Förskolan Fyren. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

(1)

Södermalms stadsdelsförvaltning Östra söders förskolor

Förskolan Fyren Vintertullstorget 20-6 116 43 Stockholm stockholm.se

Förskolan Fyren

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions-

nedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering från och med 1 januari 2015.

Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten.

Förskolan Fyrens vision

På vår förskola arbetar alla pedagoger aktivt med att motverka

diskriminering och kränkande behandling. Barnen ska känna sig trygga och glädjas i att pedagoger diskuterar bemötande och likvärdighetsfrågor som ett ständigt pågående arbete och som genuint genomsyrar hela verksamheten.

(2)

Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i:

o Skollagen 6 kap (2010:800),

o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958)

o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

o Läroplanen o Barnkonventionen

o Stockholms stads förskoleprogram – framtidens förskola

Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar,

diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.

Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskriminerings-

ombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen.

Diskriminering

Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder

behandlar barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, köns-

överskridande identitet eller uttryck och ålder.

Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo

Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med

funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga

(3)

åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Trakasserier

Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon

diskrimineringsgrund.

När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet blivit kränkt.

Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga om bristande tillsyn från personal.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

 fysiska (slag, knuffar)

 verbala (hot, svordomar, öknamn)

 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer)

 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

 mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag)

(4)

Genomfördes de åtgärder som föreslogs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras?

Förskolans utvärdering beskrivs här:

Efter förra årets utvärdering konstaterades att vi behövde involvera föräldrarna i vårt arbete kring likabehandlingsplanen.

För att göra föräldrarna och barnen involverade i hur vi tänker och arbetar med likabehandlingsplanen kommer vi genomföra ett gemensamt

föräldramöte/workshop på förskolan. Föräldrarna kommer bli indelade i diskussionsgrupper och få möjlighet att diskutera, komma med idéer samt ställa frågor kring vårt arbete med genus, inre- yttre miljön och kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas tillgänglig i varje entré och på förskolans hemsida.

Tillsammans med barnen kommer vi att samtala om hur man blir bra vänner på förskolan. Vi kommer att samtala om barns rättigheter och fånga upp vilka kopplingar barnen själva gör i vardagen på förskolan.

Diskutera:

Var går gränsen mellan befogade tillrättavisningar

och kränkande behandling?

(5)

Främja lika rättigheter och möjligheter

Det främjande arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån läroplanen och finns i förskolans förhållnings- och arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det som är annorlunda. Det kan också vara till exempel kompetensutveckling för personalen om diskrimineringsgrunderna.

Förskolans främjande arbete beskrivs här:

Genus

• Vi arbetar för att alla barn ska ges lika mycket inflytande. Att alla barn får ta lika stor plats, blir lyssnade till och tagna på allvar och påverka sin dag på förskolan oavsett kön.

• Vi bekräftar barnen för vilka de är och för deras personlighet, inte för hur de ser ut.

• Vi erbjuder aktiviteter utifrån barnets intresse, inte utifrån kön.

• Vi strävar inte efter att ta bort material från pojkar respektive flickor utan istället tillföra material så att det finns valmöjligheter för dem.

Miljö

• Vi på Fyren arbetar för att alla barn ska känna trygghet här på förskolan.

Trygghet uppnår vi genom ett individuellt bemötande, en inspirerande miljö och goda rutiner. Vi arbetar i mindre grupper under dagen, vilket gör att vi kan se och bekräfta det enskilda barnet.

• Vi skapar förutsättningar för lek genom en inspirerande och varierande miljö. Barnen erbjuds ett varierat material så som färg, lera, vatten, naturmaterial, bygg & konstruktion.

• Vi tar tillvara på barnens förmågor, intressen och önskemål och det är barnens upptäckarglädje som ligger till grund för vår verksamhet.

Kränkande behandling

• Förskolan Fyrens vision är att alla barn ska känna trygghet och glädje för att kunna bekräftas, utvecklas och utmanas.

Vi pedagoger på Fyren strävar alltid efter att alla barn ska få likvärdiga möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett:

 Kön

 Könsidentitet eller könsuttryck

 Etnisk tillhörlighet

 Religion eller annan trosuppfattning

 Funktionsnedsättning

 Sexuell läggning

 Ålder

 samt när det handlar om bristande tillgänglighet

(6)

Hur har kartläggningen har gått till och vilka slutsatser om verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jobba vidare med som förebyggande mål?

Underlag för kartläggningen kan vara:

Organiserade och väl förberedda samtal med barn och personal om trygghet och trivsel.

Konfliktsituationer

Vårdnadshavares/barns synpunkter

Utvecklingssamtal/föräldramöten med workshops/föräldraråd RISK-incidenter och barnskyddsronder

Kartläggning av riskområden enligt HUS-modellen Analys av kartläggningen kan vara

I vilka situationer känner sig barnen otrygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser?

Har ni haft situationer där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någon av diskrimineringsgrunderna?

Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt?

Var går gränsen mellan befogade tillrättavisningar och kränkande behandling?

(7)

Förskolans beskrivning av kartläggningen samt analysen:

Vi har kartlagt förskolans gård, genom observationer av hur och vart barnen leker på gården för att se om det uppstår några risker för kränkningar mellan barnen.

Det vi kom fram till var att det finns många ”dolda” hörn och buskage där barn lätt blir osynliga och kan utsättas eller utsätta andra barn för

kränkande behandling. I analysen kom vi fram till att pedagogerna skulle dela upp sig mer över hela gården som ett förebyggande arbete. Detta beskrivs tydligt i Mål 1

Vi har även kartlagt förskolans bibliotek genom att observera hur barnen använder litteraturen samt hur barnen använder rummet i sig.

Det vi kom fram till var att biblioteket är en gemensam tillgång för hela förskolan. Miljön är utformad så att man koncentrerat kan utforska olika sorters litteratur. Miljön främjar också lugn och ro, samt verksamhet i små grupper.

(8)

Det förebyggande arbetet utgår från analysen av kartläggningen och de händelser som inträffat under året – till exempel incidenter i RISK. Vad visade kartläggningen att ni behöver jobba vidare med som mål i årets plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen?

Förskolan beskriver sina mål i det förebyggande arbete här:

Mål 1:

Barnen ska känna sig trygga under utevistelser på gården. Målet är att vi pedagoger ska vara placerade på hela gården. För att lättare se och upptäcka kränkande behandling.

Arbetssätt:

Vi pedagoger fördelar oss i schemalagda zoner över hela gården. I alla zoner kommer det finnas en ansvarig och aktiv pedagog under den tiden vi vistas ute på gården. Det kommer även finnas pedagoger som är rörliga löpare.

Uppföljning:

Kontinuerlig uppföljning genom observationer och reflektioner sker på APT och avdelningsmöten.

Ansvar:

Förskolelärarna och barnskötarna är tillsammans ansvariga för att arbetet och uppföljningen genomförs.

När insatserna ska genomföras:

Arbetet kommer ske fortlöpande under 2016.

Mål 2:

Biblioteket är ett centrum för barns lärande och upplevelse, där de kan fördjupa sina kunskaper och intressen.

Biblioteket är en plats där barnen kan hitta information och stimulera sin fantasi och inspireras till kreativitet.

Biblioteket är en inbjudande, trygg och avstressande miljö som stimulerar till en god social gemenskap och ger möjlighet till kulturella upplevelser.

(9)

Biblioteket främjar barns intresse för litteratur, samt läs och språkutvecklingen hos barnen.

Biblioteket är lättillgängligt för alla barn på förskolan.

Målet är att utvidga biblioteket ännu mer.

Arbetssätt:

Vi ska kontinuerligt andvända biblioteket i olika gruppkonstellationer.

Vi lånar fortlöpande litteratur som intresserar och lockar barnen till läsning. Detta gör vi genom att låna böcker efter teman som vi arbetar med. Vi kommer att införskaffa bredare litteratursortiment t.ex. inom olika familjekonstellationer, kulturerer och genus. Pedagogerna fångar upp det barnen är intresserade av och utmana barnen ytterligare i deras utveckling, lärande och kreativitet genom att t.ex. arbeta vidare med berättande, gestaltning och eget skapande. Vi ser till att det finns

litteratur på olika modersmål. Vi, pedagoger förmedla vår berättarglädje till barnen. Vi kommer också värna om hur vi behandlar böcker och att biblioteket är en lugn miljö som alla på förskolan respekterar.

Uppföljning:

Kontinuerlig uppföljning genom observationer och reflektioner sker på APT och avdelningsmöten.

Ansvar:

Förskolelärarna och barnskötarna är tillsammans ansvariga för att arbetet och uppföljningen genomförs.

När insatserna ska genomföras:

Arbetet kommer fortlöpande utföras under 2016.

(10)

Upptäcka:

 Via dagliga samtal enskilt och/eller i grupp, observationer och utvecklingssamtal.

 Misstanke om kränkning tas alltid på allvar och följs upp.

 Vi pedagoger måste ständigt reflektera kring vårt eget förhållningssätt till barnen, både enskilt och tillsammans med andra. Vi kan hjälpa varandra och synliggöra vårt bemötande och agerande i olika sammanhang.

Utreda:

När kränkningar förekommer är det högsta prioritet att personalens förhållningssätt och organisation genomlyses för att ge en förbättring. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa ska utredning sättas igång.

Kränkning mellan barn

1. Vuxna genomför ett kartläggningssamtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt.

2. Pedagogerna kartlägger hur barngruppen ser ut, den dagliga strukturen och hur personalen organiserar sig.

3. Pedagogerna tar kontakt med förskolechef och vid behov

förskolepsykolog eller specialpedagog (föräldrar om det är relevant) för stöd i analys- och utvecklingsarbetet.

4. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda.

5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker efter överenskommen tid.

Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet.

6. Om ingen förändring sker ska ett nytt möte med förskolechef, pedagoger, förskolepsykolog och eventuellt föräldrar och barn bokas.

7. Förskolechefen ansvarar för att socialtjänstanmälan görs vid misstanke om att ett barn far illa eller om annan allvarlig kränkning sker.

(11)

Dokumentera/åtgärda:

Dokumentera gärna på förvaltningens blankett för ”Dokumentation för utredning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier”.

Punkt 1-5 dokumenteras av berörd pedagog för framtida behov av uppföljning. Punkt 6 dokumenteras av förskolechef.

Vuxnas kränkning av barn

Om personal misstänks för kränkning av ett barn ansvarar förskolechefen för utredningen.

1. Förskolechefen samlar information om händelsen.

2. Förskolechefen och/eller kollega genomför samtal med de inblandade.

3. Berörda föräldrar/vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant kontaktas för den vuxne.

4. Uppföljning inom överenskommen tid.

Dokumentera

Punkt 1-4 dokumenteras av förskolechefen Följa upp:

Dokumentera också hur och när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett.

Följa upp på förvaltningen:

Om förskolan har haft en anmälan till Skolinspektionen/beo skrivs ett yttrande till Sociala delegationen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen.

Har förskolan dokumenterat någon utredning om kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?

(12)

Ansvarsfördelning - anmälningsplikt

Förskolechef

Annacarin Haeggman som förskolechef, ansvarar för att

likabehandlingsarbetet genomförs, att planen årligen följs upp och en ny plan upprättas. Förskolechefen är skyldig att anmäla om barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för Förskoleavdelningen.

Personal

När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen. Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan skyldig att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Lagarna omfattar all personal som kommer i kontakt med barn det vill säga även till exempel köks- och städpersonal.

Avdelningschef

Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden som är ytterst ansvarig.

Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet

Förskolan beskriver hur barnen, vårdnadshavarna och personalen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet:

Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden till att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra, i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar.

(13)

Barnens delaktighet:

 Regelbundet föra diskussioner med barnen i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde.

 Fortsätta att vidareutveckla våra metoder för att stödja barnen i sitt lärande av empati och social kompetens. (en av metoderna är Start/Stegvis)

 Alla barn ska känna sig trygga med och uppfatta att förskolan reagerar om problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation.

Vårdnadshavares delaktighet:

 Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på varje avdelning bland föräldrainformation.

 Regelbundet föra diskussioner med vårdnadshavare i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde.

Personals delaktighet:

 Sker genom återkommande diskussioner och reflektioner i arbetslaget.

 Utgår från dokumenterande exempel utifrån verksamhetens vardagsituationer samt styrda aktiviteter.

(14)

Kommunikation

Planen ska innehålla rutiner för när och hur informationen ska spridas till personal, vårdnadshavare och barn. Barn och vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på förskolan om ett barn är utsatt för

kränkning/diskriminering och vilka rutiner som gäller.

Här beskriver förskolan hur informationen om planen sprids till barn, vårdnadshavare och personal:

Tillsammans med barnen pratar vi om hur man blir vänner och

tillsammans för vi samtal kring barnens rättigheter och fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör i sin vardag på förskolan.

Likabehandlingsplanen presenteras på höstterminens föräldramöten och diskuteras på förskolerådet och finns sedan tillgänglig bland

föräldrainformationen i varje entré och på förskolans hemsida.

Ledningsgrupperna på respektive förskola, introducerar den nyskrivna likabehandlingsplanen för övriga medarbetare. Representanter för likabehandlingsgruppen driver utvecklingen av likabehandlingsarbetet på förskolans arbetsplatsträffar tillsammans med pedagogiska

utvecklingsledaren som stöd.