Utlysning av
forskningsmedel
Tillsammans för ett säkrare samhälle
Steg 1
Innehållsförteckning
Utlysning av forskningsmedel Tillsammans för ett säkrare
samhälle ... 3
Ramar ... 3
MSB:s uppdrag och bakgrund till utlysningen ... 3
Utlysningens inriktning/forskningsbehov ... 4
Tidsramar ... 5
Urval och beredning ... 6
Kriterier för granskning ... 6
Utformning av ansökan... 7
Steg 1 – Intresseanmälan ... 7
Steg 2 – Fullständig forskningsansökan ... 7
Formella krav samt vissa begräsningar ... 7
Mer information ... 8
Kontaktpersoner för utlysningen ... 8
Utlysning av forskningsmedel Tillsammans för ett säkrare samhälle
Ramar
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avser att under 3-5 års tid finansiera forskning inom området Tillsammans för ett säkrare samhälle.
Utlysningen omfattar 25 miljoner kronor.
Utlysningen sker i två steg. I det första steget välkomnas forskare att lämna in en intresseanmälan. I forskningsutlysningen andra steg bjuder MSB in ett antal sökande att lämna en fullständig ansökan, efter en bedömning av inkomna intresseanmälningar.
MSB bedömer att ca 3-4 projekt kan beviljas inom ramarna för utlysningen.
Beräknad start för utvalda forskningsprojekt är satt till 1 juli 2021.
MSB:s uppdrag och bakgrund till utlysningen
MSB har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka, kris, krig eller krigsfara. En del av MSB:s arbete omfattar stöd till forskning inom vissa områden.
MSB finansierar behovsinriktad forskning som ska vara möjlig att tillämpa i samhället. Forskningen utgår från ett behov i samhället som på sikt ska leda till ny förståelse, nya metoder eller nya produkter. MSB finansierar forskning och det är externa aktörer, t.ex. universitet, högskolor eller forskningsinstitut, som utför forskningen.
Myndigheter, regioner, kommuner, företag och det civila samhällets
organisationer ansvarar för att samhället ska fungera. Men ansvaret för vårt lands säkerhet och trygghet är gemensamt för alla som bor här. En av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss är vår vilja att hjälpa varandra.
Om organisationer och medborgare/individer är förberedda bidrar de till att hela landet bättre kommer att klara en svår påfrestning.
Utlysningens inriktning/forskningsbehov
Området samhällsskydd och beredskap utvecklas och förändras ständigt. För att kunna möta samhällsutmaningar av olika karaktär och dignitet krävs bl.a.
ett stärkt systemperspektiv där olika aktörers och människors vilja och förmåga att bidra tas till vara. Samhället ska stå rustat och fungera i såväl höjd
beredskap som i fredstida händelser och utlysningen omfattar såväl planering, hantering och erfarenhetsåterföring av stora olyckor, kriser och civilt försvar.
De senaste årens händelser, t.ex. de omfattande skogsbränderna, terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, flyktingvågen och den pågående covid-19- pandemin har involverat en mängd organisationer och andra initiativ utöver det officiella/traditionella krishanteringssystemet.
Arbetet med den sammanhängande planeringen mellan krisberedskap och civilt försvar samt arbetet med privat-offentlig samverkan har påvisat att för att få ett fungerande samarbete mellan näringsliv, organisationer och myndigheter är det viktigt att relationer har skapats och systemet byggts upp inför
händelser. Mer kunskap behövs om hur detta ska fungera på ett ändamålsenligt sätt.
Samhällskriser har visat sig väcka känslor och skapa engagemang brett i samhället. Många vill hjälpa till och ibland finns det klara erbjudanden och föruppgjorda sätt att engagera sig, men ibland saknas detta. Det kan vara en utmaning för ansvariga myndigheter på central, regional och lokal nivå att hantera händelsen och samtidigt ta tillvara den kraft och vilja att hjälpa till som t.ex. spontana och organiserade frivilliga, frivilliga försvarsorganisationer, frivilligorganisationer, trossamfund, näringsliv och enskilda individer erbjuder.
I och med att samhället förändras så förändras också sättet att organisera sig och det finns andra möjligheter idag än tidigare att till exempel via sociala medier skapa grupper och intresse för att hjälpa och stödja offentliga och privata aktörer vid en händelse. Engagemanget har till delar flyttats från formella organisationer till mer spontana aktiviteter, som i högre grad måste hanteras ad-hoc.
Framtida forskning bör därför rikta sig mot en bredare syn på beredskap och hantering vid stora olyckor och kriser. Operativa offentliga funktioner som till exempel statlig och kommunal räddningstjänst samt regionerna kan fortsatt utgör basen men andra aktörer som till exempel verksamhet på förskola och skola, vårdboende, samt frivilligorganisationer, privatpersoner och näringsliv bör också innefattas eftersom de också har en betydande roll under en kris.
Mycket av den krishantering som sker i offentliga funktioner vid en kris, hanteras av de professionella som arbetar vid exempelvis skolor, barn- och äldreomsorg. De funktioner som dessa professionella utför i vardagen är funktioner i samhället som även måste fungera i kris. Om inte t.ex. barn- och äldreomsorg fungerar så måste dessa uppgifter hanteras av föräldrar och vuxna barn och då faller även många andra funktioner i samhället. Inom dessa
funktioner arbetar en övervägande del kvinnor, och denna krishantering är inte lika synliggjord och beforskad som exempelvis den som utförs inom kommunal och statlig räddningstjänst.
Nedan följer exempel på tänkbara frågeställningar för forskning. Andra förslag på frågeställningar inom ramen för utlysningens område välkomnas också.
Sett ur ett genus- och/eller mångfaldsperspektiv, vilka förutsättningar har ovanstående nämnda grupper att verka före, under och efter en händelse och hur planeras och organiseras deras insatser?
Vilka är drivkrafterna att hjälpa till i samband med en händelse hos de olika aktörerna/individerna? Kan perspektiven och drivkrafterna skilja sig åt och utgöra hinder för samarbete?
Vilka roller, skyldigheter, rättigheter och vilket ansvar ska de olika aktörerna som är inblandade i en kris ha och hur ska samspelet se ut och organiseras? Påverkar de olika förutsättningarna samverkan mellan aktörerna?
Hur ser olika organisationer på sin roll vid stora olyckor och kriser?
Skiljer det sig åt hur t.ex. frivilliga försvarsorganisationer och andra frivilligorganisationer ser på sina roller inom krisberedskap och civilt försvar och hur påverkar det vad de faktiskt gör vid händelsen?
Det finns också behov av att undersöka vem som är och blir frivillig.
Hur återspeglar de samlade frivilliga krafterna samhället i stort och hur påverkar denna representativitet i sin tur frivilliga aktörers möjligheter att bidra i beredskaps- och hanteringsarbetet?
Tidsramar
Steg 1: Utlysningens första steg öppnar 11 september 2020 och intresseanmälningar ska vara MSB tillhanda 22 oktober 2020.
Beslut om intresseanmälan har gått vidare till steg 2 eller fått avslag, beräknas kunna lämnas i mitten av december 2020.
Steg 2: Utlysningens steg 2 beräknas öppna i mitten av december 2020 och stänger den 9 februari 2021. Beslut om avslag eller tilldelning av
forskningsmedel beräknas kunna meddelas under maj 2021.
Urval och beredning
Utlysningen sker i två steg. Beredningen av inkomna intresseanmälningar, samt i ett senare skede fullständiga ansökningar, hålls samman av en MSB- intern beredningsgrupp.
Det första steget av utlysningen består av en intresseanmälan.
Bedömning av inkomna intresseanmälningar till MSB görs av en intern beredningsgrupp. Bedömningen utgår ifrån behov och relevans för att identifiera de intresseanmälningar som är högst prioriterade utifrån utlysningens inriktning.
I det andra steget bjuds ett urval av de sökande från steg 1 att inkomma med en fullständig forskningsansökan. De fullständiga ansökningarna genomgår en myndighetsintern granskning. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet.
MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökanden för diskussion och informationsinhämtande.
Kriterier för granskning
Bedömning av intresseanmälningar genomförs av sakkunniga handläggare på MSB och i huvudsak kommer kriterierna 1-2 att beaktas. I det andra steget deltar både sakkunniga handläggare på MSB och extern vetenskaplig expertis i bedömningen, där kriterierna 1-5 kommer att beaktas.
Följande kriterier kommer att tillämpas:
1. Behov – Forskningen ska utgå från identifierade problem, utmaningar eller frågeställningar inom området.
2. Relevans – Hur väl speglar ansökan MSB:s önskemål om inriktning och utformning av forskningssatsningen? Hur väl bedöms projektet göra nytta för myndighetens/fältets ansvarsområde?
3. Nyttiggörande av resultat – Att resultaten av forskning når ut och
kommer till användning och nytta är en grundläggande utgångspunkt för myndigheter som finansierar forskning. Med nytta menas att
kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med ansvar för samhällsskydd och beredskap; på policynivå eller i verksamhet.
Resultaten ska t.ex. ibland kunna omsättas i utbildnings-, utvärderings-, övnings- och utvecklingsverksamhet.
4. Vetenskaplig kvalitet – Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras.
5. Genus och mångfald - Är köns-, genus- och mångfaldsperspektiv relevant i projektet? I så fall på vilket sätt kommer sådana perspektiv att användas eller varför väljer du/ni att inte göra det?
Utformning av ansökan
Det är viktigt att notera att alla handlingar som kommer in till MSB är
offentliga. Om en ansökan bygger på forskning som är helt eller delvis skyddad av sekretess måste ansökan formuleras på ett övergripande vis så att
sekretesskyddade uppgifter inte riskerar att röjas.
Steg 1 – Intresseanmälan
Intresseanmälan lämnas via MSB:s webbaserade ansökningssystem. Gå in via https://etjanst.msb.se/e-tjanster/
Intresseanmälan ska bestå av följande och skrivas i Times New Roman, 11 punkter med enkelt radavstånd:
Grunduppgifter om huvudsökande (i formuläret som är en del av MSB:s webbaserade ansökningssystem)
Kortfattade beskrivningar av det tänkta projektet enligt rubrikerna i fälten (i formuläret som är en del av MSB:s webbaserade ansökningssystem)
En idéskiss inklusive referenser, som innefattar en övergripande beskrivning av forskningsfronten, forskningsbehov och framtida
utvecklingen av området samt syfte, mål och metodologiska ansatser av den forskning som ska bedrivas. Här ska målgrupper och tänkt samhällsnytta för forskningssatsningen också beskrivas, samt en ungefärlig uppskattad
totalbudget för projektet (Bifoga som bilaga, max 4 sidor)
CV för huvudsökande (Bifoga som bilaga, max 2 sidor)
Beskrivning av forskningsmiljö med övergripande förslag till organisering och tänkt forskargrupp (Bifoga som bilaga, max 1 sida)
Ofullständig ansökan beaktas ej.
Steg 2 – Fullständig forskningsansökan
I det andra steget ska en fullständig forskningsansökan lämnas in till MSB. Den fullständiga forskningsansökan ska bland annat bestå av en projektbeskrivning som utvecklar och fördjupar idéskissen, CV för samtliga sökanden och budget.
Mer information om detta kommer med inbjudan till steg 2.
Formella krav samt vissa begräsningar MSB:s formella krav på forskningsansökningar är att:
Huvudsökande ska vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut.
Projektansvarig forskare ska arbeta minst 15 % i projektet.
Medsökande i projektet som finansieras av MSB ska arbeta minst 10 % av en heltidstjänst i projektet under den tid de ingår i projektet.
Ansökan ska vara godkänd av firmatecknare vid lärosäte eller forskningsinstitut.
Samtliga sökande måste godkänna hantering av personuppgifter i enlighet med GDPR.
Att tänka på:
MSB ger full kostnadstäckning för direkta kostnader kopplat till forskningsprojektet. Ange den procentsats för OH-påslag som ditt lärosäte/institut tillämpar
MSB finansierar inte datorer. Utrustning finansieras endast i särskilda fall.
Lokalkostnader för arbetsrum ska vara inkluderade i OH-påslag.
Mer information
Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på:
www.msb.se/forskning
www.msb.se/sv/aktuellt/utlysning-av-forskningsmedel/
För ytterligare vägledning kring utlysningen finns mer läsning på:
Investering i kunskap för ett säkrare samhälle – MSB:s strategi för forskning och utveckling https://rib.msb.se/filer/pdf/28834.pdf
Kontaktpersoner för utlysningen
Ulrika Postgård, Forskningssamordnare Enheten för forskning och utvärdering
tfn: 010-240 5033, e-post: ulrika.postgard@msb.se Jenny Selrot, Forskningssamordnare
Enheten för forskning och utvärdering
tfn: 010-240 51 22, e-post: jenny.selrot@msb.se
