VDC i anbud. Anders Olander. Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2021

VDC i anbud

En intervjustudie av anbudsprocessen för byggentreprenörer

Anders Olander

Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2021

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

i

F ÖRORD

Detta examensarbete utgör det avslutande momentet i min utbildning till Civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad med inriktning byggande vid Luleå tekniska universitet. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och har utförts under hösten 2020. Min förhoppning är att arbetet ska bidra till en ökad förståelse kring VDC-användning inom anbud för

husbyggnadsprojekt.

Jag vill börja med att tacka företaget och min externa handledare Robert som försett mig med rätt förutsättningar gällande intervjuer samt bidragit med goda råd och stöttning genom arbetet. Jag vill även tacka min handledare från Luleå tekniska universitet, Marcus Sandberg, för rådgivning och granskning av rapporten genom hela studien.

Slutligen vill jag även rikta ett särskilt tack till Patrik, Jacob, Johan och Markus som har motiverat mig och bidragit till en roligare studietid.

Sollentuna, februari 2021 Anders Olander

ii

SAMMANFATTNING

Byggsektorn i Sverige omsätter idag över 500 miljarder kronor. Samtidigt ses byggbranschen vara ineffektiv och svårföränderlig, enbart i Sverige uppges bristande kommunikation i byggprocessen fördyra större byggprojekt med 32 miljarder kr/år. Detta har gett upphov till nya metoder för att försöka motverka denna trend. En av dessa är Virtual Design and Construction (VDC). VDC är en arbetsmetod som fokuserar på förbättrad kommunikation och samarbete inom och mellan olika faser i byggprojekt. Studien fokuserar på VDC- användning i anbudsskedet i husbyggnadsprojekt. Det finns idag få studier kring VDC i samband med anbud, samtidigt har VDC visat fördelar i andra delar av byggprojekt, som projekteringsskedet.

Syftet med arbetet är därför att öka förståelsen för utmaningar i anbudsprocessen sett till informationshantering och vilka typer av VDC-moment som eventuellt används idag samt om det finns drivkrafter till användning av VDC-verktyg för att effektivisera processen.

För att uppfylla syftet har en semi-strukturerad intervjustudie nyttjats för att beskriva nuläget och ge ökad förståelse för problemet. En kvalitativ metod har nyttjats för att möjliggöra insamling av empiriska data från ett begränsat antal intervjuer med tjänstemän inom ett byggföretag som är representativt för byggbranschen och har erfarenhet kring anbudsarbete inom husbyggnadsprojekt.

Studien visar att den största utmaningen i anbudsprocessen idag är vilken detaljnivå man ska ha vid beräkning av kostnaderna och hur det förmedlas till deltagarna. Detta är avgörande för att kunna hålla tidplanen och även budget för anbudet. Även hur informationen som återfinns i kalkylen förmedlas till de som inte tagit fram den upplevs vara en utmaning. De moment som används i anbudsprocessen idag som går i linje med det VDC förordar är nyckeldata som används till beräkningsparametrar vid framtagande av jämförelsekostnader, simuleringar av risker för beslutsfattning och kontinuerligt samarbete i ett och samma rum för att minska svarstider på frågor. Drivkrafterna till VDC-användning i anbudsprocessen som framkommit är att användning av ICE samt Big room under anbudsarbeten som pågår flera månader och där en större mängd projektering ingår kan öka engagemanget,

kommunikationen och därmed effektiviteten. Företaget nyttjar redan ICE efter vunnet kontrakt så användning i anbudsskedet skulle skapa en röd tråd genom större del av projekt.

Huvudsakliga rekommendationen till företaget är att tillsätta resurser i utvalda anbud för användning av VDC-moment samt att specificera i den standardsierade arbetsberedningen vid vilka typer av anbud dessa medel bör nyttjas.

Nyckelord: Anbud, VDC, husbyggnad, byggproduktivitet.

iii

A BSTRACT

The construction industry in Sweden has over 300 000 employees, which corresponds to six percent of all employed. The total revenue for this labor was in 2019 more than 500 billion Swedish crowns. At the same time, the construction industry is seen to be ineffective and difficult to change. Only in Sweden it is said that lack of communication in the building process makes bigger projects more expensive by 13 percent, which corresponds to a total of 32 billion crowns per year. This have led to application of new methods to prevent this ineffectiveness. One of these methods is Virtual Design and Construction (VDC). VDC is a work method which focus on improved communication and collaboration within and between different phases in construction projects. This thesis focuses on VDC use in the tendering phase for housing construction. Today exist few studies of VDC in tendering, where VDC at the same time has shown benefits in other phases in construction project.

The purpose of the thesis is therefore to increase the knowledge of the challenges in the tendering phase in terms of information management, investigate which parts of VDC that is used today and if there exist incentive for using VDC in tendering to make the process more effective.

To achieve the purpose an interview study has been carried out with semi-structured questions to describe the current situation and increase knowledge of the problem. A qualitative method has been used to enable data collection from a limited amount of study objects. The study objects in this case exists of interviews with officials within a construction company which are representative for the industry and possesses experience in tendering for housing construction.

The study shows that the biggest challenge in tendering today is the level of detail needed when calculating the costs and how this information passes on to the participants in the tendering phase. This is crucial for keeping schedule and budget for the bidding procedure. A challenge is also how information in the calculation is sent to people who has not put the calculation together. The tools used today in tendering which goes in line with what VDC advocates is key data which is used as calculating parameters for development of

comparison costs, Simulation of risks for decision taking and the partly use of a common project room for continuously collaboration to reduce response time for questions. The driving forces to further use of VDC in tendering which emerged from this study was the use of ICE and Big room. This applies for bigger tendering projects where a larger amount of design is included can increase the commitment, communication and therefore the effectiveness.

The recommendation to the company where this study has been conducted is to add resources in chosen tenders to use parts of VDC and to specify in the standardized job description what kind of tenders this method should be used.

Keyword: Tender, VDC, Housing construction, productivity in construction

iv

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och Mål ... 3

1.3 Forskningsfrågor ... 3

1.4 Avgränsningar ... 4

2 Litteratur... 5

2.1 Anbudsprocessen idag ... 5

2.1.1 Process... 5

2.1.2 Kalkyl ... 6

2.1.3 Risk ... 7

2.2 Virtual Design and Construction ... 7

2.2.1 Användningen av VDC ... 10

2.2.2 Faserna i VDC ... 12

2.2.3 Barriärer för implementering av VDC ... 15

3 METOD ... 16

3.1 Forskningsstrategi ... 16

3.2 Val av företag ... 18

3.3 Datainsamling ... 19

3.3.1 Intervjuer ... 19

3.3.2 Litteratursökning ... 22

3.4 Dataanalys ... 23

3.5 Validitet & Reliabilitet ... 25

4 Resultat & Analys ... 26

4.1 Sammansättning av anbudsadministration ... 26

4.2 Granskning av slutgiltiga ritningarna och specifikationerna ... 28

4.3 Insamling av underentreprenörers prisuppskattningar. ... 32

4.4 Sammanställning av uppskattningar till ett komplett anbud. ... 33

5 Diskussion ... 35

5.1 Utmaningar i anbudsprocessen ... 35

5.2 VDC-användning i anbudsprocessen ... 36

v

5.3 Drivkrafter och begränsningar med VDC-användning i anbud ... 37

6 Slutsatser ... 39

6.1 Studiens bidrag ... 39

6.2 Rekommendationer ... 41

6.3 Fortsatt forskning ... 42

7 Referenser ... 43

Bilaga 1. Semi-strukturerat intervjuformulär ... 1

Bilaga 2. Transkribering intervjuer ... 3

1

1 I NLEDNING

Detta avsnitt beskriver bakgrunden och problemområdet till studien. Vidare beskrivs även syftet och målet med studien och vilka forskningsfrågor som arbetet förhåller sig till samt vilka avgränsningar som gjorts.

1.1 B

Byggsektorn i Sverige har idag över 300 000 anställda, vilket motsvarar drygt sex procent av samtliga sysselsatta (SCB, 2017). Den totala omsättningen som denna arbetskraft ger upphov till motsvarade under 2019 över 500 miljarder kronor (Byggforetagen, 2020). Denna stora industri beskrivs ofta som svårföränderlig och inte tillräckligt innovativ (Bröchner, 2012).

Tidigare studier säger att byggbranschen kännetecknas av två saker, den ena är särskilda komplexitetsfaktorer på grund av branschspecifika osäkerheter och beroenden, den andra är ineffektiva arbetssätt (Dubois & Gadde, 2002; Eriksson & Hane, 2014). Under de senaste årtionden har många branscher ökat sin produktivitet drastiskt, medan byggbranschen under samma period (1964-1998) minskat sin (Khanzode et al., 2006). En anledning till dessa kännetecken och skillnader sägs bero på att man misslyckat anpassa tekniker som har förbättrat produktiviteten i andra branscher. Dessa förbättringar har erkänts komma från informationsteknologi och omvärdering av processerna i branscherna (Khanzode et al.

2006). Samtidigt som produktiviteten i byggbranschen minskat så har det skett stora framsteg i teknologin och verktygen som används, allt ifrån modellbaserad

ritningsframtagning (CAD), till webbaserade samarbetsverktyg och mekanisk utrustning för optimerad grävning och schaktning av stora massor. De enskilda aktörerna som arkitekter, huvud- och underentreprenörer har gynnats av dessa framsteg men produktiviteten har som helhet trots detta fortsatt minska (Khanzode et al. 2006). I en studie av USA:s regering framkommer att byggbranschen slösar 16 miljarder dollar varje år på grund av

fragmentering och brist på integrering mellan verktyg för att dela information mellan projektdeltagare (Khanzode et al. 2006). Enbart i Sverige uppges bristande kommunikation i byggprocessen fördyra större byggprojekt med 13 procent, vilket motsvarar totalt 32

miljarder kr/år (Svensk byggtjänst, 2014). Processen för att koordinera, dela information och kunskap mellan de involverade aktörerna är enligt Tjell & Bosch-Sijtsema (2015) avgörande för att ett projekt ska bli lyckosamt.

Byggbranschen ses som en bransch med hög konkurrens och stora risker. Denna konkurrens beror till stor del på att kostnaden traditionellt sett är den viktigaste faktorn i det anbud företag lämnar. Företag inom byggbranschen strävar efter konkurrensfördelar som ger större marknadsandelar. Många entreprenörer och underleverantörer anser att deras marknadsframgång bestäms av deras förmåga att vara den lägsta anbudsgivaren (Hampson

& Kwok, 1997). Entreprenörer är beroende av att vinna anbud för att kunna bedriva en lönsam verksamhet. Det är i anbudet företag har möjlighet att visa vad som skiljer dom från sina konkurrenter. Seydel & Olson (2000) skriver att effektiviteten i att ta fram ett anbud är

2 avgörande för många företags framtid. Ett relativt högt anbud kommer troligen inte att accepteras, vilket leder till uteblivna förväntade intäkter och lågt personalutnyttjande samt att den investering företaget lagt på att ta fram anbudet inte betalar tillbaka sig. Lägger företag istället ett för lågt anbud resulterar det i att man förlorar pengar på att genomföra projektet (Seydel & Olson, 2001). Samtidigt skriver Hasnanywati (2015) att det inte räcker att vinna anbud för att vara framgångsrik, utan att man måste även färdigställa projektet med högsta mjöliga vinst. Därför bör anbudsförslaget ses som den viktigaste fasen i

anbudsprocessen. Hasnanywati (2015) skriver vidare att anbudsproccesen kräver mycket tid och arbete eftersom den involverar flera parter som bland annat, kund, arkitekt- och

ingenjörsfirmor samt materialleverantörer. Generellt sett är det en projektchef som är ansvarig för anbudet och denne behöver interagera med flera olika specialister, från tekniska till rättsliga och finansiella specialister. Kunskap behövs även om personernas roller, ansvar och vad de kan förväntas leverera. Därefter utvärderas anbudet mot en uppsättning kriterier som beskrivs i arbetsförfrågan (Hasnanywati, 2015).

Ett sätt att beskriva anbudsprocessen är enligt Hardin & McCool (2015) i de här fyra stegen:

1 – Granskning av de slutgiltiga ritningarna och specifikationerna. 2 - Samla

underentreprenörernas prisuppskattningar för deras del av arbetet. 3 - Sammanställning av uppskattningar till ett komplett anbud. 4 - Leverera anbudet som ett förslag till beställaren.

Med anledning av den relativt låga produktiviteten i byggbranschen har nya arbetsmetoder introdcuerats, där vissa är baserade på lean-tänk. Lean Construction är en metod som sägs vara en effektiv metod för att minska slöserier under byggprojekts livscykel och förbättra projekts produktivitet (Cheng, 2015). Trots det så verkar byggbranschen fortsatt vara ineffektiv och kostsam (Kunz & Fischer, 2020), detta kan bero på att byggbranschen är väldigt komplex med stora osäkerheter (Cheng, 2015). Därför har ett nytt koncept skapats, Virtual Design and Construction, benämns vidare som VDC och är ett koncept som flera aktörer börjat tillämpa de senaste åren. Entreprenörer som Skanska, NCC och Veidekke har även börjat VDC-certifiera sin personal för att kunna applicera VDC i verksamheten. Det verkar däremot finnas flera definitioner av vad VDC innebär (Li, Lu, & Huang, 2009). En kortfattad förklaring av VDC-konceptet är en arbetsmetod som fokuserar på förbättrad kommunikation och samarbete inom och mellan olika faser i ett byggprojekt (Kunz & Fischer, 2012). VDC:s projektmodeller är datorbaserade eller virtuella, vilket gör att användningen av dessa projektmodeller ger en mer interaktiv, flexibel och visuell vy gentemot

pappersbaserade metoder (Kunz & Fischer, 2020). VDC sägs även förbättra

projekteringskvalitet, säkerhet på byggarbetsplatser och ledningseffektiviteten i form av minskad tid och kostnad (Gustafsson et.al 2015). Som nämnt är effektiviteten i att ta fram ett anbud en avgörande faktor för många företag. Park et al. (2005) skriver att effektivitet är ett brett begrepp och att det inte finns någon standardiserad definition av effektivitet för byggbranschen, men att det enklast kan beskrivas som förhållandet mellan ”outputs” och

”inputs”. Där inputs kan förklaras som insatser och outputs som resultat (Olander & Widén, 2010). Att mäta effektiviteten är inte helt enkelt, traditionellt så brukar man mäta prestanda i byggprojekt genom det som kallas för The Iron Triangle. Iron Triangle består av tid, kostnad och kvalitetskrav, och är det mest kända kriterierna för att mäta prestanda. Dessa

baskriterier är enligt Jha & Iyer (2007) en del av parametrarna som företag fokuserar på för att bedöma framgången för projekt. Konceptet med Iron Triangle är att på ett effektivt sätt

3 kommunicera sambandet mellan dessa centrala framgångskriterier. Förändring av ett

kriterium, som exempelvis resursbegräsningar, kan sätta press på andra krav. Misslyckande i en av delarna kommer sannolikt att leda till negativt tryck på en eller båda av de andra två.

(Pollack et al., 2018).

Det finns anledningar till varför man ska jobba med VDC, majoriteten av faktorerna är

kopplat direkt till projekteringsskedet eller byggarbetsplatsen, det vill säga produktion. Detta trots att beskrivningen av VDC från Kunz & Fischer inte syftar till specifika skeden av ett byggprojekt. Enligt Gustafsson et al. (2015) verkar det finnas behov av att involvera VDC- kunnig personal i anbudsskedet - samt i överlämningsskedet - mer än man gör idag.

Anbudsprocessen är kostsam, främst i form av lönekostnader för de som tar fram

anbudsförslaget. Vinner man inte anbudet så får företaget inte heller tillbaka investeringen man lagt på att ta fram anbudet. Detta samtidigt som den konkurrenskraftiga miljön i byggbranschen ställer högre krav på projektkvalitet, produktivitet och metoder för projektledning (Cheng, 2015). Det finns idag väldigt få studier kring VDC i samband med anbud, samtidigt har VDC visat fördelar i andra delar av byggprojekt. Det finns potentiell möjlighet att även använda VDC som hjälpmedel för förbättrad kommunikation och samarbete inom anbudsprocessen, vilket kan leda till ökad effektivitet, och därmed större konkurrenskraft. Existerande VDC metoder har visat fördelar gällande att förutspå

projektresultat och hantering för att nå önskad prestanda (Hasnanywati, 2015), det skulle därför vara intressant att undersöka hur anställda på ett byggföretag upplever arbetet i anbudsprocessen och vilka typer av hjälpmedel som används idag samt om det finns incitament till användning av VDC-verktyg för att effektivisera vissa moment. Effektivisera i detta fall är att anbudsprocessen går snabbare med likvärdig eller högre kvalitet, alternativt högre kvalitet på samma tidsperiod, vilket antingen medför en billigare anbudsprocess, eller att företag vinner fler anbud villket ökar lönsamheten. Studien riktar sig mot

byggentreprenörer i Sverige och har utgått från ett företag som är representativt för byggbranschen och deras anbudsarbete.

1.2 S

M

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för utmaningar i anbudsprocessen sett till informationshantering och hur användningen av VDC kan påverka anbudsarbetet.

Målet är till följd av detta sedan att ge byggentreprenörer rekommedationer på åtgärder hur eller om de kan effektivisera anbudsprocessen genom tillämpning av VDC.

1.3 F

Vilka utmaningar finns i anbudsprocessen sett till informationshantering?

Syftet med frågan är att beskriva nuvarande utmaningar och svårigheter inom

informationshantering, där kommunikation och samarbete är inkluderat. Denna fråga är tänkt att besvaras genom att jämföra primärdata från intervjuer mot det som återfinns i befintlig litteratur.

4 Forskningsfråga 2

Hur använder byggentreprenörer VDC inom anbudsprocessen idag?

Syftet med forskningsfrågan är att utreda hur företag kan utveckla användningen av VDC, för att göra det är det vitalt att först beskriva hur VDC-verktyg nyttjas idag. Det kommer ligga som grund för att kunna besvara vilka drivkrafter och begränsningar som kan finnas med användning av VDC inom anbudsprocessen.

Forskningsfråga 3

Vilka drivkrafter och begränsningar finns för användning av VDC i anbudsprocessen?

Syftet med frågan är att redogöra för vad man kan tänkas vinna eller gå miste om vid användning av VDC under anbudsprocessen. Det är avgörande för att kunna ge rekommendationer om det är värt att involvera VDC eller inte.

1.4 A

Studien är begränsad till 30 högskolepoäng (HP), vilket motsvarar 20 veckors heltidsarbete.

Med anledning till studiens avsatta tidsram har ett begränsat antal respondenter intervjuats för bidrag till studiens empiriska data. Arbetet avser endast att utreda förutsättningarna för att tillämpa VDC inom anbud, med fokus på processen som ett större byggföretag i Sverige har idag. Studien avser endast att titta på anbudsprocessen som företaget bedriver inom sitt verksamhetsområde husbyggnation. Studien kommer knytas an till tidigare gjorda studier inom VDC för andra delar i företagets projektverksamhet, men kommer inte undersöka vilken påverkan VDC i anbudsprocessen kan komma att påverka dessa.

5

2 L ITTERATUR

Detta avsnitt innehåller en sammanställning av relaterad forskning inom ämnen som arbetet behandlar eller korrelerar med. Detta kommer utgöra den teoretiska referensramen som arbetet förhåller sig till. Målet med litteratur är att förklara VDC-konceptet tillsammans med anbudsprocesser utifrån olika teorier och definitioner för att senare kunna jämföra det mot empiriska data som insamlats enbart för denna studie.

2.1 A

Traditionella metoder inom anbudsprocessen involverar generellt någon form av konkurrens mellan aktörer, där har priset mellan aktörerna ofta en avgörande roll i val av leverantör.

Leverantörer behöver därför pålitliga metoder för att estimera priser och därmed kostnaderna för framtida byggprojekt.

Prognostekniken som använts mest historiskt sett kommer från branscher som

tillverkningsindustrin. Processen är i huvudsak linjär, där leverantören först uppskattar kostnaden för alla aspekter som behövs för att färdigställa projektet. Exempel på dessa aspekter är löner, material och underleverantörer. Till denna totalkostnad adderas sen en siffra, ofta i procent, för omkostnader och vinstmarginal. Detta pris är det som sedan presenteras för kunden (Smith, 1995). Enligt Hardin & McCool (2015) är denna linjära process den som används vid byggprojekt med utförandeentreprenad som leveransmetod, vilket är den vanligaste metoden som används idag (Hardin & McCool, 2015). I den metoden har beställaren två kontrakt, ett med arkitekten och ett med byggentreprenören. I Sverige börjar dock utförandeentreprenader bli mindre vanliga och istället används

totalentreprenad som kontraktsform (Kadefors, 2003). Vidare skriver Hardin & Mccool (2015) att processen för utförandeentreprenader ses som linjär på grund av att det inte är något överlapp mellan arkitektens arbete och entreprenörens, det vill säga att

entreprenören utgår från det tillhandahållna materialet från arkitekten. I början av

designfasen tar beställaren in en arkitekt för att ta fram riktlinjer och konceptuell design för byggnaden. Beställarens behov inkluderar funktionskraven för byggnaden, som antal våningar och total yta. Konceptuella designen kan variera från handritningar till en 3D- modell. Efter att beställaren är nöjd med den konceptuella designen tas ingenjörer in för utformning av el, VA och strukturella delar. Allt detta tillsammans utgör ett

förfrågningsunderlag bestående av ritningar och specifikationer som används för att lämna anbud. I anbudsfasen hanterar entreprenörer följande steg, enligt (Hardin & McCool, 2015):

1. Granskning av de slutgiltiga ritningarna och specifikationerna.

2. Samla underentreprenörernas prisuppskattningar för deras del av arbetet.

3. Sammanställning av uppskattningar till ett komplett anbud.

4. Leverera anbudet som ett förslag till beställaren.

6 Dessa steg beskriver Hardin & McCool (2015) gäller för utförandeentreprenader, där det första steget är det som är mest särskiljande mellan utförande- och totalentreprenader.

Steget inkluderar i första hand att kalkylatorerna granskar ritningarna och börjar räkna mängder som är inkluderat i det som ska byggas. I de fall ritningarna är ofullständiga måste arkitekten kontaktas för revidering av underlag. Alternativt gäller för totalentreprenader att entreprenörer först behöver göra en anbudsprojektering för att skapa ett underlag att räkna kostnader på. I steg två skickar byggentreprenören ut prisförfrågningar till

underentreprenörer på de delar som företaget själva inte klarar av eller har kunskap att utföra. I nästa steg sammanställs samtliga mängder och kostnaderna för att genomföra det man själv ska bygga och kostnadsförslag från underentreprenörer för att komma fram till en total kostnad för att genomföra projektet. I fjärde steget adderas en vinst och vanligtvis en extra kostnad för risker. Beställaren tilldelar sen vanligtvis projektet till den entreprenör som kommer med lägst anbud och tillåter den att börja bygga projektet (Hardin & McCool, 2015).

Kostnaden för att genomföra projektet kallas vanligen för uppskattningen, medan priset till kunden benämns anbud. Uppskattningen definieras som "Den tekniska processen att uppskatta byggnationskostnaden", och utförs vanligen av en kalkylingenjör. Anbudet representerar "summan av pengar, tid och övriga förutsättningar som behöver beaktas av anbudslämnaren för att utföra arbetet”. Anbudsprocessen måste därför även ta hänsyn till leverantörers bedömning av rådande marknadsvillkor, det vill säga vilket pris som

marknaden kommer bära. Därför har anbudsberäkningen setts som ett subjektivt kommersiellt beslut (Smith, 1995).

2.1.2 Kalkyl

Kalkylatorers roll i upphandlingar har inte förändrats, men delar av arbetsmetoderna för prisstrategier har. Under tidigt 80-tal började kalkylatorer att använda datorer för att bygga upp komplexa kostnadsmodeller med möjlighet att ändra ingångsvärden, med goda resultat.

Sedan början av 2000-talet har datorbaserade verktyg som kalkylprogram och kalkylark varit de två alternativen att välja mellan. Dessa två varianterna har ibland använts parallellt.

Skräddarsydda datorbaserade kalkyleringssystem används för att hantera kostnaderna för mängderna och kalkylarken används till kostnadsplaner, likviditetsprognoser och

resultatrapporter (Brook, 2016).

Brook (2016) skriver också att mängdprojekt i den statliga sektorn har tillåtit anpassning av kostnadsplaner som vägen till färdigt anbud, det vill säga att en entreprenör som exempelvis lägger anbud på flera bostäder i samma område till samma ändamål har en repetitiv

byggnadsdesign. Detta medför möjligheter att kunna göra kostnadsplaner baserat på information från tidigare projekt. Möjligheten att utnyttja information från tidigare projekt fungerar bra för byggnaden ovan mark, men markförhållandena skiljer mellan platser och utgör en osäkerhetsfaktor som kan medföra stora skillnader i kostnadsuppskattningen. Det är därför numera norm att använda en prissatt risk. I anbudet finns angivet vad som är osäkerhetsfaktorn i kalkylen. Det är vanligt att identifiera risker genom att ha riskworkshops som forum där samtliga anbudsdeltagare deltar. Risker och möjligheter hanteras från början

7 av anbudsskedet för att kunna minimera dess påverkan på den slutgiltiga anbudssumman (Brook, 2016).

2.1.3 Risk

Laryea & Hughes (2011) skriver att tillvägagångssättet som leverantörer använder för att bedöma prisrisken i anbudsprocessen inte är helt tydligt. Flera studier visar på att

leverantörer ofta är motvilliga att ha med riskkostnaderna fullt ut i sina anbud, för att undvika att priset blir för högt, och därmed tappa konkurrenskraft och därmed inte vinna anbudet. Riskbedömningar bör ha stort inflytande hos en entreprenörs prisstrategi, men det finns andra faktorer som också spelar en viktig roll. Priset en kund är beredd att betala för ett byggprojekt beror inte endast på de tillgängliga resurserna utan även på vilka andra aktörer på marknaden som kan erbjuda samma önskade produkt. Ett anbudspris kan vara beroende av marknaden eller den konkurrerande omgivning som det befinner sig i (Laryea &

Hughes, 2011).

Förmågan att göra pålitliga uppskattningar av den troliga kostnaden för framtida byggprojekt är en fundamental förutsättning för alla byggentreprenörer. Oavsett storleken, form eller funktion för det tänkta jobbet är metoden för att ta fram uppskattningen essentiell. En entreprenör har inte råd att ge ett orealistiskt erbjudande till kunden som vill att arbetet utförs (Buchan et al., 2003). Kalkylatorers prognos av kostnaden kommer som minst att spela en stor roll i informationsunderlaget till ledningen som upprättar anbudspriset. Ifall anbudet är lyckat och entreprenören får projektet tilldelat sig av kunden så kommer kalkylen även ligga som budget för entreprenörens byggnationskostnader samt de kostnaderna som entreprenören haft före tilldelat kontrakt.

Det är därför självklart att varje kalkyl måste sammanställas på ett systematiskt sätt, och att informationen som det baseras på faktiskt är rimlig. De mest varierande faktorerna brukar vara sådana som produktionstakt och materialsvinn, medan de mer pålitliga faktorerna är från informationskällor som är uppmätta från företagets produktion eller andra genomförda studier. Dessvärre är den typen av information sällan tillgänglig, vilket gör att kalkylatorer ofta tvingas falla tillbaka på sin egen erfarenhet och kunskap. Uppskattning är därför ingen precis teknisk och analytisk process utan måste till stor del vara en subjektiv process (Smith, 1995). Kalkylatorer kan inte räkna med att förutspå faktiska kostnader exakt, men graden av noggrannhet ska för ett lyckat anbud minst försöka uppfylla två baskriterier (Smith, 1995):

▪ Summan av pengarna som tillåts av uppskattningen ska minst kunna täcka den direkta kostnaden av arbetet.

▪ Det slutgiltiga anbudet ska vara tillräckligt lågt för att vara konkurrenskraftigt.

2.2 V

D

C

Begreppet Virtual Design and Construction (VDC) är ett relativt nytt begrepp, det introducerades 2001 på Stanford universitet av John Kunz och Martin Fischer (Kunz &

Fischer, 2020). Kunz & Fischer (2020) beskriver VDC som användningen av integrerade multidisciplinära prestandamodeller inom design- och byggprojekt för att stödja specifika

8 och offentliga affärsmål. Samtidigt som Russel et al. (2014) använder VDC synonymt med BIM och beskriver begreppet som en digital representation av de fysiska och funktionella egenskaperna av ett hus eller anläggning. Li et al. (2009) skriver att VDC-konceptet fortfarande är under utveckling, så det finns ännu ingen enad definition av begreppet.

Tolkningarna av begreppet VDC är vida, där Kunz & Fischer beskriver det mer som en

arbetsmetod jämfört mot Russel et al. som enbart beskriver det som ett visuellt hjälpmedel.

Andersen & Findsen (2018) skriver att BIM är ett stöd i VDC-konceptet, som i sin helhet handlar om informationshantering, organisering av personal och deras arbetsmetoder för att visionen och målet för projektet nås. VDC-modeller är datorbaserade eller grafiska, vilket gör att användningen av dessa projektmodeller ger en mer interaktiv, flexibel och visuell vy gentemot pappersbaserade metoder. VDC-modeller är visuella vilket gör att

projektdeltagare med olika bakgrund och nationaliteter kan hänvisa till samma grafiska modell, vilket underlättar kommunikationen. Många organisationer världen över använder huvudsakligen multidisciplinära VDC-modeller för dagliga, veckovisa och större milstolpar, planering och granskningar (Kunz & Fischer, 2020). Enligt Kunz & Fischer (2020) är

övergripande målet med VDC är att öka effektiviteten och produktiviteten i byggbranschen genom kontinuerliga mätningar, nya mötesstrukturer och visualiseringsmetoder samt informationsflöden.

Mer specifikt vad VDC inkluderar beskrivs av Kunz & Fischer (2020) som tydliga specifikationer av kund- och affärsmål samt mätbara projektmål. VDC består också av projektmodeller som inkluderar modeller över både produkten, organisationen och

processen samt även specifikationer av projektets dagliga och veckovisa milstolpar, se figur 1 nedan.

Figuren visar övergripande att varje del i VDC förser data till de beroende delarna, bestående av information gällande projektering, arbete och utvärdering. Informationsflödet sker

kontinuerligt under projektets gång och återkopplingen mellan delarna möjliggör att produkten, organisationen och processerna kan uppdateras konstant. Dessa uppdateringar baseras på bedömningen av de tidigare specificerade och uppmätta mätvärdena för

projektmålen. ”Integrated Concurrent Engineering” (ICE) är det som binder ihop kopplingen mellan projektmålen och modellerna med det kunden efterfrågar (Kunz & Fischer, 2020).

9

Figur 1 - Ramverket för VDC, där pilarna visar flödet av information över tid mellan delarna i VDC, baserat på (Kunz &

Fischer, 2020).

ICE beskrivs som processen i VDC som representerar det multidisciplinära samarbetet mellan olika roller och företag i projekt (Kunz & Fischer, 2020). Chachere et al. (2009) skriver att ICE möjliggör att tekniska problem förmedlas och besvaras i en social samarbetsprocess. Vidare sägs att effektiviteten för de flesta arbetsuppgifter som ingenjörer gör begränsas av

svarstiden, det vill säga tiden från att en fråga ställs tills att ett tillräckligt bra svar kommer som gör att man kan fortsätta arbetet. ICE är tänkt att motverka denna begränsning genom att samla aktörerna för de olika teknikslagen i mindre grupper i ett och samma rum, några timmar eller dagar per session. Alternativt att låta olika teknikslag samarbeta kontinuerligt i samma rum. I detta så kallade ”Big room” finns arbetsstationer med interaktiva skärmar, datormodeller, simuleringsverktyg och en delad projektmodell som ett projekteringsteam uppdaterar. ICE-sessioner bidrar till en effektiv, uppskattad och social metod för att specificera, avstämma och använda modellen som projektdeltagare nu använder rutinmässigt som en del av deras VDC process (Kunz & Fischer, 2020). Nedan beskrivs kortfattat de övriga delarna i ramverket för VDC som syns i figur 1.

• Kundkrav/affärsmål

Ramverket för VDC representerar egentligen kundvärden. Kundvärden kan exempelvis bestå av livscykelkostnader likväl som projektkostnad, schema och säkerhet. Vilken av dessa parametrar man väljer att använda bestäms vanligtvis av projektdeltagarna och vilken metod som finns tillgänglig för projektet (Kunz &

Fischer, 2020).

• P: Produkt – Byggnadsinformationsmodell i 3D (BIM)

Byggnadsinformationsmodell (BIM) är en av de större utvecklingarna inom

byggindustrin. BIM är en virtuell konstruerad modell av en byggnad eller anläggning som ger en mer realistisk representation av hur det kommer se ut gentemot en traditionell CAD-ritning. BIM-modellen består av samtliga ritningar integrerade i en

10 och samma 3D-modell, vilket främjar en mer integrerad projekterings- och

produktionsfas. Det sägs leda till bättre kvalité till lägre pris, samtidigt som

projekttiden blir kortare för en byggnad (Eastman et al., 2011). BIM fokuserar på de fysiska byggnadselementen i VDC-konceptet, vilket är användbart, men begränsat eftersom ett byggprojekt även involverar organsiation- och processinteraktioner, inte enbart själva byggnationen (Kunz & Fischer, 2020).

• O: Organisation

Inför ett nytt uppdrag måste de multidisciplinära teamen gå igenom vilka problem som kan uppstå med organisationen och projektet i sig. Arbetsrollerna måste definieras och förtydligas så att alla deltagare fyller sin funktion och förstår vad som förväntas, detta gäller både på grupp- och individnivå. Det är organisationen som ska utforma och sätta ihop produkten som beskrivs ovan (Kunz & Fischer, 2020).

• P: Process

Denna del i VDC beskriver processerna och aktiviteterna som organisationen behöver för att klara av projektet (Kunz & Fischer, 2012). För VDC kommer exempelvis

projektteam skapa PDCA planer för större delen av arbetet gällande konceptuell design, produktionsplanering, produktion och driftsättning (Kunz & Fischer, 2020).

P, O, P ska tillsammans vara modeller som innehåller delar av ett projekt som en chef ska kunna hantera. En projektchef sägs enligt Kunz & Fischer (2012) kunna hantera tre olika saker: utformningen av produkten som ska byggas, utformningen av organisationen som ska projektera och bygga produkten, samt utformningen av processerna som man ska följa i projektering- och byggprocessen. Dessa tillsammans kallas POP-modell.

Projektmål

Denna del innefattar värden om organisationens prestationer och detaljer gällande samording bland specificerade organisatoriska delar för att uppfylla projektmålen.

Det kan beskrivas som processen att hantera mål och ansvar för mål, som ofta delas på flera. Samt att frekvent mäta prestationen och hantera mätningen baserat på skillnaden mellan målen och det man faktiskt åstadkommit (Kunz & Fischer, 2020).

2.2.1 Användningen av VDC

Det finns flera fördelar med VDC. Li et al. (2009) skriver att fördelarna med VDC ligger i åtta olika områden:

1. Inspiration av ny projektering.

2. Identifiering av fel i projektering.

3. Repetition och optimering av byggplanen.

4. Identifiering av osäkra arbetsytor.

5. Byggplatsledning.

11 6. Kommunikation på byggarbetsplatsen.

7. Hantering av information och kunskap för projektet.

8. Minskning av bristfälligt ledarskap.

Olikt traditionell projekteringsprocess som ofta behöver stoppas och visas i en schematisk 2D-ritning kan istället projekterare fokusera på att rita system genom 3D-modeller. Dessa sägs vara lättare att förstå och granska. Genom att simulera i en virtuell miljö i 3D kan man effektivare upptäcka och korrigera fel innan det skapar signifikant omarbete. Ett exempel på detta som Li et al. (2009) berättar om är vid byggnation av ett sjukhus i London, där ritades en för smal dörr till en operationssal, vilket gjorde att en röntgenmaskin behövdes tas isär och återbyggas inuti operationsrummet på sjukhusets bekostnad. VDC minskar risken för dessa typer av misstag i projekteringen. VDC kan även användas för att repetera byggplaner i förväg för att kunna välja den optimala planen utan att behöva fysiskt bygga något först (Li et al., 2009).

Simuleringar kan även göras för modeller gällande brandskydd exempelvis, det möjliggör att man kan simulera brandsäkerhetsskyddet och dimensionering av installerade system

(Andersen & Findsen, 2018). I en studie som undersökt kopplingen mellan byggplatsolyckor och projekteringen skriver Behm (2004) att 42 % av olyckorna kunde kopplas till

projekteringslösningen. Risken för dessa olyckor kunde ha minimierats eller eliminerats helt om man hade tänkt på byggsäkerheten i projekteringen. Detta är ett typiskt fall som VDC kan nyttjas för identifiera osäkra ytor genom att virtuellt gå runt på arbetsytor i modellen (Li et al., 2009).

De mest omskrivna fördelarna med VDC är kopplat direkt till projektering eller

byggarbetsplatsen. Det finns dock fördelar utöver dessa som inte är direkt kopplade till specifika skeden i projekt. Russel et al. (2014) skriver att den största fördelen med att lära sig att anväda visuella verktyg är att man utvecklar en integrerad syn som ger bättre förståelse av byggnader och dess komponenter, vilket leder till högre kompetens inom branschen.

Även information- och kunskapsflödet underlättas inom byggprojekt med visuella hjälpmedel (Tjell & Bosch-Sijtsema, 2015), vilket är ytterst viktigt för att lyckas med ett projekt (Li et al., 2009).

VDC är som nämnt tidigare ett relativt nytt begrepp, men tankarna bakom konceptet påminner egentligen om ett äldre koncept som benämns Lean Construction. Lean

Construction är ett koncept som framkom under 90-talet och filosofin är på liknande sätt som i VDC att skapa värde i bygg- och anläggningsprojekt genom att minska slöseri (Koskela et al. 2002). Där värde motsvarar alla handlingar eller processer som en kund skulle vara villig att betala för (Wang et al. 2015).

Lean Construction är i grunden identiskt med det mer välkända Lean Production, men de skiljer sig åt i hur det är utformat och även hur det utförs. I Lean Production är produkterna flödande och personalen fasta parametrar för att producera, medan för Lean Construction är byggnader de fasta produkterna och personalen flödande. I Lean Construction-tänk hanteras byggprocessen istället utifrån tre aspekter: värde, processen och framhålla flödet och

12 eliminera eller minimera slöseriet i flödet (Wang et al. 2015). Kärnan av Lean Production ligger i att det finns två typer av aspekter i alla produktionssystem: konverteringar och flöden. Alla aktiviteter medför utgifter och konsumerar tid, men det är endast

konverteringarna som ger värde till materialet eller informationen som transfomeras till en produkt. Därför ska man för flödesaktiviteterna fokusera på att förbättra dessa genom att minska eller avlägnsa helt från systemet, medan konverteringsaktiviteterna ska försöka effektiviseras (Koskela, 1992). Ballard & Howell (1997) tillägger att det är lika viktigt att minimera osäkerheter i flödet av beslut och information i planeringen som det är att minska osäkerheter i flödet av produkter. Övergripande effekten man vill uppnå med Lean

Construction är egentligen en ökad effektivitet i byggprocessen.

Det finns elva principer för utformning av flödesaktiviteter som kan öka effektiviteten avsevärt. Dessa principer listas av Koskela (1992) enligt följande:

1. Minska andelen icke värdeskapande aktiviteter.

2. Öka produktionsvärdet genom att systematiskt ta hänsyn till kundens krav.

3. Minska variationen.

4. Minska cykeltiden.

5. Förenkla genom att minimera antalet steg, delar och kopplingar.

6. Öka produktionsflexibiliteten.

7. Öka transparensen i processen.

8. Fokusera på att kontrollera hela processen.

9. Utveckla kontinuerliga förbättringar i processen.

10. Balansera förbättringar mellan flöden och konverteringar 11. Basera beslut på riktvärden.

Principerna definierar även underförstådda flödesprocessproblem som komplexitet, dålig insyn och segmenterad kontroll (Koskela, 1992).

Trots flera studier som påvisar flera fördelar med Lean Construction verkar effektiviteten i byggbranschen fortfarande undermålig.

2.2.2 Faserna i VDC

Hur VDC ska integrereras i ett projekt beror till stor del på hur projektet är strukturerat gällande organisatoriska villkor som storlek, erfarehet exempelvis. Alla projekt har olika förutsättningar och projektdeltagare varierar beroende på till exempel storlek, komplexitet, kund, plats och faser i projektet. Det är avgörande att ge en detaljerad beskrivning av implementeringen av VDC-processen eftersom att det som utelämnas troligen kommer påverka andra delar av projektet.

Ett lyckat VDC-projekt kräver tydliga definierade standarder för modellen, som omfattar filbenämningar och struktur, arbetsflöden för programvaror, komponentdefinitioner, detaljnivån i modellen och informationsöverföringen. En tydlig implementeringsplan som uppfyller alla krav i specifikationerna är avgörande för framgångsrik VDC-integration (Andersen & Findsen, 2018). Utöver denna övergripande beskrivning av implementering av

13 VDC skriver Kunz & Fischer (2012) att VDC kan implementeras i tre faser, som alla har olika värdeskapande strategier för att skapa nytta. Den första fasen baseras på POP-modellen och benämns visualisering.

Visualisering

I denna fas skapar projektteamet modellen av produkten i 3D, modell över organisationen som sköter utförandet samt processen som projektdeltagarna följer för att projektera och konstruera. Syftet med visualisering är att presentera design och gå igenom byggplaner genom visuell simulering, 3D teknik och virtuell verklighet (Li et al., 2009). Visualisering bidrar till att anställda bättre förstår sin roll och vad de förväntas bidra med i relation till värdet för både deras egna arbetsgivare och kundens behov. Under byggprojektering appliceras vanligtvis två typer av visuella medel: 3D-BIM och visuell planering. Dessa medel stöttar kommunikation och gemensam förståelse under projektering, men syftar sig inte till att visualisera styrningen av projektet (Tjell & Bosch-Sijtsema, 2015).

I visualiseringsfasen ska man i projekt arbeta enligt följande (Kunz & Fischer, 2012):

• Rutinmässigt modellera och visualisera de dyraste elementen för produkten, organisationen och processen (POP).

• Ha en social process med projektaktörerna för att integrera flera VDC-modeller och modellversioner.

• Rättfärdiga investeringar i VDC-utrustning, metoder samt personal baserat på värdeerbjudandet till projektet, eftersom denna fas är relativt billig och kan ge stora fördelar till enskilda projekt.

• Klargöra projektmål, värden, ansvar, projektering och förväntningar. En bra

visualisering gör att fler intressenter kan delta och förstå projektgranskningen, vilket är mycket mer meningsfullt än rutinpraxis.

En framgångsrik implementering av denna fas kräver att alla parter i organisationen, dels utvecklar kompetens för att kunna tolka modellerna, dels utvecklar kärnkompetensen, vilket kräver en investering i metoderna och deras användning. En lyckosam visualisering i projekt med flera parter kräver att projektet tillåter och helst även ger incitament till

informationsdelning. Det kan kräva strategiska ändringar i avtal mellan parter (Kunz &

Fischer, 2012). För att kunna hantera detta nya sätt att hantera informationsflöden föreslår Gustafsson et al. (2015) i en studie som ett alternativ att man kan behöva tillsätta en ny yrkesroll som besitter den expertis som behövs och samtidigt är insatt i byggbranschen.

Vidare framgår från samma studie att de projekt som haft en VDC-person anställd är i behov av mer involvering av denne i samtliga faser under projekten. Detta skulle kunna komma som följd av att VDC- och BIM-utbildning har utvecklats en hel del de senaste åren

allteftersom visuella koncept och presentationsmetoder har gått från 2D till 3D (Russel et al., 2014).

14 Integration

Nästa fas i implementeringen av VDC är integration. I denna fas utvecklar projekt automatiska datorbaserade metoder för informationsbyte mellan olika modeller och analysverktyg. För att integrationsfasen ska lyckas behöver leverantörer gå med på att byta standarder, vilket kan kräva ett strategiskt åtagande för att stödja utbyte av information mellan olika leverantörer (Kunz & Fischer, 2012). På samma vis som i visualiseringsfasen behöver informationsdelning tillåtas mellan parterna i ett flerpartssamarbete. I

integrationsfasen för ett projekt återfinns följande kännetecken:

• Dela meningsfull information gällande produkt-, organisation- och processmodeller samt analysprogram genom samverkan med hjälp av ett pålitligt datorbaserat informationsutbyte.

• Här kan man inte rättfärdiga investeringar i VDC-utrustning, metoder och personal baserat på deras värdeerbjudande till projektet. Istället måste investeringen hjälpa företaget, eftersom denna fas är relativt dyr och flera projekt måste ha nytta av investeringen för att den ska ge betydande fördelar.

• IFC:s är utformade för att möjliggöra denna process, trots bristfälligt bevis på att dessa används i större omfattning.

• Olika leverantörer tillhandahåller familjer av program som ofta samverkar med egna utbytesmetoder av information men som begränsar utbytet med andra

applikationer som kan vara användbara för projektet.

• Stegvis hämta värde från integrationen i sig, då det kan minska ansträngningen och tiden för modelleringen.

Automation

Automatisering är den tredje fasen som VDC implementeras i. I denna fas använder projekt automatiserade metoder för att utföra rutinmässiga designuppgifter eller för att hjälpa till att bygga delkomponenter i en fabrik (Kunz & Fischer, 2012).

För att automatisering ska förbättra projekteringsutförandet behöver projektorganisationer vanligtvis göra stora förändringar i sina processer. Detta för att möjliggöra att prestera likvärdig eller högre kvalitet på kortare tid och mindre utgifter för standardutföranden. För att stödja tillverkningen behöver projektet ändra leveransmetod från totalentreprenad eller utförandeentreprenad till DFMA, vilket kräver strategiska åtaganden för att stödja nya partneravtal. DFMA betyder att man projekterar med fokus på enkel tillverkning och effektiv monteringen av komponenterna. Automation förutsätter integration för att lyckas, men går att implementera utan att ha implementerat visualisering. En väl fungerande visualisering underlättar dock att få automatiseringen att fungera väl (Kunz & Fischer, 2012). I

automatiseringsfasen för ett projekt återfinns följande:

• Automatisera några aspekter av rutinmässig design för tillverkning av enheter som installeras på plats.

• Kan man inte rättfärdiga investeringar i VDC-utrustning, metoder och personal baserat på deras värdeerbjudande till projektet. Istället måste investeringen hjälpa

15 företaget, eftersom denna fas är relativt dyr och flera projekt måste ha nytta av investeringen för att den ska ge betydande fördelar.

• Möjliggöra markant ökning av effektiviteten för design.

• Medför stor minskning av tid för produktion, vilket leder till ett genombrott för ett byggprojekts varaktighet.

2.2.3 Barriärer för implementering av VDC

Byggbranschen är som tidigare nämnts långsam med förändringar, dock har användningen av VDC ökat signifikant i regioner som USA:s västkust och Skandinavien. Flera parter i branschen använder åtminstone vissa delar av VDC (Kunz & Fischer, 2020). Det som talar emot en mer utbredd användning av VDC inom byggbranschen är att det finns saker som gör företag motvilliga att använda konceptet. Li et al. (2009) har i en studie delat in hindren som finns för implementering av VDC i fyra grupper, enligt följande:

1. Tekniska hinder 2. Nya kostnader

3. Vilja att betala för VDC 4. Risk med förändring

VDC är tänkt att förbättra samverkan, men brist på programvarors kompabilitet gör det svårt att kommunicera mellan olika VDC-lösningar (Li et al., 2009). Användare tycker generellt att VDC-modeller och analysverktyg är svåra att använda och ger begränsat stöd i affärsmål (Kunz & Fischer, 2012). Ett annat problem med användning av VDC i riktiga projekt är

tidsaspekten i att rita de detaljerade 3D-modellerna. Huang et al. (2007) skriver att planerare tycker det är för tidskrävande och svårt att hantera tillsammans med den pressade tiden för anbudsförberedelser. Teknologin är dock under ständig utveckling, ett antagande är att denna utmaning bör minimeras i framtiden. En annan barriär för användning av VDC är nya kostnader. Företag måste stå för de extra kostnaderna att lära sig VDC-konceptet och avlägsna sig från sina gamla arbetssätt (Li et al., 2009), även om fördelarna med VDC ibland kan vara tydliga kan det bli kontroverser om vem som ska betala för det. Målet med VDC är integration, men flera aktörer ser fortfarande sin egen verksamhet som en vinstcentral istället för att fokusera på värdeskapande. Det är heller inte enkelt att låta den aktör i projektet som får fördelarna av VDC-konceptet att också betala för implementeringen, eftersom det inte går att tydligt placera i vilka skeden och vilka deltagare som kommer gynnas av konceptet (Li et al., 2009). Implementering av VDC att påverka flera aspekter av de nuvarande arbetssätten hos företag, samtidigt som branschen ses som långsam i

förändringar. Dessutom är de modellbaserade analysverktygen i VDC fortfarande under teoretisk utveckling, vilket medför en bekväm och ofta lämplig anledning att undvika användningen av VDC (Kunz & Fischer, 2012).

16

3 METOD

Följande kapitel beskriver metoderna som använts i studien. Avsnittet innehåller en

beskrivning och motivering av den valda forskningsmetoden samt hur datainsamlingen skett och hur den nyttjats för att göra analyser och dra slutsatser. Avslutningsvis beskrivs vilka åtgärder som genomförts för att öka trovärdigheten av studien.

3.1 F

Studien utfördes som en intervjustudie av ett företag som är representativt för byggentreprenörer och deras anbudsarbete. För att försöka besvara studiens

forskningsfrågor har ett litteraturavsnitt gjorts för att kunna ställa resultatet mot. I denna litteratur samlades beskrivande information in om VDC och anbudsprocessen i dagsläget.

Det har gjorts för att skaffa en kunskapsbas inom ämnesområdet och angränsande litteraturfält.

Utifrån en utforskande studie insamlades sedan underlag om problemområden i anbudsprocessen och utifrån detta identifierades hur VDC-moment kan bidra till ett

effektivare anbudsarbete. Studier av utforskande karaktär är vanligt förekommande när man studerar ett mindre utforskat ämne och vill beskriva nuläget och ge ökad förståelse för problemet för att kunna ge rekommendationer, vilket detta arbete i hög grad försöker.

Utforskande forskning kan vara värdefull vid bedömning av ett fenomen i en ny kontext (Saunders et al., 2009). I detta arbete är fenomenet VDC och tillämpningen inom anbudsskedet, vilket för en byggentreprenör är relativt outforskat sett till antal publikationer.

Det finns flera varianter för hur man kan genomföra en utforskande studie, vanligen inkluderas litteratursökning, intervjuver med experter inom området, antingen individuellt eller som fokusgrupper. I detta arbete har individuella intervjuver genomförts med anställda inom företaget som på något sätt jobbar eller nyligen jobbat med anbudsrelaterade

uppgifter. I en utforskande studie är det värdefullt vid intervjuer att ställa öppna frågor för att upptäcka vad som händer och få insikter om ett ämne eller område. Dessa frågor börjar vanligen med ”vad” eller ”hur” (Saunders et al., 2009). Mer detaljerat hur intervjuerna genomförts beskrivs i avsnitt 3.3.1.

Denna studie har samlat in data för att utforska ett ämne för att därefter försöka ge upphov till en generaliserad teori, vilket beskrivs av Saunders et al. (2009) som en induktiv studie.

Detta har gjorts genom att först genomföra intervjuer för att bättre förstå problemområden, och sedan tolka denna information genom analyser. Vidare skriver (Esaiasson et al., 2002) att för induktiva ansatser är förhållningsättet så att den empiriska delen bestående av intervjuer eller fokusgrupper, har en högre ställning mot övriga data och målet är att

generera ny kunskap så förutsättningslöst som möjligt. Dessa beskrivningar överensstämmer väl med denna studies tillvägagångssätt som innefattar intervjuer som sedan analyserats mot existerande litteratur. Viktigt med denna typ av studie är att man måste vara beredd på

17 att resultatet inte ger något tydligt mönster att kunna dra slutsatser ifrån (Saunders et al., 2009), i detta fall kan det betyda att det framkommer motsägelser eller spretiga åsikter från respondenterna. Anledningen till att studien använt intervjuer som empiri är främst för att det finns en begränsad mängd forskning inom VDC mot anbud i byggprojekt. Detta gör att det inte finns tillräckligt med existerande påståenden som är pålitliga att utgå ifrån för att välja en annan typ av ansats.

Utöver hur studien förhåller sig mellan empiri och litteratur finns det olika övergripande planer över hur man ska besvara sina forskningsfrågor. De metoderna man traditionellt väljer mellan är kvalitativa och kvantitativa metoder (Esaiasson et al,. 2002). Denna studie är utförd med en kvalitativ strategi, där forskningsfrågan är tänkt att besvaras med ett logiskt resonemang (Allwood & Eriksson, 2017). Denna studie består av ett begränsat antal intervjuer med tjänstemän inom företaget som aktivt jobbar, eller nyligen avslutat anbudsarbete inom husbyggnadsprojekt. Det är just för att studien utgår från ett mindre antal intervjuer för insamling av empiriska data som en kvalitativ metod har valts. Detta stämmer överens med det Allwood & Eriksson (2017) skriver om att ett kvalitativt metodval tillåter insamling av empiriska data från ett begränsat antal studieobjekt. Vidare skriver David & Sutton (2011) att kvalitativa studier starkt förknippade med induktion och explorativ forskning, vilket också denna studie nyttjar. Kvalitativa studier fokuserar främst på bevis som personer berättar om, vilket möjliggör att man kan förstå betydelsen av det som pågår.

Styrkan i detta är att man kan belysa problem och komma fram till möjliga förklaringar till dem (Gillham, 2000). En kvalitativ metod faller även väl i linje med syftet av studien, som innefattar att undersöka hur delar av VDC-konceptet eventuellt kan tillämpas i

anbudsprocessen för ett företag i Sverige med verksamhet inom husbyggnation. Dessutom är kvalitativa studier synonymt med datainhämtningstekniker som intervjuer eller

dataanalysprocedurer som indelar data i icke-numeriska värden (Saunders et al., 2009). Det finns ingen statistik eller uppmätta värden hur anbudsprocesser kan gynnas av VDC-

användning, därför anses en kvalitativ metod med empirisk data hämtat från intervjuer att föredra i denna studie. Överskådlig bild över studiens utförande presenteras nedan, enligt figur 2.

18

▪ Insamling sekundärdata

▪ Inläsning företagets interna handlingar

▪ Bearbeta sekundärdata

▪ Framställa underlag till inhämtning av primärdata

▪ Insamling primärdata genom semi-strukturella intervjuer

▪ Sammanställa primärdata

▪ Transkribera för validitet

▪ Urval av relevanta resultat inom studiens omfång

▪ Analys av empirin

▪ Besvara

forskningsfrågorna och studiens syfte med hjälp av primär- och sekundärdata

▪ Diskussion kring studiens utförande

▪ Diskussion kring studiens utförande

▪

▪ Kortfattade svar på forskningsfrågorna

▪ Rekommendationer till företaget

▪ Förslag på fortsatt forskning

Figur 2 - Överskådlig figur över studiens utförande, (egen modellering).

3.2 V

Ett kriterium för val av företag för denna studie har varit att företaget ska jobba med anbud samt vara verksamma inom husbyggnation. Detta eftersom studien har avgränsat sig till att undersöka anbudsprocessen som byggentreprenörer använder sig av inom husbyggnation.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur VDC kan tillämpas i anbudsprocessen. Det är däremot ingen förutsättning att det valda företaget känner till VDC eller till viss mån använder det i sin verksamhet idag, utan det ses mer som ett ökat incitament om så är fallet.

Företaget som studien utgår ifrån jobbar i hela värdekedjan, från den första idén om att skapa ett projekt tills byggnaden är klar och övergår i förvaltning. Företaget är en större byggentreprenör med verksamhet i hela landet samt andra delar av världen. Företaget erbjuder såväl bostäder som allmänna byggnader samt infrastruktur och har i dagsläget alltifrån mångmiljardprojekt till några enstaka miljoner och kan inte anklagas för att ha barriärer i form av resurser och möjligheter. Därför bör företaget kunna anses vara

representativt för branschen som helhet för att kunna göra generaliseringar av resultatet.

Därmed uppfyller företaget det första kriteriet.

Kärnverksamheten i Sverige består av att utveckla, bygga och underhålla den fysiska miljön som vi lever i. Byggverksamheten är uppdelad i tre verksamhetsområden som är bygg-och anläggning, som bygger och renoverar hus, anläggningar, infrastruktur och bostäder.

Bostadsutveckling, där företaget utvecklar och bygger nya stadsdelar, samt kommersiella fastigheter där företaget initierar, utvecklar och investerar i kommersiella fastigheter.

Teoretisk referensram

Utforma datainhämtning

Intervjuver

Resultat & Analys Diskussion

Slutsatser

19 Företaget arbetar redan till viss del med VDC i sin verksamhet under projekteringen och delvis produktion, vilket tyder på att kunskap inom området redan finns i företaget. Det gör att företaget är särskilt intressant att studera då man i vissa skeden börjat jobba med VDC medan man i anbudsskedet inte gör det. Företaget har verksamhet i flera länder, Norge är ett utav dom. I Norge tappade företaget ett mindre antal men samtidiga anbudsarbeten under kort tid på grund av otydlighet för kunden i egna arbetssätt kontra VDC-arbetssätt.

Hur vida de förlorade anbuden var kopplade direkt till anbudsarbetet är osäkert, men det tyder på att beställare i Norge börjar efterfråga VDC mer och mer i sina projekt. Det öppnar upp ett intresse att undersöka hur ett större byggföretag i Sverige kan utveckla sitt arbete med VDC genom användning under anbudsskedet.

3.3 D

Datainsamling kan enligt David & Sutton (2011) indelas i två olika varianter, primärdata och sekundärdata. Där primärdata definieras som data insamlat av författaren för det specifika syftet av studien. Primärdata består med andra ord av data som tidigare inte använts. Denna typ av data kan ofta inhämtas från intervjuer eller observationer. Sekundära data består istället av redan existerande information från exempelvis artiklar som andra forskare skrivit och publicerat. Enligt Saunders et al. (2009) besvaras de flesta forskningsfrågorna genom en kombination av både primär- och sekundärdata. För denna studie har primärdata hämtats från individuella intervjuer och sekundärdata från tidigare publicerad litteratur samt företagets intranät.

Vid analys och sammanställning av data är det viktigt att försäkra sig om att man

upprätthåller anonymitet för att få ett mer generaliserbart resultat. Primärdata ska inte hittas på och resultatet ska inte förfalskas, de ska redogöras fullständigt och exakt, oavsett om de ligger i linje med det förväntade resultatet eller ej (Saunders et al., 2009). Risken för ett resultat utanför förväntningarna är som nämnt tidigare extra påtagligt för studier av induktiv karaktär. Vidare skriver Saunders et al. (2009) att sekundärdata måste behandlas med samma försiktighet som den insamlade primärdatan, Det viktiga punkterna är enligt följande:

• De ska möjliggöra att forskningsfrågorna besvaras och möta målet med studien.

• Nyttan med användningen ska vara större än kostnaden.

• Du ska ha tillåten åtkomst och rätt till uppgifterna.

För denna studie kommer primärdata från respondenterna hållas anonymt där endast yrkesrollen för respektive respondent har hos företaget visas. Hur vida resultatet kommer spegla förväntningarna beror till stor del på frågornas utformning som ställs i intervjuerna (Yin, 2003). Intervjuvmetodiken beskrivs mer utförligt nedtill.

3.3.1 Intervjuer

Intervjuer beskrivs som en möjlig källa att samla bevis ifrån och är en av de viktigaste källorna i en utforskande studie (Yin, 2003). Anledningen till att intervjuer nyttjats i denna studie beror på forskningsfrågornas utformning, som bland annat innefattar att utreda utmaningar i anbudsprocessen hos ett företag, vilket kräver information i form av

20 upplevelser från anställda. Styrkor respektive svagheter med intervjuver som metod för inhämtning av primärdata beskrivs enligt Yin (2003) och visas överskådligt i tabell 2.

Tabell 1 - Styrkor och svagheter med intervjuer som datainhämtningsmetod

Intervjuver

Styrkor Svagheter

• Målinriktade – fokuserar direkt på studiens ämne

• Insiktsfulla – Bidrar med upplevda orsaksmässiga slutsatser

• Bias på grund av dåligt utformade frågor

• Bias genom respons

• Felaktigheter på grund av dålig återkoppling

• Reflexivitet – intervjupersonen ger det intervjuaren vill höra

Svagheterna som presenteras i tabell 2 är starkt förknippade med intervjuarens kunskap och erfarenhet, för att undvika dåligt formulerade frågor i så stor mån som möjligt har

intervjufrågorna granskats av båda handledarna samt examinatorn för studien. Saunders et al., (2009) skriver att en upplevd bias från intervjuaren kan mycket väl leda till bias även från respondentens svar. När det gäller bias överlag är det svårt att undvika helt, särskilt då författaren i denna studie är oerfaren och tidsramen är begränsad vilket gör att

förberedelser och träning varit begränsad. Samtidigt skriver (Esaiasson et al., 2002) att man inte ska överdriva risken med bias utan att de viktiga är att reflektera kring situationen och ärligt redovisar om det finns resultat som kan bero på bias. Resultatets påverkan av bias är något som tas upp under diskussionsavsnittet. Långa frågor eller frågor som innehåller flera delfrågor har undvikts för att erhålla svar på alla aspekter som är av intresse att undersöka.

Även frågor som inkluderar flera teoretiska koncept har undvikts eftersom förståelsen och synen på respektive term kan variera mellan intervjupersonerna. Intervjuerna består i första hand av öppna frågor för att försöka undvika eller minimera bias, dessa har sedan följts upp med slutna frågor som är mer specifika (Saunders et al., 2009). Dessutom har två

testintervjuer genomförts för att se om frågorna är ställda på ett sätt som ger svar inom studiens omfång. När både granskningen samt testintervjuerna gett positivt utfall har övriga intervjuer genomförts därefter.

Intervjuver brukar indelas i två huvudläger, standardiserade- och ickestandardsierade intervjuver. Där de ickestandardiserade intervjuerna kan delas in i semistrukturerade- och ostrukturerade intervjuer (Saunders et al., 2009). Denna studie nyttjar semistrukturerade intervjuver då dessa enligt Saunders et al. (2009) kan leda till ökad förståelse och nya insikter, vilket lämpar sig bra då studiens syfte är av utforskande karaktär. Syftet med intervjuerna i denna studie är att leda till ökad förståelse för företagets nuvarande

21 anbudsprocess för att undersöka vilka VDC-moment som skulle kunna nyttjas samt vilka som eventuellt redan är inarbetade i processen.

I semistrukturerade intervjuver börjar man med en förbestämd lista av ämnen och några nyckelfrågor inom dessa ämnen för att styra utförandet av varje intervju. Det är viktigt att frågorna är ställda utifrån författarens behov, inte till den intervjuade. Protokollets frågor är i huvudsak till för att påminna författaren om den information som behöver samlas in och varför. Frågorna i studiens protokoll ska återspegla hela omfattningen av studiens initiala syfte (Yin, 2003). Denna studie är begränsad till anbudsprocessen hos företaget och vilka verktyg inom VDC som kan effektivisera den, därför har ett protokoll med förbestämda frågor skapats som sedan följs upp av följdfrågor beroende på respondentens svar. Då respondenterna har varierande yrkesroller förväntas inte samtliga respondenter kunna besvara alla frågor. Se bilaga 1 för intervjuprotokoll.

Gällande utförande av intervjuer skriver (Esaiasson et al., 2002) att personliga intervjuver är att föredra när det handlar om frågor som eventuellt behöver upprepas eller förklaras. Det ger betydligt utförligare svar på öppna frågor, som denna studie främst använder sig av, och minskar risken för missförstånd. Trots fördelarna med personliga intervjuver har samtliga intervjuer genomförts via länk på grund av begränsade resmöjligheter i samband med rådande omständigheter med Covid-19.

Vid intervjuvtillfällena har anteckningar förts parallellt med intervjun och renskrivits kort efter slutförd intervju. Utöver det har samtliga intervjuver spelats in för att i efterhand kunna återgå till materialet och höra ordagrant vad som faktiskt framgick under intervjun, detta ökar även reliabiliteten för studien och ger ökad möjlighet till att upptäcka bias i resultatet. Mer information om reliabilitet och validitet finns i avsnitt 3.4

Urvalet för respondenterna i studien baseras på kompetens inom anbudsprocessen, VDC eller båda delarna. Samtliga respondenter är anställda på företaget och urvalet görs av kontaktperson på företaget. Respektive befattning och intervjudatum för respondenterna redovisas i tabell 3. Intervjufrågorna finns redovisade i bilaga 1. Majoriteten av frågorna har avsiktligen unvikit VDC-termen då det förutsätts att flera respondenter inte har koll på begreppet eller har vida tolkningar av det. Istället fokuserar frågorna mer på visuella medel och vilka problem som finns i anbudsarbetet idag kopplat till de verktyg och processer man använder idag.