Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät Landstinget Sörmland Nyköping

(1)

Personalenkät 2012

(2)

Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012

Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping

magnus.leivik@dll.se

2013-08-28

(3)

Moderaterna i Landstinget Sörmland presenterar:

Personalenkät 2012

(4)

Innehåll

FÖRORD ... 8

SAMMANFATTNING... 9

OM ENKÄTEN ... 12

OM RESPONDENTERNA... 13

1.HUR LÄNGE HAR DU VARIT ANSTÄLLD VID LANDSTINGET SÖRMLAND... 14

Anställningstid efter kön ... 14

Anställningstid efter tjänst... 15

Anställningstid och förvaltning ... 15

Anställningstid efter anställningsform... 16

Anställningsform efter anställningstid... 17

2.KÖN... 18

Kön och anställningstid ... 18

3.ÅLDER... 20

Födelseår ... 20

Födelseår och kön... 20

4.VILKEN ÄR DIN HUVUDSAKLIGA TJÄNST... 21

Yrkeskategori och kön... 21

Kön efter huvudsaklig tjänst... 21

5.VID VILKEN FÖRVALTNING ARBETAR DU?... 22

Förvaltning och kön - fördelning... 22

Förvaltning och kön - antal... 22

6.VILKEN ANSTÄLLNINGSFORM HAR DU?... 23

Anställningsform ... 23

Anställningsform och kön - fördelning... 23

Anställningsform efter anställningstid... 24

Anställningsform efter förvaltning ... 24

Anställningsform efter yrkeskategori ... 25

7.ENLIGT DITT ANSTÄLLNINGSAVTAL, VILKEN SYSSELSÄTTNINGSGRAD HAR DU? ... 26

8.I VERKLIGHETEN, HUR MYCKET HAR DU JOBBAT (SYSSELSÄTTNINGSGRAD) SENASTE TRE MÅNADERNA?... 28

Faktisk sysselsättningsgrad efter kön ... 28

Faktisk sysselsättningsgrad efter anställningstid ... 28

Faktisk sysselsättningsgrad efter förvaltning... 29

Faktisk sysselsättningsgrad efter yrkeskategori... 29

9.OM DU FICK VÄLJA SJÄLV, HUR MYCKET SKULLE DU VILJA ARBETA? ... 30

Önskad sysselsättningsgrad efter kön ... 30

Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid... 30

Önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori ... 31

Önskad sysselsättningsgrad efter förvaltning ... 31

JÄMFÖRELSE MELLAN FORMELL, FAKTISK OCH ÖNSKAD SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 32

Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter kön... 32

Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori ... 32

Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid... 33

(5)

10.MELLAN VILKA KOMMUNER PENDLAR DU I FÖRSTA HAND? ... 35

Pendlare efter bostadsort - antal ... 35

Pendlare efter bostadsort - fördelning... 35

Arbetsort efter bostadsort ... 36

Bostadsort efter arbetsort... 37

Andel anställda av befolkningen ... 38

11.VILKET ELLER VILKA ÄR DE VANLIGASTE FÄRDSÄTTEN DU RESER MED TILL DIN ARBETSPLATS? ... 39

12.VIKTIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅKA BUSS ISTÄLLET FÖR BIL. ... 42

Åtgärder för att åka buss istället för bil ... 42

Åtgärder för att åka buss istället för bil efter kön ... 43

Åtgärder för att åka buss istället för bil efter anställningstid ... 44

Åtgärder för att åka buss istället för bil efter förvaltning ... 44

Åtgärder för att åka buss istället för bil efter yrkeskategori ... 45

FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅKA BUSS ISTÄLLET FÖR BIL... 46

Fler avgångar under dagen (större flexibilitet) ... 46

Avgångar på tider som bättre passar mig... 48

Ny busslinje/hållplats närmare bostaden ... 50

Ny busslinje/hållplats närmare arbetet... 52

Kortare restid och/eller färre byten... 54

Bättre komfort ... 56

Billigare månadskort ... 58

Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet)... 60

Bättre möjlighet att arbeta ombord ... 62

13.VIKTIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT DU SKULLE ÅKA TÅG ISTÄLLET FÖR BIL... 64

FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDER FÖR ÅKA TÅG ISTÄLLET FÖR BIL... 68

Bättre komfort ... 76

14.VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA BUSSTRAFIKEN?... 82

FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA BUSSTRAFIKEN... 85

Avgångar på tider som bättre passar mig ... 87

Ny busslinje/hållplats närmare bostaden ... 89

Ny busslinje/hållplats närmare arbetet ... 91

Bättre komfort ombord... 97

Bättre möjlighet att arbeta ombord... 101

15.VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA TÅGTRAFIKEN? ... 103

FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA TÅGTRAFIKEN... 106

Bättre komfort ombord ... 114

(6)

ENKÄTSVAR: MEDARBETARSKAP... 121

16.DELAKTIGHET.…... 121

Jag kan påverka min arbetsplats ... 122

Jag känner mig delaktig och lyssnad till på min arbetsplats ... 124

Jag känner mig delaktig i arbetet med budgeten på min arbetsplats... 126

Jag blir uppskattad när jag för fram synpunkter om min arbetsplats ... 128

Mina synpunkter tas väl om hand av berörda chefer ... 130

17.INFORMATION. … ... 133

Arbetsplatsträffarna är en viktig informationskälla för mig ... 133

Intranätet (Insidan) är en viktig informationskälla för mig... 135

Personaltidningen (Sörmlandstinget) är en viktig informationskälla för mig... 137

Mina chefer informerar regelbundet om nya beslut... 139

18.HUR NÖJD ÄR DU MED KOMMUNIKATIONEN MED…... 143

Enhetschef ... 143

Förvaltningschef ... 145

Landstingsledning (tjänstemän)... 147

Förtroendevalda (politiker)... 149

19.EKONOMI... 153

Ekonomin har generellt för stor betydelse i viktiga beslut ... 153

Ekonomin har generellt för liten betydelse i viktiga beslut ... 155

Jag är väl insatt i landstingets ekonomi ... 157

Jag är väl insatt i min arbetsplats ekonomi (enhet/avdelning) ... 159

Jag vet hur jag själv konkret kan påverka ekonomin på min arbetsplats ... 161

20.ARBETSMILJÖ.… ... 165

Jag anser att det är en god arbetsmiljö på min arbetsplats ... 166

Min enhet arbetar med arbetsmiljöfrågor på ett bra sätt ... 168

Jag har blivit diskriminerad/negativt behandlad på min arbetsplats senaste sex månaderna ... 170

Jag har uppmärksammat att någon annan medarbetare blivit diskriminerad/negativt behandlad på min arbetsplats senaste sex månaderna... 172

21.MÅLSTYRNING. ... 175

Jag har personliga och individuella mål som jag arbetar efter... 176

Jag känner väl till målen i nämndbudgeten ... 182

Jag känner väl till de strategiska målen i landstingsbudgeten ... 184

22.MEDARBETARSKAP... 187

Jag har haft ett medarbetarsamtal senaste 12 månaderna ... 187

Jag har haft ett lönesamtal senaste 12 månaderna ... 189

23.ARBETSGIVARE. ... 193

Jag trivs bra på min arbetsplats... 194

Jag är överlag nöjd med Landstinget Sörmland som arbetsgivare... 196

Jag rekommenderar personer jag känner att söka jobb i Landstinget Sörmland... 200

Jag rekommenderar personer jag känner att utbilda sig till mitt yrke... 202

24.KOMPETENSUTVECKLING. ... 209

Jag får ofta chans att utbilda och fortbilda mig i min tjänst... 210

Jag har en skriftlig plan för mina kommande utbildningar... 212

Hela min kompetens kommer till användning i min tjänst ... 214

Jag har tillräcklig kompetens för att utföra mina arbetsuppgifter väl ... 216

(7)

25.LÖNER OCH VILLKOR. ... 219

Landstinget erbjuder mig bra personalförmåner... 220

Min lön ligger i linje med motsvarande tjänst i andra landsting... 222

Min lön ligger i linje med motsvarande tjänst hos privata arbetsgivare ... 224

För mig är det ekonomiskt lönsamt med vidareutbildning ... 226

26.VILKEN NYTTA SKULLE DU HA AV BARNOMSORG (DYGNET RUNT) I ANSLUTNING TILL SJUKHUSEN? ... 229

ENKÄTSVAR: FÖRDJUPNING – KORSFILTRERING ... 233

JAG ÄR ÖVERLAG NÖJD MED LANDSTINGET SÖRMLAND SOM ARBETSGIVARE... 233

JAG TÄNKER ELLER HAR NYLIGEN TÄNKT SLUTA I LANDSTINGET SÖRMLAND... 252

JAG HAR HAFT ETT MEDARBETARSAMTAL SENASTE 12 MÅNADERNA... 274

27.VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE?... 297

28.HAR DU ANDRA KOMMENTARER TILL OSS?... 299

DIAGRAM ... 301

FÖRKORTNINGAR ... 310

SLUTORD ... 311

BILAGOR... 312

BILAGA 1.FRÅGEFORMULÄR... 312

BILAGA 2.INBJUDAN... 321

(8)

Förord

Under 2011 och 2012 hade vi fokuserat en del av vårt politiska arbete på personal- och arbetsgivarfrågor. Vår slutsats var att landstinget inte visste tillräckligt mycket om de

anställda, deras situation och deras åsikter. Vi ville veta mer och bestämde oss för att göra en egen personalenkät, och resultatet håller du nu i handen.

Gensvaret blev betydligt större än vad vi hade förväntat oss. Vi hoppades på att ett par hundra skulle svara på enkäten, kanske fem hundra. När vi passerat tusen svar var vi överväldigade.

Vi vill vara helt öppna med resultatet av enkäten, på samma sätt som respondenterna har varit.

Resultatet är inte vårt, utan tillhör dem som svarat. Rapporten innehåller ingen analys eller politiska kommentarer från vår sida. Det är en renodlad presentation. Vi vill hålla den så.

Vi vill sprida resultatet till alla som är intresserade och hoppas att det bidrar till en ökad kunskap och vilja att förbättra landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare. Målet är att bidra till diskussionen om landstingets arbetsgivarpolitik, och vi tänker fortsätta att arbeta aktivt på ett konstruktivt sätt med konkreta förslag.

Jag har många att tacka för genomförandet av enkäten och som kommit med kloka råd. Men jag är ensam ansvar för alla fel och brister, och i ett så här omfattande material som det visade sig bli, är jag övertygad om att de är åtskilliga. Skicka gärna ett mail om du hittar fel.

Ett varmt och personligt tack till alla som valde att delta i enkäten!

Magnus Leivik

GRUPPLEDARE (M)

(9)

Sammanfattning

Moderaterna vid Landstinget Sörmland har i juni 2012 genomfört en internetbaserad enkät riktad till alla anställda inom landstinget. Av 8 025 personer svarade 1 728, vilket ger en svarsfrekvens på 21,53 procent. För en totalundersökning innebär det att svarsfrekvensen är för låg för att kunna dra generella slutsatser om hela undersökningsgruppen.

Resultaten, som vi tror är intressanta, måste tolkas med försiktighet. Likväl redovisar vi ofta svaren ned till två decimaler, i en strävan efter högst tänkbara transparens. Enkäten visar bara vad de som svarat tycker. Det skulle emellertid bli oläsbart att i varje mening skriva ut det.

När det har varit möjligt har vi filtrerat svaren efter följande urval: kön, anställningstid, förvaltning och yrkeskategori. Vi är medvetna om att underlaget för vissa yrkeskategorier tenderar att bli väldigt lågt, och därmed inte tillförlitligt som generella slutsatser. Men vi väljer ändå att redovisa alla uppgifter, öppet och transparent.

Enkätsvaren visade att könsfördelningen var 78,18 procent kvinnor och 21,82 procent män, samt att sysselsättningsgraden var 94,06 procent. Andelen respondenter med

tillsvidareanställning var 92,04 procent.

Enligt årsredovisningen för år 2012 var andelen kvinnor 78 procent, och män 22 procent.

Sysselsättningsgraden var 94,4 procent och andelen tillsvidareanställda var 91,4 procent. Så till vida bedömer vi att urvalet är relativt representativt för personalen i stort.

Ett särskilt tema för undersökningen handlade om pendling och arbetsresor. Nästan 60 procent av de svarande åker ofta bil till arbetet, följt av cykel med 40 procent. Knappt 7 procent åker buss och 6 procent åker tåg (flera svarsalternativ kunde anges).

Vi ställde frågan till dem som ofta åkte bil, vilka åtgärder som var viktigast för att de istället skulle åka kollektivt. De viktigaste bussåtgärderna är avgångar på bättre tider, fler avgångar och billigare månadskort. På tågsidan fick även åtgärden ökad punktlighet högt betyg.

Inom området delaktighet var det relativt få som gav det högsta betyget, mellan 6 och 13 procent. Fler känner sig delaktiga och lyssnade till, än vad som svarar att de kan påverka arbetsplatsen. Bland beteendevetare och medicinska sekreterare är det en hög andel som

(10)

svarar att de inte kan påverka. Få inom sjukvården har svarat att de kan påverka arbetsplatsen.

Många uppger att de inte är delaktiga i budgetarbetet.

Av informationskällor utgör arbetsplatsträffarna den viktigaste och personaltidningen den minst viktiga. Var fjärde respondent svarade att de instämde helt i påståendet att deras chefer regelbundet informerar om nya beslut. Nyanställda och anställda inom Folktandvården hade en högre andel som instämmer helt i det påståendet.

Enkäten visar att kommunikationen med enhetschefen får högst betyg, jämfört med förvaltningschef, landstingsledning och politiker. Nöjdheten minskar generellt med ökad anställningstid. Den visar också att man trivs bättre på arbetsplatsen, men är mindre nöjd med landstinget som arbetsgivare.

Nästan var tredje respondent svarar att ekonomin har generellt för stor betydelse i viktiga beslut, särskilt inom vårdyrken. Få tycker att ekonomin har för liten betydelse. Knappt tre procent svarar att de känner sig väl insatta i landstingets ekonomi, medan drygt 13 procent är väl insatta i enhetens ekonomi.

Ungefär lika många, 12 procent, svarar att de vet hur de själva kan påverka ekonomin. Här utmärker sig Folktandvården, där nästan 40 procent, svarar att de vet hur de kan påverka ekonomin. Bland yrkesgrupperna, har medicinska sekreterare och beteendevetare högst andel som svarar att de inte vet hur de kan påverka.

Drygt 16 procent av respondenterna svarar att de tycker att det är en god arbetsmiljö, men något färre tycker att själva arbetsmiljöarbetet fungerar bra. Män är generellt mer nöjda än kvinnor, och nyanställda mer nöjda än de som arbetat länge. Chefer är mest nöjda.

Knappt 3 procent svarar att de blivit diskriminerade eller negativt behandlade de senaste sex månaderna. Nästan 8 procent av medicinska sekreterare instämmer helt i påståendet.

Karsudden är den förvaltning som har högst andel, 5 procent, och kulturförvaltningen den lägsta andelen, 0 procent.

Var femte svarar att de har personliga mål, men bara 4 procent svarar att deras lön påverkas av hur väl de når målen. Mer än var tredje respondent svarar att de inte alls instämmer i påståendet. Kunskapen om målen sjunker med ökade avstånd. Drygt 20 procent känner väl till målen för sin enhet, men bara 3 procent känner väl till målen för nämnden respektive

landstinget.

(11)

Nästan tre av fyra har haft ett medarbetarsamtal och drygt varannan ett lönesamtal det senaste året. Av dem som arbetat 10-14 år har 8 av 10 haft medarbetarsamtal och 6 av 10 haft

lönesamtal. Högst andel som haft medarbetarsamtal är sjuksköterskor och tandvårdspersonal.

Ungefär var tredje person svarade att de trivs på sin arbetsplats, och varannan svarade att de mestadels trivs. De som trivs minst har jobbat 5-9 år i landstinget. På frågan om de är nöjda med landstinget som arbetsgivare svarade 7 procent instämmande, och 10 procent att de inte gör det. Minst nöjda är de anställda vid länssjukvården, av sjuksköterskorna svarade 1,7 procent att de är nöjda med landstinget som arbetsgivare.

7 procent svarade att de rekommenderar andra att söka jobb i landstinget, samtidigt som 21 procent inte gör det. Däremot svarar nästan 20 procent att de rekommenderar andra att utbilda sig till yrket. Drygt 10 procent svarar att de funderar på att sluta. Gruppen läkare har en hög andel, 13 procent, som överväger att sluta – och samtidigt den lägsta andelen som inte överväger att sluta. De allra flesta, över 80 procent, svarar dock att de inte vill byta yrke.

Beträffande kompetensutveckling, svarade 9 procent att de ofta får chans att utbilda och fortbilda sig i tjänsten. Drygt 3 procent svarade att de har en skriftlig utbildningsplan. Män svarar oftare att de får chans till utbildning än kvinnor. Bland cheferna svarar var fjärde att de ofta får chans att utbilda sig, medan hos medicinska sekreterare är siffran 1,6 procent.

Det är få som anser att landstinget har bra personalförmåner. Av respondenterna instämmer 2,6 procent i påståendet att förmånerna är bra och 2,7 procent svarade att det finns bra

karriärvägar. 3,4 procent svarade att deras lön ligger i linje med motsvarande tjänst hos andra landsting och 1,1 procent att den är i linje med hos privata arbetsgivare.

Flera grupper med vårdyrken är det ingen, lägre än 1 procent, som instämmer helt i påståendet att förmånerna är bra: medicinska sekreterare, sjuksköterskor, läkare, beteendevetare och paramedicinare. Flera av dem svarar också att lönen inte ligger i linje med andra arbetsgivare.

På frågan om barnomsorg, svarade 6,7 procent att de skulle ha stor nytta av barnomsorg (dygnet runt) vid sjukhusen, och ytterligare 5,0 procent att de skulle ha liten nytta.

(12)

Om enkäten

Metod: Internetbaserad enkät med inbjudan via e-post.

Leverantör: SurveyMonkey.com

Avsändare: Moderaterna stod som tydlig avsändare i inbjudan, till och med i ämnesraden.

Period: Enkäten öppnades den 4 juni 2012. En inbjudan (4 juni) och två påminnelser skickades (11 och 18 juni). Enkäten stängdes den 19 juni 2012

Enkätform: Totalundersökning

Urval: Alla anställda i Landstinget Sörmland med officiell e-postadress Antal förfrågningar: 8 040 personer fick enkäten

Antal svaranden: 1 728 svarade på enkäten

Antal som fullgjorde hela enkäten: 1 453 svarade på hela enkäten, med undantag för fritext- kommentarer vilka var frivilliga. Det innebär att 84,1 procent svarade på alla frågor.

Svarsfrekvens: 21,53 procent

Förvaltning Personer Svarande Andel

Hälso- och sjukvårdsförvaltning 5 950 1 253 21,06%

Karsudden 461 67 14,53%

LLS, FM-enheten. D-Data 380 114 30,00%

Habilitering och hjälpmedel 405 105 25,93%

Kultur och utbildning 125 33 26,40%

Folktandvården 440 98 22,27%

Landstingsservice 264 58 21,97%

8 025 1 728 21,53%

Lägst svarsfrekvens återfinns hos Karsudden (14,53%) och högst hos Landstingets ledningsstab (30,0%).

Den största förvaltningen, hälso- och sjukvården, hade en svarsfrekvens om 21,06 %.

Observera att hälso- och sjukvårdförvaltningen i denna fråga omfattar både länssjukvården och primärvården.

Källkritik:

1. Låg svarsfrekvens för att vara en totalundersökning

2. Alla anställda har inte lika tillgång till dator för att svara på en internetbaserad enkät.

3. Urvalet kan ha påverkats av att det är ett politiskt parti som är avsändare.

4. Mottagarna ombads att svara utanför arbetstid vilket kan påverka urvalet.

(13)

(14)

Om respondenterna

1. Hur länge har du varit anställd vid Landstinget Sörmland

Av respondenterna svarade 791 stycken eller 45,12 procent att de varit anställda 15 år eller längre vid Landstinget Sörmland.

Diagram 1. Anställningstid

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller länge

Av respondenterna svarade 113 personer eller 6,45 procent att de arbetat kortare tid än 1 år.

Anställningstid efter kön

Diagram 2. Antal kvinnor och män efter anställningstid

0 100 200 300 400 500 600 700

Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre

Kvinna Man

(15)

Antalet kvinnor respektive män som arbetat 15 år eller längre var 628 respektive 133 stycken.

Den näst största kategorin var de som arbetar 1-4 år, av vilka 212 var kvinnor och 85 var män.

Den minsta kategorin var de som arbetat kortare än 1 år, av vilka 82 var kvinnor och 31 var män.

Anställningstid efter tjänst Diagram 3. Anställningstid efter tjänst

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Administratör Beteendevetare

Chef Ekon

omi

Kultur och utbildning Läkare

Medicinsk sekreterare Parame

dicinare Service

Sjukskö terska

Tandvårdspe rsona

l

Tekniker Undersköterska

Annan , an

ge nedan

15 år eller längre 10-14 år 5-9 år 1-4 år Kortare än 1 år

De respondenter som i högst utsträckning (42,86%) svarade att de varit anställda kortare tid än ett år var de som arbetade som beteendevetare. Lägst andel (0,42 %) svarade att det arbetar som undersköterska.

De respondenter som i högst utsträckning (67,50%) svarade att de varit anställda längre tid än 15 år var de som arbetade som administratörer.

Anställningstid och förvaltning

Lägst andel respondenter (3,79%) som svarade att de varit anställda kortare tid en ett år arbetar vid Länssjukvården.

Högst andel (22,58%) som svarade att de varit anställda kortare än ett år vid landstinget arbetar vid kultur- och utbildningsförvaltningen.

(16)

Diagram 4. Fördelning av anställda efter anställningstid per förvaltning

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Folktan dvård

en i Sö rmlan

d AB

Habilitering oc h hjälpm

edel

Kultur, u tbildning

och friluft

Lands ting

ets ledningsstab Lands

tingss erv

ice A B

Länssjukv ården

Primä rvården

Region sjukhu

set Kars udd

en

15 år eller längre 10-14 år 5-9 år 1-4 år Kortare än 1 år

Lägst andel (19,35%) som svarade att de varit anställda 15 år eller länge arbetar vid kultur- och utbildningsförvaltningen.

Högst andel (48,41%) som svarade att de varit anställda 15 år eller länge arbetar vid Länssjukvården.

Anställningstid efter anställningsform

Diagram 5. Fördelning av anställningsform efter anställningstid

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Tillsvidare Tidsbegränsad Timanställning Inhyrd mm

Av dem som är tillsvidareanställda svarade 47,33 procent att de varit anställda 15 år eller längre.

(17)

Av dem som svarade att de har en tidsbegränsad anställning svarade 45,45 procent att de varit anställda 1-4 år och 10,10% svarade att de varit anställda mellan 5-9 år.

Av dem som svarat att de har en timanställning svarade 28,57 procent att de varit anställda 15 år eller längre.

Av dem som svarade att de arbetar som inhyrda uppger hälften att de arbetat kortare tid än 1 år, och var fjärde att de arbetat 5-9 år respektive 10-14 år.

Anställningsform efter anställningstid

Diagram 6. Fördelning av anställningsform efter anställningstid

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Tillsvidare Tidsbegränsad Timanställning Inhyrd mm

Högst andel (98,4 %) tillsvidareanställda finns i gruppen som har arbetar 15 år eller längre och lägst andel (54,7 %) finns i gruppen som har arbetat kortare tid än 1 år.

Av de respondenter som arbetat högst 1 år har 37,7 procent en tidsbegränsad anställning och 5,7 procent har timanställning. Av dem som har arbetat 10-14 år är 2,1 procent timanställda.

Av samtliga respondenter har 92,0 procent en tillsvidareanställning, 6,0 procent har en tidsbegränsad anställning, 1,7 procent har timanställning och 0,2 procent är inhyrda.

(18)

2. Kön

Av respondenterna svarade 1 347 personer eller 78,18 procent att de var kvinnor och 375 personer eller 21,82 procent att de var män.

Diagram 7. Kön.

Kön och anställningstid

Andelen män förändras efter anställningstiden. Högst andel män (28,62%) återfinns bland de anställda som svarat att de arbetat mellan 1-4 år. Lägst andel män (16,81%) återfinns bland dem som svarat att de arbetat 15 år eller längre vid Landstinget Sörmland.

Diagram 8. Andelen kvinnor och män efter anställningstid

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller länge

Man Kvinna

Kön och förvaltning

Kultur- och utbildningsförvaltningen har lägst andel kvinnor (1,60 %) och lägst antal män (2,70 %) i förhållande till det totala antalet anställda kvinnor och män i landstinget.

Länssjukvården har högst andel kvinnor (61,40 %) och män (43,40 %).

(19)

Den förvaltning som har högst skillnad mellan andelen kvinnor och män är Regionsjukhuset Karsudden, där 5,3 gånger fler män arbetar än kvinnor i förhållande till fördelningen i hela landstinget. Den förvaltning som har lägst skillnad är Folktandvården AB.

Diagram 9. Fördelning av kvinnor respektive män per förvaltning

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FM- enheten m.fl Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden

Kvinna Man

(20)

3. Ålder

Födelseår

Diagram 10. Ålder, procentuell fördelning efter födelseår

0,00%

0,50%

1,00%

1,50%

2,00%

2,50%

3,00%

3,50%

4,00%

193 9 elle

r tidigare 194

1 1943

1945 194

7 194

9 1951

1953 1955

195 7

1959 1961

1963 196

5 1967

1969 1971

197 3

197 5

1977 1979

198 1

198 3

1985 1987

198 9

199 1

1993 1995

Genomsnittliga födelseåret: 1968 Medianfödelseåret: 1963

Äldst: född 1939 Yngst: född 1996

Födelseår och kön

Diagram 11. Ålder, procentuell fördelning efter födelseår efter kön

0,00%

0,50%

1,00%

1,50%

2,00%

2,50%

3,00%

3,50%

4,00%

1939 eller tidigare 1941

1943 1945

1947 1949

1951 1953

1955 1957

1959 1961

1963 1965

1967 1969

1971 1973

1975 1977

1979 1981

1983 1985

1987 1989

1991 1993

1995

Kvinna Man

Medelfödelseåret för kvinnor: 1964 Medelfödelseåret för män: 1970 Medianfödelseåret för kvinnor 1962 Medianfödelseåret för män 1964

(21)

4. Vilken är din huvudsakliga tjänst

Den vanligaste tjänsten är sjuksköterska (22,50 %). Därefter följer annan tjänst (15,00 %) och undersköterska (14,20 %).

Minst antal respondenter har svarat beteendevetare (0,40 %) och ekonomi (1,10 %).

Yrkeskategori och kön

Diagram 12. Antal kvinnor respektive män per yrkeskategori

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Administratör Beteen

devetare Chef

Ekonomi

Medicinsk se kreterare

Param edicinare

Service Sjuksköterska

Tandvårdsper sonal

Tekniker Undersköterska

Annan , ange ned

an

Man Kvinna

Kön efter huvudsaklig tjänst

Den mest könsuppdelade tjänsten är medicinsk sekreterare där 100 procent har svarat att de är kvinnor. Därefter följer tekniker, paramedicinare och sjuksköterskor där 88-91 procent utgör det dominerande könet.

Den mest jämna fördelningen mellan kvinnor och män finns hos ekonomer och läkare.

Diagram 13. Fördelning av män och kvinnor efter huvudsaklig tjänst

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Administratör Beteendevetare

Chef Ekonomi

Medicinsk sekreterare Paramedicinare

Service Sjuksköterska

Tandvårdspersonal Tekniker

Undersköterska Annan, ange nedan

Man Kvinna

(22)

5. Vid vilken förvaltning arbetar du?

Den största förvaltningen är länssjukvårdsnämnden (57,50 %) och den minsta förvaltningen är kultur- och utbildningsnämnden (1,80 %).

Förvaltning och kön - fördelning

Diagram 14. Förvaltning efter kön, procentuell fördelning

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Kvinna Man Totalt

Av kvinnorna arbetar högst andel (61,40 % eller 815 personer) vid länssjukvården och av männen arbetar också den högsta andelen (43,50 % eller 160 personer) vid länssjukvården.

Förvaltning och kön - antal

Diagram 15. Antal svarande per förvaltning efter kön

0 200 400 600 800 1000 1200

Man Kvinna

(23)

6. Vilken anställningsform har du?

Anställningsform

Diagram 16. Anställningsform, antal

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

Tillsvidare (fast anställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Timanställning (behovsanställd) Inhyrd, konsult eller annat

Av respondenterna svarade 1 515 personer eller 92,04 procent att de hade

tillsvidareanställning. Av respondenterna svarade 99 personer eller 6,01 procent att de hade en tidsbegränsad anställning. 28 personer eller 1,70 procent hade timanställning samt 4 personer eller 0,24 procent svarade att de var inhyrda.

Anställningsform och kön - fördelning

Diagram 17. Fördelning av kvinnor och män efter anställningsform

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Tillsvidare (fast anställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Timanställning (behovsanställd)

Inhyrd, konsult eller annat

Kvinna Man

Av dem som svarat att de har en tillsvidareanställning uppger 92,70 procent att de är kvinnor, och 89,40 procent att de är män. Av dem som svarat att de har en tidsbegränsad anställning uppger 5,50 procent att de är kvinnor och 8,00 procent att de är män.

(24)

Anställningsform efter anställningstid Diagram 18. Anställningsform efter anställningstid

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Inhyrd, konsult eller annat Timanställning (behovsanställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Tillsvidare (fast anställd)

Av de respondenter som svarat att de varit anställda kortare tid än 1 år, uppger 54,7 procent att de är tillsvidareanställda. Den andelen ökar med anställningstiden, och av dem som varit anställda 15 år eller längre har 98,3 procent tillsvidareanställning.

Anställningsform efter förvaltning Diagram 19. Anställningsform efter förvaltning

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Habilitering och hjälpmedel Kultur, u

tbildn ing och friluft

Lands

tingets ledningsstab

Länssjukvårde n

Primärv ården

Folktandvården Landstingsserv

ice

Karsudden

Tillsvidare Tidsbegränsad Tim

Inhyrd mm

Folktandvården AB har den högsta andelen tillsvidareanställda (100 %), och

Primärvårdsförvaltningen den lägsta (83,40 %). Primärvårdsnämnden har den högsta andelen tidsbegränsade anställningar (13,60%) och Folktandvården AB har den lägsta andelen (0%).

(25)

Anställningsform efter yrkeskategori Diagram 20. Anställningsform efter yrkeskategori

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Chef Läkare

Medicinsk sekr etera

re

Sjuksk öterska

Unde rsköterska

Administrat ör

Beteen dev

etare Ekonom

i

Kultur oc h utbildning

Service

Paramedicinare Tan

dvård Tekniker

Annan

Tillsvidare Tidbegränsad Tim Inhyrd mm

Ekonomer och tandvårdspersonal har den högsta andelen tillsvidareanställningar (100 %).

Läkare har den lägsta andelen tillsvidareanställningar (76,90 %) och har samtidigt den högsta andelen tidsbegränsade anställningar (20,50 %)

(26)

7. Enligt ditt anställningsavtal, vilken sysselsättningsgrad har du?

Medeltalet på sysselsättningsgraden är 94,06 procent av en heltid.

Diagram 21. Formell sysselsättningsgrad efter kön

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kvinna Man

Män har något högre formell sysselsättningsgrad, 95,5 procent, jämfört med kvinnor, 93,7 procent.

Formell sysselsättningsgrad efter anställningstid

Diagram 22. Formell sysselsättningsgrad efter anställningstid

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

De som arbetat 15 år eller längre har den lägsta sysselsättningsgraden (93,31 %), och de som arbetat 5-9 år har den högsta (95,9 %).

(27)

Formell sysselsättningsgrad efter förvaltning

Den förvaltning som har den högst genomsnittliga formella sysselsättningsgraden (95,23 %) är landstingets ledningsstab och den med lägst sysselsättningsgrad (91,82 %) är primärvården.

Diagram 23. Formell sysselsättningsgrad efter förvaltning

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FM- enheten m.fl Länssjukvården Primärvården Folktandvården i Sörmland AB Landstingsservice AB Regionsjukhuset Karsudden

Formell sysselsättningsgrad efter yrkeskategori

Den yrkeskategori som har den högsta formella sysselsättningsgraden (100 %) är ekonomer, och den med lägst sysselsättningsgrad (85,00 %) är beteendevetare.

Diagram 24. Formell sysselsättningsgrad efter yrkeskategori

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Chef Läk

are

Me

dicinsk sekreterare Sjuksköterska

Undersköters ka

Administratör Beteend

evetare Ekonom

i

Kultur och utbildning Service

Paramedicinare Tandvårdsper

sonal Tekniker

Annan

(28)

8. I verkligheten, hur mycket har du jobbat (sysselsättningsgrad) senaste tre månaderna?

Den genomsnittliga faktiska sysselsättningsgraden de senaste tre månaderna är 96,34 procent.

Faktisk sysselsättningsgrad efter kön

Kvinnorna uppger att deras faktiska sysselsättningsgrad är 95,68 procent och männen att den är 98,77 procent.

Diagram 25. Faktisk sysselsättningsgrad efter kön

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kvinna Man Totalt

Faktisk sysselsättningsgrad efter anställningstid Diagram 26. Faktisk sysselsättningsgrad efter anställningstid

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

(29)

De som har arbetat kortare tid än 1 år har den lägsta faktiska sysselsättnings-graden (92,85 %) och de som har arbetat 1-4 år har den högsta sysselsättningsgraden (97,19 %).

Faktisk sysselsättningsgrad efter förvaltning Diagram 27. Faktisk sysselsättningsgrad efter förvaltning

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FM- enheten m.fl Länssjukvården Primärvården Folktandvården i Sörmland AB Landstingsservice AB Regionsjukhuset Karsudden

Den förvaltning som har den högsta faktiska sysselsättningsgraden (99,57 %) är kultur- utbildning och friluftsnämnden, och den som har den lägsta sysselsättningsgraden (92,58 %) är Folktandvården.

Faktisk sysselsättningsgrad efter yrkeskategori Diagram 28. Faktisk sysselsättningsgrad efter yrkeskategori

0 20 40 60 80 100 120

Chef Läk

are

Me

dicinsk sekreterare Sjuksköterska

Undersköters ka

Administratör Beteend

evetare Ekonom

i

Kultur och utbildning Service

Paramedicinare Tandvårdsper

sonal Tekniker

Annan, an ge nedan

De yrkeskategorier som uppger att de har höst faktisk sysselsättningsgrad (107 %) är chefer och läkare, och de med lägst sysselsättningsgrad (90 %) är tandvårdspersonal.

(30)

9. Om du fick välja själv, hur mycket skulle du vilja arbeta?

Den genomsnittliga önskade sysselsättningsgraden de senaste tre månaderna är 87,1 procent.

Önskad sysselsättningsgrad efter kön

Kvinnorna uppger att deras önskade sysselsättningsgrad är 86,00 procent och männen att den är 91,18 procent.

Diagram 29. Önskad sysselsättningsgrad efter kön

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kvinna Man Totalt

Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid

De responderat som uppgivit att de har arbetat längre än 15 år har den lägsta önskade sysselsättningsgraden (84,65 %) och de som har arbetat kortare tid än 1 år har den högsta sysselsättningsgraden (90,80 %).

Diagram 30. Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100