Landstingsstyrelsen PROTOKOLL
D A T U M D I A R I E N R
2009-11-10 LS-LED09-620
Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se
§ 168 Riktlinjer för hälsofrämjande insatser riktade till personal
Landstingsstyrelsens beslut
1. Landstingsstyrelsen fastställer föreliggande Riktlinjer för hälsofrämjande insatser riktade till personal.
Ärendebeskrivning
Landstingsfullmäktige fastställde 2006 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland.
Kommentar
Föreliggande riktlinjer handlar om landstingets ansvar som arbetsgivare att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen.
Ärendet har behandlats i landstingsstyrelsens personalutskott
Bilaga
1. Riktlinjer för hälsofrämjande insatser riktade till personal.
2. Protokoll Personalutskottet 2009-08-20
Protokollsutdrag via webbavisering till Samtliga verksamheter
Protokollsutdrag dokument till Akten
LS-LED09-620
”FÖRSLAG”
Bilaga 1 LS § 168/09
RIKTLINJER FÖR HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER RIKTADE TILL
PERSONAL
INLEDNING
Landstinget Sörmland antog 2006 ”Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland” (förkortad PHL). Policyn omfattar de tre målområdena insatser riktade till befolkning, individ samt personal. Målet insatser riktade till personal har följande övergripande inriktning:
”Landstinget Sörmland ska ha en arbetsmiljö som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa”.
Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006
Vidare fastställs:
”God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. Det innebär också att arbetstagaren tar ett eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö”.
Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006.
Hälsofrämjande arbetsplats inom Landstinget Sörmland Hälsofrämjande arbetsplats är ett begrepp som symboliserar det ansvar som landstinget som arbetsgivare tar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. Detta innebär att chefer ska underlätta och entusiasmera medarbetare att ta ansvar för sin egen hälsa samt medverka till en god arbetsmiljö.
I Landstinget Sörmland är hälsofrämjande arbetsplatser en arbetsplats där medarbetare och ledare gemensamt gynnar den egna hälsan, förebygger ohälsa och skador och stödjer återgång till arbetet efter sjukdom. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska innehålla de tre perspektiven: främja, förebygga och återskapa. De ska integreras och värderas lika. Under de kommande åren ska särskild fokus läggas på det främjande perspektivet.
Tre perspektiv
1. att bibehålla och utveckla hälsa - Främja
2. att undanröja risker för ohälsa och skador - Förebygga 3. att bota/lindra/rehabilitera ohälsa – Återskapa
Insatser behövs på såväl individ- arbetsgrupp som organisationsnivå.
ORGANISATION
GRUPP
INDIVID
RISK FRISK
FRÄMJA FÖREBYGGA ÅTERSKAPA
RISK SJUK
ÅTERSKAPA LANDSTINGET SÖRMLAND
EN HÄLSOINRIKTAD ARBETSGIVARE
Bakgrund Hälsofrämjande arbetsplats
På 90- talet startade det europeiska nätverket för hälsofrämjande arbetsplatser, the European Network for Workplace Health Promotion, där andra kategorier än de som traditionellt stod för
”arbetsmiljösystemet” möttes och diskuterade arbetsplatsrelaterad hälsa (Källestål m fl 2004)*. Syftet med nätverket var att identifiera och sprida goda exempel på hälsofrämjande aktiviteter på
arbetsplatser genom ett erfarenhets- och kunskapsutbyte. Samtidigt med detta kom begreppet hälsofrämjande arbetsplatser till Sverige.
I Folkhälsopolitisk rapport (2005)* finns förslag som är särskilt angelägna i det nationella folkhälsoarbetet. De hot mot folkhälsan som lyfts fram är nedsatt psykisk hälsa, höga ohälsotal i arbetslivet, övervikt och låg fysisk aktivitet samt stigande alkoholkonsumtion. De prioriterade förslagen som ges gäller insatser riktade mot hoten. Ett prioriterat förslag inom Målområde 6, Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, är att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet stärks i sjukvårdens basarbete, med fokus på hur levnadsvanor påverkar hälsan.
*Taget ut Rapport Hälsofrämjande arbetsplatser, temagruppen HFA, 2009
Ur den synpunkten är det allvarligt att just hälso- och sjukvårdens egen personal visar tecken på en
försämrad hälsa. Ansvaret för den egna personalens hälsa får en särskild betydelse när arbetsgivaren är expert i hälsa och är därmed en trovärdighetsfråga. Arbetsgivaren ska därför främja en positiv
hälsoutveckling hos den egna personalen och vara föregångare i samhället vad gäller hälsofrämjande miljöer och arbetsplatser (Inriktningsrapport, Landstinget Halland, 2005)*.
Hälsofrämjande processer startar på arbetsplatsen i samband med att man börjar uppmärksamma varandras hälsa och hur man mår på jobbet. Hälsan påverkas av många olika faktorer såsom livsstil, genetiska förutsättningar, förmågan att hantera den egna stressen, trivsel på arbetsplatsen, upplevelse av välbefinnande etc. På
arbetsplatsen är ett positivt och stödjande arbetsklimat, delaktighet och inflytande rörande arbetets utformning samt tydliga mål och samsyn viktiga faktorer som har betydelse för hälsa och trivsel. Ser man till arbetsförmågan hos den enskilde individen, måste en balans finnas mellan krav och resurser såväl inom privatlivet som i
arbetslivet, för att hälsan skall främjas.
Lindberg (2006)* har i sin avhandling visat på hälsofrämjande
faktorer, i både arbetslivet och privatlivet, som kan främja en hållbar framtida arbetsförmåga. Faktorer som var associerade med hög arbetsförmåga (beskrivet som ingen sjukfrånvaro) var regelbunden fysisk träning, antal arbetstimmar, god inställning till arbetet, tydlig roll, låga psykologiska krav och positiv feedback från överordnade.
Organisationens roll i att skapa en hälsofrämjande arbetsplats blev då bland annat att ge möjlighet att utöva ledarskap på ett bra sätt, att ha tydliga mål, att ge feedback på arbetsinsatser, att kontinuerligt erbjuda vidareutbildning/utveckling och att erbjuda väl avpassad friskvård. En liknande studie av Aronsson & Lindh (2004)* visar att rätt yrke och rätt arbetsplats, stöd från chef, ingen tidspress (dvs. tvungen dra in på luncher, arbeta över, ta med arbete hem), känsla av kontroll, resurser för att göra ett bra jobb samt att vara nöjd med kvaliteten på utfört arbete var predicerande faktorer i arbetslivet för långtidsfriska.
Predicerande faktorer i privatlivet och hemmiljön var
kontantmarginal, rimlig arbetsbelastning samt goda relationer till närstående.
* Taget ur Rapport Hälsofrämjande arbetsplatser, temagruppen HFA, 2009
Thomson & Menckel (1997)* har formulerat en svensk definition av hälsofrämjande på arbetsplatser: Hälsofrämjande på arbetsplatser inkluderar alla de ansträngningar som sker i alla sammanhang där individer arbetar, och som syftar till att öka välbefinnande och hälsa.
Hälsofrämjande befattar sig med orsaker till ohälsa, men fokuserar på möjligheter till god hälsa. Hälsofrämjande på arbetsplatser syftar till att möjliggöra för arbetande människor att utveckla en god hälsa och goda hälsorelaterade beteenden.
Den sk Luxemburgdeklarationen som the European Network for Workplace Health Promotion antagit, beskriver en hälsofrämjande arbetsplats som en gemensam satsning av arbetsgivare, arbetstagare och samhället för att förbättra hälsan och välbefinnandet för
människor i arbetslivet.
Detta menar man kan uppnås genom en kombination av förbättring av arbetsorganisationen och arbetsmiljön, främjande av aktiv
medverkan och uppmuntran till personlig utveckling (Menckel &
Österblom 2000)*. På Folkhälsoinstitutets hemsida under Mål 4 kan man läsa följande: ” Att förebygga ohälsa är ett steg på vägen mot målet ökad hälsa i arbetslivet. Det räcker dock inte. Det behövs även insatser som främjar hälsa i arbetslivet. Begreppet Hälsofrämjande arbetsplatser står för arbetsplatser som dels inte producerar ohälsa, dels är arena för hälsofrämjande synsätt och aktiviteter i vid mening.
I det svenska nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, med för närvarande 33
medlemssjukhus/medlemsorganisationer, bildades 2005 ett antal temagrupper, däribland en temagrupp för HälsoFrämjande Arbetsplatser. HFA-gruppen har antagit en egen definition på hälsofrämjande arbetsplats:
”Hälsofrämjande arbetsplatser fokuserar på god hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering; på individ-, grupp- och
organisationsnivå”.
* Taget ur Rapport Hälsofrämjande arbetsplatser, temagruppen HFA, 2009
FRÅN ORD TILL HANDLING
I Landstinget Sörmland kommer aktiviteter successivt införas som syftar till att stimulera arbetsplatser att fokusera på god hälsa, förebygga ohälsa och stödja rehabilitering på individ, grupp och organisationsnivå.
Med start 2009 och fortsättning under 2010
Stimulans och stöd för att främja hälsofrämjande aktiviteter på arbetsplatser
● Livslunken – Medarbetare erbjuds att delta i en stegtävling under våren 2009 samt hösten 2009 samt med eventuell fortsättning under 2010. Insatsens mål är att stimulera motion som en naturlig del av vardagen och även bidra till gemenskap på arbetsplatsen.
Tävlingsform med stimulanspris samt utlottning av priser till alla som deltar. Antal deltagare kommer att följas upp vid vår respektive
hösttävling samt intervjuer med slumpmässigt utvalda lag/medarbetare kommer att genomföras.
● Möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd - för delfinansiering av hälsofrämjande aktiviteter i arbetsgrupper. Arbetsplatser ska erbjudas att ansöka om delfinansiering av gruppinsatser. Insatserna ska utifrån arbetsgruppens behov syfta till att öka välbefinnande och hälsa. Hälsofrämjande på arbetsplatser syftar till att möjliggöra för arbetande människor att utveckla en god hälsa och goda
hälsorelaterade beteenden. Insatserna kan variera men gärna hållas inom samma områden som definierats i PHL. Dessa områden är fysisk aktivitet, kost, tobak, alkohol och droger samt även psykisk hälsa.
● Hälsodiplomering – Arbetsplatser ska erbjudas möjlighet att skapa ett långsiktigt och effektivt hälsofrämjande arbete. Genom att ansöka om att få hjälp av Korpen att stämma av och strukturera upp sitt hälsoarbete och efter ett aktivt arbete bli diplomerad som en hälsofrämjande arbetsplats. Arbetssättet anpassas efter önskemål och behov av insatser. En coach från Korpen ger vägledning under hela hälsodiplomeringsprocessen. Möjlighet till workshops, strategimöten och rådgivning utifrån arbetsplatsens behov. För att bli
hälsodiplomerad måste man se över och arbeta med hälsa inom fyra områden: vision, strategi, organisation samt friskvård och rekreation.
Dessa områden har sitt ursprung i vad som i forskning och erfarenhet
har visat sig känneteckna en hälsofrämjande arbetsplats. Metoden har utarbetats av Rikskorpen i samverkan med Folkhälsoinstitutet.
Med start 2009 och på lång sikt.
Integrera det främjande perspektivet
● Arrangera en kompetensdag med tema hälsofrämjande arbetsplats för Personalchefer och PA-konsulter.
● Vid alla utbildningstillfällen för medarbetare och chefer, t.ex. vid arbetsmiljöutbildningar och utbildningar för blivande och nyblivna chefer, presentera en kort introduktion om hälsoorienteringens syfte och mål; varför hälsoorientering, vad innebär det i praktiken, hur kan vi göra? Att förse medarbetare och chefer med goda exempel och förebilder samt att förmedla lyckade koncept som kan testas på hemmaplan.
● Utveckla stöd till chefer för att kunna hålla hälsofrämjande
medarbetarsamtal t.ex. ställa frågor kring motion, kost, alkohol, tobak, alkohol och droger och psykisk hälsa. Utbilda chefer i motiverande samtal (MI).
● Utveckla en hälsofrämjande metod tillsammans med
företagshälsovården i kontakten med landstingets medarbetare som kan innehålla t.ex. MI, hälsofrågor och fysisk aktivitet på recept.
● Uppmärksamma återhämtning som en viktig hälsoaspekt vid planering av t.ex. schemaläggning.
● Se över friskvårdspolicyn och samarbetet med landstingets fritidsföreningar.
● Utveckla en intern hälsodiplomering.
● Utveckla ett hälsofrämjande pris.
ANSVAR
Ansvarsfördelningen för arbetsuppgifter på koncern-, verksamhets- och arbetsplatsnivå följer ”Ansvars- och uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter inom Landstinget Sörmland”.
Personalutvecklingsenheten ska stödja och driva utvecklingsarbetet.
SAMVERKAN
Personalutvecklingsenheten ska samverka med ansvariga för delmålen för befolknings- respektive individmålen i policyn för det
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland.
RESURSER
Särskilda medel har avsatts för personalmålet utifrån policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och förvaltas av Landstingets Ledningsstab, Personalutvecklingsenheten.
För år 2009, 1,5 Mkr.
UPPFÖLJNING
Former och stöd för uppföljning av det främjande personalarbetet ska utvecklas. Kvalitetssäkring utifrån policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet samordnas med individ- och
befolkningsperspektivet.
Referenser
Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, 2006
Rapport Hälsofrämjande arbetsplatser, temagruppen HFA, 2009
Ansvars- och uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter inom Landstinget Sörmland, 2006
Bilaga 2 LS § 168/09
