07.2. Bilaga 1. Verksamhetsplan 2019, vård- och omsorgsnämnden

(1)

Verksamhetsplan 2019

Vård- och omsorgsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

2 Omvärldsanalys ... 4

3 Ekonomi ... 6

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 6

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 6

3.3 Riktade budgetmedel ... 8

3.4 Investeringsram ... 8

4 Nulägesanalys ... 9

5 Systematiskt kvalitetsarbete ... 14

6 Kvalitetsstyrning ... 18

6.1 Invånare ... 18

6.2 Samhälle och utveckling ... 20

6.3 Internt... 21

7 Målstyrning ... 23

7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 23

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 24

7.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 24

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 26

8.1 Risk för att kunderna inte får sina behov tillgodosedda på LSS-boende på grund av kvalitetsbrister i verksamheten ... 26

8.2 Risk att kontoret inte kan verkställa beslut om LSS-boende för att upphandlade utförare inte får tillstånd från Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) innan verksamheten ska tas över. ... 26

8.3 Risk att betalning görs på felaktiga fakturor från utförare ... 26

8.4 Risk för att kunderna inte får sina behov tillgodosedda på särskilt boende på grund av kvalitetsbrister i verksamheten ... 27

8.5 Risk för att nya krav på tillstånd från Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) medför inskränkningar i valfriheten för kunderna ... 27

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och riksfärdtjänst.

(4)

2 Omvärldsanalys

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har identifierat 13 trender som kan komma att påverka kommunernas uppdrag inom de närmsta åren. Dessa är (i) minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme, (ii) stigande förväntningar på välfärden, (iii) hårdare konkurrens om kompetens, (iv) ökad polarisering, (v) ökad bostadsbrist, (vi) ökat fokus på landsbygden, (vii) förändrat medielandskap, (viii) minskad tillit, (ix) ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik, (x) ökat kommunalt fokus på integration, (xi) ökad osäkerhet i världen, (xii) fler geopolitiska konflikter och (xiii) från kunskaps- till nätverkssamhälle.

Av dessa 13 trender är fyra särskilt aktuella för vård- och omsorgsnämnden under de närmsta åren. Dessa är (i) minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme, (ii) stigande förväntningar på välfärden, (iii) hårdare konkurrens om kompetens och (iv) ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik.

Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme

SKL menar att det ställs alltmer detaljerade krav som, direkt eller indirekt, har påverkan på kommunerna. Enligt SKL så ökar såväl den statliga styrningen inom landet som de krav som ställs på kommunerna utifrån direktiv från EU. SKL lyfter upp socialtjänstlagen (SoL) som ett exempel på den ökade detaljstyrningen. Trots att SoL är tänkt att fungera som en ramlag gjordes det över 50 ändringar kring socialtjänstens utformning i lagen under perioden 2006-2013.

Utöver det så har antalet riktade statsbidrag stadigt ökat under hela 2000-talet och i dag finns det över 120 stycken. Nedan följer tre exempel på hur förändrade krav påverkar vård- och

omsorgsnämnden under 2019.

Nya krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Från den 1 januari 2019 så behövs ett tillstånd från IVO för att bedriva någon av följande verksamheter:

 Hemtjänst enligt socialtjänstlagen

 Ledsagarservice enligt LSS

 Biträde av kontaktperson enligt LSS

 Avlösarservice i hemmet enligt LSS

Eftersom det tidigare inte funnits krav på tillstånd finns det en risk att flera verksamheter inte är anpassade efter kraven från IVO. Om flera av verksamheterna inte får tillstånd riskerar det att leda till att kundernas valfrihet inskränks och att vård- och omsorgskontoret kommer behöva lägga resurser på att hantera stor volym av omval.

Översyn av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)

2016 inledes en översyn av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Syftet var att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS. I utredningen föreslås en ny lag, lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Vidare finns det i utredningen förslag på att staten tar över hela ansvaret för personlig assistans och att det skapas tre nya LSS-insatser som kommunerna har ansvar för. Om riksdagen fattar beslut i enlighet med utredningen så förväntas kommunernas kostnader öka med 300- 400 miljoner per år. Utöver den löpande kostnaden så tillkommer också kostnader för att exempelvis anpassa verksamhetssystem efter de nya insatserna. Det skulle också medföra krav på att nämnden ska anpassa sitt arbetssätt. LSS- utredningen överlämnades till regeringen i januari 2019.

Lagen om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

En ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde ikraft i januari 2018 och ersatte den dåvarande betalningsansvarslagen. Syftet med den nya lagen är att säkerställa en trygg, säker och smidig hemgång från slutenvård till öppenvård. Landstinget och kommunerna i Stockholms län har ingått en överenskommelse om utveckling av samverkan utifrån lagen. Lagen kommer införas i två steg. Det första steget är att övergå till ett nytt arbetssätt och det skedde den 14 november 2018.

I januari 2020 kommer antalet dagar då betalningsansvaret övergår från landstinget till

(5)

kommunerna förändras. I dagsläget är det efter fem arbetsdagar, och 30 dagar vid utskrivning från en psykiatrisk avdelning, efter det att slutenvården meddelat kommunen om att patienten är utskrivningsklar. Enligt den nya lagen minskar antalet till tre fristdagar för samtliga, i de fall då landstinget och kommunerna inte kommer överens om ett annat antal. Landstinget och

kommunerna arbetar för att ta fram en överenskommelse om antalet dagar och det går därför inte att säga med säkerhet kring vad som kommer gälla 2020, men antalet dagar kommer att minska. Arbetet i enlighet med den nya lagen ställer nya krav på både kontoret och på utförarna.

För kontoret innebär det kortare planeringstid, ökad samverkan och fler möten. För utförare innebär det att de måste ha en beredskap för att kunna ta emot kunder snabbare. Vård- och omsorgskontoret har redan rekryterat personal för att hantera dessa nya krav och kan komma att behöva rekrytera ytterligare en eller fler personer under 2019.

Stigande förväntningar på välfärden

SKL menar att förväntningarna på välfärdstjänsterna stiger. Medborgarnas krav på kvalitet, tillgänglighet och valfrihet ökar. Inom vård- och omsorgsområdet innebär det att de vård- och omsorgstjänster som kommunen erbjuder kanske inte kommer att motsvara medborgarnas högt ställda förväntningar. När förväntningarna inte motsvaras av verkligheten så förväntas missnöjet också att öka. Enligt välfärdsbarometern 2014 är svenskarna mest missnöjda med välfärden i norden, trots att Sverige har en högre kostnad per capita för välfädstjänster än de övriga nordiska länderna. Det här kan komma att kräva att vård- och omsorgsnämnden utvecklar en tydligare kommunikation kring vilka behov som välfärdstjänsterna kan tillgodose.

Hårdare konkurrens om kompetens

SKL menar att många kommuner har svårt att rekrytera till vissa yrkesgrupper och tar upp socionomer som exempel. Konkurrens om arbetskraften har ökat i takt med stora

pensionsavgångar, ökande andel barn och äldre, en brist på utbildad personal och ett stort flyktingmottagande. I storstadsområden kan det vara svårt att behålla personal eftersom det är lätt att byta till andra attraktiva jobb inom regionen. Det pressar upp lönerna och gör att

personalomsättningen ökar. Trenden förväntas hålla i sig under överskådlig framtid. SKL menar att antalet anställda i välfärdstjänsterna behöver öka med knappt 200 000 personer fram till och med 2026, men att antalet personer i arbetsför ålder inte tillnärmelsevis ökar i samma takt. Det kan komma att leda till att vård- och omsorgsnämnden får rekryteringssvårigheter inom de närmsta åren.

Ökad möjlighet till att effektivisera med ny teknik

SKL pekar på att teknikutvecklingen kan effektivisera den kommunala verksamheten och ge upphov till stora möjligheter för kunderna att få större makt över sina egna liv. Inom vård och omsorg har kommuner under flera år använt sig av välfärdsteknik och digitalisering för att förbättra verksamheten. Exempel på detta är nattkameror, sensorer och digitala lås. Ny teknik utvecklas i hög hastighet men än så länge är det få produkter och tjänster som är så väl utvecklade att de kan breddinföras i en kommun.

Demografi

Utöver de 13 trender som SKL identifierat så kommer demografin har stor påverkan på vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Andelen äldre i Sverige ökar. Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet individer som är 80 år eller äldre öka med nästan 5% per år fram till och med 2023. Inom gruppen 80 år eller äldre är risken för demens högre och därför förväntas även antalet med demenssjukdom öka.

(6)

3 Ekonomi

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget

2018 Rev.budge t 2018

Besluta d budget

2018

Riktad e tillägg/

avdrag 2019

Generell a tillägg/a

vdrag 2019

Budget 2019

Nämnd 1 634 0 1 634 200 -55 1 779

Vård- och

omsorgskontoret 26 487 0 26 487 0 397 26 884

Äldreomsorg 527 352 375 527 727 8 000 -15 073 520 654

Funktionshinder, SoL 49 208 8 800 58 008 0 3 330 61 338

Funktionshinder, LSS 334 733 -8 800 325 933 2 200 -988 327 145

Finansförvaltning 375 -375 0 0 0

Ågärdsplan tom 2018 -5 000 0 -5 000 0 5 000 0

Summa 934 789 0 934 789 10 400 -7 389 937 800

SOLOM 0 0 0 0 0 0

Summa 934 789 0 934 789 10 400 -7 389 937 800

Beslutad ram 934 789 0 934 789 10 400 -7 389 937 800

Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter

2019 Kostnader

2019 Budget netto 2019

Nämnd 0 1 779 1 779

Vård- och

omsorgskontoret 0 26 884 26 884

Äldreomsorg -100 871 621 525 520 654

Funktionshinder, SoL -4 185 65 523 61 338 Funktionshinder, LSS -17 910 345 055 327 145

Summa -122 966 1 060 766 937 800

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Nämnd

Hänsyn har tagits till att nämnden nyligen konstituerat sig efter valet, vilket inneburit ett ökat antal ledamöter i arbetsutskottet.

Vård- och omsorgskontoret

För kontoret har hänsyn tagits till förväntade löneökningar och förändring i personalstat.

Äldreomsorg

Inom äldreomsorgen kommer arbetet med att säkerställa följsamhet till rättspraxis och att kunderna har aktuella beslut att fortsätta. Arbetet med att stärka den övergripande samordningen och kontrollen av brukarflöden kommer att fortsätta och en ny organisation för

myndighetsutövningen kommer att formaliseras och förhandlas med fackliga parter.

För särskilt boende för äldre har volymen fortsatt att minska även efter nedläggningen av servicehuset Tors Backe och andelen tomma platser har ökat under året. Under 2018 togs därför

(7)

beslut om att avveckla äldreboendet Minerva med 26 platser under våren 2019. Under 2019 får nämnden även tillgång till det översta våningsplanet på Edsbergs äldreboende, vilket möjliggör en utökning med 20 platser vid behov. För 2019 bedöms volymen inom särskilt boende öka med cirka 2,5 % med hänsyn tagen till Minerva och Edsberg.

För hemtjänst 65+ kan vi konstatera att volymökningen avseende hemtjänsttimmar har

utvecklats gynnsamt under 2018. Detta förklaras främst av utvecklingsarbetet kring processerna i myndighetsutövningen vilket inneburit en stringentare och mer likvärdig bedömning av omsorgsbehov. Totalt är bedömningen att volymen hemtjänsttimmar 65+ kommer att öka med cirka 3,2 % under 2019. Det finns en risk för att det nya arbetssättet enligt ny lagstiftning kring utskrivningsklara kan komma att driva kostnader när det gäller bland annat personal för att hantera brukarnas omsorgsbehov vid utskrivning från slutenvården och volymen

hemtjänsttimmar.

Inom öppen och förebyggande verksamhet har två miljoner kronor avsatts till förstärkning av demensområdet. Vård- och omsorgsnämnden arbetar för att förstärkningen av demensområdet ska ske genom att nå tre mål. För det första så ska nyttjandet av insatsen dagverksamhet öka.

För det andra ska kunskapsnivån i hemtjänsten och dagverksamheten öka. Slutligen ska innehållet i dagverksamheten för dementa utvecklas. Kopplat till denna satsning pågår ett utvecklingsarbete kring Fokus demens, som handlar om hur nämnden långsiktigt ska kunna möta behoven inom demensområdet.

Funktionshinder SOL

För boende SOL bedöms volymen öka med cirka 5 %under 2019. Målgruppen är ofta personer med en LSS problematik i kombination med en psykisk problematik samt yngre dementa. Detta innebär att verksamhetsområdet omfattar profilplatser med ofta höga dygnskostnader och en enskild tillkommande individ kan medföra stora merkostnader. För boendestöd enligt SOL ser vi att behoven kommer att öka vilket bland annat är kopplat till arbetet med boendekedja. För turbundna resor fortsätter ett utvecklingsarbete i samverkan med utbildningskontoret och leverantör som förhoppningsvis kan innebära ytterligare kostnadsdämpande effekter.

Funktionshinder LSS

Inom LSS-området kommer arbetet med att säkerställa följsamhet till rättspraxis och att

kunderna har aktuella beslut att fortsätta. Arbetet med att stärka den övergripande samordningen och kontrollen av brukarflöden kommer att fortgå och den nya myndighetsorganisationen kommer att formaliseras och förhandlas med fackliga parter.

Inom verksamheten daglig verksamhet förväntas volymerna öka med knappt 5 % från december 2018 till december 2019, detta är kopplat till att individer som tidigare gått i skolan kommer att behöva insatsen daglig verksamhet. Det fortsatta utvecklingsarbetet med

matchningen av beställd tid och utförd tid bedöms ge gynnsamma effekter på snittpriset.

Kontoret har också initierat diskussioner med försäkringskassan kring hur samarbetet kan stärkas för att hjälpa personer som står nära arbetsmarknaden till ett eget arbete.

För personlig assistans är osäkerheten i volymbedömningarna förhållandevis hög på grund av det dubbla huvudmannaskapet och den eventuella förändringen i lagstiftning. För 2019 bedöms 4 nya individer få insatsen vilket motsvarande en ökning på knappt 14 % Det råder fortfarande en viss oklarhet kring hur försäkringskassan fortsätter att bedöma insatsen vilket kan innebära oförutsedda ekonomiska konsekvenser för vård- och omsorgsnämnden.

För bostad med särskild service görs bedömningen att volymdämpande åtgärder (bla boendekedja) innebär att antalet verkställda beslut kan hållas på en relativt stabil nivå under 2019. Under 2019 bedöms just nu inte att något nytt boende kommer i produktion. Dock ser vi att det finns ett flertal unga vuxna med särskilda behov som inom en snar framtid kommer att behöva insatser i form av bostad och daglig verksamhet. I inventeringen av lokalbehov framgår att det de närmaste fem åren kommer behövas platser motsvarande ett LSS-boende årligen vilket kommer innebära ökat antal insatser inom bostad med särskild service och även inom

(8)

daglig verksamhet, vilket är starkt kostnadsdrivande.

När det gäller övriga LSS insatser såsom ledsagarservice, avlösarservice, korttidstillsyn och korttidsvistelse ser vi att behoven kommer att öka vilket främst är kopplat till att fler och fler barn och ungdomar får diagnos för personkretstillhörighet.

3.3 Riktade budgetmedel

I fullmäktigebudgeten finns en lista med förändringar jämfört med föregående budgetår. En av förändringarna är att två miljoner kronor avsätts till förstärkning av demensområdet. Vård- och omsorgsnämnden arbetar för att förstärkningen av demensområdet ska ske genom att nå tre mål.

För det första så ska nyttjandet av insatsen dagverksamhet öka. För det andra ska kunskapsnivån i hemtjänsten och dagverksamheten öka. Slutligen ska innehållet i dagverksamheten för

dementa utvecklas. För att nå målen krävs det att kontoret utför vissa aktiviteter. De aktiviteter som är planerade är bland annat att starta upp ett pilotprojekt som rör samverkan och

individanpassning av dagverksamhet samt att rekrytera en person med demenskompetens för att ta fram ett metodunderlag som en del i utvecklingsarbetet.

3.4 Investeringsram

2019

Nämndens investeringsbudget -3 700

Nämndens planerade investeringar under 2019 beräknas i dagsläget rymmas väl inom tilldelad investeringsbudget.

(9)

4 Nulägesanalys

Kritiska kvalitetsfaktorer

I verksamhetsplanen för 2019 har Sollentuna valt att arbeta med så kallade kritiska

kvalitetsfaktorer som en del i kvalitetsstyrning. En kritisk kvalitetsfaktor är något som måste bli uppfyllt för att en verksamhet ska hålla hög kvalitet i sitt grunduppdrag. Det finns fyra

kommunövergripande kvalitetsfaktorer. Dessa är (i) trygga invånare, studerande, arbetande och besökare, (ii) god fysisk och social arbetsmiljö (iii) Sveriges bästa företagsklimat samt (iv) delaktighet i samhället. Vård- och omsorgsnämnden har kompletterat med ytterligare fyra faktorer för att kunna säkerställa kvaliteten i nämndens grunduppdrag. Dessa är (i) hög kundnöjdhet, (ii)hög rättssäkerhet, (iii) ansvarsfull ekonomi och (iv) hög grad av digitalisering inom vård och omsorg

Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare

2017 var Sollentuna för första gången med i SKL:s brukarundersökningar för gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet. Sollentuna fick följande resultat för vad gäller andelen som aldrig är rädd för något på boendet/verksamheten:

2017

Jämförbara kommuner - Kolada

(2014)

Gruppbostad 69% 66%

Servicebostad 60% 64%

Daglig verksamhet 76% 69%

Resultatet för gruppbostad är högre än snittet för både de kommuner som var med i

undersökning och de kommuner som var jämförbara i Kolada år 2014. Det ligger också i nivå med de kommuner som deltagit från länet, men ligger under nämndens målvärde för 2017 på 72%. Resultatet för servicebostad ligger lägre än snittet för samtliga kommuner som deltog. Det är också lägre än snittet för de kommuner som var jämförbara i Kolada 2014 och ligger under nämndens målvärde för 2017 på 72%. Resultatet för daglig verksamhet ligger högre än snittet för samtliga kommuner som deltog i undersökning och snittet för de kommuner som var jämförbara i Kolada 2014. Det ligger också högre än nämndens målvärde på 73%. Vård- och omsorgsnämnden har under 2018 arbetat med trygghetsfrågorna i nära dialog med utförarna.

Under 2018 har det rapporterats 3 anmälningar av vårdskador till IVO. Under perioden 2015 och framåt så har antalet legat relativt jämt. 2017 rapporterades 2 anmälningar, 2016

rapporterades 5 anmälningar och 2015 rapporterades 3 anmälningar.

God fysisk och social arbetsmiljö

Vård- och omsorgsnämnden har arbetat för en god fysisk och social arbetsmiljö på följande sätt:

(i) genom handlingsplaner utifrån resultatet på medarbetarenkäten, (ii) genom aktviteter för mångfald och jämställdhet och (iii) genom strategisk kompetensförsörjning.

Vad gäller (i) så har samtliga avdelningar på vård- och omsorgskontoret tagit fram

handlingsplaner efter medarbetarenkäten som genomfördes under 2017 och arbetat i enlighet med dessa.

När det gäller (ii) har vård- och omsorgsnämnden fortsatt arbeta kontinuerligt med nio aktiviteter som tidigare ingick i jämställdhets- och mångfaldsplanen för 2017. Vård- och omsorgkontoret har också deltagit på en workshop 2018-05-15 tillsammans med

personalavdelningen kring aktiva åtgärder mot diskriminering. Workshopen ledde till tre formulerade aktiviteter. Dessa är (i) könsneutrala toaletter, (ii) förtydligande av chefernas ansvar för hälsosamtal och (iii) övning gällande diskriminering på APT. (i) innebar att ta bort skyltarna som markerar dam- och herrtoalett och istället sätta upp könsneutrala wc-skyltar. Den aktivitet slutfördes under våren. (ii) innebar att anordna en övning på samtliga avdelningars APT. Dessa anordnades under augusti och september. Resultatet från diskussionerna efter

(10)

övningen kommer ligga till grund för planering av de aktiva åtgärder mot diskriminering som kommer ingå i nämndens verksamhetsplan för 2019. (iii) innebar att personalavdelningen bjöds in till ledningsgruppen den 10 september för att informera om ansvaret för hälsosamtal.

Nämnden har förbättrat sina resultat på såväl hållbart medarbetarengagemang (HME) och personalomsättning, extern (%) som sjukfrånvaro i %.

Andelen på vård- och omsorgskontoret som svarar positivt på de nio frågorna i hållbart

medarbetarengagemang har ökat kraftig från 2015 års resultat på 64,6 % till 2017 års resultat på 83 %.

Den externa personalomsättningen minskat från 21,54 under 2017 till 17,46 % 2018. Det ligger drygt två procentenheter under nämndens målvärde på 20 %.

Vård- och omsorgsnämnden har också förbättrat sitt resultat för sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har sjunkit kraftigt från 7,7 % under 2017 till 5,8 % under 2018. Det ligger fortfarande något över nämndens målvärde på 5,2 %.

Sveriges bästa företagsklimat

Vård- och omsorgsnämnden arbetar kontinuerligt med dialogmöten och nätverksträffar med utförare. Under 2018 har utförarna också bjudits in till så kallad tidig dialog. Syftet med tidig dialog är att kommunen att ta del av utförarnas tankar kring hur de ska få goda förutsättningar för att verka i kommunen. Vid revidering av upphandlingsdokumentet för boendestöd har kommunen kontaktat utförare som inte är etablerade i Sollentuna, men i närliggande kommuner och bjudit in till dialog kring vad som skulle krävas för att utförarna ska etablera sig i

kommunen.Vård- och omsorgsnämndens arbetssätt har genererat höga resultat i Svenskt

näringslivs granskning av företagsklimatet i Sollentuna kommun. I ett sammanfattande omdöme så fick vård och omsorg fem i betyg på en sexgradig skala. Det är högre än för kommunen i övrigt som ligger på 3,4 och snittet för riket som ligger på 3,2. Undersökningen kommer inte utföras under 2019 och finns därför inte med i kvalitetsstyrningen. Vård- och omsorgsnämnden kommer under året att fortsätta arbeta för en nära samverkan med utförarna.

Delaktighet i samhället

Vård- och omsorgsnämnden har under året arbetat med integrationsfrågor på flera olika sätt. För det första så har cheferna för myndighetsavdelningarna haft löpande avstämningar kring

integration med integrationssamordnaren som var anställd i kommunen under 2018. För det andra har kontoret haft en beredskap för att ingå i ett samverkansråd för kvotflyktingar med stora omvårdnadsbehov. För det tredje har kontoret arbetat kontinuerligt med

integrationsaspekten vid bedömning av en kunds individuella behov.

Under 2018 hade kommunen ett övergripande mål om att nå 25 instegsjobb i verksamheterna.

Vård- och omsorgsnämnden hade som målvärde att erbjuda en så kallad extratjänst för nyanlända på vård- och omsorgskontoret. Syftet med extratjänster, som finansieras via Arbetsförmedlingen, är att stärka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Vård- och omsorgskontoret har under hösten anställt en person på en extratjänst. Extratjänsten är förlagd på administrativa avdelningen och arbetsuppgifterna är av administrativ karaktär.

Inför 2019 är det övergripande målet att de som erbjudits extratjänst ska få fortsätta arbeta till och med att anställningen löper ut. Anställningen påbörjades i november och löper under sex månader.

Hög kundnöjdhet

Vård- och omsorgsnämnden har under flera år arbetat för nöjdare kunder i nära dialog med utförarna och genom samverkan med olika aktörer med målsättningen kunden i fokus.

I SKL:s kundundersökning för gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet LSS som genomfördes 2017 visade Sollentuna på mycket goda resultat vad gäller andelen som svarar positivt på frågor om trivsel. Andelen som svarat positivt på frågan om trivsel på daglig verksamhet var 85 %, andelen som svarat positiv på gruppboende var 87 % och andelen som svarat positivt på serviceboende var 80 %. Dessa resultat ligger högre än snittet för de

kommuner som var med i undersökningen och var jämförbara kommuner i Kolada 2014. De är

(11)

också högre än snittet för samtliga kommuner som deltog i undersökningen.

I SKL:s kundundersökning för boendestöd som genomfördes 2018 visade Sollentuna också goda resultat på frågorna om trivsel. Resultatet för 2018 ligger på 90 % vilket är högre än rikets resultat på 86 % och länets på 89,2 %. Målvärdet är att ligga kvar på samma höga nivå i nästa mätning.

I september 2018 blev resultatet av Socialstyrelsens kundundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" tillgängligt.

Sollentunas resultat för andelen som svarar positivt på frågan om helhetssyn inom hemtjänsten visar på 85 % 2018. Det innebär en sänkning från 2017 då resultatet var 89 %. Resultatet är lägre än för såväl riket som länet. Andelen som svarade positivt på frågan om helhetssyn inom särskilt boende 2018 är 81 %. Det är i nivå med riket och högre än länet, men en sänkning från 2017 då resultatet var 82 %. Det innebär att nämnden inte når upp till de ambitiösa målvärdena på helhetssyn inom hemtjänst och särskilt boende som för 2018 ligger på 92 % respektive 88 %.

Hög rättssäkerhet

Myndighetsavdelningarna på vård- och omsorgskontoret har under 2018 arbetat för ökad rättsäkerhet genom kollegial samsyn, juridisk handledning och kontinuerlig uppföljning av besluten för att säkerställa att de beviljade insatserna överensstämmer med aktuellt behov och är i enlighet med gällande lagstiftning.

Vård- och omsorgsnämndens utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), medelvärde har sjunkit sedan 2016 då resultatet var 103 dagar. Resultatet för 2017 visade på 76 dagar och resultatet för 2018 visar på 66 dagar. Det innebär att vård- och omsorgsnämndens målvärde på att medelvärdet för utredningstiden inte får överstiga 70 dagar uppnås.

Nämndens väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde har kraftigt sjunkit från 126 dagar 2016 till 57 dagar 2017. Det innebär att nämndens målvärde på att väntetiden inte får överskrida 152 dagar uppnås.

Målvärdet på 152 dagar är beräknad utifrån att utredningstiden maximalt får ta två månader och därefter får det ta max tre månader innan erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende.

Ansvarsfull ekonomi

2018 har präglats av nämndens åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Bakgrunden är att nämnden under ett flertal år haft ekonomiska utmaningar vilket ledde till att vård- och omsorgsnämnden under våren 2016 signalerade om ett betydande underskott i förväntat utfall gentemot budget.

Ett åtgärdsprogram arbetades fram som godkändes av kommunstyrelsen under våren 2016.

Åtgärdsplanen har varit omfattande och berört många delar av nämndens ansvarsområde.

Vård- och omsorgsnämndens målvärde är att ligga i nivå med de kommuner som Kolada definierar som jämförbara både vad gäller kostnad insatser enligt LSS och SFB, minus

ersättning från FK, kr/inv och kostnad för äldreomsorg kr/inv +80. Med jämförbara kommuner menas de sju kommunerna som är mest lika Sollentuna ur ett strukturellt perspektiv. Sollentuna har valt att använda sig av de kommuner som var jämförbara i Kolada år 2014 för att kunna öka jämförbarheten över tid.

Resultatet för 2017, som funnits tillgängligt sedan juni 2018, visar att Sollentuna kommun närmar sig kostnaderna för de jämförbara kommunerna inom både funktionshinder och äldreomsorg, men ännu inte är nere på samma nivå.

Under 2016 var kostnaden för samtliga insatser för funktionsnedsatta, exklusive ersättning från Försäkringskassan, kr/invånare i Sollentuna 4901 kr. Snittkostnaden för de kommuner som var jämförbara i Kolada 2014 var för år 2016 4539 kr. Sollentuna låg 362 kr över snittet.

Resultatet för 2017 visar att Sollentuna ligger på 5038 kr, vilket är en ökning på 137 kr.

Snittkostnaden för de jämförbara kommunerna i Kolada 2014 var för år 2017 4804 kr, vilket är en ökning på 265 kr. Det innebär att trots att Sollentunas kostnader har ökat mindre än de jämförbara kommunerna och Sollentuna närmade sig därför deras resultat. Sollentuna låg 234 kr över snittet. Det innebär att kostnaden över snittet minskat med 128 kr från 2016 till 2017.

(12)

Under 2016 var kostnaden för äldreomsorg kr/invånare +80 i Sollentuna 238 796 kr.

Snittkostnaden för de kommuner som var jämförbara i Kolada 2014 var för år 2016 214 177 kr . Sollentuna låg 24 619 kr över snittet. Snittkostnaden för de jämförbara kommunerna var för år 2017 216 759 kr, vilket innebär en ökning med 2 582 kr. Resultatet för 2017 visar att Sollentuna ligger på 231 746 kr, vilket är en minskning på 7 050 kr. Sollentuna resultat låg 14 987 kr över snittet. Det innebär att kostnaden över snittet minskat med 9 632 kr från 2016 till 2017.

Hög grad av digitalisering inom vård- och omsorg

Vård- och omsorgsnämnden har under 2018 gjort stora satsningar på digitalisering, företrädesvis genom att införa digitala lås i hemtjänsten och test av ett nytt larmsystem på särskilt boende för äldre.

Placeringen i SKL:s självskattningsverktyg eBlomlådan digital välfärdstjänster och självservice fungerar som en kommunövergripande indikator. Vård- och omsorgsnämnden har som

målvärde att uppylla sex av de åtta kriterier som rör nämndens verksamhetsområde. Frågorna i eBlomlådan är föränderliga, men har inte justerats från 2017 till 2018. Det innebär att nämnden fortfarande når målvärdet på att uppfylla sex kriterier.

Sollentuna kommun har en kommunövergripande digitaliseringspolicy. Policyn identifierar fem prioriterade områden som syftar att nå den kommunövergripande digitaliseringsvision som innebär att Sollentuna kommun ska vara en av Sveriges ledande kommuner inom digital utveckling. Det område som har tydligast koppling till vård- och omsorgsnämnden är digitala tjänster där en indikator som pekas ut är hur stor andel av ansökningarna inom äldreomsorg som inkommer digitalt. Under 2017 så var målvärdet för ansökningar som inkommer digitalt 10 %.

Vård- och omsorgsnämnden resultat för 2017 var 4,6 %.

Övriga kvalitetsområden Domar

På avdelning äldreomsorg har det, under första halvåret av 2018, inkommit 45 stycken överklagningar. Det tycks vara en ökning från förra året när det inkom 57 överklagningar på helårsbasis. Förvaltningsrätten har bifallit tolv stycken och avslagit 23 stycken överklagningar.

En överklagning har fått bifall i kammarrätten. Domarna har inte lett till ett förändrat arbetssätt på avdelningen.

På avdelning funktionshinder har det, under första halvåret av 2018, inkommit 12 stycken överklagningar. Det tycks vara en minskning från förra året då det inkom 31 överklagningar på helårsbasis. Förvaltningsrätten har under året bifallet fem stycken överklagningar och avslagit fyra stycken. Antalet avser de domslut som varit tagna under första halvåret av 2018 och besluten kan vara tagna av vård- och omsorgsnämnden under 2017. De överklagningar som bifallits, d.v.s gått sökandes väg, har rört korttidsvistelse utanför det egna hemmet under sommaren. Vård- och omsorgsnämnden har reviderat sitt sätt att bedöma insatsen efter bifallen från förvaltningsrätten.

Synpunkter och klagomål

Under perioden 2018 har 86 synpunkter och klagomål på utförare inkommit till vård- och omsorgskontoret. Det är en sänkning från 2017 då det inkom 140 stycken och bryter trenden eftersom antalet ökat stadigt sedan 2015.

Externa rapporter

Under våren 2018 har vård- och omsorgsnämnden blivit granskad två gånger av PwC. Den första granskningen gällde styrning och ledning av LSS-verksamheten och PwC granskade dokumentation från 2017. I PwC:s sammanfattande omdöme bedömdes att vård- och omsorgsnämnden till viss del säkerställer en ändamålsenlig styrning och ledning av LSS- verksamheten ur ett kostnads- och verksamhetsperspektiv samt med en tillräcklig intern kontroll. PwC lämnar följande rekommendationer:

1. PwC rekommenderar att nämnden tydliggör kopplingen mellan den långsiktiga och kortsiktiga politiska styrningen i kommande måldokument.

(13)

2. PwC rekommenderar att nämnden inför mål avseende myndighetsutövningen i kommande måldokument.

3. PwC rekommenderar att nämnden vidtar ytterligare åtgärder för att nå en budget i balans.

4. PwC rekommenderar att nämnden överväger att förbättra den kvalitetsmässiga och ekonomiska uppföljningen av de externa utförarna i syfte att stärka den interna kontrollen.

Den andra granskningen gällde bidrag och stöd till föreningar. PwC bedömer att vård- och omsorgsnämnden har en delvis har en tillräcklig intern kontroll avseende utbetalningsrutinerna för bidrag. Uppgifterna i redovisningarna bedöms vara aktuella, fullständiga och rättvisande.

PwC lämnar inga rekommendationer till förändrat arbetssätt.

Båda granskningarna behandlades av nämnden i december 2018.

Kvalitetsbrister i verksamheter

Vård- och omsorgsnämnden har sett omfattande kvalitetsbrister i flera av verksamheterna inom kommunen. Under de senaste åren har vård- och omsorgsnämnden i några fall behövt avsluta avtal med utförare i förtid på grund av omfattande kvalitetsbrister. Under våren upptäcktes att stora kvalitetsbrister kvarstod vid en av kommunens gruppbostäder, trots att ett byte av utförare hade skett. Vård- och omsorgsnämnden valde att avsluta avtalet även med denna utförare och verksamheten övergick till en ny utförare den 10 december. Kontorets uppföljningar på särskilt boende för äldre visar att vissa verksamheter har svårt att nå upp till kvalitetskraven, främst när det rör hälso- och sjukvårdsområdet.

(14)

5 Systematiskt kvalitetsarbete

Målstyrning

Utifrån kvalitetsfaktorerna och kvalitetsindikatorerna i Nulägesanalysen går det att identifiera fem avvikelser. Dessa är (i) kundnöjdheten inom särskilt boende och hemtjänst, (iii) andelen som aldrig känner sig rädda för något på sin grupp- eller servicebostad (iv) sjukfrånvaron, (iii) andelen som ansöker om insatser inom äldreomsorgen digitalt och (v) kostnader i nivå med jämförbara kommuner.

Kundnöjdhet inom särskilt boende och hemtjänst

Enligt Socialstyrelsen brukar resultatet för kundundersökningar ligga stabilt över åren. Det har även varit fallet i Sollentuna kommun. När det gäller särskilt boende har resultatet sedan 2014 skiftat mellan 82 och 83 %, med undantag för Sollentunas mycket goda resultat på 88 % under 2016. Även när det gäller resultatet för kundnöjdhet inom hemtjänsten har resultatet legat stabilt över tid. Resultatet på 89 % för 2017 låg kvar på samma nivå som resultatet för 2016. 2015 var resultatet på 88 %.

Resultatet för 2018 visar att Sollentunas resultat sjunkit för såväl särskilt boende som hemtjänst.

Det är en del i en generell trend då även resultatet för riket och resultatet för länet sjunkit från 2017 till 2018.

Resultatet för särskilt boende har sjunkit från 82 % 2017 till 81 % 2018. Det ligger i nivå med riket och högre än länet. Resultatet för hemtjänst är 85 %, vilket är ett lägre resultat än såväl länet som riket. Vård- och omsorgsnämnden värnar om hög kundnöjdhet och har identifierat kundnöjdhet inom särskilt boende och hemtjänst som ett prioriterat utvecklingsområde. Det tar sig i uttryck i nämndmålet Ökad andel nöjda äldre.

Trygghet på grupp- och serviceboende

I SKL:s brukarundersökningar för gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet LSS som genomfördes 2017 visade Sollentuna på följande resultat för vad gäller andelen som aldrig är rädd för något på boendet: för gruppbostad 69 % och för servicebostad 60 %. Sollentunas låga resultat är en del i en generell trend. För samtliga kommuner som deltog i undersökningen så ligger resultatet för gruppbostad är 66 % och resultatet för servicebostad 64 %. Nämnden värnar om att kunderna ska vara trygga och har identifierat tryggheten på grupp- och servicebostad som ett prioriterat utvecklingsområde. Det tar sig i uttryck i nämndmålet Ökad trygghet för kunder som bor på grupp- eller servicebostad.

Sjukfrånvaro

Sedan 2016 så har vård- och omsorgsnämnden haft en högre procentuell sjukfrånvaro än kommunen som helhet. Sjukfrånvaron har sjunkit kraftigt från 7,74 % under 2017 till 5,81 % under 2018. Det ligger fortfarande något över nämndens målvärde på 5,2 %. I

medarbetarenkäten som genomfördes 2017 hade vård- och omsorgskontoret ett resultat som låg något högre än kommunens riktvärden vad gäller frågan om arbetsrelaterad utmattning.

Arbetsrelaterad utmattning har en stark koppling till sjukfrånvaro och kan tänkas vara en av orsakerna till att vård- och omsorgsnämndens resultat legat högre än kommunen som helhet. En annan förklaring till vård- och omsorgsnämndens något högre sjukfrånvaro är att en del av kontorets medarbetare drabbats av svåra sjukdomar som inte är arbetsrelaterade. Nämnden anser att friska medarbetare är en förutsättning för en välmående och effektiv organisation. Arbetet med att sjukfrånvaron ska minska ytterligare är därför ett prioriterat utvecklingsområde och tar sig i uttryck i nämndmålet Sundare arbetsmiljö.

Vård- och omsorgsnämndens digitala tjänster

Andelen ansökningar inom äldreomsorgen som inkommer digitalt nådde 2017 inte upp till det målvärde som sattes i kommunens digitaliseringspolicy. Orsaken troddes vara att det uppstått diskussioner kring ansökans giltighet i de fall då en anhörig signerar å kundens vägnar. E- tjänsten för att ta emot ansökningar inom äldreomsorgen reviderades den första mars 2018.

Revideringen innebar att anhöriga som signerar åt kunden måste bifoga en fullmakt. Det nya kravet har i sin tur också visat sig försvåra möjligheten att nå målvärdet. Med bakgrund till detta

(15)

så har vård- och omsorgsnämnden identifierat digitalisering som ett prioriterat

utvecklingsområde och det tar sig i uttryck i nämndmålet Ökad digitalisering inom vård- och omsorg.

Ekonomi

Vård- och omsorgsnämndens målvärde är att ligga i nivå med de kommuner som Kolada definierar som jämförbara både vad gäller kostnad insatser enligt LSS och SFB, minus

ersättning från FK, kr/inv och kostnad för äldreomsorg kr/inv +80.Med jämförbara kommuner menas de sju kommunerna som är mest lika Sollentuna ur ett strukturellt perspektiv. Resultatet för 2017 visar att Sollentunas kostnader, både vad gäller kostnad insatser enligt LSS och SFB, minus ersättning från FK, kr/inv och kostnad för äldreomsorg kr/inv +80, börjar närmar sig de jämförbara kommunernas siffror.Det är ett resultat av att vård- och omsorgsnämnden arbetat i enlighet med den åtgärdsplan som kommunstyrelsen fattade beslut om 2016. Flera av åtgärder i åtgärdsplanen har fått helårseffekt under 2018. Trots att Sollentunas resultat närmar sig så är det ännu inte nere i nivå med de jämförbara kommunerna. Nämnden har därför identifierat

ansvarsfull ekonomi som ett prioriterat utvecklingsområde. Det tar sig i uttryck i nämndmålet Effektivare resursanvändning.

Internkontroll

Verksamheter med stora kvalitetsbrister

I Nulägesanalysen lyftes också att flera av kommunens verksamheter inom vård och omsorg visar påtagliga kvalitetsbrister. Kvalitetsbristerna riskerar att leda till att kunderna inte får den vård och omsorg som de behöver. Det är något som nämnden ser mycket allvarligt på och kommer följa upp som en del av internkontrollen. Det tar sig i uttryck i följande risker: (i) risk för att kunderna inte får sina behov tillgodosedda på särskilt boende på grund av kvalitetsbrister i verksamheter och (ii) risk för att kunderna inte får sina behov tillgodosedda på LSS-boende på grund av kvalitetsbrister i verksamheten.

Nya krav på tillstånd från IVO (Inspektionen för vård- och omsorg)

I omvärldsanalysen lyftes att det från den 1 januari krävs tillstånd från IVO för att bedriva bland annat hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Om flera av verksamheterna inte får tillstånd riskerar det att leda till att kundernas valfrihet inskränks. Vård- och omsorgsnämnden värnar om kundernas valfrihet och kommer följa upp risken varje tertial som en del i internkontrollen. Det tar sig i uttryck i följande risk: (i) risk för att nya krav på tillstånd från Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) medför inskränkningar i valfriheten för kunderna

Kvalitetsstyrning

Vård- och omsorgsnämnden är en beställar- utförarorganisation. Nämnden sluter avtal med privata och kommunala utförare som, på nämndens uppdrag, bedriver olika verksamheter inom vård- och omsorg.

Fokus för det här avsnittet kommer huvudsakligen att ligga på vård- och omsorgskontorets systematiska kvalitetsarbete och inte kvalitetsarbetet inom vård- och omsorgsverksamheterna.

Vård- och omsorgsnämnden har en plan för systematisk uppföljning av utförarna och den finns att tillgå i bilaga 2 till verksamhetsplan 2019.

Vård- och omsorgskontoret har två huvudprocesser. Den första är biståndhandläggning för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den andra är det medicinska ansvaret, upp till

sjuksköterskenivå, för samtliga särskilda boende enligt LOU, grupp- och servicebostäder enligt LSS, dagverksamhet och daglig verksamhet i Sollentuna.

Vård- och omsorgskontoret arbetar med att ta fram och underhålla rutiner för de mest centrala arbetsprocesserna. Det är ett kontinuerligt arbete som kommer att pågå under hela 2019.

Klagomålshantering

Vård- och omsorgskontoret har kontorsövergripande rutiner vid synpunkter och klagomål.

Dessa har kompletterats genom att avdelning avtal och uppföljning tagit fram interna rutiner för synpunkter och klagomål på utförare. Syftet med dessa rutiner är att säkerställa att alla klagomål

(16)

hanteras, underlätta bedömning och uppföljning av utförarnas svar samt ge möjligheter till att sammanställa statistik.

Kontoret har även satt upp informationsskyltar i de verksamheter som drivs på entreprenad för att säkerställa att de boende och deras närstående vet vart de kan vända sig med synpunkter och klagomål.

Systematisk introduktion

Kontoret arbetar med systematisk introduktion för nyanställda. Under 2016 togs introduktionsprogram fram för kontoret och för handläggare på avdelning äldreomsorg respektive funktionshinder.

Det övergripande introduktionsprogrammet består av en checklista för kontorsgemensam information samt kontinuerliga uppföljningsmöten i 2-3 månader.

Introduktionsprogram för handläggare på avdelning äldreomsorg respektive funktionshinder består dels av en checklista för introduktion i yrkesrollen, dels av ett baspaket för

grundläggande kompetensutveckling.

Introduktionsprogrammen har implementerats under 2017 och arbetet har skett i enlighet med dem under 2018. I början av 2019 kommer vård- och omsorgskontoret göra en utvärdering av baspaketet för grundläggande kompetensutveckling.

Aktiva åtgärder mot diskriminering

Vård- och omsorgsnämnden arbetar med aktiva åtgärder mot diskriminering. Under hösten 2018 har vård- och omsorgskontoret anordnat en övning på samtliga avdelningars arbetsplatsträffar.

Resultatet från diskussionerna efter övningen kommer ligga till grund för planering av de aktiva åtgärder mot diskriminering som kommer ingå i verksamhetsplaneringen för 2019 och följas upp tertialvis.

Patientsäkerhet

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) har det medicinska ansvaret, upp till sjuksköterskenivå, för samtliga särskilda boenden för äldre på entreprenad, grupp- och servicebostäder enligt LSS, dagverksamhet samt daglig verksamhet i Sollentuna kommun.

MAS arbetar kontinuerligt med patientsäkerhet. Under 2019 kommer följande egenkontroller att genomföras:

1. Fortlöpande granskning av delegeringsbeslut.

2. Oanmäld kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga särskilda boende för äldre genomförs av MAS tillsammans med Apotekare.

3. Uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga särskilt boende för äldre

4. Kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter på samtliga särskilt boende för äldre samt grupp- och servicebostäder.

5. Samverkansmöten en gång per halvår med de två auktoriserade läkarorganisationerna och fortsatt utveckling av de gemensamma samverkansöverenskommelserna

6. Samverkansmöten med vårdcentralerna i Sollentuna gällande samarbete med LSS Rehab & Hälsa.

7. Risker för vårdskador identifierats utifrån analys av de nationella kvalitetsregistren 8. Uppföljning i form av hälso- och sjukvårdsenkät genomförs på samtliga verksamheter.

9. Uppföljningar av MAS tillsammans med kvalitetsstrateg på samtliga särskilt boende för äldre enligt LOU

10. Punktprevelensmätningar gällande trycksår och fall i särskilt boende för äldre.

11. I samtliga grupp- och servicebostäder samt en daglig verksamhet ska granskning av läkemedelshantering och basal hygien genomföras där MAS besöker verksamheten.

12. Egenkontroll av basal hygien i samtliga SÄBO.

13. Reaktiva uppföljningar av MAS på flertalet av våra verksamheter.

Undersökningar

Nedan finns en lista över de aktuella undersökningar som kommer ligga till grund för det

(17)

förbättringsarbete som kommer ske under 2019. Undersökningarna är kundnära och kontoret arbetar systematiskt med dessa frågor i dialog med utförarna.

Undersökning När resultatet finns tillgängligt

Enhetsundersökning, Socialstyrelsen Preliminärt oktober 2019 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?,

Socialstyrelsen Preliminärt september/oktober 2019

(18)

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur vi genomför vårt grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfyllts.

I Budget 2019 har fyra styrdokument prioriterats som stöd i detta arbete.

6.1 Invånare

Kvalitetsfaktorer:

6.1.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare Beskrivning

Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Samtliga invånare i Sollentuna ska känna sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Kommunen ska vara en aktiv part i att bidra till nå detta. Trygghetsarbetet ska präglas av en integrering mellan ett händelseinriktat arbete och ett långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Det ska ske genom god, effektiv och systematisk samverkan dels mellan förvaltningar, dels mellan kommunen och externa parter såsom bland annat polisen, Sollentunahem och brandkåren Attunda. Som stöd i arbetet finns en beslutad trygghets- och säkerhetsstrategi.

Utifrån denna bas ska tre områden prioriteras för att förbättra tryggheten och säkerheten i Sollentuna:

1. Brottsförebyggande arbete 2. Social hållbarhet

3. Trygga utemiljöer

Kvalitetsindikator Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Andel som aldrig är rädd för något på sin gruppbostad (%) - 69 % - 72 % Motivering målvärde

Resultatet för 2017 för gruppbostad är högre än snittet för både de kommuner som var med i undersökning och de kommuner som var jämförbara i Kolada år 2014 (66 %). Det ligger också i nivå med de kommuner som deltagit från länet. Vård- och omsorgsnämnden anser att resultatet generellt sett är lågt och sätter ett ambitiöst målvärde på 72 %. Denna indikator mäter ett aktuellt

utvecklingsområde och kommer att följas upp i målstyrningen 2019.

Andel som aldrig är rädd för något på sin servicebostad (%) - 60 % - 72 % Motivering målvärde

Resultatet för servicebostad 2017 ligger lägre än snittet för samtliga kommuner som deltog. Det är också lägre än snittet för de kommuner som var jämförbara i Kolada 2014 (64 %). Vård- och

omsorgsnämnden anser att det generellt sett är låga siffror för andelen som aldrig är rädd för något på sin servicebostad (%) och har ett ambitiöst målvärde på 72%. Denna indikator mäter ett aktuellt utvecklingsområde och kommer att följas upp i målstyrningen 2019.

Andel som aldrig är rädd för något på sin dagliga verksamhet

(%) - 76 % - 76%

Motivering målvärde

Resultatet för daglig verksamhet 2017 ligger högre än snittet för samtliga kommuner som deltog i undersökning och snittet för de kommuner som var jämförbara i Kolada 2014. Det ligger också högre än nämndens målvärde på 73%. Målvärdet är satt för att bibehålla en hög nivå.

Antal anmälningar anmälningar av vårdskador till IVO

(Inspektionen av vård och omsorg) 5 2 3

Till den här kvalitetsindikatorn sätts inget kvantitativt målvärde utan målet är att antalet anmälningar ska vara stabilt över tid.

(19)

Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 Delaktighet i samhället Beskrivning

Alla som bor i Sollentuna ska känna att de är en del av vår kommun och för att lyckas med integration bör nyinflyttade sollentunabor liksom de som bott här hela sitt liv vara öppna och nyfikna på varandra. I ett öppet och inkluderande samhälle finns trygghet och styrka. Integration är det som sker när människor, oavsett religion och kulturell bakgrund, möts och lär känna varandra. Som stöd i arbetet finns en beslutad integrationsplan.

Prioriterade områden är 1. Sysselsättning 2. Bostäder

3. Nyanlända barns och ungas skolgång

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Antal praktik- eller subventionerade arbetsplatser för nyanlända 0 0 1 1 Motivering målvärde

Kommunens ledningsgrupp har beslutat om en målsättning på 25 instegsjobb i kommunens verksamhet under 2018. Vård- och omsorgsnämnden erbjöd en extratjänst för en nyanländ. Inför 2019 är det övergripande målet att de som erbjudits extratjänst ska få fortsätta arbeta till och med att anställningen löper ut. Anställningen på vård- och omsorgskontoret påbörjades i november och löper under sex månader.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.3 Hög rättssäkerhet Beskrivning

Vård- och omsorgsnämnden ska präglas av hög rättssäkerhet. Samtliga kunder som har kontakt med vård- och omsorgskontoret ska få rätt stöd. Alla som ansöker om insatser ska vara trygga med att besluten fattas utifrån kundens behov och på ett rättssäkert sätt.

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019 Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-

insats (alla insatser), medelvärde 103 76 66 70

Utredningstiden har minskat stadigt sedan 2016. 2018 var resultatet 66 dagar, vilket är lågt i jämförelse med andra kommuner. Vård- och omsorgsnämnden vill förbli inom den låga utredningstiden.

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet

inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 126 57 38 152 Motivering målvärde

Utredningstiden får ta maximalt två månader och därefter får det att ta maximalt tre månader från beslut till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.4 Hög kundnöjdhet Beskrivning

Vård- och omsorgsnämnden värnar om hög kundnöjdhet. Nämndens kunder är nöjda med de vård och omsorgstjänster som kommunen tillhandahåller.

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Brukarbedömning daglig verksamhet LSS- trivsel, andel (%) - 85 % - 88 %

(20)

Kvalitetsindikator Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Motivering målvärde

I SKL:s kundundersökning för gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet LSS som

genomfördes 2017 visade Sollentuna på mycket goda resultat vad gäller andelen som svarar positivt på frågor om trivsel på sin dagliga verksamhet. Resultatet var 85 procent, vilket är högre än snittet för de kommuner som var med i undersökningen och var jämförbara kommuner i Kolada 2014. De är också högre än snittet för samtliga kommuner som deltog i undersökningen. Målvärdet är satt för att bibehålla den höga nivån.

Brukarundersökning gruppbostad LSS- trivsel, andel (%) - 87 % - 87 % Motivering målvärde

Under 2017 deltog Sollentuna i SKL:s brukarundersökning om trivsel i gruppbostad. Andelen som svarat positivt på frågan om trivsel på gruppbostad var 87 procent. Resultatet ligger högre än snittet för samtliga kommuner som deltog i undersökning. Målvärdet är satt för att bibehålla en hög nivå.

Brukarbedömning servicebostad LSS- trivsel, andel (%) - 80 % - 80 % Motivering målvärde

Under 2017 deltog Sollentuna i SKL:s brukarundersökning om trivsel i servicebostad. Andelen som svarat positivt på frågan om trivsel på servicebostad var 80 procent. Resultatet ligger högre än snittet för samtliga kommuner som deltog i undersökning. Målvärdet är satt för att bibehålla en hög nivå.

Brukarundersökning boendestöd LSS- trivsel, andel (%) - - 90 % - Motivering målvärde

Resultatet för 2018 ligger på 90 % vilket är högre än rikets resultat på 86 % och länets på 89,2 %.

Målvärdet är att ligga kvar på samma höga nivå i nästa mätning.

Brukarbedömning särskilt boende, äldreomsorg, helhetssyn,

andel, %. 88 % 82 % 81 % 82 %

Resultatet för kundnöjdhet inom särskilt boende i Sollentuna har legat relativt stabilt under flera års tid.

Resultatet för 2018 visar att andelen som svarar positivt på kundnöjdheten inom särskilt boende har sjunkit. Vård- och omsorgsnämndens målvärde för 2019 är därför att komma upp i 2017 års nivå igen, vilket innebär att nå ett resultat på 82%. Denna indikator mäter ett aktuellt utvecklingsområde och kommer att följas upp i målstyrningen 2019.

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg, helhetssyn, andel, %. 89 % 89 % 85 % 89 % Motivering målvärde

Resultatet för kundnöjdhet inom hemtjänst i Sollentuna har legat relativt stabilt under flera års tid.

Resultatet för 2018 visar att andelen som svarar positivt på kundnöjdheten inom hemtjänst har sjunkit.

Vård- och omsorgsnämndens målvärde för 2019 är därför att komma upp i 2017 års nivå igen, vilket innebär att nå ett resultat på 89 %. Denna indikator mäter ett aktuellt utvecklingsområde och kommer att följas upp i målstyrningen 2019.

6.2 Samhälle och utveckling

Kvalitetsfaktorer:

6.2.1 Sveriges bästa företagsklimat Beskrivning

Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Sollentuna. Kommunen ska därför vara en aktiv part i att bidra till att skapa goda möjligheter för ett differentierat näringsliv. För att nå målsättningen om att ha Sveriges bästa företagsklimat är det av stor betydelse att det finns ett väl fungerande samarbete mellan Sollentuna kommun, näringsliv, myndigheter, universitet/högskolor och andra kommuner. Kommunen ska verka för att ha goda relationer och nätverk med näringslivet och för att företagare kan möta andra företagare, kommunen, myndigheter och utbildningsanordnare i organiserade former. Som stöd i detta arbete finns en beslutad näringslivsstrategi.

Utifrån denna bas ska fyra områden prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna:

1. Stadsutveckling 2. Infrastruktur

(21)

3. Samarbete mellan skola, näringsliv och andra aktörer 4. Kommunikation, dialog, service och bemötande Kvalitetsfaktorer:

6.2.2 Hög grad av digitalisering inom vård och omsorg

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019 Andel ansökningar inom äldreomsorgen som inkommer digitalt

(%) - 4,2 % 4 % 30 %

Målvärdet sätts i enlighet med kommunens digitaliseringspolicy.

Denna indikator mäter ett aktuellt utvecklingsområde och kommer att följas upp i målstyrningen 2019.

SKLs ranking via självskattningsverktyg för utvärdering av digital service och verksamhetsutveckling, E-blomlådan,

placering. 6 6 6 6

Målvärdet är satt för att bibehålla en hög nivå.

6.3 Internt

Kvalitetsfaktorer:

6.3.1 God fysisk och social arbetsmiljö Beskrivning

För att skapa en god fysisk och social arbetsmiljö finns en personalpolicy som beskriver vilka förväntningar som Sollentuna kommun har på dig som medarbetare och vad du kan förvänta dig av oss som arbetsgivare. Inom området ingår bland annat:

1. Systematiskt arbetsmiljöarbete

2. Arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering

3. Arbete med attraktiv arbetsgivare och strategisk kompetensförsörjning 4. Medarbetarsamtal och lönesamtal

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019

Sjukfrånvaro i % 7,74 % 7,5 % 5,8 % 5,2 %

Det finns ännu inga kommunövergripande riktvärden för sjukfrånvaro, men ett förslag som har framförts är 5,2%. Denna indikator mäter ett aktuellt utvecklingsområde och kommer att följas upp i målstyrningen 2019.

Personalomsättning, extern (%) 30,65

% 21,5 % 17,5 % 20 % Motivering målvärde

Det finns inget kommunövergripande riktvärde för personalomsättning, men ett förslag är 15%. Vård- och omsorgsnämndens målvärde är 20%. Det beror på att socionomer är en grupp med hög rörlighet på arbetsmarknaden.

HME (hållbart medarbetarengagemang) - 83 - 80

I enlighet med kommunens riktvärden.

(22)

Kvalitetsfaktorer:

6.3.2 Ansvarsfull ekonomi Beskrivning

Vård- och omsorgsnämnden värnar om god ekonomisk hushållning. Vård- och

omsorgsnämnden ska använda sina resurser på ett effektivt sätt och medarbetarna på vård- och omsorgskontoret ska präglas av kostnadsmedvetenhet

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019 Kostnad insatser enligt LSS och SFB, minus ersättning från FK ,

kr/inv 4 901 5 038 4 781

Till denna indikator sätts inget kvantitativt målvärde. Det beror på att indikatorn kan påverkas av stora externa förändringar, som exempelvis förändrade lagkrav eller förändrad demografi. Istället ställs Sollentunas resultat i relation till de sju kommuner som var jämförbara kommuner i Kolada 2014. Det innebär att det var dessa kommuner som var mest lika Sollentuna ur ett strukturellt perspektiv 2014.

Dessa kommuner var Täby, Kungsbacka, Järfälla, Haninge, Karlstad, Trelleborg och Nyköping. Genom att jämföra med kommuner som är lika ur ett strukturellt perspektiv och ställs inför liknande förändringar i omvärlden så förväntas det ge en mer tillförlitlig bedömning av Sollentunas kostnader. Anledningen att 2014 års grupper används är för att kunna öka jämförbarheten över åren.

För att uppnå målvärdet på indikatorn så ska Sollentunas kostnader vara i nivå med de jämförbara kommunernas. Resultatet för 2019 kommer finnas tillgängligt först under 2020.

Kostnad äldreomsorg kr/inv +80 i Sollentuna 238 79 6

231 74 6

222 82 4 Motivering målvärde

Till denna indikator sätts inget kvantitativt målvärde. Det beror på att indikatorn kan påverkas av stora externa förändringar, som exempelvis förändrade lagkrav eller förändrad demografi. Istället ställs Sollentunas resultat i relation till de sju kommuner som var jämförbara kommuner i Kolada 2014. Det innebär att det var dessa kommuner som var mest lika Sollentuna ur ett strukturellt perspektiv 2014.

Dessa kommuner var Järfälla, Sundbyberg, Nacka, Södertälje, Täby, Tyresö och Upplands-Väsby.

Genom att jämföra med kommuner som är lika ur ett strukturellt perspektiv och ställs inför liknande förändringar i omvärlden så förväntas det ge en mer tillförlitlig bedömning av Sollentunas kostnader.

Anledningen att 2014 års grupper används är för att kunna öka jämförbarheten över åren.

För att uppnå målvärdet på indikatorn så ska Sollentunas kostnader vara i nivå med de jämförbara kommunernas. Resultatet för 2019 kommer finnas tillgängligt först under 2020.