08.2. Bilaga 1. Plan för digitalisering 2019

(1)

2019-01-14 Dnr.2019/0029 VON

Plan för digitalisering 2019

(2)

(3)

Sidan 3 av 15 2019 - 01 - 14

(4)

Innehållsförteckning

Plan för digitalisering 2019 ... 1

1. Inledning... 5

2. Bakgrund ... 5

2.1 Vård- och omsorgsnämnden syfte med digitalisering ... 5

2.2 Vård- och omsorgsnämndens plan för välfärdsteknik 2018 ... 5

2.3 Teknik i ordinärt boende... 5

2.4 Teknik i särskilt boende ... 5

2.5 Statsbidrag till investeringar i välfärdsteknik i omsorgen ... 6

3. Begreppsdefinition ... 6

3.1 E-hälsa ... 6

3.2 Välfärdsteknik ... 6

3.3 e-tjänster ... 7

3.4 Internet of Things ... 7

3.5 Artificiell intelligens ... 7

4. Pågående införande 2018-2019 ... 8

4.1 Digitala lås ... 8

4.2 Test av nytt larmsystem särskilt boende ... 9

4.3 Förberedelser för ny teknik i hemmet... 9

4.4 Teknikväska ... 10

4.5 e-tjänster ... 11

5. Nyheter för 2019 ... 11

5.1 Kartläggning digitalisering inom funktionshinderområdet ... 11

5.2 Långsiktig hantering av välfärdsteknik ... 12

5.3 Övergång till digitalt arbetssätt ... 12

5.4 Digitala inköp ... 13

6. Omvärldsbevakning under 2019 ... 13

6.1 Teknikrum ... 13

6.2 Digital vårdplanering ... 14

6.3 Positioneringslarm och GPS-klockor ... 14

6.4 Kommunikation med myndighet ... 14

6.5 Robotiserad processautomatisering (RPA) ... 14

7. Framtidsdiskussion ... 15

(5)

Sidan 5 av 15 2019-01-14

1. Inledning

Med anledning av den snabba utvecklingen inom området välfärdsteknik och e-hälsa behöver vård- och omsorgsnämnden göra en uppdaterad plan för 2019. I planen för 2019 beskrivs införanden som har påbörjats under 2018 och fortsätter in i 2019, och förslag på införanden under 2019. Planen avslutas med en framtidsdiskussion.

2. Bakgrund

2.1 Vård- och omsorgsnämnden syfte med digitalisering

Vård- och omsorgsnämndens syfte med digitalisering med inriktning välfärdsteknik är att det ska leda till högre kvalitet, effektivare användning av resurser och ökad

trygghet för kunder, anhöriga och utförare.

2.2 Vård- och omsorgsnämndens plan för välfärdsteknik 2018

I november 2017 beslutade nämnden att ge vård- och omsorgskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet med det successiva införandet av välfärdsteknik enligt planen för 2018. Kontoret fick samtidigt i uppdrag att återkomma till nämnden under hösten 2018 med en uppdaterad planering för digitalisering med inriktning välfärdsteknik inför 2019.

Nämndens plan för digitalisering är nära sammankopplad med nämndens

verksamhetsplan, och ärendet senarelades därför till februari 2019 för att möjliggöra en parallell process med verksamhetsplaneringen.

2.3 Teknik i ordinärt boende

I plan för digitalisering för 2018 fick kontoret i uppdrag att under 2018 genomföra en förstudie med tema ny teknik i hemmet, inklusive trygghetslarm. Förstudien har gjorts av en konsult på RISE och har resulterat i en rapport, se bilaga 2. Rapporten innehåller bland annat en nulägesbeskrivning där intervjuer med fokus välfärdsteknik har

genomförts med tjänstemän på vård- och omsorgskontoret, IT-enheten och

kontaktcenter. Konsulten har gjort en marknadsundersökning för att få en bild av hur utvecklingen av teknik ser ut och hur den troligtvis kommer se ut det närmsta året.

IrapportenfrånRISElyfts flera rekommendationer och framgångsfaktorer fram som rör behovsinsamling, breddinförande, nyttouppföljning och kommunikation. Dessa visar på vikten av att kunden ska vara i fokus genom hela processen.

Vidare har rapporten tagit fram olika exempel på tjänster inom välfärdsteknik som kan lämpa sig för ett breddinförande. Dessa är digitala inköp, GPS-larm, digital tillsyn och en anhörighets app. Rapporten har identifierat områden där Sollentuna sticker ut och ett av dem är det successiva införandet som används när något nytt ska implementeras.

2.4 Teknik i särskilt boende

I Sollentuna finns det idag särskilda boenden med plats för ca 460 kunder. Boendena har olika inriktningar, såsom demens, omvårdnad och psykogeriatrisk. De drivs av olika privata utförare och det kommunala vårdbolaget. Samtliga boenden erbjuder idag traditionella trygghetslarm med möjlighet till en rörelsesensor i lägenheten. När

(6)

kunden larmar går det till personalens larmtelefon, men utan möjlighet att veta var kunden befinner sig då larmet säger lägenhetsnumret, men kunden kan befinna sig i matsalen eller på en innergård. Befintliga trygghetslarmslösningar i kommunen levereras idag av tre olika leverantörer, men det finns önskemål om modernare teknik för att möta behoven ute hos verksamheterna. Då både husen och

trygghetslarmsavtalen börjar bli gamla ökar behoven av modernisering. En

kartläggning av befintliga larmsystem har gjorts under hösten 2018. Kartläggningen visar på att behoven går att tillgodose under 2019 med befintlig utrustning och det test som har påbörjats på ett av kommunens äldreboenden. Vård- och omsorgskontoret fortsätter bevaka området.

2.5 Statsbidrag till investeringar i välfärdsteknik i omsorgen

Våren 2018 gav Regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela medel för investering i välfärdsteknik i omsorgen. Stimulansmedlen syftade till att möjliggöra för kommunerna att öka investeringstakten av välfärdsteknik i verksamheter inom

kommunal hälso- och sjukvård och social omsorg (omsorgen om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorgen) samt hjälpmedelsområdet.

Stimulansmedlen fick användas dels för investeringar i välfärdsteknik och dels för investeringar i sådant som ökar förutsättningarna för att implementera välfärdsteknik i verksamheterna som t.ex. att installera wifi i särskilda boenden eller investera i

operativ kunskap. Medlen fick endast användas under hösten 2018 och slutredovisas till socialstyrelsen i början av februari 2019.

Stimulansmedlen har finansierat några av satsningarna i plan för digitalisering 2018 och har t ex vad gäller test av modernt larmsystem i särskilt boende möjliggjort ett införande under 2018 istället för att endast utreda möjligheten till ett framtida införande.

3. Begreppsdefinition

3.1 E-hälsa

E-hälsa är ett begrepp som används för att beskriva användningen av hälsa digitalt.

Socialstyrelsen definierar e-hälsa som:

”Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.”

För kunden innebär e-hälsa en förbättring av kvaliteten, tillgängligheten och kontakten med kommunen för att underlätta ansökningsprocessen för att få hjälp inom vård och omsorg. För personal inom vård och omsorg handlar e-hälsa om att se till att rätt information når rätt person i rätt tid för att skapa en säkrare vård och

informationsflöde. Det kan t ex vara tid- och insatsregistrering samt tillgång till dokumentation.

3.2 Välfärdsteknik

Välfärdsteknik är en del av e-hälsa med fokus på teknik och produkter. Välfärdsteknik används på flera sätt i kommunen. Digitala trygghetslarm har funnits i flera år och

(7)

Sidan 7 av 15 2019-01-14

kommunen har teknik för digital vårdplanering. Robotdjur, olika typer av rörelselarm, dataspel och larmmattor är exempel på teknik som en del verksamheter använder sedan ett par år tillbaka. Det finns många tekniska hjälpmedel, som till exempel sensorer för brand, vattenläcka och öppnade dörrar.

Det främsta syftet med att införa mer välfärdsteknik är att:

• ge ökade möjligheter till individuella lösningar och självständighet,

• ge en ökad trygghet,

• samt öka valfriheten för kunden.

På sikt kan införandet av välfärdsteknik, som ett komplement till traditionella insatser, också underlätta för nämnden att möta kommande behov av insatser.

3.3 e-tjänster

En e-tjänst är en digital tjänst som medborgare och företag kan använda för att uträtta olika ärenden som de har hos kommunen. Tjänsten ska vara tillgänglig för invånarna dygnet runt och de ska vara utformade på ett sätt som motsvarar användarnas behov och förkunskaper. Denna tjänst/service tillhandahålls på elektronisk väg via webben och hjälper både privatpersoner och företag i kommunen att sköta ärenden på ett enkelt och självständigt sätt. En e-tjänst kan t ex vara ett elektroniskt formulär som en

ansökan, beställning eller anmälan.

3.4 Internet of Things

Internet of Things (IoT), eller sakernas internet på svenska, är ett sätt för internet att läsa av omgivningen genom sensorer i saker. Sensorerna gör samma sak som

människans sinnen, de känner av ljus, ljud, doft och beröring men även acceleration, vibrationer och avstånd. En av de mest kända ”sakerna” är GPS:en, som är till stor hjälp vid navigering.

Ett av de områden där IoT kan göra störst nytta är i hemmet. Det kan till exempel handla om digitala lås till ytterdörren, en sensor i kylskåpet för att registrera

temperaturen och larma om temperaturen sjunker, lampor som tänds när en person går in i ett rum till en robotdammsugare som kan larma om den fastnat på en mattkant för att nämna några användningsområden.

Ett annat viktigt område inom IoT är hälsa och hur en person mår. Det finns flera varianter av aktivitetsarmband och smarta klockor som har sensorer som läser av hur en person mår, de mäter aktiviteten och kan följa rörelsemönster och larma om något avviker från mönstret. De kan även hjälpa oss hitta dit vi ska genom GPS och tala om var i världen vi befinner oss.

3.5 Artificiell intelligens

Artificiell intelligens (AI) är program som efterliknar mänskligt beteende och

tänkande. Man skiljer mellan två typer av artificiell intelligens, den ena är symbolisk och innebär att programmerare skriver algoritmer för att hitta en lösning på ett problem. Algoritmerna beskriver och analyserar problemet och underlaget för

lösningen på ett snabbt sätt då de kan hantera stora mängder data och inte blir trötta. I

(8)

princip är det samma arbetssätt som en människa skulle använda, vilket gör att vi kan förstå på ett ungefär hur programmet gör.

Den andra typen av artificiell intelligens är icke-symbolisk och innebär att man ger programmet ett underlag för att lösa en uppgift, men låter programmet själv komma fram till en användbar lösning. I den här typen av AI finns ingen programmerare som skriver algoritmerna, utan programmet skriver sina egna och förbättrar dem. I

praktiken innebär det att vi inte kan förstå hur programmet arbetar, enbart avgöra ifall det ger användbara resultat. Fördelen är att datorn snabbt kan ta fram och testa flera olika sätt att lösa en uppgift, och slänga de dåliga förslagen men förbättra de bra förslagen. Typiska uppgifter för artificiell intelligens är mönsterigenkänning, bildanalys, talförståelse, skapande av bevis och spel. Ett exempel där man använder artificiell intelligens redan idag i kommuner är inom robotiserad processautomatisering (RPA). Det innebär att roboten är ett datorprogram som man har programmerat för att automatisera ansökningsprocessen som rör tex ekonomiskt bistånd, ansökan om serviceinsatser och trygghetslarm samt vissa former av avgiftshantering.

4. Pågående införande 2018-2019

4.1 Digitala lås

Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2018-03-21 om införande av digitala lås i ordinärt boende i Sollentuna. Digitala lås innebär att en elektronisk låskontroll

installeras på insidan av hemtjänstkundens dörr. Det syns inte på utsidan och påverkar inte vanlig nyckelanvändning. Behörig hemtjänstpersonal har en digital nyckel i sin smartphone som används för att öppna dörren. Det digitala låset ersätter de NFC- etiketter som används för registrering i tid- och insatsrapporteringssystemet för hemtjänsten. Införandet av digitala lås startade i oktober 2018 och beräknas pågå hela våren 2019.

Kundnytta och möjliga effektiviseringar

Syftet med digitala lås i hemtjänsten är att underlätta hanteringen av kundernas nycklar och minska resandet på grund av glömda/borttappade nycklar. För kunden innebär det en minskad kopiering av nycklar och en minimal nyckelhantering som ger ökad trygghet då användandet av digitala nycklar tydliggör vem som har öppnat och låst dörren. Förenklingen i personalens dagliga arbete kan även bidra till kommunens önskan om att vara en attraktiv kommun för företag att verka i.

Plan för 2019

Slutföra breddinförandet av digitala lås i ordinärt boende enligt planen för 2019. Låsen ingår i befintligt system och hanteras i befintlig förvaltningsorganisation. För löpande installation och avinstallation, och annan praktisk hantering, se stycke 5.2 Långsiktig hantering av välfärdsteknik.

Ekonomiska konsekvenser av plan för 2019

Under 2019 beräknas införandet kosta ca 1,3 miljoner kronor och den löpande driften (helår) ca 1,7 miljoner kronor.

(9)

Sidan 9 av 15 2019-01-14

4.2 Test av nytt larmsystem särskilt boende

I plan för digitalisering för 2018 fick kontoret ett uppdrag om att återkomma till nämnden med förslag på hur ett test kan genomföras till sammanträdet i september.

Under sommaren 2018 rekvirerade Sollentuna 1 888 012 kr från Socialstyrelsen att investera i välfärdsteknik. Vård- och omsorgskontoret och socialkontoret har delat upp medlen mellan sig. En stor del av vård- och omsorgskontorets medel har gått till testet av ett nytt larmsystem för särskilt boende.

Kontoret gjorde bedömningen att det är viktigt med en verksamhet som har en

somatisk inriktning och en demensinriktning, och ett intresse och en motivation för att vilja utveckla sin verksamhet med hjälp av ny teknik. Intresset och motivationen är en viktig faktor hos både verksamhetschef och personal för att kunna tillgodogöra sig erfarenheterna i den här typen av test. Valet föll på Bergkälla som uttryckt önskemål om ny teknik vid ett flertal tillfällen. Installationen av det nya larmsystemet påbörjades i december 2018. Deras befintliga larmsystem kommer att flyttas till en annan

verksamhet med ett äldre larmsystem.

Att testa modern teknik på ett särskilt boende ger kunder, anhöriga och personal möjlighet att testa och lära sig ny teknik i riktig miljö. Vård- och omsorgsnämnden har inget ramavtal för trygghetslarm i särskilt boende, och på sikt kommer detta att behöva upphandlas. För att skapa förutsättningar för en väl genomförd upphandling, är det nödvändigt med kunskap om den teknik som successivt blir allt vanligare.

På längre sikt finns möjlighet att med hjälp av teknik höja kvaliteten och att använda personalresurser på ett bättre sätt.

Plan för 2019

Att verksamheten kommer igång med det nya larmsystemet och testar de nya

funktionerna som finns. En utvärdering av det nya larmsystemet kommer göras för att kunna ta till sig kunskapen om tekniken på bästa sätt inför framtida upphandlingar inom området.

Testet medför ökade licenskostnader för trygghetslarm i särskilt boende då det är mer teknik än tidigare som ska användas. Licenskostnaderna bedöms kunna hanteras inom nämndens befintliga ram.

Engångskostnaden för tekniken och installationen bekostas med statsbidrag från Socialstyrelsen och påverkar inte nämndens budget.

4.3 Förberedelser för ny teknik i hemmet

Vård- och omsorgsnämnden har sedan flera år tillbaka digitala trygghetslarm, tid- och insatsregistrering, digital tillsyn och har påbörjat ett breddinförande av digitala lås i

(10)

ordinärt boende. Gemensamt för dessa system är att avtalstiden går att förlänga fram till år 2022.

I de rekommendationer och framgångsfaktorer RISE har identifierat i sin rapport ( se bilaga 2) är det viktigt att ha kunden i fokus och ge kunden möjlighet att uttrycka sina behov till tex kontaktcenter eller biståndshandläggare. Rapporten beskriver att både biståndshandläggare och kontaktcenter behöver få mer kunskap om de tjänster som finns och även få prova på dessa så de känner sig trygga med tjänsten som sedan erbjuds kunden.

Vidare behöver man identifiera tjänster som är relativt enkla att införa men som har en stor volym för att kunna se en positiv effekt av införandet. Rapporten belyser även vikten av en gemensam hantering av tekniken (se avsnitt 5.2) för att underlätta för framförallt kunden.

Utvecklingen inom digitaliseringen går allt snabbare, och kunder och anhöriga kommer inom några år att förutsätta att kommuner har tillgång till tekniska lösningar på motsvarande sätt som inom andra branscher. Genom att använda modern teknik och till exempel sensorer i större utsträckning än idag, kan vi uppnå ökad självständighet och delaktighet för våra kunder. Det ger också möjlighet för kommunen att använda resurser på bästa möjliga sätt.

Plan för 2019

RISE slutsats i rapporten är att det är få tjänster som passar för ett breddinförande och det finns inte så många nya beprövade tjänster på marknaden ännu. Därför gör

kontoret bedömningen att det inte är aktuellt att påbörja en upphandling under 2019 då det inte finns tillräckligt med beprövade tjänster på marknaden. Planen för 2019 är att fortsätta omvärldsbevaka området för att sedan påbörja ett upphandlingsarbete till 2020.

Omvärldsbevakning görs inom ramen för kontorets befintliga resurser.

4.4 Teknikväska

Vård- och omsorgskontoret har tagit fram en väska som innehåller olika

tekniska saker som medborgare kan använda för att underlätta sin vardag. Väskan har bokats av seniorträffar, träffpunkter och pensionärsorganisationer som har fått en demonstration av innehållet. Det har varit uppskattat av deltagarna vid de olika tillfällena och deltagarna har kunnat dela med sig av egna tips till varandra också.

Syftet med väskan och dess innehåll är att ge medborgare nya idéer och tips på saker man som kund kan köpa själv för att förenkla sin vardag. Med väskan ges också möjlighet att titta på och känna på olika saker innan man beslutar sig för att köpa det själv.

(11)

Sidan 11 av 15 2019-01-14

Medborgare får möjlighet att prova nya tekniska saker, ställa frågor och få information om olika tekniska saker som finns på marknaden.

Plan för 2019

Under 2019 fortsätter marknadsföringen av väskan och dess innehåll i olika sammanhang. Väskan kommer även löpande att kompletteras med nya produkter.

Ekonomiska konsekvenser av plan 2019

Visning av väskan kommer att fortsätta göras av befintlig personal på vård- och omsorgskontoret.

4.5 e-tjänster

Ett fortsatt arbete med att marknadsföra e-tjänsterna både internt och externt planeras för 2019.

e-tjänster är en service för kommunens invånare och underlättar inskickandet av en ansökan. I dagens digitala värld är det mer en självklarhet än ett undantag att det går att ansöka via en e-tjänst.

Plan för 2019

Fortsätta marknadsföringen av e-tjänsterna under 2019.

Marknadsföring av e-tjänsterna medför inga ökade kostnader.

5. Nyheter för 2019

5.1 Kartläggning digitalisering inom funktionshinderområdet Vård- och omsorgskontoret har efter omvärldsbevakning konstaterat att

funktionshinderområdet behöver följa med i utvecklingen kring digitalisering. En kartläggning av funktionshinderområdet med syfte att få underlag för hur det fortsatta digitaliseringsarbetet inom området kan läggas upp bedöms vara väldigt viktig för utvecklingen inom området.

Funktionshinder är en målgrupp som kan ha stor nytta av digitalisering. Det finns en stor variation för hur olika grupper inom funktionshinder använder digitala hjälpmedel och ny teknik idag.

Plan för 2019

Vård- och omsorgskontoret återkommer till nämnden i under hösten 2019 med resultatet av kartläggningen och förslag på hur resultatet ska användas.

(12)

Kartläggningen görs inom ramen för kontorets befintliga resurser och utgör en grund för kommande digitaliseringsarbete inom funktionshinderområdet.

5.2 Långsiktig hantering av välfärdsteknik

I Sollentuna finns digitala trygghetslarm, digitala lås och digital tillsyn för ordinärt boende. När en kund blir beviljad ett digitalt trygghetslarm installerar leverantören larmet. Vid löpande installation av digitalt lås är det en låssmed som utför det, och vid installation av digital tillsyn är det AB Soloms nattpatrull som utför installationen. För kunden innebär det att tre olika företag med tre olika personer ska in hemma hos kunden. Vid avinstallation av digitala lås krävs det kunskap om lås för att kunna återställa låset.

En gemensam hantering av välfärdsteknik underlättar för kunden vid installation och avinstallation av trygghetslarm, digitala lås och digital tillsyn då kunden bara behöver få besök av en installatör.

Plan för 2019

Under året behöver en gemensam plan för en långsiktig hantering av välfärdsteknik göras. I planen behöver hänsyn tas till de välfärdstekniska produkternas olika komplexitet vid installation och avinstallation samt förvaring av dessa. Kontoret tar fram ett förslag på hur en långsiktig hantering av välfärdsteknik kan se ut och återkommer med ett förslag till nämnden.

En kostnadsberäkning görs i samband med ett eventuellt nämndärende om detta.

5.3 Övergång till digitalt arbetssätt

Med anledning av ombyggnationen av Turebergshuset och övergången till ett aktivitetsbaserat arbetssätt behöver man påskynda omställningen till ett digitaliserat arbetssätt. Myndighetsutövningen för SoL och LSS samt avgiftshanteringen görs idag i verksamhetssystemet Pulsen Combine. Bostadsanpassningshandläggningen görs i BAB online. I dagsläget skrivs uppgifter ut från systemet och sparas i pappersform i en personakt.

Pulsen Combine är förberett för ett arbete med digitala akter men idag saknas funktionen för att kunna integrera till ett e-arkiv. Övergången till en pappersfri hantering av personakterna kan tidigast påbörjas när integrationsfunktionen finns på plats samt att kommunens e-arkiv är satt i produktion. Ett första steg för en digital arbetsmiljö är att övergå till digitala akter.

Med ett digitaliserat arbetssätt samlas informationen på ett ställe och säkerställer en säkrare hantering av personuppgifter.

(13)

Sidan 13 av 15 2019-01-14

Plan för 2019

Kontoret påbörjar ett kartläggningsarbete för övergång från pappersakter till digitala akter i Pulsen Combine och i BAB online. Som en del i kartläggningen planeras studiebesök hos andra kommuner där digitaliseringen är påbörjad.

Kontoret har regelbunden kontakt med leverantören Pulsen AB för att stämma av kring utvecklingen av integrationsfunktionen.

Antalet mallar/blanketter i Pulsen Combine behöver utökas för att underlätta övergången till ett digitalt arbetssätt för handläggare på myndighetsavdelningarna.

Ekonomiska konsekvenser

Kostnaderna för en digitalisering av akter kommer att medföra en merkostnad vid införandet. Kartläggningsarbetet kommer göras med befintliga resurser.

5.4 Digitala inköp

Ett sätt att förenkla matinköpen för kunder och hemtjänstutförarna är via digitala inköp. Inköpen kan göras enkelt på en surfplatta med hjälp av personal och kunden ges möjlighet att se bilder på varorna, vara delaktig i valet av matvaror och kunna påverka i större utsträckning sina matinköp. Idag finns flera lösningar för den tjänsten på den privata marknaden, men det behöver utvecklas i samarbete och dialog med hemtjänstutförarna för att komma igång. Ett pilotprojekt kan vara ett alternativ för att skapa en struktur och komma igång i liten skala. Rapporten från RISE tar upp exempel på breddinförande av digitala inköp i andra kommuner, se bilaga 2 för att läsa mer om det.

Kunden kan få möjlighet att själv välja vilken nätbutik de vill handla mat ifrån. De kan vara delaktiga i inköpen och ha möjlighet att påverka sitt matinköp i större

utsträckning.

Plan för 2019

Rapporten från RISE belyser vikten av ett breddinförande av digitala inköp för att se positiva effekter av införandet. Vård- och omsorgskontoret återkommer till nämnden under hösten 2019 med förslag på hur digitala inköp kan införas och hur ett införande kan gå till.

De ekonomiska aspekterna påverkas av antalet kunder och en kostnadsberäkning kommer att finnas med förslaget som presenteras för nämnden i oktober 2019.

6. Omvärldsbevakning under 2019

6.1 Teknikrum

Möjligheten att klämma, känna och se hur digitala lösningar fungerar är något som ofta lyfts fram av pensionärsorganisationerna. Att tillskapa ett rum, där både produkter

(14)

som kommunen kan tillhandahålla och sådana som man själv kan köpa på öppna marknaden, är ett sätt att göra det på ett mer omfattande sätt än genom teknikväskan (se avsnitt 4.4). Det ger medborgare möjlighet att prova nya tekniska saker, ställa frågor och få information om olika tekniska saker som finns på marknaden och digitala lösningar som kommunen kan erbjuda. Vård- och omsorgskontoret har under 2018 haft en dialog med andra intressenter för att undersöka möjligheterna att skapa ett teknikrum, men det arbetet fortsätter under 2019. Om det finns möjlighet att tillskapa ett teknikrum, så återkommer vård- och omsorgskontoret till nämnden med ett konkret förslag.

6.2 Digital vårdplanering

Under 2018 har en kartläggning av användningen av digital vårdplanering gjorts i samarbete med Storsthlm. I arbetet med kartläggningen kunde man konstatera att användningen av digital vårdplanering varierade mellan kommunerna i Stockholms län. Det berodde till stor del på de olika tekniska förutsättningar som finns hos både kommunerna och de sjukhus som kallar till vårdplaneringar. Under 2019 fortsätter arbetet med resultatet av kartläggningen och vård- och omsorgskontoret bevakar frågan.

6.3 Positioneringslarm och GPS-klockor

Positioneringslarm och GPS-klockor är produkter som finns på marknaden idag och har olika funktioner. En del har talfunktioner men det finns även positioneringslarm som endast markerar positionen. En särskild utmaning i Stockholms län är att kommunerna ännu inte har ansvaret för hemsjukvården.

Det används i flera kommuner men användningsområdet varierar dock mellan kommuner. Ett exempel är Norrtälje kommun som har valt att använda GPS-klockor som alternativ till hemtjänstens ledsagade promenader. Det ger ökad frihet för kunden samtidigt som tryggheten finns kvar då man kan få hjälp med vägen om man inte hittar hem. I Sollentuna fortsätter arbetet med att se över rutiner och tillgängliga

positioneringslarm och GPS-klockor på marknaden.

6.4 Kommunikation med myndighet

I takt med en ökad digitalisering i samhället kommer behovet av nya

kommunikationsvägar ses över för att underlätta för kommunens invånare. Tex

automatiserad kundtjänst och handläggning som bygger på AI, bokningssystem (för att boka tid med handläggare) och en säker meddelandefunktion (för att ersätta en säker epost). Dessa tjänster skulle öka tillgängligheten och underlätta för kommunens invånare.

Kontoret bevakar utbudet av integrerade e-tjänster eller medborgarvyn kopplat till Pulsen Combine, som en del i arbetet för att underlätta övergången till ett digitaliserat arbetssätt.

6.5 Robotiserad processautomatisering (RPA)

En robotiserad processautomatisering (RPA) eller ett automatiserat handläggningsstöd som används i allt fler kommuner som tex Trelleborg och Norrtälje är framtagen för att

(15)

Sidan 15 av 15 2019-01-14

kunna automatisera standardärenden och korta ner handläggningstiderna. RPA

använder en form av beslutsstöd som gör det möjligt för handläggningsstödet att klara av enklare ärenden och frigöra tid för biståndshandläggaren som kan läggas på mer komplexa ärenden. På sikt kommer det finnas fler varianter av den här typen av handläggningsstöd som kan avlasta och ge kunderna snabbare besked på sin ansökan.

7. Framtidsdiskussion

Framtidens teknik och hur den kommer att se ut är något som enbart går att drömma om än så länge. Men förhoppningen är att den ska kunna vara ett stöd och bidra till en bättre vård- och omsorg. Under 2019 fortsätter arbetet med digitaliseringen och vård- och omsorgskontoret följer utvecklingen inom området och hur andra kommuner arbetar med liknande frågor. Under hösten 2019 planeras en uppdaterad plan inför 2020 för att följa utvecklingen som skett under året.