftledningar kommer att rivas och nya anläggningar kommer att byggas.
Nu har det visat sig att dessa planerade åtgärder inte är tillräckliga och Svenska kraftnät har därför börjat utreda hur stamnätet i västra Storstockholm kan förstärkas. Som en del av denna förstärkning planerar Svenska kraftnät att bygga en ny 400 kV-elförbindelse mellan stamnätsstationerna Odensala i Sigtuna och Överby i Sollentuna, varvid det aktuella planområdet berörs. Den planerade 400 kV-ledningen avses ersätta befintlig 220 kV-ledning och ska ansluta till station Överby vid samma punkt som 220 kV-ledningen.
Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
Vid all nyprojektering av 220 kV- och 400 kV-växelströmsledningar i det svenska stamnätet tillämpar Svenska kraftnät en magnetfälts- policy som innebär att vi utgår från 0,4 mikrotesla som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt.
I samband med att tillstånd omprövas för våra växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuder oss att köpa fastigheter som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla.
Mer information om Svenska kraftnät och magnetfält finns på vår hemsida.
De senaste 30 årens forskning har inte kunnat säkerställa några hälsorisker relaterat till magnetfält. Mer information finns på Strålsäkerhetsmyndigheten hemsida, www.ssm.se. Där finns bland annat en broschyr om magnetfält och hälsorisker.
Allmän information
Svenska kraftnät har ledningsrätt för kraftledningen som är av betydelse för rikets elförsörjning. Ledningsrätten innebär att åtgärd/verksamhet som på något sätt inskränker Svenska kraftnäts verksamhet, inte får vidtas på fastighet som belastas av ledningsrätt.
Svenska kraftnät vill påminna om att byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet.
Svenska kraftnät vill att Sollentuna kommun tar hänsyn till planerad kraftledningssträcka i kommande planeringssammanhang och önskar ta del av framtida bygglov/detaljplaner som rör det aktuella planområdet samt det berörda området för den framtida
kraftledningens sträckning.
Svenska kraftnät önskar att Sollentuna kommun tar motsvarande hänsyn vid planering av nybebyggelse invid befintliga och planerade stamnätsledningar som Svenska kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar. För att säkerställa att Svenska kraftnäts magnetfälts- policy uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning. Vi vill förtydliga att de schablonavstånd vi angett på 80 respektive 130 meter gäller för de områden där det passerar endast en ledning.
Dessa schablonavstånd är baserade på maximerat årsmedel- strömvärde och är att anse som en rekommendation till beslutande myndighet. För avstånd utifrån en eller flera parallellgående ledningars faktiska årsmedelströmvärde krävs en magnetfälts- beräkning. Svenska kraftnät utför beräkningar för sina egna ledningar utifrån magnetfältspolicyn, det vill säga 0,4 mikrotesla.
Kommentar: Enligt avstämning på möte med Svenska kraftnät är
detaljplanens avstånd för 0,4 mikrotesla godkända även för utbyggnad av ledningsnätet till 400 kV.
Möten har hållits med Svenska kraftnät. I överenskommelse med SVK har en upplysningstext införts om att ledningsägare ska höras vid bygglov i anslutning till kraftledningar med hänsyn till magnetfält.
TeliaSonera AB, Skanova
Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga
teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna
ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna.
Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den.
Kommentar: Vid nuvarande vändplats på Nydalsvägen behöver Skanovas ledning dras om och förlängas i utbyggnad av gatan. Övriga befintliga ledningar utmed Nydalsvägen och Kappetorpsvägen kommer inte att påverkas.
Vattenfall
Vattenfall har ett antal för Stockholmsregionens elförsörjning mycket kritiska ledningar i direkt anslutning till planområdet vilket redovisas i en bifogad karta. Vattenfall ser därför på expansionen i området kring stationsområdet med viss reservation.
Vattenfall planerar att inom de närmsta åren bygga om och bygga ut transformatorstationen RT88 Överby. Detta kommer innebära att nya luftledningar/kablar behöver ansluta den nya stationen. Åtkomst till stationsområdet får därför inte försvåras till följd av bebyggelsen planen medger. Vattenfall önskar därför en fortsatt dialog och att få ta del av det pågående planarbetet i närheten till stationsområdet.
Under ”Elektromagnetiska fält” på sidan 18 i planbeskrivningen beskrivs säkerhetsavstånd samt riktvärden för microtesla. Vattenfall noterar angivna säkerhetsavstånd och har i nuläget inga synpunkter på dessa.
Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören.
Övrigt
Offert på eventuella el-serviser, både byggkraft och permanent servis, beställs via https://www.vattenfalleldistribution.se/el-hem-till- dig/ eller på telefon: 020–82 10 00.
Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras.
Detta beställs via Post och telestyrelsens www.ledningskollen.se. Om ärendet brådskar kontakta Vattenfalls kundtjänst på telefon: 020–82 10 00, kostnaden för utryckningen debiteras då beställaren.
Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet.
Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls anläggningar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter.
Kommentar: Planförslaget påverkar inte befintliga eller planerade
ledningstråk inom planområdet. Överby station hålls öppen längs stora delar av avläggningen.
Söderby Villaägareförening
Vi har egentligen inte några synpunkter på den tilltänkta
utbyggnaden. Vi ber er tänka på att er utbyggnad inte stör den av Trafikverket planerade vilddjurspassagen mellan Kappetorp och Boda Gård.
Vi vill i detta sammanhang påminna om en utfästelse Kommunen gjort. För snart tre år sedan var några representanter från oss på informationsmöte hos er angående utbyggnad av Rutan 5.
Kommunen tog då över ansvaret för uppförandet av ett skylande plank samt utanför planket plantering av avskärmande vegetation.
Detta alltså vid den väst-nord-västliga gränsen där utbyggnaden av Rutan 5 nu sedan länge skett.
Vi vill veta varför ingenting av det lovade ännu inte finns på plats.
Kommentar: Utlovad skyddsplantering och skyddande plank vid Rutan 5 har utförts nu efter fördröjning pga svåra markförhållanden. Förslaget påverkar inga viltdjurspassager för Rotebroleden.
Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting
Grönstruktur
Utvecklingen inom den föreslagna detaljplanen berör den regionala grönkilen Järvakilen. Öster om planområdet finns ett utpekat grönt svagt samband, klass 3. Naturområdet inom det föreslagna
detaljplaneområdet innehåller höga värden för natur- och kulturmiljö. Det finns också relativt starka ekologiska samband mellan de höga naturvärdena inom detaljplaneområdet och intilliggande, likartade naturområden i Järvakilen. Delar av
naturmarken inom detaljplaneområdet planeras att tas i anspråk för industri, lager och fordonsservice. Resterande naturmark ska planläggas som natur.
Den föreslagna detaljplanens innehåll riskerar att negativt påverka kilen och förstärka den barriäreffekt som verksamhetsområdet redan idag utgör. Även om intrånget i den regionala grönstrukturen för aktuell detaljplan är relativt begränsad pågår flera parallella planer för utveckling i Järfälla och Upplands Väsby kommuner samt
ombyggnad och breddning av Rotebroleden, som sammantaget medför en större påverkan på Järvakilens värden och funktioner.
Landstinget har tidigare yttrat sig över detaljplaneprogram för Kappetorp (Landstingsstyrelsen, Tillväxt- och regionplaneutskottet 2011-11-03, LS 1109-1205). Mot bakgrund av områdets
mellankommunala intresse och att det pågår planering för
angränsande områden i grannkommunerna framhöll landstinget i sitt yttrande att effekterna på Järvakilens värden och funktioner bör
bedömas ur ett systemperspektiv i ett större geografiskt sammanhang som inkluderar aktuell och pågående planering i angränsande delar av Järvakilen i Järfälla och Upplands Väsby kommuner. Vidare framhölls att den pågående utbyggnaden av Rotebroleden, som utgör en påtaglig barriär i Järvakilen, bör inkluderas i detta och att risken för att det gröna sambandet i kilens längdriktning ytterligare
försvagas särskilt skulle uppmärksammas.
Landstinget vidhåller att intrånget i Järvakilen riskerar att få negativ påverkan på den regionala grönstrukturen och att denna påverkan förstärks av de parallellt pågående utvecklingsplanerna i detta snitt av Järvakilen. Konsekvenserna som de pågående planerna får för Järvakilen bör belysas gemensamt. I fortsatt planering bör förslaget till detaljplan tydligare beskriva hur den regionala
grönstrukturen och det svaga sambandet kan förstärkas. Exempelvis borde det finnas en potential att se över hur de rekreativa stråken i kilen som helhet kan utvecklas då gång- och cykelstråk, inklusive passager, utvecklas längs Rotebroleden i samband med den pågående ombyggnationen.
Kollektivtrafik
Det framgår av samrådshandlingen att gång- och cykelvägar kommer att anläggas med anslutning till de busshållplatser som finns på Stäketvägen, vilket landstinget ser som positivt. Gång- och cykelvägar till SL-trafiken ska utformas säkra, trygga, gena, attraktiva och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Då gångavståndet mellan busshållplatser och verksamheter varierar och som längst anges bli 600 meter bör ambitionen i exploateringen vara att mer personal- och besöksintensiva verksamheter lokaliseras i de delar av området som ligger närmast busshållplatserna.
Landstinget vill även upplysa om att det i stomnätsplanen, antagen av trafiknämnden 2014-02-11, finns ett utpekat stråk för stomtrafik i anslutning till planområdet.
Kommentar: I tidigare planprogram samt översiktsplanen har påverkan på Järvakilen belysts. Påverkan på kilen har bedömts som liten i en framtagen utredning av Ekologigruppen. Förslaget påverkar inga viltdjurspassager över/under Rotebroleden.
Komplettering med nya rekreationstråk har studerats, vilket redovisas på sida 10-11 i planbeskrivningen. Öster om nya verksamhetsområdet inom naturområdet ska en ny stig ska anordnas, vilken ska ansluta till befintliga och planerade stråk.
De områden som ligger längst ifrån busshållplats är planerade för lager där ingen personal ska stadigvarande vistas. I samband med markförsäljning är det möjligt för att lokalisera mer personalintensiva verksamheter närmast
busshållplatserna, vilket planbeskrivningen kompletteras med.
Beskrivningen kompletteras med att stråket ingår i utpekat stomnät.
Trafikverket Region Stockholm
Rotebroleden, väg 267:
Väg 267 är statlig väg och är under ombyggnad för en högre kapacitet, utbyggd gång- och cykel samt översyn av bullerskydd.
Även trafikplatserna Stäket och Rotebro byggs om. Projektet planeras vara klart under 2019.
Detaljplanen är placerad i nära anslutning till väg 267, som utgör primärled för farligt gods vilket innebär att riskerna från denna ska analyseras vid planläggning inom 150 meter. Rekommendationer från riskutredning uppfylls då inga byggnader finns inom
riskområde och detaljplanegränsen stämmer överens med vägplanen.
Trafikverket ser positivt på att en gång- och cykelväg planeras längs med Kapptorpsvägen som ansluter till det regionala stråket som byggs ut i samband med utbyggnad av väg 267.
Interna remissinstanser
Miljö- och byggnadsnämnden
Krav som ska uppfyllas enligt lagstiftning
1. Den planerade upplagsplatsen för snö ska hårdgöras samt förses med rening. Anledningen är att snömassorna i området är förorenade av diverse skräp samt metallbitar/metallpartiklar.
Provtagning i dike intill dagens upplagsplats har visat höga metallhalter. Dessutom bedöms sumpskogen, dit smältvatten framöver kommer att ledas, vara känslig för föroreningar och annan påverkan. Höga krav på rening av dagvatten vid dammen ska också ställas före avledning till sumpskogen. Enligt MB 2 kap. 2:3 §
2. Vägdagvattnet ska renas innan det leds ut i dammarna. Vägarna i området belastas till största delen av tung trafik vilket ger upphov till ett mer förorenat vägdagvatten jämfört med personbilsbelastning. (MB 2 kap. 2:3 §)
3. Föroreningsmängder före och efter exploatering ska tas fram för att kunna bedöma påverkan på recipienten och om
miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas eller inte (MB 2 kap. 2:3 §).
Övriga synpunkter och förslag
1. Det skulle vara bra om det framgår i planbestämmelserna/
plankartan att Lantz Järn & Metall AB kommer att anlägga en dagvattendamm inom område NATUR2. Det bör också framgå att denna damm avvattnas till den i plankartan inritade dammen under kraftledningen.
2. En kompletterande dagvattenutredning kommer att tas fram. De föreslagna åtgärderna (fördröjning i dammar samt infiltration/
översilning på naturmark innan utsläpp till åkerdränering/diken/
vattendrag) kommer att utredas ytterligare. Det skulle vara bra om utredningen inkluderar omhändertagandet av dagvatten från Lantz Järn & Metall AB. Åtgärder för att motverka försumpning/
översvämning av markerna skulle behöva redovisas. Det är att föredra att vattnet leds ut till andra typer av markområden än beteshagar. En uppskattning av föroreningshalterna i utgående vatten efter dammarna bör tas fram. Eftersom planområdet omfattar ett område med höga naturvärden och en tredjedel av naturområdet försvinner är det lämpligt att
kompensationsåtgärder vidtas i närområdet.
3. Rubriken Störningsskydd i planbestämmelserna ändras förslagsvis till Säkerhets- och störningsskydd.
4. Under rubriken Säkerhets- och störningsskydd föreslås följande rad läggas till i planbestämmelserna: ”Parkering får inte ske på mindre avstånd än 10 meter från kraftledingstolpar”.
5. Beteckningen JG1 i plankartan, gällande användning av kvartersmark, saknar definition i planbestämmelserna.
Kommentar:
Ingen upplagsplats för snö planeras inom planområdet. Verksamhet ska ordna plats för snöupplag inom egna fastigheten. Nuvarande fastigheter har informerats om detta. Dagvatten får heller inte rinna över ytligt till
kommunens fastighet innan rening.
Vägdagvatten kommer att renas med oljeavskiljare innan utsläpp till dammar, vilket är beskrivet i planbeskrivning samt dagvattenutredning?
Dagvattenutredningen har kompletterats med föroreningsberäkning.
Utredningen har justerats så att nordöstra tomterna avleds mot öster istället genom markupphöjning. Det är inte möjligt att ändra den naturliga
flödesriktningen.
Planen har justerats så att fastigheten Roboten 2 kan bygga en
dagvattendamm norr om deras nuvarande fastighetsgräns för att ledas vidare till SEOMs damm.
Rubriken har ändrats till Säkerhet och störningsskydd i plankartan: Allmän planbestämmelse har införts om minsta parkeringsavstånd till kraftledning för att tydliggöra reglerna.
Trafik- och fastighetsnämnden
Trafik
Trafikalstring: Utbyggnad av Kappetorp kommer att generera mer trafik inom och till/från området. I planbeskrivningen saknas beskrivning av trafikens art och omfattning.
Anslutning till Mälarvägen: Biltrafik till/från Kappetorp når
området via Mälarvägen dit Kappetorpsvägen ansluter. Korsningen ligger på gränsen mellan Sollentuna och Upplands Väsby
kommuner. Trafikverket är väghållare för Mälarvägen. Korsningen är idag otydlig, då den genomgående vägen Mälarvägen går i två 90 -graders böjar. Söderbyvägen ansluter i den ena kurvan och
Kappetorpsvägen ansluter i den andra kurvan. Ökad trafikbelastning i korsningen ger ytterligare otydlighet. Korsningen skulle med fördel utformas såsom cirkulationsplats.
Gång- och cykelförbindelser samt avstånd till busshållplats: Gång- och cykelförbindelser och gångbanor inom planen beskrivs i
planbeskrivningen. Avstånd till närmaste busshållplats anges såsom tillräckligt, d.v.s. fågelavstånd 400 meter. Detta mått gäller dock bara för den västgående bussen och då för ca halva industriområdet.
För att nå busshållplatsen på södra sidan om Stäketvägen måste resenärerna passera Stäketvägen. Avståndet mellan framtida gång- och cykelbron över Stäketvägen, som skissats in i plankartan, och busshållplatserna på Stäketvägen är mer än 200 meter fågelvägen. I gångavstånd betyder det att resenärerna har ca 400 meter mellan Kappetorpsvägens nuvarande vändplan och busshållplats för östgående bussar. Risk finns att gående kommer att försöka passera Stäketvägen närmare busshållplatsen, vilket ger stora olycksrisker.
Gatumark och gatuträd
Gatumark: Befintlig del av Nydalsvägen anges ha 6,5 meter. Detta kan vara alltför smalt om nya anslutningar tillfarter till fastigheter längs gatan. Tillkommande körbanor inom Kappetorp planeras för 7,0 meters bredd med vändplaner om 24 resp. 32 meter, vilket TFK anser vara tillräckligt brett. I typsektionen redovisad yta för diken (3,0 m) och gångbana (2,75 m) bedöms också vara tillräckligt breda.
Det 3 meter breda dikesutrymmet är tillräckligt för att lagra snö längs med gatusträckningen. Vid Nydalsvägens stora tillkommande vändplan behövs dock ett släpp mellan kvarteren eftersom
snömängderna där kan bli stora. Den nya vändplanen på
Kappetorpsvägen bör om möjligt förläggas söder om anslutning av
fastigheten Överby 10:3 med ett skaft in till Överby 10:8. Det i samrådsförslaget redovisade läget för vändplanen ger onödigt stora gatuytor att drift och underhålla.
Gatuträd: TFK anser att med tanke på att industritomterna avses inhägnas så kan av gestaltningsskäl gatuträd av ingå i
gatusektionen. Driftavdelningen anser att björk ska planteras längs gatorna. Tall ger extra driftkostnader. Gatusektionen ska även ge utrymme för belysning, vilket inte är visas redovisad i gatusektion.
Dagvattenhantering: I varken planbeskrivningen eller i den särskilda utredningen för dagvattenåtgärder redovisas tydligt när/var rening av förorenat dagvatten ska göras. Både dagvatten från allmän platsmark och dagvatten från industrifastigheterna ska renas nära källan innan vattnet kan föras vidare till de dammar som ingår i planområdet. TFK tar ansvar för rening av dagvatten från allmän platsmark. Fastighetsägarna tar ansvar för rening av dagvatten inom fastigheterna. Detta måste tydligt anges i planbeskrivningen. Efter rening kan dagvattnet fördröjas i de dammar som redovisas i planförslaget.
Kommentar:
Trafikmängden är svår att uppskatta då det är oklart kring verksamheternas innehåll och att det idag saknas trafikmätningar från området. Dock bedöms planerade vägåtgärder inom planområdet och utanför klara framtida
trafikmängder. Planbeskrivningen har kompletterats med uppskattad typ av fordon som beräknas tillkomma.
Enligt Trafikverkets planer byggs korsningen med Mälarvägen/Stäketvägen samt korsningen Mälarvägen/Kappetorpsvägen om nu i samband med ombyggnad av Rotebroleden, vilket planen har förtydligats med.
Avstånd till busshållplats har uppdaterats i planbeskrivningen så att den innefattar även den södra sidan.
En utökning av befintlig del av Nydalsvägen från 6,5 meters bredd till 7 meter bedöms möjlig att åt öster. Vid fastigheten Repliken 2 behöver träd tas bort vid breddning av gatan.
I gatusektionen anges plats för planerad belysning, sektionen har dock förtydligats. Önskemålet om gatuträd noteras och har förts in i
planbeskrivningen.
I dagvattenutredningen redovisas dammar och oljeavskiljare avsedda för fördröjning och rening. Planbeskrivningen och dagvattenutredningen har förtydligats ytterligare avseende rening av dagvattnet.
Vid Nydalsvägens nya vändplan planeras en yta om ca 100 kvm för snöupplag, vilket har godkänts av driften.
Funktionshinderrådet
På sidan 15 i planbeskrivningen skrivs det om skyltning. Det är viktigt att man tar hänsyn till kontraster vid färgvalet av dessa skyltar. Man ska tex inte ha en röd bakgrund och gröna bokstäver.
Det verkar som om rött är en populär färgsättning på områdets byggnader och plank, vilket inte är en bra bakgrund för skyltning.
På sidan 16 beskrivs det att en ny gång- och cykelväg ska anläggas.
FHR hävdar att gångbanan ska vara tydligt avskild från cykelbanan genom att de anläggs på olika höjder med en tydlig trottoarkant mellan dessa. Alternativet är att anlägga en kant på motsatt sida till cykelbanan så att det går att ”käppa” sig fram på säkert avstånd från cyklister. Det ska också finnas en tydligt målad avskiljning mellan gång- och cykelbana. Gärna en taktilt kännbar vit linje (t.ex.
en s.k. ”kam linje”).
Det är viktigt att gångtrafikanter och cyklister inte blandas ihop. Det står i kommunens trafikpolicy att gångtrafikanter ska prioriteras.
Det talas om det rörliga friluftslivet och vikten av att detta bevaras.
Det skulle vara bra om det gjordes mer tillgängligt och användbart även för grupper med funktionsnedsättningar.
Det brukar stå om tillgänglighet i liknande handlingar. Det saknas i detta dokument. Tänker man sig att personer med funktions-
nedsättningar inte kommer att befinna sig på detta område vare sig de är anställda eller besökande?
Finns det parkeringsplatser för rullstolsanvändare? Kan blinda eller personer med synnedsättning ta sig fram inom området?
Kommentar:
Planbeskrivningen kompletteras med en rubrik om tillgänglighet.
Verksamhetsområdet kommer främsta att besökas av personer som arbetar i området där de flesta åker bil. Inom planområdet planeras ingen gemensam gång- och cykelväg, se sektion i planbeskrivning på avskild gångbana. Inom planområdet sker cykeltrafik på körbanan. Gångbanor i området kommer att separeras med kantsten mot gatan. Varje arbetsplats ska anordna parkering för arbetande och besökande inom respektive fastighet. Övriga synpunkter noteras.
Markägare och boende mfl
Bisslinge förvaltning AB, Rotebro Pay & Play, Bisslinge skidspår
Dagvatten: Damm nummer 1 avvattnar via Vällsta åkerdränering till Hjältarbäcken, som avslutar på Bisslinges mark vid Hjältartorp till Edsjön. På fastigheten finns en vägtrumma under Hjältarängsvägen samt en damm med 3 utlopp. Angeläget att inte mängd vatten ökar, kvalitet försämras eller mängd sediment ökar. Vidare utredning av hela vattenavrinningen till Edsjön enligt ovan behöver göras.
Damm nummer 2: Avvattnar via en jordbruksdränering på Rotebro Pay & Plays 6-hålsbana där även skidspår dras vintertid. Vattnet fortsätter via ett kulvertsystem förbi driving range via ett
trappsystem, dammsystem för att slutligen mynna ut i Edsån på Bisslinges fastighet. Detta reningssystem, som redan idag är överbelastat, kan inte utan åtgärder påföras mera mängder, detta p.g.a. att översvämningar då uppstår på golfbanan respektive skidspåren. Vidare utredning av hela vattenvägen till Edsjön avseende mängd kvalitet och sediment.
Damm nummer 3: Något oklart vilken väg vattnet skall gå. Troligen ner till ån vid Överby gård. Ån rinner ner genom Rotebro Pay &
Plays 9-hålsbana via ett trapp- och dammsystem till Vibyån. I Vibyån finns en anlagd våtmark bestående av en trappfåra och en bifåra som mynnar i Edsjön. Utredning av mängd, kvalitet och sediment behöver utredas eftersom vattensystemet idag redan är hårt belastat.
Vi förutsätter att man upprätthåller insynsskydd mot golfbanan och att begränsningsvärden avseende buller vid golfbanan/skidspåren upprätthålls.
Kommentar:
Damm 1 bedöms minska mängden på dagvattenflödet och föroreningar till Hjältarbäcken jämfört med idag.
Dagvatten från nordöstra kvartersmarken kommer att ledas om så att det förs vidare genom dike norr om sumpskogen till en ny damm inom
golfbaneområdet i öster enligt önskemål från markägare istället för att föras västerut. Dessutom förs dagvatten vidare från damm 2 och sumpskogen till nya dammen inom golfbanan.
Dagvatten från damm 3 planeras att ledas österut, vilket har förtydligats ytterligare i dagvattenutredning. Risken för märkbart ökade flöden bedöms som mindre än för damm 2.
Insynsskydd mellan golfbanan och verksamhetsområdet är säkerställd i planen.
DA Mattsson AB, arrenderar fastigheten Upplands Väsby Vällsta 1:3
DA Mattsson AB arrenderar fastigheten Upplands Väsby Vällsta 1:3 som ansluter till planområdet. I nuläget leds dagvatten in på
fastigheten ifrån Kappetorps industriområde utan tillfredsställande rening. Även bortsett ifrån den bristfälliga reningen har vattnet i sig orsakat försumpning av de hagar som finns på fastigheten, dessa har därför inte kunnat användas på flera år, vilket ägarna till fastigheten har upprepade gånger påtalat. DA Mattsson AB har därför gett WSP i uppdrag att granska de delar av förslaget som rör dagvatten och sammanställa föreliggande yttrande.
Förslaget till detaljplan
På sid 20 anges att dagvattnet ska tas omhand lokalt. Det anges dock att infiltrationsmöjligheterna sannolikt är begränsade inom området. Förslaget innebär vidare att dagvattnet ifrån området leds till en damm (benämnd damm 1) och därefter vidare mot nordväst och fastigheten Vällsta 1:3. Dammen kommer ha en fördröjande och magasinerande effekt, men om nederbörden medför att nivån i dammen överstiger +26,5 m kommer dock vattnet att rinna mot vad som uppfattas vara fastigheten Vällsta 1:3.
Yttrande
DA Mattsson AB konstaterar att den planerade
dagvattenhanteringen kommer att innebära en väsentlig förbättring jämfört med nuläget. Emellertid framgår inte vart vattnet som avrinner ifrån damm 1 och vidare mot nordväst ska ta vägen. Det framgår inte ifall det finns något dike eller motsvarande som kan leda undan vattnet, vilket tydligt måste belysas ifall detta alternativ väljs. Även om dammen kommer att få en fördröjande effekt kommer inte den totala mängden vatten att minska. DA Mattsson AB och markägarna måste därför få garantier för att problemet med för- sumpning inte bara flyttas ifrån en del av fastigheten till en annan.
Det framgår heller inte vilka förutsättningar det finns att leda vattnet österut eller att förbättra möjligheterna för lokal infiltration, vilket vore mer i linje med intentionen att dagvattnet ska tas om hand lokalt.
Kommentar: Dagvattenutredningen och planbeskrivningen har kompletterats med hur dagvattnet leds vidare till Hjältarbäcken.
Infiltration av större mängd dagvatten vid damm 1 är svårt på grund av lera.
Dagvatten från damm 1 är inte möjligt att ledas österut på grund av markhöjder och pumpning bedöms olämpligt.
Suez Recycling AB, Roboten 1 och 2
Den verksamhet SUEZ Recycling AB bedriver på fastigheterna Roboten 1 och 2 i Sollentuna kommun regleras av ett tillstånd enligt miljöbalken (SFS 1998:808) fattat av Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Stockholms län, och en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas på platsen enligt tillståndet är att den är förenlig med detaljplanen. Tillståndet reglerar bland annat hur dagvatten från bolagets verksamhet ska hanteras innan det släpps vidare från fastigheterna och bolaget vill poängtera vikten av att den nya detaljplanen inte förändrar bolagets möjlighet att
uppfylla tillståndet.
Vi förutsätter att vi kan bedriva den tillståndspliktiga verksamhet på den ersättningsyta som Suez Recycling AB kommer erhålla för den del som tas i anspråk för den nya vägen. Eftersom denna förändring av verksamheten är tillståndspliktig måste den godkännas av
tillståndsmyndigheten.
Till Suez Recyclings anläggning behöver vi tre infarter från den nya vägsträckningen, se bifogad planritning. Infarten till Repliken 2, märkt som nr 1, finns idag och är nödvändig för anläggningen fortsatta drift. Huvudinfarten till Repliken 1, nr 2 på ritningen, kommer sannolikt att behöva flyttas något då vägsträckningen här ändras enligt förslaget jämfört med idag. Infart nr 3 på ritningen avser ny infart till den ersättningsytan som Suez Recycling AB erhåller.
Allt avfall som anländer och lämnar Suez Recycling AB's anläggning vägs på en våg, markerad med nr 4 i bifogad planritning. De
ekipage (bil o släp) behöver ett minsta mått om 10 m från
byggnadens hörn fram till gräns mot den nya vägsträckningen för att kunna svänga runt till och från vågen.
Kommentar: Planen säkerställer yta för dagvattendamm och en viss utökning och ändrar inte möjligheten till avledning till diket norr om Nydalsvägen. Vid övergång till verksamhetsområde för vatten och avlopp kommer Sollentuna Energi och Miljö (SEOM) ställa krav på rening av dagvattnet som kan skilja sig mot nuvarande krav.
Sammanfattning och ställningstaganden
Under samrådet inkom totalt 20 yttranden. Länsstyrelsen önskar föroreningsberäkning och samlad bild av exploatering i Järvakilen.
Upplands Väsby kommun är positiva till dagvattenlösning med dammar och skyddsridå mot Vällsta gård. Naturskyddsföreningen framför förslag på rening av dagvatten. Svenska kraftnät informerar om deras planerade utbyggnad och Vattenfall ser exploateringen med viss reservation då de planerar utbyggnad av ställverket i framtiden. Miljö- och byggnadsnämnden framför synpunkter främst avseende dagvattenlösning. Markägare öster och väster om planområdet vill inte ha ökad belastningen av dagvatten i
nuvarande system och tydligare beskrivning av avledning utanför planområdet efterfrågas.
Inkomna synpunkter har tillsammans med de ytterligare utredningar som gjorts legat till grund för några mindre justeringar av detaljplanen. Efter samrådet har dagvattenutredningen justerats och mindre justeringar har gjort i planen. Kommunledningskontoret bedömer att föreslagen utbyggnad av verksamhetsområdet med dammar och skyddsplantering blir en positiv utveckling för området. Utbyggnad enligt planen bedöms klara
miljökvalitetsnormer för vatten samt minska nuvarande föroreningsutsläpp.
Kommunledningskontorets mer specifika ställningstaganden och kommentarer framgår under respektive yttrande.
Följande huvudsakliga förändringar har gjorts i planförslaget efter samrådet:
Dagvattenutredning och dagvattenbeskrivning i planbeskrivning har justerats efter synpunkter. Väster om sumpskogen har en ny damm (1b) planerats för avledning av dagvatten mot golfbanan. Gatans placering har justerats med hänsyn till nya dammen. En yta har reserverats för dagvattendamm för Roboten 2, Lantz, innan
avledning till damm 1a. Yta för dagvattendamm för Repliken 1 har utökats lite under kraftledningarna. Dagvattenåtgärder utanför planområdet har tydliggjorts i dagvattenutredning och
planbeskrivning.
Beskrivningen har förtydligats med samlad bild för Järvakilen och de avvägningar som gjorts tidigare i programskedet.
Detaljplan i gällande plan D-011-19 har upphävts genom a1
bestämmelse på plankartan för att möjliggöra containerhantering så länge kraftledningsbolagen tillåter detta.
En planbestämmelse har införts om att högst en in- och utfart över gatudike per fastighet får anordnas.
Skötselväg till transformatorstation och norra dammen har illustrerats på plankarta och illustrationsplan.
Nydalsvägens vändplan har kompletterats med en intilliggande yta om 100 kvm för snöupplag.
Genomförandebeskrivningen har kompletterats angående provtagning av mark.
Beskrivningen har uppdaterats kompletterats angående information om kollektivtrafikavstånd samt planerade ombyggnadsplaner av Stäketvägen och Mälarvägen.
Intrång på fastigheten Roboten 1 har minskats något p g a att gatuplantering saknas idag och att det i framtiden kan komma fler kraftledningar där.
Upplysningstext har införts om att ledningsägare ska höras angående förändringar i anslutning till kraftledningar med hänsyn till
magnetfält.
I övrigt har endast redaktionella förändringar gjorts i handlingarna.
Eva Påhlman
