Plan för
hantering av extraordinära händelser
2016-2018
Styrdokument för kommunens krisberedskapsarbete
Beslutad när: 2016-03-21 § 50
Beslutad av Kommunfullmäktige
Diarienummer: KS/2016:24 -003
Ersätter: Krisledningsplan för extraordinär händelse beslutad av kommunfullmäktige 2007-05-28 § 135
Gäller fr o m: 2016-03-22
Gäller t o m: 2018-12-30
Dokumentansvarig: Säkerhetschef/beredskapshandläggare
Uppföljning: vid behov eller senast 2018-06-01
Strängnäs kommuns plan för hantering av extraordinära händelser 2016-2018
Innehåll
Innehåll ... 3
Styrdokument för Strängnäs kommuns arbete med krisberedskap .... 4
Lagar och dokument som påverkar och styr kommunens arbete med krisberedskap: ... 5
Principer inom krishanteringssystemet ... 6
Kommunens arbete med krisberedskap 2016-2018 ... 7
Risk- och sårbarhetsanalyser ... 7
Planering ... 7
Geografiskt områdesansvar ...8
Utbildning och övning ... 11
Rapportering ... 12
Höjd beredskap ... 12
Ekonomi och uppföljning ... 12
Samverkan ... 13
Övnings- och utbildningsplan inom krisberedskap för Strängnäs kommun 2016-2018 ... 14
Styrdokument för Strängnäs kommuns arbete med krisberedskap
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse1 med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), som reglerar
kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lag
(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Den ersättning som kommunen får från staten kallas för ”2:4 anslaget”. Överenskommelsen preciserar vidare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av
målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp.
En detaljplan utifrån kommunens styrdokument tas fram i samband med verksamhetsplaneringen varje år.
Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande verksamheter:
• risk- och sårbarhetsanalyser
• planering
• geografiskt områdesansvar
• utbildning och övning
• rapportering
• höjd beredskap
Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla:
1. En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under
mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, 2. en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som
beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas.
Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas.
3. en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt
4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver:
– hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, – hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar,
samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt,
– vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse.
Styrdokumentet syftar till att säkerställa att kommunen är rustad för att hantera en extraordinär händelse i fredstid.
1Överenskommelse om kommunernas krisberedskap SKL 12/6159, MSB 2012-5541
Lagar och dokument som påverkar och styr kommunens arbete med krisberedskap:
- Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
- Överenskommelse om kommunernas krisberedskap SKL 12/6159, MSB 2012-5541
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift (MSBFS 2015:5) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser - Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
- Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (Styrel)
- Säkerhetsskyddslag (1996:627), (en ny säkerhetsskyddslag är under utredning och kan träda i kraft 1 januari 2017)
Övriga krav
- Allmänhetens förtroende och förväntningar
Avgränsningar
Samhällets krisberedskap
Övergripande mål med samhällets krisberedskap är att minska risken för och konsekvenser av allvarliga störningar samt stora olyckor och kriser. Arbetet innefattar åtgärder före, under och efter en händelse.
Kommunernas roll i samhällets krisberedskap
Kommunerna ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Här ingår bland annat att, utifrån sitt geografiska
områdesansvar, verka för att krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse samordnas och att informationen till
allmänheten samordnas.
Länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap
Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll inom krisberedskapen.
Länsstyrelsen har geografiskt områdesansvar på regional nivå och är en länk mellan lokala och regionala aktörer samt nationell nivå. Länsstyrelsen ska ta initiativ till och erbjuda en arena för sektorsövergripande samverkan med målet att uppnå en god krishanteringsförmåga i länet.
MSB:s roll i samhällets krisberedskap
MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd till
samverkan mellan aktörer. MSB ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra aktörer och omfattar allt från små olyckor i vardagen till stora katastrofer.
Principer inom krishanteringssystemet
Sveriges arbete med krisberedskap bygger på tre framtagna principer för att tydliggöra ansvarsförhållandena.
Ansvarsprincipen
Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också vid en kris. I ansvaret ligger även att samverka och samordna sig med andra aktörer för att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas och användas effektivt.
Närhetsprincipen
En kris ska hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga.
Likhetsprincipen
Under en kris bör organisationen och arbetssättet så långt som möjligt bygga på det som gäller under normala förhållanden.
Kommunens arbete med krisberedskap 2016-2018
Risk- och sårbarhetsanalyser
Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna
verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Ambitionen i Strängnäs kommun är att RSA:n ska vara ett levande arbete som lyfts inom olika områden.
Övergripande nationella mål för risk- och sårbarhetsanalyserna är att
• ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet
• ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga
• ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt
• bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig
verksamhet inom kommunens geografiska område.
Styrel
Om efterfrågan på el är större än tillgången kan vi drabbas av elbrist. Om detta inträffar är det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att skydda elsystemet kan elnätsföretagen då tvingas koppla från elanvändare. Styrel bygger på en länsvis sammanställd bild av samhällsviktig verksamhet och en plan för hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. Kommunen har lämnat in ett underlag till sina elnätsägare med en prioritering av vilka verksamheter som är mest känsliga för ett bortfall av el, till exempel kommunens äldreboenden. Under det första året på mandatperioden ska underlaget revideras men behöver kontinuerligt ses över då verksamheter förändras, flyttar eller bygger om.
Mål
Kommunen har en risk- och sårbarhetsanalys som lever upp till de krav som ställs på kommunen i syfte att stärka kommunens förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet före, under och efter en extraordinär händelse Aktiviteter kopplat till mål
• Alla kommunala kontor och bolag ska medverka och genomföra en RSA inom sina områden
• RSA:n ska årligen följas upp och de åtgärder som identifierats ska beslutas om av berörd nämnd
• Utökad samverkan inom kommunens geografiska område med samhällsviktiga aktörer i syfte att utveckla RSA arbetet
• Revidera underlaget för Styrel Planering
Detta styrdokument är kommunens övergripande plan för hantering av en extraordinär händelse före, under och efter. Kommunens centrala
krisledningsstab har även en operativ krisledningsplan (KS 2015:702) som stöd vid en händelse som bygger på stabsmetodiken. Det är ett strukturerat arbetssätt som möjliggör att flera kompetenser tillsammans kan planera, genomföra och
följa upp verksamheten mot ett tydligt uppsatt mål. Den operativa planen är tänkt att fungera för olika typer av händelser, från en mindre till en extraordinär.
Planen beskriver bland annat hur krisorganisationen ska organiseras, var den träffas och hur den ska arbeta. Den innehåller mallar för att snabbt komma igång med krisledning.
Mål
Kommunen ska vara väl förberedd att kunna hantera en extraordinär händelse Aktiviteter kopplat till mål
Planeringsåtgärder utifrån resultat av RSA:n:
• Ta fram en operativ krisledningsplan som stöd vid en extraordinär händelse – klart årsskiftet 2015/2016
• Ta fram en handbok för krisledningsnämnden
• Utreda kommunens behov av beredskapsplaner
• Upprätta ett krishanteringsråd med syfte att kunna verka före en extraordinär händelse och stärka viktiga relationer inom kommunen.
• Upprätta en övnings- och utbildningsplan Geografiskt områdesansvar
Enligt LEH har kommunen ett geografiskt områdesansvar vilket innebär att kommunen är skyldig att hantera det som händer inom det geografiska området.
Det kan till exempel handla om krisinformation, samverkan mellan olika parter eller krisstöd.
Regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Länsstyrelsen drev under 2014-2015 ett projekt med stöd av MSB att utveckla krisberedskapsarbetet regionalt i länet. Arbetet resulterade i ”Strategi för regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län”. Arbetet utgår från Rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS). Under rådet finns en beredningsgrupp som bereder ärenden som rådet ska besluta om. Rådet kommer att sammanträda 1-2 gånger per år samt vid behov. En del av de
arbetsgrupper som är kopplade till beredningsgruppen finns i dagsläget och andra behöver startas upp.
(Bild från Strategi för regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län)
Tjänsteman i Beredskap (TiB)
För att kommunen ska ha en tidig upptäckt av händelser dygnet runt finns det TiB i kommunen. Funktionen ska omvärldsbevaka och bedöma vilken påverkan en händelse kan ha för kommunen och kan kalla in kommunens krisledning vid behov. TiB är en viktig ingångsväg i kommunen för andra kommuner,
myndigheter och verksamheter och deltar veckovis i länsmöten via Rakel, kallas för ”vakthundsmöten”.
Kommunens Krisstöd
Det händer svåra och otäcka saker i alla kommuner. Det kan vara trafikolyckor, bränder eller andra händelser. När samhällets ordinarie resurser inte räcker till att hantera dessa finns Kommunens Krisstöd att tillgå. Det är stödpersoner som kan rycka ut och stötta människor som inte är fysiskt skadade. Stödpersonerna har en ledningsgrupp som kordinerar arbetet och vid behov samverkar med kommunens centrala krisledningsstab. Krisstödet kan aktiveras även utan att den centrala krisledningsstaben är det.
Under 2016 byter det som förut kallades för POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande) namn till Kommunens Krisstöd. Anledningen är att öka tillgängligheten till begreppet och öka förståelsen för vad gruppen gör.
Frivilliga resursgruppen, FRG
FRG har till uppgift att finnas till hands för kommunen när de ordinarie
resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen eller vid andra behov. De kallas in på begäran av kommunledningen när något extraordinärt hänt för att till exempel hjälpa till med evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. Även medmänskligt stöd till drabbade kan vara en viktig arbetsuppgift för en FRG-medlem. Genom kommunen kan FRG vid behov även användas som en förstärkningsresurs för landsting och centrala myndigheter. En FRG består av personer från olika frivilligorganisationer. De har rekryterats för att de har erfarenhet, utbildning och personliga förutsättningar för att klara de arbetsuppgifter som gruppen kan ställas inför. Civilförsvarsförbundet
Strängnäsbygden har uppdrag av Strängnäs kommun att vara samordnare av FRG inom kommunen.
Kriskommunikation
När något inträffar är det många som vill veta vad som händer. En händelse sprids idag fort på sociala medier och felaktig information eller rykten kan få svåra konsekvenser. Kommunen har en viktig roll att skapa en plattform för informationsspridning till allmänheten, företag, myndigheter och organisationer.
Det är viktigt att information är samordnad med andra berörda parter. För att sprida information i kommunen finns:
• kommunens webbplats www.strangnas.se
• sociala medier; Facebook och Twitter
• VMA – Viktigt meddelande till allmänheten (via radio, TV och tyfoner)
• Radio
• Lokaltidning
• 113 13, nationellt nödnummer som ägs och drivs av SOS Alarm Rakel
Kommunen har det nationella kommunikationssystemet Rakel. Kommunen ska använda det på en krisledningsnivå för den centrala krisledningsstaben.
Räddningstjänsten använder systemet fullt ut.
Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA
VMA är ett varnings- och informationssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser för att varna och informera om svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära
händelser. VMA via radio och TV består av två nivåer av meddelanden: varning och information. Varningsmeddelande avser att göra allmänheten
uppmärksam på den omedelbara risken eller det omedelbara hotet och ge direkt vägledning om de åtgärder som omedelbart behöver vidtas för att skydda liv, hälsa, egendom eller miljö. Varningsmeddelanden sänds genast vid fara och sändningar av radio och tv bryts direkt. Informationsmeddelanden sänds ut för att förebygga eller begränsa väsentliga och omfattande skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön och vid smittspridning. Meddelandet sänds när det passar i sändningen av radio och tv. Till de olika meddelandena kan man även larma via tyfoner, alltså signaler utomhus (kallas även för ”Hesa Fredrik”).
Utveckling av VMA
Idag finns möjligheten att kunna skicka förinspelade ljudmeddelande till fasta telefoner och registrerade mobiltelefoner. Det finns även en teknisk möjlighet för SOS Alarm att kunna markera ett område på en karta och skicka ut meddelande till alla telefoner som befinner sig inom det området. Detta är dock inte i drift på grund av att det strider mot lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
SOS Alarm lämnade under hösten 2013 in ett förslag på lagändring som inte har behandlats.
WIS, Webbaserat informationssystem
WIS är ett nationellt informationssystem framtaget för att underlätta
informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris.
Trygghetspunkter
I kommunen finns det lokaler utpekade att kunna nyttja vid en krishändelse. Det är till exempel församlingshem.
Mål
Strängnäs kommun ska vara en trygg och säker plats för alla att vistas i och kommunen ska kunna hantera och informera om händelser så fort som möjligt
Aktiviteter kopplat till mål
• Upprätta ett krishanteringsråd med syfte att kunna verka före, under och efter en extraordinär händelse
• Trygghetspunkter uppdateras och utvecklas löpande
• Vara delaktiga i arbetet med regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
• Utveckla WIS användningen i kommunen
• Säkerställa att TiB utbildas och övas för sitt uppdrag varje år
• Följa upp och utveckla funktionen TiB
• Utveckla krisinformationsarbetet inom kommunen
• Uppdatera kriskommunikationsplanen
• Delta i utvecklingen av krisinformationsarbetet i länet inom ramen för regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i
Södermanlands län
• Byt namn på POSOM till Kommunens Krisstöd Utbildning och övning
Kommunen ska utbildas och övas kontinuerligt och fokus kommer att vara på stabsmetodik. Det är ett strukturerat arbetssätt som möjliggör att flera
kompetenser tillsammans kan planera, genomföra och följa upp verksamheten mot ett tydligt uppsatt mål. Den ger en grund som fungerar både i vardagen för att leda den ordinarie verksamheten som under en kris. Det är viktigt att följa upp och utvärdera dels övningar som genomförs och dels skarpa händelser för att dra nyttiga lärdomar.
En del av det statsbidrag som kommunen erhåller är riktat mot att främja en utökad samverkan inom länet. Det kan gälla gemensamma utbildningar, krisövningar, analyser eller andra insatser.
Övning
Krisövningar finns det i olika former. En mindre variant är startövning där man får ett scenario och agerar utifrån det under några minuter och avslutar med en utvärdering på plats. En större övning kan vara en spelövning som kan pågå under en hel dag där flera funktioner får öva tillsammans under ett scenario som eskalerar. I det fallet kan det behövas flera personer som utvärderar olika funktioner och moment.
Mål
Kommunen ska vara väl förberedd att hantera en extraordinär händelse genom att tid har lagts på utbildning, övning och utvärdering
Aktiviteter kopplat till mål
• Övnings- och utbildningsplan; stabsmetodik, övning och utvärdering med kunskapsåterföring
• Övningar ska genomföras varje år till exempel larm-, start- och spelövning
• Delta i andras samverkansövningar
• Anordna egna samverkansövningar Rapportering
Under det första året på mandatperioden ska kommunen rapportera sin RSA till länsstyrelsen senast den 31 oktober. Rapporten ligger bland annat till grund för Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet som tas fram av SKL. Vid en
extraordinär händelse, eller hot om en, ska kommunen meddela läget till
länsstyrelsen. Det finns en rutin och en mall för detta framtaget inom ramen för Regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län.
Mål
Kommunen ska ha en god förmåga att rapportera till berörd verksamhet före, under och efter en extraordinär händelse
Aktiviteter
• Rapportera RSA till länsstyrelsen
• Årligen följa upp de åtgärder som identifierats i RSA:n och se om det skett förändringar i kommunens riskbild och rapportera detta till länsstyrelsen
• Vid en kris ska kommunen kunna förmedla en lägesbild till berörda Höjd beredskap
Under höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är det högsta verkställande organet och som har ansvaret för ledningen i kommunen. Det är regeringen som tillkännager när höjd beredskap råder och kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer underättad om läget. Kommunen är skyldig att samordna arbetet inom kommunen och se till att samverkan sker. När höjd beredskap råder kan annan lagstiftning träda i kraft som till exempel rör ransonering och prisreglering. Arbetet med höjd beredskap kommer under kommande år att aktualiseras betydligt på grund av ett ändrat säkerhetspolitiskt läge i världen. VMA systemet är viktigt i händelse av att höjd beredskap ska tillkännages.
Mål
Kommunen ska ha en god förmåga att fungera under höjd beredskap i syfte att nyttja samhällets resurser effektivt
Aktiviteter kopplat till mål
• Utbilda inom höjd beredskap
• Underhålla och pröva tyfonerna Ekonomi och uppföljning
MSB följer årligen upp kommunens arbete med krisberedskap under februari.
Denna uppföljning innehåller bland annat frågor om hur många verksamheter som har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys och vilka verksamheter som har utbildats och övats. Svaren ligger till grund för Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet som ges ut av SKL varje år i december.
Länsstyrelsen har som mål att besöka alla kommuner två gånger under mandatperioden för att följa upp krisberedskapsarbetet. Syftet med
uppföljningen är att se hur kommunen arbetar med krisberedskap och undersöka att 2:4 anslaget används till rätt saker. Länsstyrelsen kan föreslå för MSB att ta tillbaka en del av anslaget ifall de anser att kommunen inte har levt upp till de krav som finns. Kommunen får spara en del av 2:4 anslaget när större
utbildningsinsatser eller krisövningar ska genomföras.
Mål
Kommunen ska ha en god planering av krisberedskapsarbetet och använda den statliga ersättningen i enlighet med den planeringen
Aktiviteter kopplat till mål
• Kommunen ska ha en egen kontinuerlig uppföljning av krisberedskapsarbetet och rapportera till kommunstyrelsen Samverkan
För att klara omfattande händelser i länet är det viktigt att Strängnäs kommun samverkar med andra viktiga aktörer före, under och efter en händelse. Det kan vara andra kommuner, myndigheter, organisationer, företag eller frivilligrörelser.
En del av det statsbidrag som kommunen erhåller är riktat mot att främja en utökad samverkan inom länet. Det kan gälla gemensamma utbildningar, krisövningar, analyser eller andra insatser.
Mål
Kommunen ska samverka med andra aktörer inom det geografiska området och inom länet före, under och efter en extraordinär händelse i syfte att nyttja samhällets resurser effektivt
Aktiviteter kopplat till mål
• Genomföra egna samverkansövningar
• Delta i andras samverkansövningar
• Vara en drivande deltagare i arbetet med att utveckla Regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
• Genomföra utbildningar i samverkan med andra
• Genomföra utredningar i samverkan med andra
Övnings- och utbildningsplan inom krisberedskap för Strängnäs kommun 2016-2018
Kopplat till Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinär händelse vid fredstid och höjd beredskap (LEH)
Varför öva och utbilda inom krisberedskap?
Kommunen har ett stort ansvar när det gäller att hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område. Med extraordinär menas en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma
insatser. Det ställer krav på att det finns tillräcklig kompetens att dels kunna hantera plötsliga händelser som till exempel olyckor, elavbrott och avbrott i IT system dels händelser som kan uppstå med förvarning som till exempel snöstormar, värmeböljor och planerade avbrott i känslig infrastruktur.
Kommunen övar och utbildar för att2:
- Utveckla en god krisberedskapsförmåga - Öka tryggheten i kommunen
- Öka förmågan att fatta snabba beslut och delge lägesinformation - Testa och utveckla krisplaner
- Förbättra förmågan att samverka med andra aktörer lokalt och regionalt - Testa uthålligheten i organisationen både i personella och materiella
resurser
- Testa och underhålla tekniska system som till exempel rakel, reservkraft och system för dokumentation
- Identifiera både styrkor och svagheter i krisledningsorganisationen, planer, beslutsfattning och samverkan
- Utveckla personalens skicklighet och tillit till sin egen kompetens - Öka förmågan att se olika händelseutvecklingar och planera för dessa
2 Med inspiration från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskaps handbok ”Öva krishantering – Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar”
Mål och syfte med övnings- och utbildningsplanen Målet med planen är:
- att det ska finnas en god generell förmåga inom kommunen att kunna samordna, leda och informera före, under och efter en extraordinär händelse
Syftet med planen är:
- att säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling
- att verksamheter ska arbeta på samma sätt med krisledning - att det ska finnas en god förståelse för hur kommunens
krisledningsorganisation ser ut och fungerar Perspektiv
Planen verkar för att kommunen arbetar:
- Före krisen med till exempel utbildning och övning, risk- och sårbarhetsanalyser, krisplaner
- Under krisen med till exempel struktur för ledning och samordning, samverkan, rapportering till länsstyrelsen
- Efter krisen med till exempel rutiner för hur utvärdering ska ske för att dra lärdomar och förbättra arbetet
Målgrupp och avgränsning
Planen riktar sig till de kontor, nämnder och bolag som bedriver någon form av samhällsviktig verksamhet3 eller är av vikt för att stötta verksamheter som bedriver samhällsviktig verksamhet.
Alla verksamheter inom kommunen ska ha en grundläggande krisberedskaps- förmåga och genomföra nödvändiga utbildningar och övningar varje år. För stöttning kring detta finns stabsavdelningen/säkerhet tillgänglig . Detta ligger utanför denna plan.
Ekonomi
De utbildningar och övningar som genomförs inom ramen för denna plan finansieras av det krisberedskapsanslag som kommunen får tilldelat varje år av Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Respektive kontor och bolag står för kostnader för personal och eventuella resor.
Detaljplanering varje år
Denna plan är övergripande för mandatperioden och anger struktur och vilka som ska övas och utbildas under åren. Varje år detaljplaneras de utbildningar och övningar som ska genomföras och de kan bygga på aktuella händelser,
kommunens risk- och sårbarhetsanalys eller samverkansområden inom länet.
3 Verksamhet som är av vikt för samhällets funktionalitet oavsett vad som händer i samhället t.ex. VA verksamhet, elförsörjning, barnomsorg, sjukvård, räddningstjänst, väghållning
Utbildningar
Utbildning Tid (h)
Innehåll Målgrupp
Vad är en kris
för en kommun? 2 Grundläggande kunskap om samhällets krisberedskap med vilka risker som finns inom kommunen som kan leda till en kris och hur kommunen arbetar för att hantera riskerna och kriserna.
Ledningsgrupper, politiker,
krisledningsstaben, Krisstöd, tjänstemän och andra aktörer inom kommunen Kommunens
krislednings- organisation
1 Genomgång av hur kommunens krisledningsorganisation ser ut med krisledningsnämnd, krisledningsstab,
kriskommunikation, samt viktiga dokument som krisplaner och risk- och sårbarhetsanalys.
Ledningsgrupper, politiker,
krisledningsstaben, Krisstöd, tjänstemän och andra aktörer inom kommunen Stabsmetodik 8
4 Del 1: Grundläggande förståelse för vad det innebär att arbeta i en stab med till exempel analys av händelse, mål med insats,
sammanställa lägesbild, analys av uppgift m.m.
Del 2: Fortsatt arbete i en stab
Krisledningsstaben, ledningsgrupper, stabschef (Del 1 kan flera ta del av som en grundutbildning.)
Kriskom- munikation – vad är det?
1-2 Genomgång av hur kommunen arbetar med kriskommunikation med planer, kanaler för spridning.
Ledningsgrupper, politiker,
kommunikationsavd, tjänstemän
Kriskom- munikation i stabsarbetet
8 informationsinhämtning, sprida information internt och externt, kanaler, informationsplan dokumentation, infoplan, infobedömande
Informationsansvariga, kommunikationsavd, stabschef
Stabsavdelningen/säkerhet håller kurser i:
- Vad är en kris för en kommun?
- Kommunens krisledningsorganisation
Kommunikationsavdelningen håller kurser i:
- Kriskommunikation – vad är det?
Extern konsult håller kurser i:
- Stabsmetodik
- Kriskommunikation i stabsarbetet Krisövningar
För alla övningar tar man fram ett tydligt mål och syfte som bestämmer vad som ska övas. Efteråt utvärderas övningen med hjälp av givna indikatorer för att se om målet nåddes.
Kommunens alla verksamheter ska vid skarpa händelser ta tillfället i akt och testa sin ledningsförmåga och utvärdera händelsen.
Typ av övning Innehåll
Table top Kallas även skrivbordsövning och innebär att man diskuterar kring ett givet scenario. Är oftast förutbestämt på ett
ordinarie möte och kan ta från 5-30 minuter i övningsdelen och sedan utvärderas övningen direkt efter. Total tid cirka 1-2 timmar.
Larmövning Testar vilka funktioner som man får tag på och om dessa kan samlas på en angiven plats och tidpunkt. Kan kombineras med Startövning
Startövning Testar förmågan att starta upp krisledningsarbetet; kalla in personal, välja lokal, ta fram nödvändigt material, teknikstöd fram till en första bedömning av en situation. Kan
kombineras med Larmövning
Spelövning Innebär att krisledningen testas fullt ut under ett scenario med motspel och upptrappning av en händelse. Testar ledningsförmågan, mötesdisciplin, struktur, prioriteringar, kommunikation, roller och ansvar
Samverkans- övning
Genomförs för att öva samverkan med andra aktörer lokalt och regionalt
Stabsavdelningen/säkerhet kan bistå med stöd vid mindre övningar i form av:
- Planering - Genomförande - Utvärdering
Vid större övningar kan det krävas mer resurser eller externt stöd. Rådgör alltid med stabsavdelningen/säkerhet innan.
Verksamhet 2016 2017 2018
Utbildning Övning Utbildning Övning Utbildning Övning Krisledningsnämnd Kommunens
krisorg.
Stabsmetodik
Stabsmetodik Kriskom- munikation
Spelövning Stabsmetodik Table top Samverkans- övning Krisledningsstaben Stabsmetodik Table
top Stabsmetodik Kriskom- munikation
Spelövning Stabsmetodik Table top Samverkans- övning Kommunikations-
avdelningen
Kommunens krisorg.
Stabsmetodik
Table top
Kriskom- munikation
Spelövning Stabsmetodik Table top Samverkans- övning Förvaltningens
ledningsgrupp
Kommunens krisorganisation
Stabsmetodik Socialkontor (SOC) Kommunens
krisorganisation
Table top
Stabsmetodik Stabsmetodik Spelövning Utbildningskontor
(UK)
Kommunens
krisorganisation Table
top Stabsmetodik Stabsmetodik Spelövning Teknik- och
servicekontor (TSK)
Kommunens
krisorganisation Table
top Stabsmetodik Stabsmetodik Spelövning SEVAB (ESEM) Kommunens
krisorganisation Stabsmetodik
Vid behov Spelövning Vid behov Samverkans- övning
SFAB Kommunens
krisorganisation
Stabsmetodik Table top Vid behov
Kontinuerliga övningar
- Larm- och startövningar sker kontinuerligt varje år för krislednings- och kommunikationsstaben - Larm- och startövningar för krisledningsnämnden sker minst vartannat år
- Tekniska system som Rakel, krisapp och reservkraft ska testas och övas varje år
- Tjänsteman i beredskap (TiB) ska utbildas och övas kontinuerligt för sitt uppdrag, minst en gång per år
I Strängnäs kommun utbildar och övar vi för att:
• Öka tryggheten i kommunen
• Förbättra förmågan att leda och samverka
• Testa och utveckla våra krislednings- och beredskapsplaner
• Bli bättre på tekniska
kommunikationssystem som till exempel Rakel
Vi övar och utbildar för våra medborgare!
Exempel på övning Larm- och startövning
• Övande enhet: Krisledningsstaben
• Typ av övning: Larm och startövning
• Mål med övning: Testa förmåga att snabbt organisera sig och ta fram en lägesbild för händelsen
• Syfte med övning: Säkerställa vilka funktioner som finns tillgängliga vid en given tidpunkt, hur snabbt samling sker, kontrollera att framtagna dokument används, testa om tidsaspekter är rimliga vid uppstart samt att kunna
utvärdera en övning effektivt.
Indikatorer för att utvärdera övning
• Fanns alla tillgängliga?
• Vem kallade in resurserna?
• Hur lång tid tog det att få tag på alla?
• Hur lång tid tog det att samlas?
• Hur såg ledningsförmågan ut?
• Vem ledde arbetet?
• Hur var mötesstrukturen?
o Följdes en given struktur?
o Förstod alla inblandade syftet med mötet?
o Fastställdes det ett tydligt mål med mötet?
• Hur lång tid tog det att få igång krisledningsrummet?
o Vem ordnade det?
• Fanns krisledningsplanen tillgänglig?
o Användes den?
• Fanns kommunikationsplanen tillgänglig?
o Användes den?
• Fanns tillräcklig kompetens för att analysera händelsen?
o Vilken kompetens saknades?
o Hur kom man fram till detta?
• Hur lång tid tog det att få fram en lägesbild?
o Hur såg den ut? (Karta, textbeskrivning m.m.) Förbättringsområden
• Vad behöver förbättras?
o Hur ska förbättringarna prioriteras?
o Vem ska göra det?
o Hur rapporteras förbättringen?
• Vad ska vi fortsätta med?
• Vad behöver ändras?
